BkkBanker
Likes
62
Antal inlägg
69
Följare
21
Medaljer
0
Om användaren
Jag heter Alexander Wetterling och arbetar sedan 2013 som Portfolio Strategist på A. Stotz Investment Research i Bangkok, Thailand.
Kontakt email

RSS

RSS feed

Blogg

Beta kan göra skillnaden mellan "köp" och "sälj"

Förra veckan delade jag en undersökning som visar att ett högt beta, i motsats till vad teorin föreslår, inte leder till hög avkastning. Det finns fler utmaningar som en investerare står inför med beta, särskilt när det gäller värdering. I det här inlägget kommer jag att ta en titt på en av de enklare diskonterade kassaflödesmodellerna som är en utdelningsdiskonteringsmodell och även kika på hur beta kan påverka resultatet av din värdering av ett företag.

 

The Dividend Discount Model (utdelningsdiskonteringsmodell):

Utdelningsdiskonteringsmodellen, DDM värderar en aktie genom att summera nuvärdet av alla framtida utdelningar du uppskattar företaget kommer att kunna betala:

Den första framtida utdelningen i formeln ovan kommer att vara den nuvarande utdelning (D0) multiplicerat med en viss tillväxttakt (g) och diskonteras till nuvärde med diskonteringsräntan (r).

Logiken bakom diskontering är att 1kr 3 år från nu är värd mindre än 1kr i handen idag. Detta beror på att det alltid finns en risk att du inte får tillbaka den kronan som någon lovat att ge dig 3 år i framtiden, inflation m.m. Ju högre diskonteringsränta (r) desto lägre blir nuvärdet av en utdelning (D).

Jag kommer att hålla det enkelt och inte använda flerstegs-DDM. DDM antar en oändlig serie av utdelningar och formeln kan förenklas och översättas till ord (om du vill se alla steg för att komma dit, kika på Wikipedia): 

Den aktuella utdelningen (D0) multipliceras med en enda konstant långsiktig tillväxttakt (g) och sedan dividerat med kostnaden för eget kapital (vilken är diskonteringsräntan (r) som används i DDM) minus den långsiktiga tillväxttakten (g). En sak att notera är att kostnaden för eget kapital (r) måste vara större än den långsiktiga tillväxttakten (g).

Den långsiktiga tillväxttakten (g) är i allmänhet satt till 1-5% i och med att det är tillväxttakten till oändligheten och i det långa loppet kan ett företag inte växa snabbare än den långsiktiga BNP-tillväxten (eftersom det skulle leda till att företaget i slutet blir hela ekonomin, vilket är omöjligt!).

 

Kostnaden för eget kapital:

Du kan tänka på kostnaden för eget kapital som den avkastning du som investerare kräver att få för att investera i en viss aktie. Kostnaden för skulder är relativt okomplicerad eftersom vi vet räntan på skulderna. Kostnaden för eget kapital måste dock beräknas på något sätt. Den beräknade kostnaden för eget kapital skiljer sig vanligtvis bland investerare eftersom de använder olika metoder eller ingångsvärden. Capital Asset Pricing Model (CAPM) är en av de mest använda modeller för att uppskatta kostnaden för eget kapital.

CAPM-formel för att uppskatta kostnaden för eget kapital:

Med andra ord är den förväntade avkastningen eller kostnaden för eget kapital på en aktie den riskfria räntan plus en extra riskpremie. För att få fram riskpremien tar man marknadspremien multiplicerat med beta (β) som är ett mått på risk i CAPM. Beta mäter hur känslig aktiens avkastning är för marknadsrörelser (matematiskt är beta riktningsskoefficienten i en enkel linjär regression). Marknadenspremien är marknadens avkastning minus den riskfria räntan, det vill säga den extra avkastning man räkna med att få från att investera i mer riskfyllda aktier istället för "riskfria" statsobligationer. 

Det finns några parametrar i en CAPM-formel som investerare måste uppskatta eller bestämma, nämligen den riskfria räntan och marknadspremien. Vi lämnar riskfri ränta och marknadspremie för en annan gång, och fokuserar istället på hur man bestämmer beta när man ska beräkna kostnaden för eget kapital.

 

DDM-värderingar är känsliga för kostnaden för eget kapital som är känslig för beta:

Varför spendera ett helt inlägg på att diskutera betas inverkan på kostnaden för eget kapital? Anledningen är att en DDM-värdering är mycket känslig för kostnaden för eget kapital. Små förändringar i kostnaden för eget kapital kan leda till stora förändringar i det uppskattade värdet av en aktie. Kostnaden för eget kapital beräknas av CAPM som i sin tur är mycket känslig för små förändringar i beta, i och med att beta multipliceras med marknadspremien.

Tabellen nedan är ett exempel på hur stor påverkan beta kan ha på det uppskattade värdet. Detta är data från vår värderingsmodell på ett företag, allt hålls konstant utom just beta. (Om du undrar, de andra ingångsvärdena i DDM så är den långsiktiga tillväxttakten (g) = 3%, riskfri ränta = 3,5%, och marknadspremien = 6,5%.)

Om den aktuella aktien handlas för 14kr, är aktien då över- eller undervärderad? Jo, för att svara på det, förutsatt att din prognos och värdering är korrekt så långt, måste du bestämma vilket betavärde du ska använda.

 

Problemet med att uppskatta beta:

Det finns två saker som du måste veta när du ska uppskatta beta. Först av allt måste du välja under vilken tidsperiod du vill uppskatta beta. Det kan t.ex. handla om 6 månader, 1 år, 2 år, eller 5 år? För det andra måste du också bestämma vilken datafrekvens som ska användas, t.ex. daglig data? Eller veckodata?

Beta kan skilja sig väldigt mycket beroende på dessa val. Nedan är ett exempel på en verklig aktie som visar de olika betavärdena för olika tidshorisonter och olika datafrekvenser.


 

Resultaten visar att beta var någonstans mellan 0.79x-2.05x för denna specifika aktie. Det framgår även i det föregående avsnittet att beta kan ha en enorm inverkan på det beräknade värdet av en aktie. Så, hur gör man egentligen för att bestämma vilket betavärde man ska använda sig av?

 

Vilket betavärde ska man använda?

På min arbetsplats, på A. Stotz Investment Research har vi nyligen testat vad som händer med beta över tid bland i genomsnitt 10.000 aktier runt om i världen. Beta uppskattades baserat på avkastningen per vecka, då daglig avkastning tenderar att inehålla för mycket ”noise” över längre tidshorisonter. Vi rankade aktierna från högsta till lägsta beta och sedan tittade på vad som hände med det genomsnittliga betavärdet över 10 år för de 30% av aktierna som hade högst betavärde och de 30% av aktierna som hade lägst beta.

Resultatet tyder på att när du värderar en aktie med ett historiskt lågt beta skulle en bra uppskattining av beta vara cirka 0,7x och för en aktie med högt beta omkring 1,1x. När en aktie historiskt sett har haft ett neutralt beta av 1x eller när du tvingats göra en gissning om beta utan någon annan information skulle ditt säkraste val vara att sätta beta till 1x.

Om vi går tillbaka till om aktien i exemplet här ovan är över- eller undervärderad på 14kr så tar vi först en titt på det historiska betavärdet. Vi vet att det är 1,8 x, alltså en aktie med högt beta, och ett troligt långsiktig beta enligt diagrammet ovan är då 1,1x. Sätter vi in ett beta på 1,1x och håller allt annat lika är DDM-värdet av aktien 12,9kr och den är alltså övervärderad med 8,5%.

Som ni kan se från de här exemplet som jag har visat i det här inlägget kan beta göra skillnaden mellan om en aktie bör få beteckningen "köp" eller "sälj" och det är därför viktigt att förstå hur beta fungerar och att komma upp med en metod för att hantera de problem du ställs inför som en investerare.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.
Taggar (blogg): 
Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (20)

Taggar