BkkBanker
Likes
62
Antal inlägg
69
Följare
21
Medaljer
0
Om användaren
Jag heter Alexander Wetterling och arbetar sedan 2013 som Portfolio Strategist på A. Stotz Investment Research i Bangkok, Thailand.
Kontakt email

RSS

RSS feed
19 juni 2016

Hur rationell är marknaden?

I mitt tidigare blogginlägg testade vi hur rationell du var. Nu kommer vi istället fokusera på hur vår samlade rationalitet är, alltså när man slår ihop ett gäng individer vilket skapar en marknad. Ni kommer här få se hur mycket smartare vi är tillsammans än vad vi är enskilt.  

Även att jag tror att vi är smartare tillsammans kommer jag låta er veta varför jag personligen inte tror att så är fallet för aktiemarknaderna och varför marknaden är mer som en skönhetstävling.

 

Den rationella marknaden:

Förutsatt att aktörerna på aktiemarknaden består av rationella investerare är det rimligt att anta att marknaden bör vara rationell och effektiv. Marknadseffektivitet definieras som att det sanna värdet av en viss tillgång återspeglas i dess marknadspris vid varje tidpunkt. I ett tidigare inlägg tittade vi på följande val när det kommer till investeringar:

 

Om en investerare har två investeringsalternativ att välja mellan:

Om beslutsfattandet följer enligt den förväntade nyttoteorin (EUT) som jag tidigare beskrivit så bör investeraren välja investering A. Det alternativet har det högsta förväntade värdet på 500 dollar, jämfört med investering B som har ett förväntat värde på 400 dollar (50% x 1000 = 500 och 20% x 2000 = 400).

 

Hur kommer det sig då att det är handel dagligen på aktiemarknaden?

Det finns många skäl, men låt oss hålla det enkelt och bara säga att investerarnas matematiska kunskaper skiljer sig åt och de kommer upp med olika förväntade värden för investering A och B. Investering A och B kan vara ett instrument, låt oss fortsättningsvis tänka på det som två aktier kallade A och B och fokusera på aktie A, som enligt den förväntade nyttoteorin har ett värde på 500 dollar.

Investerare 1 har inte en miniräknare, inte studerat matematik sedan grundskolan, han gör beräkningen i huvudet och kommer upp med ett värde på aktie A som endast är 350 dollar. Investerare 2, en A-student med en miniräknare, vet det sanna värdet av 500 dollar och erbjuder Investerare 1 något över 350 dollar och då blir det en affär.

Börser har dock tusentals deltagare och på grund av det kommer det att finnas ett stort antal värderingar, åsikter och investerare. Som marknaden fungerar bör detta sluta i att aktien handlas till ett pris av 500 dollar. Marknadens aggregerade bedömning av värdet reflekterarar då det verkliga värdet och är alltså effektiv.

 

Massans vishet:

Centralt för begreppet om effektiva marknader är vox populi eller massans vishet. År 1907 gick Galton till en marknad och frågade ungefär 800 personer att gissa vikten på en oxe. Medianen av alla gissningar var att oxen vägde 1,197 pounds, och dess faktiska vikt var 1,198 poundsvilket är en mycket liten felmarginal.

Om du nu föreställer dig att det finns tusentals människor som gissar, känner du dig förmodligen ganska säker på att priset på en viss aktie kommer att vara lika med eller mycket nära dess verkliga värde.

 

Krav för en vis massa:

Galtons arbete har byggts på under senare år och det finns fortfarande bevis för massans vishet. I en bok som heter just det, Massans vishet: hur kommer det sig att flera stycken är smartare än några få och hur kollektiv klokskap formar affärsverksamheter ekonomier, samhällen och nationer, definierade James Surowiecki fyra krav för en vis massa:

 

En mångfald av åsikter: det vill säga att de många olika åsikterna i fråga också är olika i sig i den meningen att de är baserade på varje individs erfarenhet, informationsövertag, eller åtminstone tron på ​​att de vet något som andra inte vet och att det återspeglas i deras gissning.
 

Oberoende gissningar: exempelvis om du frågar din vän om värdet på en aktie och hen säger att det är 100 dollar och du därför också värderar aktien till 100 dollar, då är inte din gissning oberoende. Alla måste göra sina egna värdeuppskattningar oberoende av andra.
 

Vara decentraliserad: vilket innebär att gissningar kommer från många håll med olika typer av människor som representerar eller vars åsikter påverkas av lokala och/eller specialistkunskaper.
 

Aggregeringen av gissningar: ett system som kan samla alla dessa gissningar och göra det till en kollektiv gissning; en börs är ett exempel på en sådan mekanism eftersom priset av aktierna som handlas där kommer att vara ett resultat av många olika placerares uppskattningar/gissningar.

 

Av de fyra kraven ovan ser jag inte några problem med de två sistnämnda. Börserna är funktionella mekanismer för att aggregera gissningar eller estimera värdet av en viss aktie och de är oftast decentraliserade i den meningen att vem som helst med en aktiedepå kan delta. På de flesta marknaderna runtom i världen, på grund av internet och globalisering, betyder det att du kan vara vem som helst, var som helst i världen och fortfarande delta.

 

Varför massan kanske INTE är så vis:

Det är de två första kraven som får mig att tvivla på massans vishet, åtminstone i ett börssammanhang. Hur oberoende är gissningar egentligen? Folk läser liknande tidningar, använda liknande datakällor, och lyssnar på liknande åsikter som sänds över olika mediekanaler. Tror du att du eller någon annan verkligen kan vara opåverkad av något av detta? Eller att du inte kommer använda ens en liten del av denna information när du gör en gissning om framtiden?

Jag tvivlar personligen på att vi kan vara opåverkade av det och därför måste vi ifrågasätta oberoende gissningar. Om du inte håller med och tycker att min åsikt är tveksam eller fel, skulle jag gärna höra mer om det och diskutera vidare med dig i kommentarerna nedan.

Om du håller med om att gissningar eller uppskattningar av värdet av en aktie som handlas på en börs är långt ifrån självständiga så har du kanske redan räknat ut att en brist av oberoende värderingar också kommer att leda till minskad mångfald bland värderingar och åsikter. Eftersom dessa två krav inte är uppfyllda på aktiemarknaden är aktiemarknader inte en vis massa och därmed inte rationell eller effektiv.

 

Hur en aktiemarknad faktiskt fungerar:

Låt oss säga att du har uppskattat det verkliga värdet av en aktie som du köpte för 50 dollar till 100 dollar. En dag går köpkursen upp till eller till och med över 100 dollar och eftersom din uppskattning av det verkliga värdet inte har ändrats så kommer du sälja aktien för 100 dollar eller mer.

Men du ser att aktiekursen fortsätter att stiga under de närmaste dagarna och sedan läser du på Bloomberg att analytiker från Goldman Sachs, J.P. Morgan och Credit Suisse säger att denna aktie kommer att handlas för minst 300 dollar om ett år.

Vi kan ju låtsas att dessa storbankers rekommendation har en inverkan på marknadsaktörernas uppskattade värde av aktien och en stor grupp av investerare börjar också tro att aktien är värd mycket mer och kommer att handlas på 300 dollar, eller åtminstone 250 dollar ett år från nu.

Kraven för massans vishet om en mångfald av åsikter och oberoende gissningar är således inte uppfyllda. Du tror att det är fallet att marknaden är irrationell i prissättningen, men ser också att aktien nu handlas på 130 dollar. Om en stor grupp investerare tycker aktien är värd 250-300 dollar, varför då inte köpa aktien, hålla den ett tag och sedan sälja den till ett högre pris till dessa investerare? Ja exakt, varför inte?!

 

Undvik att vara den största dåren:

Din uppskattning av det verkliga värdet av aktien är fortfarande 100 dollar men du kan nu köpa den för 130 dollar och du är säker på att det finns en stor grupp av investerare som tror att den är värd ännu mer, åtminstone 200 dollar. Enkla pengar! Du köper den för 130 dollar och 6 månader senare handlas den till 200 dollar och då säljer du den igen. Denna typ av spel kan pågå under en lång tid och i majoriteten av aktierna i en marknad, det är vad som brukar kallas en ”bull market”.

Som du kan se, så spelar det verkliga värdet av aktien (förutsatt att något sådant faktiskt kan fastställas), eller din uppskattning av värdet egentligen ingen roll. Det enda som spelar roll för att tjäna pengar är att du är på rätt sida av marknaden. Du behöver bara undvika att vara en större dåre än merparten av de andra aktörerna. Om du lyckas med det, finns det alltid köpare till ett högre pris och du kommer att tjäna pengar oavsett vad det verkliga värdet eller ditt beräknade värde av aktien är.

 

Marknaden är mer som en skönhetstävling:

Det finns något inom nationalekonomi och finans som kallas för den keynesianska skönhetstävlingen. Det är en metafor som skapats av Keynes om en fiktiv skönhetstävling i en tidning som kan likställas med beteendet i aktiemarknaden och bland dess deltagare.

Skönhetstävlingen gick ut på att välja ut de sex vackraste personerna från 100 bilder och de deltagarna som valde den som flest röstade på vann ett pris. Poängen här är att den bästa strategin för att vinna tävlingen inte är att plocka de sex bilder som du personligen finner mest tilltalande. Istället bör du försöka lista ut och välja de sex bilderna som du tror att majoriteten av de övriga deltagarna finner mest attraktiva.

 

 

Jag lämnar dig med detta och hoppas att jag har väckt några frågor hos dig gällande rationalitet och marknadseffektivitet. För mig ser börsen mer ut som en skönhetstävling  och en plats där människor spelar spelet att försöka undvika att vara en större dåre än alla andra. Istället för, som det borde vara, en effektiv prismekanism som med hjälp av massans vishet kan identifiera det sanna värdet av en tillgång.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 
16 juni 2016

Uppvärmning inför en kommande svensk startelva

Sitter i en taxi i ett regnigt Bangkok på väg 15-20 mil söderut. Det har varit ett par hektiska veckor sen jag kom tillbaka till Bangkok från Sverige för ett par veckor sedan. Vi har sett över och gjort förändringar i alla våra portföljer: Asien, ASEAN, Thailand, China A, samt att vi även jobbar på att börja tracka en global portfölj.

Det var dock inte därför jag tänkte skriva ett kortare inlägg från taxin, utan tänkte berätta att någon gång under nästa vecka (om allt går som planerat) så kommer vi presentera en svensk startelva av bolag utvalda baserat på deras ”Profitable Growth”. Ett kombinerat mått av lönsamhet och tillväxt som vi sedan benchmarkar mot alla deras globala sektorpeers av liknande storlek.

Vi publicerade idag ett inlägg som förklarar mer om det, kika på det här och föbered dig för startelvan. Toppen av triangeln nedan är vad som spelar roll.

Jag vill också rikta ett stort tack till Gottodix, Gustav, Investerarfysikern, Investeraren och Lindstrom som bidragit med mycket tips om poulära och bra svenska aktier som har varit till stor hjälp för att plocka ut startelvan.

4 juni 2016

Vad har hänt med korrelationen?

Vi gorde nyligen en ny Academic-Research på A. Stotz Invstment Research som kikar på korrelation mellan tillgångsslag, emerging vs developed markets, sektorer, länder och till sist enskilda aktier. Vi kollade också på vad som hänt med korrelationen över tid. Tidigare studier är något oense om huruvida världen har blivit mer eller mindre korrelerad. Dock har många studier nationalekonomiskt fokus där man oftar kollar på BNP och ekonomiska cykler.

För min del, känns det ganska rimiligt att olika tillgångsklasser bör vara mer korrelerade nu än för 20 år sen med tanke på ökad globalisering och att kapital kan röra sig snabbare och enklare över gränser pga internet.

Varför korrelation är intressant:

Korrelation är intressant då en låg korrelation gör det enklare att diversifiera och vice versa. Nedan kan du se korrelationen på olika nivåer och vad som hänt med den över tid.

Du kan fortfarande få fördelar från diversifiering genom att allokera din portfölj mellan aktier, obligationer och råvaror. När det gäller aktier så kan du diversifiera relativt bra genom att äga olika länder (det spelar dock stor roll vilka länder, iom att många är högt korrelerade). Det är svårt att diversifiera om du äger region- eller sektorindex. Enklaste sättet att minska risken genom diversifiering är att investera i en portfölj av enskilda aktier. 

Här är en summering av vad vi hittade i vår studie:

Nedan kan du se Andrew presentera hela studien. Föredrar du att läsa  studien istället, kan du göra det här.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

29 maj 2016

Hur rationell är DU?

Den rationella investeraren:

Traditionell finansiell teori förutsätter att investerare alltid är rationella och nyttomaximerande. Just nytta är i det här fallet ett bredare begrepp än bara vinst eftersom det kan innefatta icke-monetära värden. Till exempel kan en etisk investering generera en lägre avkastning men öka nyttan för vissa individer.

Enligt förväntad nyttoteroi (Expeted Utility Theory = EUT) kommer en investerare basera sitt beslut på den förväntade nyttan av olika utfall och välja alternativet med den högsta förväntade nyttan. Den förväntade nyttan är lika med sannolikheten för utfallet, multiplicerat med nyttan som utfallet ger. För att hålla det enkelt, kommer jag anta att investerare bara investerar för att maximera vinst rent kapitalmässigt, det vill säga pengar = nyttan, och desto mer pengar, desto mer nytta.

 

För att ge ett exempel så har här en investerare två investeringsalternativ att välja mellan:

 De flesta investerare kommer förmodligen att välja investering A eftersom att det alternativet har det högsta förväntade värdet på 500 dollar jämfört med investering B som har ett förväntat värde på 400 dollar (50% x $ 1000 = $ 500 och 20% x $ 2000 = $ 400). Verkar ganska vettigt? Och du förstod matten också? Perfekt, då ska vi ta och leka lite...

Nedan ger jag dig fyra ”bets”. Du måste välja mellan A eller B i varje ”bet”. Om jag kontaktar dig i morgon och ber dig att stå för dina val måste du göra det (det kommer jag självklart inte göra men det är så seriöst jag vill att du ska överväga alternativen).

 

Bet 1:

 Välj A eller B och skriv ner det.

 

Bet 2

Oavsett hur mycket pengar du har ger jag dig 10.000 dollar så välj nu mellan:

 Anteckna ditt svar.

 

Bet 3

Oavsett hur mycket pengar du har just nu så är jag nu ännu mer generös och ger dig 20.000 dollar, så välj nu mellan:

Anteckna ditt svar tack.

 

Bet 4

 

 Välj A eller B och notera det.

Har du skrivit ner alla dina svar?

Ok, scrolla då ner och lära dig mer om hur rationell du är... 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förlusträdsla:

I Bet 1, har A ett förväntat värde på 50 dollar och B har ett förväntat värde på 0 dollar. Som det beskrivs i EUT bör man ha valt A. De flesta människor väljer dock alternativ B och anledningen till det förklaras av Kahneman och Tversky 1979.

De upptäckte att förlusterna gör mer ont än vad vinster ger tillfredsställelse. I genomsnitt har studier kommit fram till att en förlust är ungefär dubbelt så smärtsamt som en lika stor vinst känns bra, det vill säga en förlust på 50 dollar kännas lika tung som en vinst på 100 dollar känns bra. Detta leder till att människor försöker att undvika förluster, det vill säga förlusträdsla.

 

Risksökande i förluster:

I Bet 2 och 3 har alla val samma förväntade utfall: att du gå därifrån med 15.000 dollar i fickan. I Bet 2 fick du 10.000 dollar och både A och B har ett förväntat värde på 5.000 dollar. Oberoende av ditt val så förväntas du gå därifrån med 15.000 dollar i fickan.

I Bet 3 fick du 20.000 dollar och både A och B har ett förväntat värde av att du kommer förlora 5.000 dollar. Oavsett ditt val så kan du återigen räkna med att gå därifrån med 15.000 dollar i fickan.

Så, i både Bet 2 och 3 bör en rationell person vara likgiltig för A och B eftersom att de har samma förväntade resultat. De flesta människor tenderar dock att föredra alternativ A i Bet 2 och få 5.000 dollar med 100% säkerhet, och A över B i Bet 3, det vill säga 50% chans att förlora 10.000 dollar och 50% chans att du får 0 dollar.

Den enda skillnaden är "inramning" (på engelska ”framig”), Bet 2 är inramat som en vinst och folk tenderar att vara mer förlusträdda och välja A där du får 5.000 dollar med säkerhet och ge upp chansen att ha 50% chans att vinna 10.000 dollar. Bet 3 är inramat som en förlust och folk tenderar att vara risktagande när det gäller förluster, det vill säga de tar hellre en 50% att inte förlora något med risken att förlora 10.000 dollar än att bara ta en förlust på 5.000 dollar.

 

Hur vi väger sannolikheter:

Människor tenderar att återigen föredrar alternativ A framför B i Bet 4 trots att det förväntade värdet är exakt densamma; 5 dollar. Eftersom 5 dollar inte är särskilt mycket pengar och det finns en chans att du kommer att vinna 5.000 dollar. Du bryr dig inte särskilt mycket om 5 dollar när du ser att det finns en möjlighet att vinna fem lakan! Kahneman och Tversky (1992) fann att människor tenderar att övervikta små sannolikheter och undervikta stora sannolikheter.

 

Så hur rationell är DU?

Du kanske redan har misstänkt att du inte alltid är rationell, eller du kanske tror att du är rationell men vet att människor i din omgivning inte är det. I själva verket beror rationalitet på hur vi definierar det. Jag kommer inte att ge dig en definition av vad som en rationell individ är just nu.

Min enda förhoppning med detta inlägg är att, om du inte gjorde det tidigare, börjar ifrågasätta rationalitet som det definieras av traditionell ekonomisk teori och förväntad nyttoteori. Genom att göra det har du enligt min mening blivit mer rationell.

Du kommer troligtvis också ifrågasätta hur tillförlitliga och exakta många av dagens finansiella modeller som förlitar sig på traditionell ekonomisk teori faktiskt är. Jag tror att det i sin tur leder till att du blir en bättre investerare.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 
22 maj 2016

Beta kan göra skillnaden mellan "köp" och "sälj"

Förra veckan delade jag en undersökning som visar att ett högt beta, i motsats till vad teorin föreslår, inte leder till hög avkastning. Det finns fler utmaningar som en investerare står inför med beta, särskilt när det gäller värdering. I det här inlägget kommer jag att ta en titt på en av de enklare diskonterade kassaflödesmodellerna som är en utdelningsdiskonteringsmodell och även kika på hur beta kan påverka resultatet av din värdering av ett företag.

 

The Dividend Discount Model (utdelningsdiskonteringsmodell):

Utdelningsdiskonteringsmodellen, DDM värderar en aktie genom att summera nuvärdet av alla framtida utdelningar du uppskattar företaget kommer att kunna betala:

Den första framtida utdelningen i formeln ovan kommer att vara den nuvarande utdelning (D0) multiplicerat med en viss tillväxttakt (g) och diskonteras till nuvärde med diskonteringsräntan (r).

Logiken bakom diskontering är att 1kr 3 år från nu är värd mindre än 1kr i handen idag. Detta beror på att det alltid finns en risk att du inte får tillbaka den kronan som någon lovat att ge dig 3 år i framtiden, inflation m.m. Ju högre diskonteringsränta (r) desto lägre blir nuvärdet av en utdelning (D).

Jag kommer att hålla det enkelt och inte använda flerstegs-DDM. DDM antar en oändlig serie av utdelningar och formeln kan förenklas och översättas till ord (om du vill se alla steg för att komma dit, kika på Wikipedia): 

Den aktuella utdelningen (D0) multipliceras med en enda konstant långsiktig tillväxttakt (g) och sedan dividerat med kostnaden för eget kapital (vilken är diskonteringsräntan (r) som används i DDM) minus den långsiktiga tillväxttakten (g). En sak att notera är att kostnaden för eget kapital (r) måste vara större än den långsiktiga tillväxttakten (g).

Den långsiktiga tillväxttakten (g) är i allmänhet satt till 1-5% i och med att det är tillväxttakten till oändligheten och i det långa loppet kan ett företag inte växa snabbare än den långsiktiga BNP-tillväxten (eftersom det skulle leda till att företaget i slutet blir hela ekonomin, vilket är omöjligt!).

 

Kostnaden för eget kapital:

Du kan tänka på kostnaden för eget kapital som den avkastning du som investerare kräver att få för att investera i en viss aktie. Kostnaden för skulder är relativt okomplicerad eftersom vi vet räntan på skulderna. Kostnaden för eget kapital måste dock beräknas på något sätt. Den beräknade kostnaden för eget kapital skiljer sig vanligtvis bland investerare eftersom de använder olika metoder eller ingångsvärden. Capital Asset Pricing Model (CAPM) är en av de mest använda modeller för att uppskatta kostnaden för eget kapital.

CAPM-formel för att uppskatta kostnaden för eget kapital:

Med andra ord är den förväntade avkastningen eller kostnaden för eget kapital på en aktie den riskfria räntan plus en extra riskpremie. För att få fram riskpremien tar man marknadspremien multiplicerat med beta (β) som är ett mått på risk i CAPM. Beta mäter hur känslig aktiens avkastning är för marknadsrörelser (matematiskt är beta riktningsskoefficienten i en enkel linjär regression). Marknadenspremien är marknadens avkastning minus den riskfria räntan, det vill säga den extra avkastning man räkna med att få från att investera i mer riskfyllda aktier istället för "riskfria" statsobligationer. 

Det finns några parametrar i en CAPM-formel som investerare måste uppskatta eller bestämma, nämligen den riskfria räntan och marknadspremien. Vi lämnar riskfri ränta och marknadspremie för en annan gång, och fokuserar istället på hur man bestämmer beta när man ska beräkna kostnaden för eget kapital.

 

DDM-värderingar är känsliga för kostnaden för eget kapital som är känslig för beta:

Varför spendera ett helt inlägg på att diskutera betas inverkan på kostnaden för eget kapital? Anledningen är att en DDM-värdering är mycket känslig för kostnaden för eget kapital. Små förändringar i kostnaden för eget kapital kan leda till stora förändringar i det uppskattade värdet av en aktie. Kostnaden för eget kapital beräknas av CAPM som i sin tur är mycket känslig för små förändringar i beta, i och med att beta multipliceras med marknadspremien.

Tabellen nedan är ett exempel på hur stor påverkan beta kan ha på det uppskattade värdet. Detta är data från vår värderingsmodell på ett företag, allt hålls konstant utom just beta. (Om du undrar, de andra ingångsvärdena i DDM så är den långsiktiga tillväxttakten (g) = 3%, riskfri ränta = 3,5%, och marknadspremien = 6,5%.)

Om den aktuella aktien handlas för 14kr, är aktien då över- eller undervärderad? Jo, för att svara på det, förutsatt att din prognos och värdering är korrekt så långt, måste du bestämma vilket betavärde du ska använda.

 

Problemet med att uppskatta beta:

Det finns två saker som du måste veta när du ska uppskatta beta. Först av allt måste du välja under vilken tidsperiod du vill uppskatta beta. Det kan t.ex. handla om 6 månader, 1 år, 2 år, eller 5 år? För det andra måste du också bestämma vilken datafrekvens som ska användas, t.ex. daglig data? Eller veckodata?

Beta kan skilja sig väldigt mycket beroende på dessa val. Nedan är ett exempel på en verklig aktie som visar de olika betavärdena för olika tidshorisonter och olika datafrekvenser.


 

Resultaten visar att beta var någonstans mellan 0.79x-2.05x för denna specifika aktie. Det framgår även i det föregående avsnittet att beta kan ha en enorm inverkan på det beräknade värdet av en aktie. Så, hur gör man egentligen för att bestämma vilket betavärde man ska använda sig av?

 

Vilket betavärde ska man använda?

På min arbetsplats, på A. Stotz Investment Research har vi nyligen testat vad som händer med beta över tid bland i genomsnitt 10.000 aktier runt om i världen. Beta uppskattades baserat på avkastningen per vecka, då daglig avkastning tenderar att inehålla för mycket ”noise” över längre tidshorisonter. Vi rankade aktierna från högsta till lägsta beta och sedan tittade på vad som hände med det genomsnittliga betavärdet över 10 år för de 30% av aktierna som hade högst betavärde och de 30% av aktierna som hade lägst beta.

Resultatet tyder på att när du värderar en aktie med ett historiskt lågt beta skulle en bra uppskattining av beta vara cirka 0,7x och för en aktie med högt beta omkring 1,1x. När en aktie historiskt sett har haft ett neutralt beta av 1x eller när du tvingats göra en gissning om beta utan någon annan information skulle ditt säkraste val vara att sätta beta till 1x.

Om vi går tillbaka till om aktien i exemplet här ovan är över- eller undervärderad på 14kr så tar vi först en titt på det historiska betavärdet. Vi vet att det är 1,8 x, alltså en aktie med högt beta, och ett troligt långsiktig beta enligt diagrammet ovan är då 1,1x. Sätter vi in ett beta på 1,1x och håller allt annat lika är DDM-värdet av aktien 12,9kr och den är alltså övervärderad med 8,5%.

Som ni kan se från de här exemplet som jag har visat i det här inlägget kan beta göra skillnaden mellan om en aktie bör få beteckningen "köp" eller "sälj" och det är därför viktigt att förstå hur beta fungerar och att komma upp med en metod för att hantera de problem du ställs inför som en investerare.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.
Taggar (blogg): 
14 maj 2016

Låg risk ger hög avkastning

Academic-Style Research:

A. Stotz Investment Research gör vi då och då vad vi kallar ”Academic-Style Reserach”. Vi följer en struktur och det tillvägagångssätt som används i den akademiska världen, men skriver inte lika omfattande rapporter. Vi försöker också alltid att komma fram till hur du i praktiken kan dra nytta av de insikter och resultat vi kommit fram till.

Vi börjar med en frågeställning, läser igenom befintlig litteratur, ställer up en hypotes, definierar data, kommer upp med en metod att testa hypotesen, analyserar resultaten och avslutar med de praktiska implikationerna.

Hög risk = hög avkastning? 

Den senaste researchen frågade om hög risk leder till hög avkastning? Vi definierade risk som beta, enligt modern portföljteori och CAPM. Enligt CAPM ska ett högre beta leda till högre avkastning, då investeraren i teorin ska kompenseras för den högre risken.

I motsättning till vad modern portföljteori och CAPM förutspår, fann vi:

Att investera i en portfölj av aktier med lågt beta ger högre avkastning än en portfölj av aktier med högt beta.

Portföljen med låg-beta aktier slår också marknaden väsentligt över tid. En strategi de senaste 20 åren hade varit ranka aktier på beta från lågt till högt, investera i de 30% med lägst beta och göra om den processen en gång om året.

Detta innebär alltså att låg risk ger hög avkastning.

Vi kollade också på hur beta ändras över tid, mer om vad detta innebär och hur det påverkar värderingar kommer jag skriva om nästa vecka.

Vill du se hela researchen kan du kolla på videon här nedan, föredrar du att läsa kan du göra det här (båda är på engelska).

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN/VIDEON ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN/VIDEON SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN/VIDEON. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN/VIDEON TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTARNA KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN/SETT VIDEON.

Taggar (blogg): 
13 maj 2016

5 systematiska beteende-fel du bör vara medveten om

När marknaderna är lite mer osäker än vanligt och du överallt bombarderas med kaskader av information oavsett om det är negativt, positivt eller motstridiga nyheter om vad som kommer att hända härnäst. Då är det viktigt att lita på sig själv och sitt eget omdöme. För att uppnå detta innebär det att du måste känna dig själv, precis som Benjamin Graham en gång sa; "Investerarens främsta problem och även hans värsta fiende är sannolikt han sig själv."

Jag tror inte att det är alltför kontroversiellt att säga att marknaderna runt om i världen har varit volatil sedan de kinesiska aktierna inledde sin volatila resa i juni förra året och då även oljepriset började falla från 60 dollar/fat till att sväva runt 30 dollar/fat i år. Sedan dess har investerarnas känslor blivit mer baisse, vilket visas i många undersökningar och även nästan dagligen på nyheterna.

Jag kommer i det här inlägget inte att försöka förutsäga vad som kommer hända framöver på marknaden men i stället kommer jag att fokusera på fem kognitiva fördomar (bias) om mänskligt beteende som du bör vara medveten om att antagligen du och även alla andra investerare lider av. Många gånger i våra liv och framförallt när det kommer till investeringar är vi våra egna värsta fiender. Men medvetenhet om det kan hjälpa dig i tider som dessa så att du fattar bättre beslut. 

Även om vi vill erkänna det eller inte så är vi känslomässiga varelser och dessa känslor påverkar helt klart vårt beteende och våra beslut. Dessutom har forskning visat att vi alla har vår egen uppsättning av heuristik (tumregler som vi följer) som antingen är inlärda eller fastkilade i våra hjärnor eller gener.

Ni kommer även att märka att kognitiva fördomar inte bara aktiveras en åt gången utan det kan även bli en vild kombination som tillslut leder oss fram till vårt agerande och våra beslut. Här nedanför listas de fem beteende och kognitiva fördomar som vi alla lider av och hur man kan hantera dem.

 

Förankring:

Förankring är när vi fixerar oss på tidigare information och sedan baserar våra framtida investeringsbeslut på detta. Ett sätt är att förankra sig till det pris du köpt en aktie för tidigare och ett annat är att förankra sig till priset som är ditt mål och som du vill köpa på. Då förväntar man sig att uppnå det priset (baserat på värdering och förväntningar) och sedan håller man fast vid det ankaret, även när ny information tyder på att du bör göra något annat. Omvärlden förändras och det gör de grunderna i det företag du har investerat i också. Det finns oändligt med typer av information som kan påverka dess aktiekurs.

Genom att bara vara medveten om ditt ankare och att det kan bli irrelevant på grund av ny information så bör du kunna hantera den här biasen. 

 

Bekräftelse:

Bekräftelsebias är tendensen att söka efter, fokusera på och lägga vikt på information som bekräftar de föreställningar du redan har. Du köper en aktie för att du tillbringade en hel månad åt att undersöka företaget och tror att verksamheten har stor tillväxtpotential och en revolutionerande produkt.

Då söker du efter saker som kan stärka och bekräfta denna tro och det genom att läsa och låta alla företagets meddelanden och nyheter riktas mot just din synpunkt. Du kan också aktivt välja att ignorera nyheter om en eventuell konkurrent som kanske har lanserat något som kommer att göra ditt bolags produkt föråldrad.

Lösningen här är att alltid vara öppen för motsatta åsikter och sträva efter objektivitet och kanske spela djävulens advokat med dig själv eller be en vän att utmana din åsikt.

 

Närtid:

Nyheter i nära tid och partiskhet är ofta vad vi grundar våra framtida beslut på. Dessa bygger på den senaste tidens händelser och information. Med marknaden i en nedåtgående trend tenderar vi att anta att det kommer att fortsätta att gå ner och vice versa.

Återigen att öka din medvetenhet , hjälper dig att hantera det. Var noga med att sätta allt i ett större perspektiv och utöka din tidshorisont när du fattar beslut om dina investeringar. Se den större bilden och helheten. 

 

Flockbeteende:

Flockbeteende visas när vi beslutar oss för att följa efter alla andra som de sociala djur vi är och det istället för att agera som en contrarian (göra det motsatta gentemot vad de flesta andra gör). Keynes sa, "... det är bättre för mitt rykte att misslyckas på ett konventionellt sätt än att lyckas okonventionellt." Det här är lite knepigt då du kan tjäna stora pengar på att följa trender samt förlora pengar genom att gå mot strömmen.

Det flockbeteende som finns inom oss gör att du tvivlar på dig själv som en contrarian. Finansiella och ekonomiska bubblor har historiskt visat att man kan köra i fel riktning under en lång tid så att vara en contrarian kräver styrka och uthållighet. Lyckas man med det kan det bli väldigt lönsamt.

Mitt råd här är att söka efter information för att sakffa dig en egen uppfattning som underbygger dina beslut och att alltid ha en sund motivering för dem. Inte bara göra det eftersom alla andra gör det.

 

Övertro:

Det finns en uppsjö av akademiska uppsatser, böcker, artiklar, blogginlägg, tal... och detta kan fortsätta i all evighet om jag ska lista allt material som redan finns ute om övertro. Därför kommer jag att hålla det här stycket kort och enbart säga att; DU ÄR ALLTFÖR SJÄLVSÄKER.

Detta kan upplevas som ett självsäkert uttalande men det är mycket troligt att du är det och även om du inte är det kommer du att lära dig någonting av detta. Vet att du överskattar din egen fömåga, var istället ödmjuk, göra din research ordentligt och erkänn att du inte vet allt.

Min slutliga rekommendation är att du tillbringar ordentligt med tid att lära känna dig själv bättre och även lära dig att inte vara din egen värsta fiende. Var medveten om dina brister, vilka de än må vara, och oavsett anledning.

Var ödmjuk och erkänn dina brister och att du inte vet allt och inte alltid har rätt. Sträva efter evigt lärande och efter att bli en bättre investerare varje dag för då kommer du bli det väldigt snart!

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 
7 maj 2016

Momentum-effekten kan öka din avkastning

”Factor investing” har blivit mer och mer populärt på sistone. Nu kan du hitta investeringsprodukter som hjälper dig att dra nytta av storleks- eller värdepremien dvs att gynnas av att småbolag generellt överträffar storbolag och värdeaktier i allmänhet slår tillväxtaktier.

Värdet och storlekens bidrag är oftast inte några omstridda faktorer men momentum-effekten är en faktor som många gånger leder till diskussion bland investerare. Låt oss nu därför ta en titt på vad momentum-effekten är ur ett investeringsperspektiv, vilka bevis som talar för momentum-effekten och hur den kan hjälpa dig att bli en bättre investerare.

 

Definitionen av en momentum-investering:

En momentum-investering fokuserar på det faktum att aktier tenderar att röra sig i samma riktning under en viss tidsperiod. I motsats till det värdeorienterade "köp billigt, sälj dyrt" så är en momentum-investering att "köpa högt, sälja högre" eller vid en kort position (spekulation om nedgång istället för uppgång) att "sälja lågt, köpa lägre".

 

Fysik och en Hummer H2:

Jag kan inte jättemycket om fysik (så investerarfysikern är välkommen att fylla i) men jag vet att momentum är något man talar om inom fysiken och jag minns det har att göra med vikten och hastigheten hos ett föremål. Som tur är kan Wikipedia alltid fräscha upp vårt minne och inom fysiken är momentum lika med massa multiplicerat med hastigheten. Något tungt i hög hastighet tar alltså längre tid att nå en viss hastighet och tar även längre tid att sakta ner.

Tänk på en Hummer H2 (ja, jag tycker att bilen är cool ;) och ännu coolare om den kunde vara lite mer klimatvänlig) som kör i 100 km/h jämfört med en motorcykel som kör i 40 km/h. Vilken av dem når sin hastighet först? Vilken kommer att behöva längst tid och sträcka för att stanna? Det kommer helt klart ta längre tid för Hummern att nå 100 km/h och den kommer även att ta längre tid att få stopp på. Följaktligen kommer den att ha högre momentum.

När man momentum-investerar vill man alltså hitta en Hummer som just har börjat accelerera!

 

Bevis från den akademiska världen:

Jagadeesh och Titman (1993) hittade bevis för att momentum-investeringar fungerade för USA-noterade aktier från 1965 till 1989. De fann att en strategi där man köper aktier som har utvecklats väl i det förflutna och tar en kort position i aktier som har utvecklats svagt i det förflutna genererar en signifikant överavkastning över en period på 3-12 månader.

Carhart (1997) utökade Fama-Frenchs tre-faktorsmodell och inkluderade en fjärde faktor-momentum. Carhart upptäckte detta genom att köpa föregående års bäst presterande 10% av fonderna i hans studie och sälja förra årets sämst presterande 10% kunde man uppnå en betydligt högre avkastning än snittet på börsen. Flera år senare kunde även den ursprungliga Fama and French (2012) modellen kompleteras med bevis för att momentum-faktorn fungerar i Nordamerika, Europa och Asien-Stillahavsområdet (men inte Japan).

Dessa är bara några utvalda artiklar om momentum-effekten. Det finns mycket mer och det finns också forskning som ifrågasätter om momentum i samband med investeringar verkligen fungerar. Frågar ni mig och de efterforskningar jag har gjort, så anser jag att det finns tillräckligt med bevis för att stödja idén. Det går att göra bra affärer med momentum-strategier, men samtidigt ska man var medveten om att risken kan öka.

 

Risker med momentum-investeringar:

Momentum-investeringar i allmänhet leder till högre omsättning, det vill säga du kommer köpa och sälja oftare jämfört med många andra strategier som t.ex. en strategi som går ut på värdeinvesteringar. En hög omsättning kommer att öka dina handelskostnader (t.ex. courtage) och det kommer sänka din avkastning. I vissa länder kommer även din skatt att öka då tiden som man sitter på de olika innehaven kommer bli kortare och det beskattas högre i vissa länder än om man skulle behållt innehaven under en längre tid.

En annan risk är att det är mycket svårt att förutsäga när momentum slutar. Om man inte är försiktig kan det vara som att köra att Hummer H2 i 100 km/h med förbundna ögon. Så länge vägen är rak och det inte finns några hinder på vägen kommer allt att gå hur bra som helst. Men så fort vägen svänger eller när en bil som kör långsammare kommer upp framför dig så kommer det bli problem och det är sannolikt att det även kommer bli smärtsam.

 

Hur vi använder momentum-faktorn när vi väljer aktier:

När vi väljer aktier till A. Stotz Investment Researchs portföljer använder vi vårt så kallade ”FVMR framework” som fokuserar på fyra element; Fundamenta, Värdering, Momentum och Risk. När vi kollar på momentum tittar vi på både momentum gällande priset och momentum i resultatet.

 

Detta är ett sätt att undvika så kallade värdefällor, dvs en aktie som ser billig och attraktiv ut men som inte kommer att vända till det bättre utan istället bara fortsätta att försämras. Om man istället kan hitta en billig aktie där man kan se momentum i pris och/eller i resultatet är det mindre sannolikt att man går in i en värdefälla och det kan istället bli en riktigt bra investering.

Lågt momentum i pris kan ge en signal att en viss investering är i onåd, dvs att den av någon anledning inte ses som attraktiv av marknaden. Många kan hävda att det då kan vara en möjlighet, och det kan så vara. Men om aktien inte kommer att röra sig i rätt riktning under en lång tid framöver känns det rimligt att anta att man skulle kunna få bättre avkastning på sitt kapital någon annanstans.

Ibland kan man också hitta företag där man ser momentum i resultatet men att priset inte har börjat röra sig ännu. Detta kan tyda på att du har hittat ett så kallat ”turnaround case” och att du möjligen har gjort det innan marknaden. Momentum i resultatet är i allmänhet en positiv indikator eftersom det visar att verksamheten är lönsam och växande.

 

Kör inte en Hummer med ögonbindel:

Idag finns olika finansiella produkter som är baserade på ”factor investing” och kan till exempel ge oss exponering mot bara momentum-aktier. Som alltid när det kommer till investeringar tycker jag att det är viktigt att diversifiera sig och ha en balanserad syn. Därför skulle jag undvika att köra helt och hållet på bara momentum-investeringar.

Jag anser dock att momentum är en faktor som man bör vara medveten om och överväga, oavsett vad man har för investeringsstil. Det kan förbättra ens avkastning genom att hjälpa dig att identifiera "heta aktier" samt undvika "värdefällor".

Se nu till att inte köra din Hummer H2 med ögonbindel på. Förstå att det finns mer som spelar roll än bara bilens vikt och hastighet. Men se också till att utnyttja och förstå att dess tunga vikt och höga hastighet kommer att bli svårare att stoppa jämfört med en lätt motorcykel.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.
6 maj 2016

Humans & Markets

Humans & Markets är vad jag tänkt blogga om här på TradeVenue. Du kan läsa lite mer om mig och min bakgrund i mitt tidigare inlägg 3 decennier i färre en 1000 ord

Jag tror att det är viktigt att förstå hur du själv och andra männsikor fungerar för att investera bättre. Många gånger är inte dina investeringsbeslut så rationella som du vill tro, och det finns många sätt att bli lurad av både dig själv och andra. 

Även om du känner till en rad av våra mänskliga begränsningar och tillkortakommanden är det ofta lätt att tänka att det gäller ”alla andra, men inte mig”. Det är av just den anledningen jag tror det är viktigt att lära känna sig själv och att erkänna sina tillkortakommanden. Det är en kontinuerlig process av lärande och att inrätta processer/system för att undvika ens egna fallgropar. Det gäller både dig och mig.

Marknaden är ett aggregat av ivesterares åsikter om värdet av tillgångarna som handlas där. I teorin borde marknader vara effektiva och leda till korrekt prissätning, verkligheten ser dock annorlunda ut. Ofta kan individer bete sig annorlunda i grupp, således kan inte alltid marknadens beteende förklaras av enbart individuellt beteende utan hänseende måste tas till hur individer interagerar med varandra och gruppbeteende. 

Jag är en person som gillar att fråga ”Varför?”. Jag vill veta varför du och jag fungerar som vi gör. Jag vill veta varför marknaden beter sig som den gör. Jag vill veta varför vi tar de investeringsbeslut vi tar. I slutändand vill jag att vi ska lära oss hur vi kan bli bättre investerare.

Tycker du det låter skoj? Gillar du också att fråga: ”Varför”? Då kommer vi med största sannolikhet ha en kul tid här framöver. 

Utöver behavioral finance kommer jag skriva inlägg som handlar om problem som vi investerare möter i vår vardag och givetvis Asien. Har du frågor som du vill att jag besvarar kolla in Frågor & Svar. Där kan du också föreslå något du vill att jag ska skriva om. Jag blir mycket glad för tips och frågor, så att den här bloggen blir intressant och värdefull för dig.

Som jag nämnt i tidigare inlägg bloggar jag och ansvarar för content på Become a Better Investor. Jag kommer att cross-blogga en del (dvs lägga upp ett inlägg på båda sidorna), men kommer publicera på svenska här på TradeVenue. 

Mycket av mitt bloggande och research drivs av mitt egna sökande efter svar. Trots att jag har dissat att ”wisdom of crowds” (blogginlägg som utvecklar detta kommer att komma upp här) leder till effektiva marknader tror jag att vi är smartare tillsammans. 

 

Diskutera gärna och fråga gärna, så att vi kan lära oss från varandra. 

Taggar (blogg): 
6 maj 2016

3 decennier i färre än 1000 ord

Uppvuxen i en liten by 1,5 mil utanför Kalmar kallat Trekanten (ett ortsnamn som de flesta brukar tycka är kul) och bor sedan 2013 i Bangkok, Thailand. Från 1500 invånare till runt 10 miljoner. Men det var några steg däremellan.

 

Från Trekanten till Bangkok:

Snabbspolning från födseln till gymnasiet (gick i skolan, spelade fotboll, hängde på fritidsgården etc). 

Någon gång runt 16-årsåldern lämnade jag Trekanten för att flytta in till den stora staden Kalmar (uttalas: Kälmää). Hade det här inlägget varit en ljudinspelning så hade ni inte hört särskilt många ”r”.

Efter att ha tagit studenten från Stagneliusskolan i Kalmar tyckte jag det var dags att upptäcka världen. Jag varvade arbeta med resande i Sydostasien under några år. Efter varje resa såg jag en möjlighet att testa på ett nytt jobb som kunde låta mig spara ihop pengar till min nästa resa. 

Jag gjorde tid på Canal Digitals kundtjänst, reste land och rike runt som eventsäljare precis när mobilt bredband började bli populärt (då snackar vi dongeln till datorn), samt emigrerade till Norge i ett drygt halvår för att jobba som kock/pizzabagare/kebabmästare. Restaurangen jag jobbade på kom tvåa i norska mästerskapen i pizza, så jag måste lärt mig ha bakat hyfsat bra pizzor. Om somrarna så extraknäckte jag i Hamngrillen utanför Strand Hotell i Borgholm, Öland. (Så var du en av dom som deltog under ”stockholmsveckan”, på den tiden när Borgholm var ett av stoppen, då är det mycket sannolikt att du köpt en hamburgare av mig aka ”fyllekäk”.)

”Mellan jobb” var jag några gånger under ovan nämnda period och den tiden spenderade jag att upptäcka Sydostasien. Thailand hade jag fått upp ögonen för efter min första charter till Phuket 2003. Efter tre vändor utomlands 3-5månader åt gången kände jag att det var dags att återgå till det svenska utbildningsväsendet. 

Det blev att studera nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg. Fantastiskt rolig och lärorik tid, med mycket galna upptåg. Failade första tentan (tror för övrigt det var första och enda gången jag blivit underkänd på ett prov i hela mitt liv, inkluderat småskolan) pga en bra inspark. 

Jag ägnade ett antal somrar under universitetstiden i statens tjänst. Extraknäckte som ekonomiassistent på Landstinget. Jag lärde mig: 1) Staten är inte rätt arbetsgivare för mig, och 2) stora organisationer verkar heller inte vara mi grej.

Under mitt sista kandidatår var det dags för utbytestermin och jag fick mitt förstahandsval Thammasat University, Bangkok. 

På Thammasat University hade jag valt att läsa en kurs i hur man värderar aktier. Med facit i hand kan jag säga att det valet är anledningen till att jag gör vad jag gör nu. Jag hade läst om kursen och läraren hemifrån Sverige. En Andrew Stotz, som hade blivit utsedd till den bästa analytikern i Thailand två gånger, skulle hålla i kursen. Kursen var ett självklart val, trots att lektionerna var på lördagar. Efte min första lektion tänkte jag ”den här snubben vill jag jobba med, åtminstone göra ett internship hos”. 

Översvämningarna i Bangkok satte käppar i hjulet för att göra ett internship under min utbytestermin så vi bestämde att jag skulle åka tillbaka till Sverige och avsluta min utbildning för att sedan komma tillbaka till Bangkok och göra ett internship på Maybank Kim Eng Securities. 

Väl tillbaka i Göteborg läste jag en del extra kurser på masternivå, såsom Behavioral Finance. Strax efter kandidatexamen var klar, satte jag igång med magisterexamen som var klar runt 6 månader senare. Sen var det dags att dra till Bangkok...

 

Bangkok – Där jag är nu:

I januari 2013 gjorde jag ett internship på Maybank Kim Eng Securities i Bangkok, Thailand. Jag jobbade ihop med min tidigare lärare Andrew och hans kollega sedan 15 år tillbaka, Sornsak. Jag hade ett gäng trevliga och mycket lärorika månader som intern, vilket fick ett abrupt slut när det var dags att förnya visum. För att göra en lång historia kort, visum i Thailand kan vara ganska komplicerat och Thailändska ambassaden i Sverige och Immigration här i Thailand har inte samma åsikt gällande visum. 

Andrew och Sornsak hade bestämt sig för att starta eget och ville anställa mig i deras nya företag. Jag vände tillbaka till Sverige några månader för att göra lite pengar (med betoning på lite) på Landstinget innan jag återvände till Bangkok för att börja jobba med Andrew och Sornsak. I September 2013 startades A. Stotz Investment Research för att tillhandahålla research och aktieportföljer i Asisatiska marknader till instituionella investerare och HNWI (high-net-worth individuals).

I slutet av förra året blev jag partner i A. Stotz Investment Research.

Vi har för tillfället ett närmare samarbete med en Thailändsk och en Malaysisk fondförvaltare, vilka har fonder som använder sig av de portföljer vi tar fram. Portföljerna är koncentrerade men diversifierade med ca 15 akiter i varje portfölj. För lite diversifiering resulterar i onödigt hög risk, och för mycket diversifiering slutar oftast i att avkastningen blir i linje med marknaden. 

Vår investeringsmetodologi kallar vi för FVMR, vilket står för: Fundamenta, Värdering, Momentum och Risk. När vi väljer att investera i en aktie, kan en eller flera av de här elementen vara attraktiva. 

I början av 2016 lanserade vi Become a Better Investor. En gemensam nämnare mellan Andrew, Sornsak och mig är att vi alltid vill lära oss mer. Vi är övertygade att om man alltid vill lära sig mer, diskutera och testa saker i slutändan leder till bättre investeringsbeslut, samt att det är sjukt kul på vägen. Become a Better Investor är ett sätt för oss att dela med oss av vår passion och hoppas att den smittar av sig på andra.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (20)

Taggar