BkkBanker
Likes
62
Antal inlägg
69
Följare
21
Medaljer
0
Om användaren
Jag heter Alexander Wetterling och arbetar sedan 2013 som Portfolio Strategist på A. Stotz Investment Research i Bangkok, Thailand.
Kontakt email

RSS

RSS feed
13 juli 2016

Hur ser FVMR ut globalt just nu?

Några utav er kanske redan prenumererar på vårt Global eller Sweden Equity FVMR Snapshot. Jag tänkte dela med mig av lite kommentarer gällande hur läget ser ut just nu, samt även gå igenom globala sektorer.

FVMR står för Fundamenta, Värdering, Momentum och Risk.

Fundamenta:

Enligt konsensus förväntas USA ha den högsta lönsamheten och ”Developed Europe” högst utdelning. ROE och utdelning är lägst i ”Emerging Europe” och Japan.

Hälsovård erbjuder den hgsta avkastningen på eget kapital bland sektorer. Energisektorn har för närvarande låg lönsamhet, men delar ut en stor andel av sin vinst. Tech-företag häller en hög andel cash vilket också syns i en låg utdelning relativt vinst.

Värdering:

Emerging markets handlas lägre än Developed. Emerging Europe är billigast medan USA driver upp globala värderingar. Emerging Europe handlas under bokfört värde, men ger bättre ROE än till exempel Japan som handlas till 1x PB.

Energisektorn handlas till högt PE på grund av låga vinster och Finanssektorn handlas omkring 1x PB. Dagligvaror och hälsovård är dyrast på PB, notera att hälsovård är billigare men ger en högre ROE avkastning på eget kapital än dagligvaror.

Momentum:

Konsensus förväntar att vinsterna ska återhämta sig i Latinamerika och regionen har visat den näst starkaste kursutvecklingen. USA har visat den starkaste 2-veckors och 1-års kursutvecklingen.

Konsensus förväntar att vinsterna ska forsätta minska i Energisektorn, Utilities och Finanssektorn, medan störst resultattillväxt under 2016 förväntas i Industrin och Sällanköp. Brexit slog hårt mot Finanssektorn, vilket kan ses i kursutveklinen de senaste 2 veckorna – ned 6%, och sektorn har också sämst kursutveckling under senaste året.

Risk:

Amerikanska bolag har den högsta skuldsättningen och Emerging Europe lägst. Volatilitieten har varit något högre i Developed Markets till följd av hög volatilitet i Japan och Europa.

Info Tech är net cash, dvs de skulle fortfarande ha pengar kvar i kassan efter att ha betalat av sina skulder och därmed låg risk i den bemärkelsen. Under de senaste 3 månaderna har Materials och Finanssektorn varit de mest volatila.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

1 juli 2016

Är mer information = mer pengar?

Information är ett centralt begrepp när det kommer till investeringar. Det är centralt i den bemärkelsen att en investerares informationsfördel kan vara den enda anledningen till att han eller hon tjänar pengar på marknaden och kanske till och med gör det kontinuerligt.

Oavsett om du tror att det finns kompetenta förvaltare som kontinuerligt kan slå marknaden eller inte, så är de flesta övertygade om att det finns de människor som gör det genom insiderhandel. Insiderhandel handlar om att använda en informationsfördel för att tjäna pengar och även om det är både oetiskt och olagligt vet vi att det händer.

 

Nobelpristagaren Eugene Fama sa:

 

Återigen handlar det om information. Fama säger det gällande marknadseffektivitet, men värdet av information är centralt för investeringar generellt. Men är det så enkelt? Att ju mer information du har desto mer pengar du kommer att tjäna?

 

Kognitiva brister minskar värdet av information:

Vi människor har vissa kognitiva problem du bör känna till när det gäller information och att bearbeta information. Fördomar och heuristik som kan resultera i att den informativa fördel du kanske har faktiskt föbättrar ditt investeringsbeslut.

Ett problem är att vi ofta tenderar att försöka bekräfta våra egna övertygelser. Vi ger också ofta mer tyngd åt aktuell information och information som är mer lättillgänglig. Vi är alltså inte objektiva i hur vi förvärvar och bearbetar information.

Konfirmeringsbias, ”recency bias” och övertro arbetar tillsammans för att skapa vad Shefrin (2000) refererar till som illusionen av giltighet. Problemet med illusionen är att den leder till falska föreställningar i och med att de inte har förvärvats genom en rationell och objektiv process.

Enligt Montier (2007) lider vi av två illusioner: illusionen av kontroll som gör att du tror att du kan påverka resultaten av okontrollerbara händelser och illusionen av kunskap som innebär att du tror att dina prognoser blir mer exakta enbart till följd av att du inkluderar mer information.

 

Värdet av information:

Hittills har jag främst fokuserat på varför mer information inte nödvändigtvis behöver leda till ökad precision eller bättre avkastning. Det finns uppenbarligen dock värde i information i och med att insiderhandel för det mesta verkar vara lukrativt. Om det inte fanns värde i denna informationsfördel skulle det inte finnas några pengar att göra på insiderhandel och om det var fallet tvivlar jag på att det överhuvudtaget skulle förekomma.

För ett gäng år sen när jag studerade behavioral finance på Handelshögskolan i Göteborg hade jag en gästprofessor, Michael Kirchler (bra kille FYI) som bedrev några intressanta experiment med sina forskarkollegor som gick ut på att förstå värdet av information bättre. Eftersom det ibland verkar som att mer information är bättre och ibland inte.

 

Handla "singla slant":

Vad Prof. Kirchler och hans kollegor gjorde var att inrätta ett experiment som byggde på en "singla slant modell". Först av allt, satte de upp en informationsskala som sträckte sig från svagt informerade deltagare (exempelvis privata investerare), genomsnittligt informerade (t.ex. institutionella investerare, fondförvaltare), till de mest informerade – insiders.

Den "tillgång" deltagarna i detta experiment kunde köpa eller sälja är värdet av resultatet av 10 slantsinglingar. Om slanten visar krona är det värt 1 dollar och klave är värt 0. Om utfallet av slantslingningarna skulle vara 5st krona och 5st klave är värdet av "tillgången" 5 dollar (iom 5 × 1 dollar = 5 dollar) och om det var 10st krona och 0st klave skulle värdet vara 10 dollar. WTF har singla slant att göra med information, det är väl bara slumpmässiga resultat?

Det är det. Men de hade konstruerat experimentet så att deltagarna gavs olika information vid den tidpunkt då de fattade sitt beslut att köpa eller sälja tillgången och till vilket pris. De minst informerade investerararna visste inte utfallet av någon av de 10 slantsinglingarna, medan de genomsnittligt informerade hade sett 5 av 10 utfall, och de mest informerade (insider) visste 9 av 10 utfall.

Insiders vet därför redan 9 av de 10 utfallen, så om alla av dem var krona vet insidern att tillgången är värd 9 dollar. Enligt den förväntade nyttoteorin kommer insidern att värdera tillgången till 9,50 dollar eftersom det finns en 50% chans att den sista slanten visar krona (9 dollar + 50% x 1 dollar = 9,50 dollar).

 

Det spelar roll var du befinner dig i informationskedjan:

Prof. Kirchler och hans kollegor genomförde många experiment under olika förhållanden och deras slutsatser från dessa experiment är mycket intressanta. De visade att det enda sättet att slå marknaden, i det här fallet att ha en positiv avkastning, var att har mer information än genomsnittet. I slantslingningsexperimentet innebar det att endast de deltagare som hade sett 6 eller fler av de 10 utfallen hade tillräckligt med information för att tjäna pengar.

En annan intressan upptäckt var att de minst informerade investerarna som inte kände till några utfall i förväg och därför troligen värderade tillgången till 5 dollar (iom att (50% x 1 dollar) x 10 = 5 dollar), presterade bättre än de deltagare som redan visste 1-5 av de 10 utfallen.

Denna forskning visar på att vara informerad men inte tillräckligt informerad leder till sämre avkastning. Det är till och med så att det är bättre att inte ha någon information alls än att ha lite eller genomsnittligt med information.

 

Sammanfattningsvis kan vi se att både mängden information samt hur vi bearbetar denna information spelar roll. Mer information behöver inte nödvändigtvis leda till ökad precision eller bättre avkastning, så mer information ≠ mer pengar.

 

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 
23 juni 2016

Svenska #BörsElvan och Zlatan enligt vår Profitable Growth rank

Som jag skrev förra veckan ifrån taxin, så jobbade vi på att ta fram den svenska #BörsElvan​ baserad på Profitable Growth. Nu är den äntligen klar!

Vår elva inkluderar endast svensknoterade bolag som valts ut baserat på vår Profitable Growth rank.

Förutom att presentera startelvan, utser vi också det företag som är Zlatan av "financial performance".

Kolla på videon nedan där vi avslöjar startelvan. Om du vill ha en fullständig rapport med full information om alla bolag som nämns så kan du få det på Become a Better Investor (bara att fylla i formuläret där).

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

19 juni 2016

Hur rationell är marknaden?

I mitt tidigare blogginlägg testade vi hur rationell du var. Nu kommer vi istället fokusera på hur vår samlade rationalitet är, alltså när man slår ihop ett gäng individer vilket skapar en marknad. Ni kommer här få se hur mycket smartare vi är tillsammans än vad vi är enskilt.  

Även att jag tror att vi är smartare tillsammans kommer jag låta er veta varför jag personligen inte tror att så är fallet för aktiemarknaderna och varför marknaden är mer som en skönhetstävling.

 

Den rationella marknaden:

Förutsatt att aktörerna på aktiemarknaden består av rationella investerare är det rimligt att anta att marknaden bör vara rationell och effektiv. Marknadseffektivitet definieras som att det sanna värdet av en viss tillgång återspeglas i dess marknadspris vid varje tidpunkt. I ett tidigare inlägg tittade vi på följande val när det kommer till investeringar:

 

Om en investerare har två investeringsalternativ att välja mellan:

Om beslutsfattandet följer enligt den förväntade nyttoteorin (EUT) som jag tidigare beskrivit så bör investeraren välja investering A. Det alternativet har det högsta förväntade värdet på 500 dollar, jämfört med investering B som har ett förväntat värde på 400 dollar (50% x 1000 = 500 och 20% x 2000 = 400).

 

Hur kommer det sig då att det är handel dagligen på aktiemarknaden?

Det finns många skäl, men låt oss hålla det enkelt och bara säga att investerarnas matematiska kunskaper skiljer sig åt och de kommer upp med olika förväntade värden för investering A och B. Investering A och B kan vara ett instrument, låt oss fortsättningsvis tänka på det som två aktier kallade A och B och fokusera på aktie A, som enligt den förväntade nyttoteorin har ett värde på 500 dollar.

Investerare 1 har inte en miniräknare, inte studerat matematik sedan grundskolan, han gör beräkningen i huvudet och kommer upp med ett värde på aktie A som endast är 350 dollar. Investerare 2, en A-student med en miniräknare, vet det sanna värdet av 500 dollar och erbjuder Investerare 1 något över 350 dollar och då blir det en affär.

Börser har dock tusentals deltagare och på grund av det kommer det att finnas ett stort antal värderingar, åsikter och investerare. Som marknaden fungerar bör detta sluta i att aktien handlas till ett pris av 500 dollar. Marknadens aggregerade bedömning av värdet reflekterarar då det verkliga värdet och är alltså effektiv.

 

Massans vishet:

Centralt för begreppet om effektiva marknader är vox populi eller massans vishet. År 1907 gick Galton till en marknad och frågade ungefär 800 personer att gissa vikten på en oxe. Medianen av alla gissningar var att oxen vägde 1,197 pounds, och dess faktiska vikt var 1,198 poundsvilket är en mycket liten felmarginal.

Om du nu föreställer dig att det finns tusentals människor som gissar, känner du dig förmodligen ganska säker på att priset på en viss aktie kommer att vara lika med eller mycket nära dess verkliga värde.

 

Krav för en vis massa:

Galtons arbete har byggts på under senare år och det finns fortfarande bevis för massans vishet. I en bok som heter just det, Massans vishet: hur kommer det sig att flera stycken är smartare än några få och hur kollektiv klokskap formar affärsverksamheter ekonomier, samhällen och nationer, definierade James Surowiecki fyra krav för en vis massa:

 

En mångfald av åsikter: det vill säga att de många olika åsikterna i fråga också är olika i sig i den meningen att de är baserade på varje individs erfarenhet, informationsövertag, eller åtminstone tron på ​​att de vet något som andra inte vet och att det återspeglas i deras gissning.
 

Oberoende gissningar: exempelvis om du frågar din vän om värdet på en aktie och hen säger att det är 100 dollar och du därför också värderar aktien till 100 dollar, då är inte din gissning oberoende. Alla måste göra sina egna värdeuppskattningar oberoende av andra.
 

Vara decentraliserad: vilket innebär att gissningar kommer från många håll med olika typer av människor som representerar eller vars åsikter påverkas av lokala och/eller specialistkunskaper.
 

Aggregeringen av gissningar: ett system som kan samla alla dessa gissningar och göra det till en kollektiv gissning; en börs är ett exempel på en sådan mekanism eftersom priset av aktierna som handlas där kommer att vara ett resultat av många olika placerares uppskattningar/gissningar.

 

Av de fyra kraven ovan ser jag inte några problem med de två sistnämnda. Börserna är funktionella mekanismer för att aggregera gissningar eller estimera värdet av en viss aktie och de är oftast decentraliserade i den meningen att vem som helst med en aktiedepå kan delta. På de flesta marknaderna runtom i världen, på grund av internet och globalisering, betyder det att du kan vara vem som helst, var som helst i världen och fortfarande delta.

 

Varför massan kanske INTE är så vis:

Det är de två första kraven som får mig att tvivla på massans vishet, åtminstone i ett börssammanhang. Hur oberoende är gissningar egentligen? Folk läser liknande tidningar, använda liknande datakällor, och lyssnar på liknande åsikter som sänds över olika mediekanaler. Tror du att du eller någon annan verkligen kan vara opåverkad av något av detta? Eller att du inte kommer använda ens en liten del av denna information när du gör en gissning om framtiden?

Jag tvivlar personligen på att vi kan vara opåverkade av det och därför måste vi ifrågasätta oberoende gissningar. Om du inte håller med och tycker att min åsikt är tveksam eller fel, skulle jag gärna höra mer om det och diskutera vidare med dig i kommentarerna nedan.

Om du håller med om att gissningar eller uppskattningar av värdet av en aktie som handlas på en börs är långt ifrån självständiga så har du kanske redan räknat ut att en brist av oberoende värderingar också kommer att leda till minskad mångfald bland värderingar och åsikter. Eftersom dessa två krav inte är uppfyllda på aktiemarknaden är aktiemarknader inte en vis massa och därmed inte rationell eller effektiv.

 

Hur en aktiemarknad faktiskt fungerar:

Låt oss säga att du har uppskattat det verkliga värdet av en aktie som du köpte för 50 dollar till 100 dollar. En dag går köpkursen upp till eller till och med över 100 dollar och eftersom din uppskattning av det verkliga värdet inte har ändrats så kommer du sälja aktien för 100 dollar eller mer.

Men du ser att aktiekursen fortsätter att stiga under de närmaste dagarna och sedan läser du på Bloomberg att analytiker från Goldman Sachs, J.P. Morgan och Credit Suisse säger att denna aktie kommer att handlas för minst 300 dollar om ett år.

Vi kan ju låtsas att dessa storbankers rekommendation har en inverkan på marknadsaktörernas uppskattade värde av aktien och en stor grupp av investerare börjar också tro att aktien är värd mycket mer och kommer att handlas på 300 dollar, eller åtminstone 250 dollar ett år från nu.

Kraven för massans vishet om en mångfald av åsikter och oberoende gissningar är således inte uppfyllda. Du tror att det är fallet att marknaden är irrationell i prissättningen, men ser också att aktien nu handlas på 130 dollar. Om en stor grupp investerare tycker aktien är värd 250-300 dollar, varför då inte köpa aktien, hålla den ett tag och sedan sälja den till ett högre pris till dessa investerare? Ja exakt, varför inte?!

 

Undvik att vara den största dåren:

Din uppskattning av det verkliga värdet av aktien är fortfarande 100 dollar men du kan nu köpa den för 130 dollar och du är säker på att det finns en stor grupp av investerare som tror att den är värd ännu mer, åtminstone 200 dollar. Enkla pengar! Du köper den för 130 dollar och 6 månader senare handlas den till 200 dollar och då säljer du den igen. Denna typ av spel kan pågå under en lång tid och i majoriteten av aktierna i en marknad, det är vad som brukar kallas en ”bull market”.

Som du kan se, så spelar det verkliga värdet av aktien (förutsatt att något sådant faktiskt kan fastställas), eller din uppskattning av värdet egentligen ingen roll. Det enda som spelar roll för att tjäna pengar är att du är på rätt sida av marknaden. Du behöver bara undvika att vara en större dåre än merparten av de andra aktörerna. Om du lyckas med det, finns det alltid köpare till ett högre pris och du kommer att tjäna pengar oavsett vad det verkliga värdet eller ditt beräknade värde av aktien är.

 

Marknaden är mer som en skönhetstävling:

Det finns något inom nationalekonomi och finans som kallas för den keynesianska skönhetstävlingen. Det är en metafor som skapats av Keynes om en fiktiv skönhetstävling i en tidning som kan likställas med beteendet i aktiemarknaden och bland dess deltagare.

Skönhetstävlingen gick ut på att välja ut de sex vackraste personerna från 100 bilder och de deltagarna som valde den som flest röstade på vann ett pris. Poängen här är att den bästa strategin för att vinna tävlingen inte är att plocka de sex bilder som du personligen finner mest tilltalande. Istället bör du försöka lista ut och välja de sex bilderna som du tror att majoriteten av de övriga deltagarna finner mest attraktiva.

 

 

Jag lämnar dig med detta och hoppas att jag har väckt några frågor hos dig gällande rationalitet och marknadseffektivitet. För mig ser börsen mer ut som en skönhetstävling  och en plats där människor spelar spelet att försöka undvika att vara en större dåre än alla andra. Istället för, som det borde vara, en effektiv prismekanism som med hjälp av massans vishet kan identifiera det sanna värdet av en tillgång.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 
16 juni 2016

Uppvärmning inför en kommande svensk startelva

Sitter i en taxi i ett regnigt Bangkok på väg 15-20 mil söderut. Det har varit ett par hektiska veckor sen jag kom tillbaka till Bangkok från Sverige för ett par veckor sedan. Vi har sett över och gjort förändringar i alla våra portföljer: Asien, ASEAN, Thailand, China A, samt att vi även jobbar på att börja tracka en global portfölj.

Det var dock inte därför jag tänkte skriva ett kortare inlägg från taxin, utan tänkte berätta att någon gång under nästa vecka (om allt går som planerat) så kommer vi presentera en svensk startelva av bolag utvalda baserat på deras ”Profitable Growth”. Ett kombinerat mått av lönsamhet och tillväxt som vi sedan benchmarkar mot alla deras globala sektorpeers av liknande storlek.

Vi publicerade idag ett inlägg som förklarar mer om det, kika på det här och föbered dig för startelvan. Toppen av triangeln nedan är vad som spelar roll.

Jag vill också rikta ett stort tack till Gottodix, Gustav, Investerarfysikern, Investeraren och Lindstrom som bidragit med mycket tips om poulära och bra svenska aktier som har varit till stor hjälp för att plocka ut startelvan.

4 juni 2016

Vad har hänt med korrelationen?

Vi gorde nyligen en ny Academic-Research på A. Stotz Invstment Research som kikar på korrelation mellan tillgångsslag, emerging vs developed markets, sektorer, länder och till sist enskilda aktier. Vi kollade också på vad som hänt med korrelationen över tid. Tidigare studier är något oense om huruvida världen har blivit mer eller mindre korrelerad. Dock har många studier nationalekonomiskt fokus där man oftar kollar på BNP och ekonomiska cykler.

För min del, känns det ganska rimiligt att olika tillgångsklasser bör vara mer korrelerade nu än för 20 år sen med tanke på ökad globalisering och att kapital kan röra sig snabbare och enklare över gränser pga internet.

Varför korrelation är intressant:

Korrelation är intressant då en låg korrelation gör det enklare att diversifiera och vice versa. Nedan kan du se korrelationen på olika nivåer och vad som hänt med den över tid.

Du kan fortfarande få fördelar från diversifiering genom att allokera din portfölj mellan aktier, obligationer och råvaror. När det gäller aktier så kan du diversifiera relativt bra genom att äga olika länder (det spelar dock stor roll vilka länder, iom att många är högt korrelerade). Det är svårt att diversifiera om du äger region- eller sektorindex. Enklaste sättet att minska risken genom diversifiering är att investera i en portfölj av enskilda aktier. 

Här är en summering av vad vi hittade i vår studie:

Nedan kan du se Andrew presentera hela studien. Föredrar du att läsa  studien istället, kan du göra det här.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

29 maj 2016

Hur rationell är DU?

Den rationella investeraren:

Traditionell finansiell teori förutsätter att investerare alltid är rationella och nyttomaximerande. Just nytta är i det här fallet ett bredare begrepp än bara vinst eftersom det kan innefatta icke-monetära värden. Till exempel kan en etisk investering generera en lägre avkastning men öka nyttan för vissa individer.

Enligt förväntad nyttoteroi (Expeted Utility Theory = EUT) kommer en investerare basera sitt beslut på den förväntade nyttan av olika utfall och välja alternativet med den högsta förväntade nyttan. Den förväntade nyttan är lika med sannolikheten för utfallet, multiplicerat med nyttan som utfallet ger. För att hålla det enkelt, kommer jag anta att investerare bara investerar för att maximera vinst rent kapitalmässigt, det vill säga pengar = nyttan, och desto mer pengar, desto mer nytta.

 

För att ge ett exempel så har här en investerare två investeringsalternativ att välja mellan:

 De flesta investerare kommer förmodligen att välja investering A eftersom att det alternativet har det högsta förväntade värdet på 500 dollar jämfört med investering B som har ett förväntat värde på 400 dollar (50% x $ 1000 = $ 500 och 20% x $ 2000 = $ 400). Verkar ganska vettigt? Och du förstod matten också? Perfekt, då ska vi ta och leka lite...

Nedan ger jag dig fyra ”bets”. Du måste välja mellan A eller B i varje ”bet”. Om jag kontaktar dig i morgon och ber dig att stå för dina val måste du göra det (det kommer jag självklart inte göra men det är så seriöst jag vill att du ska överväga alternativen).

 

Bet 1:

 Välj A eller B och skriv ner det.

 

Bet 2

Oavsett hur mycket pengar du har ger jag dig 10.000 dollar så välj nu mellan:

 Anteckna ditt svar.

 

Bet 3

Oavsett hur mycket pengar du har just nu så är jag nu ännu mer generös och ger dig 20.000 dollar, så välj nu mellan:

Anteckna ditt svar tack.

 

Bet 4

 

 Välj A eller B och notera det.

Har du skrivit ner alla dina svar?

Ok, scrolla då ner och lära dig mer om hur rationell du är... 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förlusträdsla:

I Bet 1, har A ett förväntat värde på 50 dollar och B har ett förväntat värde på 0 dollar. Som det beskrivs i EUT bör man ha valt A. De flesta människor väljer dock alternativ B och anledningen till det förklaras av Kahneman och Tversky 1979.

De upptäckte att förlusterna gör mer ont än vad vinster ger tillfredsställelse. I genomsnitt har studier kommit fram till att en förlust är ungefär dubbelt så smärtsamt som en lika stor vinst känns bra, det vill säga en förlust på 50 dollar kännas lika tung som en vinst på 100 dollar känns bra. Detta leder till att människor försöker att undvika förluster, det vill säga förlusträdsla.

 

Risksökande i förluster:

I Bet 2 och 3 har alla val samma förväntade utfall: att du gå därifrån med 15.000 dollar i fickan. I Bet 2 fick du 10.000 dollar och både A och B har ett förväntat värde på 5.000 dollar. Oberoende av ditt val så förväntas du gå därifrån med 15.000 dollar i fickan.

I Bet 3 fick du 20.000 dollar och både A och B har ett förväntat värde av att du kommer förlora 5.000 dollar. Oavsett ditt val så kan du återigen räkna med att gå därifrån med 15.000 dollar i fickan.

Så, i både Bet 2 och 3 bör en rationell person vara likgiltig för A och B eftersom att de har samma förväntade resultat. De flesta människor tenderar dock att föredra alternativ A i Bet 2 och få 5.000 dollar med 100% säkerhet, och A över B i Bet 3, det vill säga 50% chans att förlora 10.000 dollar och 50% chans att du får 0 dollar.

Den enda skillnaden är "inramning" (på engelska ”framig”), Bet 2 är inramat som en vinst och folk tenderar att vara mer förlusträdda och välja A där du får 5.000 dollar med säkerhet och ge upp chansen att ha 50% chans att vinna 10.000 dollar. Bet 3 är inramat som en förlust och folk tenderar att vara risktagande när det gäller förluster, det vill säga de tar hellre en 50% att inte förlora något med risken att förlora 10.000 dollar än att bara ta en förlust på 5.000 dollar.

 

Hur vi väger sannolikheter:

Människor tenderar att återigen föredrar alternativ A framför B i Bet 4 trots att det förväntade värdet är exakt densamma; 5 dollar. Eftersom 5 dollar inte är särskilt mycket pengar och det finns en chans att du kommer att vinna 5.000 dollar. Du bryr dig inte särskilt mycket om 5 dollar när du ser att det finns en möjlighet att vinna fem lakan! Kahneman och Tversky (1992) fann att människor tenderar att övervikta små sannolikheter och undervikta stora sannolikheter.

 

Så hur rationell är DU?

Du kanske redan har misstänkt att du inte alltid är rationell, eller du kanske tror att du är rationell men vet att människor i din omgivning inte är det. I själva verket beror rationalitet på hur vi definierar det. Jag kommer inte att ge dig en definition av vad som en rationell individ är just nu.

Min enda förhoppning med detta inlägg är att, om du inte gjorde det tidigare, börjar ifrågasätta rationalitet som det definieras av traditionell ekonomisk teori och förväntad nyttoteori. Genom att göra det har du enligt min mening blivit mer rationell.

Du kommer troligtvis också ifrågasätta hur tillförlitliga och exakta många av dagens finansiella modeller som förlitar sig på traditionell ekonomisk teori faktiskt är. Jag tror att det i sin tur leder till att du blir en bättre investerare.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 
22 maj 2016

Beta kan göra skillnaden mellan "köp" och "sälj"

Förra veckan delade jag en undersökning som visar att ett högt beta, i motsats till vad teorin föreslår, inte leder till hög avkastning. Det finns fler utmaningar som en investerare står inför med beta, särskilt när det gäller värdering. I det här inlägget kommer jag att ta en titt på en av de enklare diskonterade kassaflödesmodellerna som är en utdelningsdiskonteringsmodell och även kika på hur beta kan påverka resultatet av din värdering av ett företag.

 

The Dividend Discount Model (utdelningsdiskonteringsmodell):

Utdelningsdiskonteringsmodellen, DDM värderar en aktie genom att summera nuvärdet av alla framtida utdelningar du uppskattar företaget kommer att kunna betala:

Den första framtida utdelningen i formeln ovan kommer att vara den nuvarande utdelning (D0) multiplicerat med en viss tillväxttakt (g) och diskonteras till nuvärde med diskonteringsräntan (r).

Logiken bakom diskontering är att 1kr 3 år från nu är värd mindre än 1kr i handen idag. Detta beror på att det alltid finns en risk att du inte får tillbaka den kronan som någon lovat att ge dig 3 år i framtiden, inflation m.m. Ju högre diskonteringsränta (r) desto lägre blir nuvärdet av en utdelning (D).

Jag kommer att hålla det enkelt och inte använda flerstegs-DDM. DDM antar en oändlig serie av utdelningar och formeln kan förenklas och översättas till ord (om du vill se alla steg för att komma dit, kika på Wikipedia): 

Den aktuella utdelningen (D0) multipliceras med en enda konstant långsiktig tillväxttakt (g) och sedan dividerat med kostnaden för eget kapital (vilken är diskonteringsräntan (r) som används i DDM) minus den långsiktiga tillväxttakten (g). En sak att notera är att kostnaden för eget kapital (r) måste vara större än den långsiktiga tillväxttakten (g).

Den långsiktiga tillväxttakten (g) är i allmänhet satt till 1-5% i och med att det är tillväxttakten till oändligheten och i det långa loppet kan ett företag inte växa snabbare än den långsiktiga BNP-tillväxten (eftersom det skulle leda till att företaget i slutet blir hela ekonomin, vilket är omöjligt!).

 

Kostnaden för eget kapital:

Du kan tänka på kostnaden för eget kapital som den avkastning du som investerare kräver att få för att investera i en viss aktie. Kostnaden för skulder är relativt okomplicerad eftersom vi vet räntan på skulderna. Kostnaden för eget kapital måste dock beräknas på något sätt. Den beräknade kostnaden för eget kapital skiljer sig vanligtvis bland investerare eftersom de använder olika metoder eller ingångsvärden. Capital Asset Pricing Model (CAPM) är en av de mest använda modeller för att uppskatta kostnaden för eget kapital.

CAPM-formel för att uppskatta kostnaden för eget kapital:

Med andra ord är den förväntade avkastningen eller kostnaden för eget kapital på en aktie den riskfria räntan plus en extra riskpremie. För att få fram riskpremien tar man marknadspremien multiplicerat med beta (β) som är ett mått på risk i CAPM. Beta mäter hur känslig aktiens avkastning är för marknadsrörelser (matematiskt är beta riktningsskoefficienten i en enkel linjär regression). Marknadenspremien är marknadens avkastning minus den riskfria räntan, det vill säga den extra avkastning man räkna med att få från att investera i mer riskfyllda aktier istället för "riskfria" statsobligationer. 

Det finns några parametrar i en CAPM-formel som investerare måste uppskatta eller bestämma, nämligen den riskfria räntan och marknadspremien. Vi lämnar riskfri ränta och marknadspremie för en annan gång, och fokuserar istället på hur man bestämmer beta när man ska beräkna kostnaden för eget kapital.

 

DDM-värderingar är känsliga för kostnaden för eget kapital som är känslig för beta:

Varför spendera ett helt inlägg på att diskutera betas inverkan på kostnaden för eget kapital? Anledningen är att en DDM-värdering är mycket känslig för kostnaden för eget kapital. Små förändringar i kostnaden för eget kapital kan leda till stora förändringar i det uppskattade värdet av en aktie. Kostnaden för eget kapital beräknas av CAPM som i sin tur är mycket känslig för små förändringar i beta, i och med att beta multipliceras med marknadspremien.

Tabellen nedan är ett exempel på hur stor påverkan beta kan ha på det uppskattade värdet. Detta är data från vår värderingsmodell på ett företag, allt hålls konstant utom just beta. (Om du undrar, de andra ingångsvärdena i DDM så är den långsiktiga tillväxttakten (g) = 3%, riskfri ränta = 3,5%, och marknadspremien = 6,5%.)

Om den aktuella aktien handlas för 14kr, är aktien då över- eller undervärderad? Jo, för att svara på det, förutsatt att din prognos och värdering är korrekt så långt, måste du bestämma vilket betavärde du ska använda.

 

Problemet med att uppskatta beta:

Det finns två saker som du måste veta när du ska uppskatta beta. Först av allt måste du välja under vilken tidsperiod du vill uppskatta beta. Det kan t.ex. handla om 6 månader, 1 år, 2 år, eller 5 år? För det andra måste du också bestämma vilken datafrekvens som ska användas, t.ex. daglig data? Eller veckodata?

Beta kan skilja sig väldigt mycket beroende på dessa val. Nedan är ett exempel på en verklig aktie som visar de olika betavärdena för olika tidshorisonter och olika datafrekvenser.


 

Resultaten visar att beta var någonstans mellan 0.79x-2.05x för denna specifika aktie. Det framgår även i det föregående avsnittet att beta kan ha en enorm inverkan på det beräknade värdet av en aktie. Så, hur gör man egentligen för att bestämma vilket betavärde man ska använda sig av?

 

Vilket betavärde ska man använda?

På min arbetsplats, på A. Stotz Investment Research har vi nyligen testat vad som händer med beta över tid bland i genomsnitt 10.000 aktier runt om i världen. Beta uppskattades baserat på avkastningen per vecka, då daglig avkastning tenderar att inehålla för mycket ”noise” över längre tidshorisonter. Vi rankade aktierna från högsta till lägsta beta och sedan tittade på vad som hände med det genomsnittliga betavärdet över 10 år för de 30% av aktierna som hade högst betavärde och de 30% av aktierna som hade lägst beta.

Resultatet tyder på att när du värderar en aktie med ett historiskt lågt beta skulle en bra uppskattining av beta vara cirka 0,7x och för en aktie med högt beta omkring 1,1x. När en aktie historiskt sett har haft ett neutralt beta av 1x eller när du tvingats göra en gissning om beta utan någon annan information skulle ditt säkraste val vara att sätta beta till 1x.

Om vi går tillbaka till om aktien i exemplet här ovan är över- eller undervärderad på 14kr så tar vi först en titt på det historiska betavärdet. Vi vet att det är 1,8 x, alltså en aktie med högt beta, och ett troligt långsiktig beta enligt diagrammet ovan är då 1,1x. Sätter vi in ett beta på 1,1x och håller allt annat lika är DDM-värdet av aktien 12,9kr och den är alltså övervärderad med 8,5%.

Som ni kan se från de här exemplet som jag har visat i det här inlägget kan beta göra skillnaden mellan om en aktie bör få beteckningen "köp" eller "sälj" och det är därför viktigt att förstå hur beta fungerar och att komma upp med en metod för att hantera de problem du ställs inför som en investerare.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.
Taggar (blogg): 
14 maj 2016

Låg risk ger hög avkastning

Academic-Style Research:

A. Stotz Investment Research gör vi då och då vad vi kallar ”Academic-Style Reserach”. Vi följer en struktur och det tillvägagångssätt som används i den akademiska världen, men skriver inte lika omfattande rapporter. Vi försöker också alltid att komma fram till hur du i praktiken kan dra nytta av de insikter och resultat vi kommit fram till.

Vi börjar med en frågeställning, läser igenom befintlig litteratur, ställer up en hypotes, definierar data, kommer upp med en metod att testa hypotesen, analyserar resultaten och avslutar med de praktiska implikationerna.

Hög risk = hög avkastning? 

Den senaste researchen frågade om hög risk leder till hög avkastning? Vi definierade risk som beta, enligt modern portföljteori och CAPM. Enligt CAPM ska ett högre beta leda till högre avkastning, då investeraren i teorin ska kompenseras för den högre risken.

I motsättning till vad modern portföljteori och CAPM förutspår, fann vi:

Att investera i en portfölj av aktier med lågt beta ger högre avkastning än en portfölj av aktier med högt beta.

Portföljen med låg-beta aktier slår också marknaden väsentligt över tid. En strategi de senaste 20 åren hade varit ranka aktier på beta från lågt till högt, investera i de 30% med lägst beta och göra om den processen en gång om året.

Detta innebär alltså att låg risk ger hög avkastning.

Vi kollade också på hur beta ändras över tid, mer om vad detta innebär och hur det påverkar värderingar kommer jag skriva om nästa vecka.

Vill du se hela researchen kan du kolla på videon här nedan, föredrar du att läsa kan du göra det här (båda är på engelska).

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN/VIDEON ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN/VIDEON SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN/VIDEON. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN/VIDEON TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTARNA KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN/SETT VIDEON.

Taggar (blogg): 
13 maj 2016

5 systematiska beteende-fel du bör vara medveten om

När marknaderna är lite mer osäker än vanligt och du överallt bombarderas med kaskader av information oavsett om det är negativt, positivt eller motstridiga nyheter om vad som kommer att hända härnäst. Då är det viktigt att lita på sig själv och sitt eget omdöme. För att uppnå detta innebär det att du måste känna dig själv, precis som Benjamin Graham en gång sa; "Investerarens främsta problem och även hans värsta fiende är sannolikt han sig själv."

Jag tror inte att det är alltför kontroversiellt att säga att marknaderna runt om i världen har varit volatil sedan de kinesiska aktierna inledde sin volatila resa i juni förra året och då även oljepriset började falla från 60 dollar/fat till att sväva runt 30 dollar/fat i år. Sedan dess har investerarnas känslor blivit mer baisse, vilket visas i många undersökningar och även nästan dagligen på nyheterna.

Jag kommer i det här inlägget inte att försöka förutsäga vad som kommer hända framöver på marknaden men i stället kommer jag att fokusera på fem kognitiva fördomar (bias) om mänskligt beteende som du bör vara medveten om att antagligen du och även alla andra investerare lider av. Många gånger i våra liv och framförallt när det kommer till investeringar är vi våra egna värsta fiender. Men medvetenhet om det kan hjälpa dig i tider som dessa så att du fattar bättre beslut. 

Även om vi vill erkänna det eller inte så är vi känslomässiga varelser och dessa känslor påverkar helt klart vårt beteende och våra beslut. Dessutom har forskning visat att vi alla har vår egen uppsättning av heuristik (tumregler som vi följer) som antingen är inlärda eller fastkilade i våra hjärnor eller gener.

Ni kommer även att märka att kognitiva fördomar inte bara aktiveras en åt gången utan det kan även bli en vild kombination som tillslut leder oss fram till vårt agerande och våra beslut. Här nedanför listas de fem beteende och kognitiva fördomar som vi alla lider av och hur man kan hantera dem.

 

Förankring:

Förankring är när vi fixerar oss på tidigare information och sedan baserar våra framtida investeringsbeslut på detta. Ett sätt är att förankra sig till det pris du köpt en aktie för tidigare och ett annat är att förankra sig till priset som är ditt mål och som du vill köpa på. Då förväntar man sig att uppnå det priset (baserat på värdering och förväntningar) och sedan håller man fast vid det ankaret, även när ny information tyder på att du bör göra något annat. Omvärlden förändras och det gör de grunderna i det företag du har investerat i också. Det finns oändligt med typer av information som kan påverka dess aktiekurs.

Genom att bara vara medveten om ditt ankare och att det kan bli irrelevant på grund av ny information så bör du kunna hantera den här biasen. 

 

Bekräftelse:

Bekräftelsebias är tendensen att söka efter, fokusera på och lägga vikt på information som bekräftar de föreställningar du redan har. Du köper en aktie för att du tillbringade en hel månad åt att undersöka företaget och tror att verksamheten har stor tillväxtpotential och en revolutionerande produkt.

Då söker du efter saker som kan stärka och bekräfta denna tro och det genom att läsa och låta alla företagets meddelanden och nyheter riktas mot just din synpunkt. Du kan också aktivt välja att ignorera nyheter om en eventuell konkurrent som kanske har lanserat något som kommer att göra ditt bolags produkt föråldrad.

Lösningen här är att alltid vara öppen för motsatta åsikter och sträva efter objektivitet och kanske spela djävulens advokat med dig själv eller be en vän att utmana din åsikt.

 

Närtid:

Nyheter i nära tid och partiskhet är ofta vad vi grundar våra framtida beslut på. Dessa bygger på den senaste tidens händelser och information. Med marknaden i en nedåtgående trend tenderar vi att anta att det kommer att fortsätta att gå ner och vice versa.

Återigen att öka din medvetenhet , hjälper dig att hantera det. Var noga med att sätta allt i ett större perspektiv och utöka din tidshorisont när du fattar beslut om dina investeringar. Se den större bilden och helheten. 

 

Flockbeteende:

Flockbeteende visas när vi beslutar oss för att följa efter alla andra som de sociala djur vi är och det istället för att agera som en contrarian (göra det motsatta gentemot vad de flesta andra gör). Keynes sa, "... det är bättre för mitt rykte att misslyckas på ett konventionellt sätt än att lyckas okonventionellt." Det här är lite knepigt då du kan tjäna stora pengar på att följa trender samt förlora pengar genom att gå mot strömmen.

Det flockbeteende som finns inom oss gör att du tvivlar på dig själv som en contrarian. Finansiella och ekonomiska bubblor har historiskt visat att man kan köra i fel riktning under en lång tid så att vara en contrarian kräver styrka och uthållighet. Lyckas man med det kan det bli väldigt lönsamt.

Mitt råd här är att söka efter information för att sakffa dig en egen uppfattning som underbygger dina beslut och att alltid ha en sund motivering för dem. Inte bara göra det eftersom alla andra gör det.

 

Övertro:

Det finns en uppsjö av akademiska uppsatser, böcker, artiklar, blogginlägg, tal... och detta kan fortsätta i all evighet om jag ska lista allt material som redan finns ute om övertro. Därför kommer jag att hålla det här stycket kort och enbart säga att; DU ÄR ALLTFÖR SJÄLVSÄKER.

Detta kan upplevas som ett självsäkert uttalande men det är mycket troligt att du är det och även om du inte är det kommer du att lära dig någonting av detta. Vet att du överskattar din egen fömåga, var istället ödmjuk, göra din research ordentligt och erkänn att du inte vet allt.

Min slutliga rekommendation är att du tillbringar ordentligt med tid att lära känna dig själv bättre och även lära dig att inte vara din egen värsta fiende. Var medveten om dina brister, vilka de än må vara, och oavsett anledning.

Var ödmjuk och erkänn dina brister och att du inte vet allt och inte alltid har rätt. Sträva efter evigt lärande och efter att bli en bättre investerare varje dag för då kommer du bli det väldigt snart!

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2018 (3)

Taggar