BkkBanker
Likes
62
Antal inlägg
69
Följare
21
Medaljer
0
Om användaren
Jag heter Alexander Wetterling och arbetar sedan 2013 som Portfolio Strategist på A. Stotz Investment Research i Bangkok, Thailand.
Kontakt email

RSS

RSS feed
4 juni 2016

Vad har hänt med korrelationen?

Vi gorde nyligen en ny Academic-Research på A. Stotz Invstment Research som kikar på korrelation mellan tillgångsslag, emerging vs developed markets, sektorer, länder och till sist enskilda aktier. Vi kollade också på vad som hänt med korrelationen över tid. Tidigare studier är något oense om huruvida världen har blivit mer eller mindre korrelerad. Dock har många studier nationalekonomiskt fokus där man oftar kollar på BNP och ekonomiska cykler.

För min del, känns det ganska rimiligt att olika tillgångsklasser bör vara mer korrelerade nu än för 20 år sen med tanke på ökad globalisering och att kapital kan röra sig snabbare och enklare över gränser pga internet.

Varför korrelation är intressant:

Korrelation är intressant då en låg korrelation gör det enklare att diversifiera och vice versa. Nedan kan du se korrelationen på olika nivåer och vad som hänt med den över tid.

Du kan fortfarande få fördelar från diversifiering genom att allokera din portfölj mellan aktier, obligationer och råvaror. När det gäller aktier så kan du diversifiera relativt bra genom att äga olika länder (det spelar dock stor roll vilka länder, iom att många är högt korrelerade). Det är svårt att diversifiera om du äger region- eller sektorindex. Enklaste sättet att minska risken genom diversifiering är att investera i en portfölj av enskilda aktier. 

Här är en summering av vad vi hittade i vår studie:

Nedan kan du se Andrew presentera hela studien. Föredrar du att läsa  studien istället, kan du göra det här.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

29 maj 2016

Hur rationell är DU?

Den rationella investeraren:

Traditionell finansiell teori förutsätter att investerare alltid är rationella och nyttomaximerande. Just nytta är i det här fallet ett bredare begrepp än bara vinst eftersom det kan innefatta icke-monetära värden. Till exempel kan en etisk investering generera en lägre avkastning men öka nyttan för vissa individer.

Enligt förväntad nyttoteroi (Expeted Utility Theory = EUT) kommer en investerare basera sitt beslut på den förväntade nyttan av olika utfall och välja alternativet med den högsta förväntade nyttan. Den förväntade nyttan är lika med sannolikheten för utfallet, multiplicerat med nyttan som utfallet ger. För att hålla det enkelt, kommer jag anta att investerare bara investerar för att maximera vinst rent kapitalmässigt, det vill säga pengar = nyttan, och desto mer pengar, desto mer nytta.

 

För att ge ett exempel så har här en investerare två investeringsalternativ att välja mellan:

 De flesta investerare kommer förmodligen att välja investering A eftersom att det alternativet har det högsta förväntade värdet på 500 dollar jämfört med investering B som har ett förväntat värde på 400 dollar (50% x $ 1000 = $ 500 och 20% x $ 2000 = $ 400). Verkar ganska vettigt? Och du förstod matten också? Perfekt, då ska vi ta och leka lite...

Nedan ger jag dig fyra ”bets”. Du måste välja mellan A eller B i varje ”bet”. Om jag kontaktar dig i morgon och ber dig att stå för dina val måste du göra det (det kommer jag självklart inte göra men det är så seriöst jag vill att du ska överväga alternativen).

 

Bet 1:

 Välj A eller B och skriv ner det.

 

Bet 2

Oavsett hur mycket pengar du har ger jag dig 10.000 dollar så välj nu mellan:

 Anteckna ditt svar.

 

Bet 3

Oavsett hur mycket pengar du har just nu så är jag nu ännu mer generös och ger dig 20.000 dollar, så välj nu mellan:

Anteckna ditt svar tack.

 

Bet 4

 

 Välj A eller B och notera det.

Har du skrivit ner alla dina svar?

Ok, scrolla då ner och lära dig mer om hur rationell du är... 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förlusträdsla:

I Bet 1, har A ett förväntat värde på 50 dollar och B har ett förväntat värde på 0 dollar. Som det beskrivs i EUT bör man ha valt A. De flesta människor väljer dock alternativ B och anledningen till det förklaras av Kahneman och Tversky 1979.

De upptäckte att förlusterna gör mer ont än vad vinster ger tillfredsställelse. I genomsnitt har studier kommit fram till att en förlust är ungefär dubbelt så smärtsamt som en lika stor vinst känns bra, det vill säga en förlust på 50 dollar kännas lika tung som en vinst på 100 dollar känns bra. Detta leder till att människor försöker att undvika förluster, det vill säga förlusträdsla.

 

Risksökande i förluster:

I Bet 2 och 3 har alla val samma förväntade utfall: att du gå därifrån med 15.000 dollar i fickan. I Bet 2 fick du 10.000 dollar och både A och B har ett förväntat värde på 5.000 dollar. Oberoende av ditt val så förväntas du gå därifrån med 15.000 dollar i fickan.

I Bet 3 fick du 20.000 dollar och både A och B har ett förväntat värde av att du kommer förlora 5.000 dollar. Oavsett ditt val så kan du återigen räkna med att gå därifrån med 15.000 dollar i fickan.

Så, i både Bet 2 och 3 bör en rationell person vara likgiltig för A och B eftersom att de har samma förväntade resultat. De flesta människor tenderar dock att föredra alternativ A i Bet 2 och få 5.000 dollar med 100% säkerhet, och A över B i Bet 3, det vill säga 50% chans att förlora 10.000 dollar och 50% chans att du får 0 dollar.

Den enda skillnaden är "inramning" (på engelska ”framig”), Bet 2 är inramat som en vinst och folk tenderar att vara mer förlusträdda och välja A där du får 5.000 dollar med säkerhet och ge upp chansen att ha 50% chans att vinna 10.000 dollar. Bet 3 är inramat som en förlust och folk tenderar att vara risktagande när det gäller förluster, det vill säga de tar hellre en 50% att inte förlora något med risken att förlora 10.000 dollar än att bara ta en förlust på 5.000 dollar.

 

Hur vi väger sannolikheter:

Människor tenderar att återigen föredrar alternativ A framför B i Bet 4 trots att det förväntade värdet är exakt densamma; 5 dollar. Eftersom 5 dollar inte är särskilt mycket pengar och det finns en chans att du kommer att vinna 5.000 dollar. Du bryr dig inte särskilt mycket om 5 dollar när du ser att det finns en möjlighet att vinna fem lakan! Kahneman och Tversky (1992) fann att människor tenderar att övervikta små sannolikheter och undervikta stora sannolikheter.

 

Så hur rationell är DU?

Du kanske redan har misstänkt att du inte alltid är rationell, eller du kanske tror att du är rationell men vet att människor i din omgivning inte är det. I själva verket beror rationalitet på hur vi definierar det. Jag kommer inte att ge dig en definition av vad som en rationell individ är just nu.

Min enda förhoppning med detta inlägg är att, om du inte gjorde det tidigare, börjar ifrågasätta rationalitet som det definieras av traditionell ekonomisk teori och förväntad nyttoteori. Genom att göra det har du enligt min mening blivit mer rationell.

Du kommer troligtvis också ifrågasätta hur tillförlitliga och exakta många av dagens finansiella modeller som förlitar sig på traditionell ekonomisk teori faktiskt är. Jag tror att det i sin tur leder till att du blir en bättre investerare.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 
22 maj 2016

Beta kan göra skillnaden mellan "köp" och "sälj"

Förra veckan delade jag en undersökning som visar att ett högt beta, i motsats till vad teorin föreslår, inte leder till hög avkastning. Det finns fler utmaningar som en investerare står inför med beta, särskilt när det gäller värdering. I det här inlägget kommer jag att ta en titt på en av de enklare diskonterade kassaflödesmodellerna som är en utdelningsdiskonteringsmodell och även kika på hur beta kan påverka resultatet av din värdering av ett företag.

 

The Dividend Discount Model (utdelningsdiskonteringsmodell):

Utdelningsdiskonteringsmodellen, DDM värderar en aktie genom att summera nuvärdet av alla framtida utdelningar du uppskattar företaget kommer att kunna betala:

Den första framtida utdelningen i formeln ovan kommer att vara den nuvarande utdelning (D0) multiplicerat med en viss tillväxttakt (g) och diskonteras till nuvärde med diskonteringsräntan (r).

Logiken bakom diskontering är att 1kr 3 år från nu är värd mindre än 1kr i handen idag. Detta beror på att det alltid finns en risk att du inte får tillbaka den kronan som någon lovat att ge dig 3 år i framtiden, inflation m.m. Ju högre diskonteringsränta (r) desto lägre blir nuvärdet av en utdelning (D).

Jag kommer att hålla det enkelt och inte använda flerstegs-DDM. DDM antar en oändlig serie av utdelningar och formeln kan förenklas och översättas till ord (om du vill se alla steg för att komma dit, kika på Wikipedia): 

Den aktuella utdelningen (D0) multipliceras med en enda konstant långsiktig tillväxttakt (g) och sedan dividerat med kostnaden för eget kapital (vilken är diskonteringsräntan (r) som används i DDM) minus den långsiktiga tillväxttakten (g). En sak att notera är att kostnaden för eget kapital (r) måste vara större än den långsiktiga tillväxttakten (g).

Den långsiktiga tillväxttakten (g) är i allmänhet satt till 1-5% i och med att det är tillväxttakten till oändligheten och i det långa loppet kan ett företag inte växa snabbare än den långsiktiga BNP-tillväxten (eftersom det skulle leda till att företaget i slutet blir hela ekonomin, vilket är omöjligt!).

 

Kostnaden för eget kapital:

Du kan tänka på kostnaden för eget kapital som den avkastning du som investerare kräver att få för att investera i en viss aktie. Kostnaden för skulder är relativt okomplicerad eftersom vi vet räntan på skulderna. Kostnaden för eget kapital måste dock beräknas på något sätt. Den beräknade kostnaden för eget kapital skiljer sig vanligtvis bland investerare eftersom de använder olika metoder eller ingångsvärden. Capital Asset Pricing Model (CAPM) är en av de mest använda modeller för att uppskatta kostnaden för eget kapital.

CAPM-formel för att uppskatta kostnaden för eget kapital:

Med andra ord är den förväntade avkastningen eller kostnaden för eget kapital på en aktie den riskfria räntan plus en extra riskpremie. För att få fram riskpremien tar man marknadspremien multiplicerat med beta (β) som är ett mått på risk i CAPM. Beta mäter hur känslig aktiens avkastning är för marknadsrörelser (matematiskt är beta riktningsskoefficienten i en enkel linjär regression). Marknadenspremien är marknadens avkastning minus den riskfria räntan, det vill säga den extra avkastning man räkna med att få från att investera i mer riskfyllda aktier istället för "riskfria" statsobligationer. 

Det finns några parametrar i en CAPM-formel som investerare måste uppskatta eller bestämma, nämligen den riskfria räntan och marknadspremien. Vi lämnar riskfri ränta och marknadspremie för en annan gång, och fokuserar istället på hur man bestämmer beta när man ska beräkna kostnaden för eget kapital.

 

DDM-värderingar är känsliga för kostnaden för eget kapital som är känslig för beta:

Varför spendera ett helt inlägg på att diskutera betas inverkan på kostnaden för eget kapital? Anledningen är att en DDM-värdering är mycket känslig för kostnaden för eget kapital. Små förändringar i kostnaden för eget kapital kan leda till stora förändringar i det uppskattade värdet av en aktie. Kostnaden för eget kapital beräknas av CAPM som i sin tur är mycket känslig för små förändringar i beta, i och med att beta multipliceras med marknadspremien.

Tabellen nedan är ett exempel på hur stor påverkan beta kan ha på det uppskattade värdet. Detta är data från vår värderingsmodell på ett företag, allt hålls konstant utom just beta. (Om du undrar, de andra ingångsvärdena i DDM så är den långsiktiga tillväxttakten (g) = 3%, riskfri ränta = 3,5%, och marknadspremien = 6,5%.)

Om den aktuella aktien handlas för 14kr, är aktien då över- eller undervärderad? Jo, för att svara på det, förutsatt att din prognos och värdering är korrekt så långt, måste du bestämma vilket betavärde du ska använda.

 

Problemet med att uppskatta beta:

Det finns två saker som du måste veta när du ska uppskatta beta. Först av allt måste du välja under vilken tidsperiod du vill uppskatta beta. Det kan t.ex. handla om 6 månader, 1 år, 2 år, eller 5 år? För det andra måste du också bestämma vilken datafrekvens som ska användas, t.ex. daglig data? Eller veckodata?

Beta kan skilja sig väldigt mycket beroende på dessa val. Nedan är ett exempel på en verklig aktie som visar de olika betavärdena för olika tidshorisonter och olika datafrekvenser.


 

Resultaten visar att beta var någonstans mellan 0.79x-2.05x för denna specifika aktie. Det framgår även i det föregående avsnittet att beta kan ha en enorm inverkan på det beräknade värdet av en aktie. Så, hur gör man egentligen för att bestämma vilket betavärde man ska använda sig av?

 

Vilket betavärde ska man använda?

På min arbetsplats, på A. Stotz Investment Research har vi nyligen testat vad som händer med beta över tid bland i genomsnitt 10.000 aktier runt om i världen. Beta uppskattades baserat på avkastningen per vecka, då daglig avkastning tenderar att inehålla för mycket ”noise” över längre tidshorisonter. Vi rankade aktierna från högsta till lägsta beta och sedan tittade på vad som hände med det genomsnittliga betavärdet över 10 år för de 30% av aktierna som hade högst betavärde och de 30% av aktierna som hade lägst beta.

Resultatet tyder på att när du värderar en aktie med ett historiskt lågt beta skulle en bra uppskattining av beta vara cirka 0,7x och för en aktie med högt beta omkring 1,1x. När en aktie historiskt sett har haft ett neutralt beta av 1x eller när du tvingats göra en gissning om beta utan någon annan information skulle ditt säkraste val vara att sätta beta till 1x.

Om vi går tillbaka till om aktien i exemplet här ovan är över- eller undervärderad på 14kr så tar vi först en titt på det historiska betavärdet. Vi vet att det är 1,8 x, alltså en aktie med högt beta, och ett troligt långsiktig beta enligt diagrammet ovan är då 1,1x. Sätter vi in ett beta på 1,1x och håller allt annat lika är DDM-värdet av aktien 12,9kr och den är alltså övervärderad med 8,5%.

Som ni kan se från de här exemplet som jag har visat i det här inlägget kan beta göra skillnaden mellan om en aktie bör få beteckningen "köp" eller "sälj" och det är därför viktigt att förstå hur beta fungerar och att komma upp med en metod för att hantera de problem du ställs inför som en investerare.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.
Taggar (blogg): 
13 maj 2016

5 systematiska beteende-fel du bör vara medveten om

När marknaderna är lite mer osäker än vanligt och du överallt bombarderas med kaskader av information oavsett om det är negativt, positivt eller motstridiga nyheter om vad som kommer att hända härnäst. Då är det viktigt att lita på sig själv och sitt eget omdöme. För att uppnå detta innebär det att du måste känna dig själv, precis som Benjamin Graham en gång sa; "Investerarens främsta problem och även hans värsta fiende är sannolikt han sig själv."

Jag tror inte att det är alltför kontroversiellt att säga att marknaderna runt om i världen har varit volatil sedan de kinesiska aktierna inledde sin volatila resa i juni förra året och då även oljepriset började falla från 60 dollar/fat till att sväva runt 30 dollar/fat i år. Sedan dess har investerarnas känslor blivit mer baisse, vilket visas i många undersökningar och även nästan dagligen på nyheterna.

Jag kommer i det här inlägget inte att försöka förutsäga vad som kommer hända framöver på marknaden men i stället kommer jag att fokusera på fem kognitiva fördomar (bias) om mänskligt beteende som du bör vara medveten om att antagligen du och även alla andra investerare lider av. Många gånger i våra liv och framförallt när det kommer till investeringar är vi våra egna värsta fiender. Men medvetenhet om det kan hjälpa dig i tider som dessa så att du fattar bättre beslut. 

Även om vi vill erkänna det eller inte så är vi känslomässiga varelser och dessa känslor påverkar helt klart vårt beteende och våra beslut. Dessutom har forskning visat att vi alla har vår egen uppsättning av heuristik (tumregler som vi följer) som antingen är inlärda eller fastkilade i våra hjärnor eller gener.

Ni kommer även att märka att kognitiva fördomar inte bara aktiveras en åt gången utan det kan även bli en vild kombination som tillslut leder oss fram till vårt agerande och våra beslut. Här nedanför listas de fem beteende och kognitiva fördomar som vi alla lider av och hur man kan hantera dem.

 

Förankring:

Förankring är när vi fixerar oss på tidigare information och sedan baserar våra framtida investeringsbeslut på detta. Ett sätt är att förankra sig till det pris du köpt en aktie för tidigare och ett annat är att förankra sig till priset som är ditt mål och som du vill köpa på. Då förväntar man sig att uppnå det priset (baserat på värdering och förväntningar) och sedan håller man fast vid det ankaret, även när ny information tyder på att du bör göra något annat. Omvärlden förändras och det gör de grunderna i det företag du har investerat i också. Det finns oändligt med typer av information som kan påverka dess aktiekurs.

Genom att bara vara medveten om ditt ankare och att det kan bli irrelevant på grund av ny information så bör du kunna hantera den här biasen. 

 

Bekräftelse:

Bekräftelsebias är tendensen att söka efter, fokusera på och lägga vikt på information som bekräftar de föreställningar du redan har. Du köper en aktie för att du tillbringade en hel månad åt att undersöka företaget och tror att verksamheten har stor tillväxtpotential och en revolutionerande produkt.

Då söker du efter saker som kan stärka och bekräfta denna tro och det genom att läsa och låta alla företagets meddelanden och nyheter riktas mot just din synpunkt. Du kan också aktivt välja att ignorera nyheter om en eventuell konkurrent som kanske har lanserat något som kommer att göra ditt bolags produkt föråldrad.

Lösningen här är att alltid vara öppen för motsatta åsikter och sträva efter objektivitet och kanske spela djävulens advokat med dig själv eller be en vän att utmana din åsikt.

 

Närtid:

Nyheter i nära tid och partiskhet är ofta vad vi grundar våra framtida beslut på. Dessa bygger på den senaste tidens händelser och information. Med marknaden i en nedåtgående trend tenderar vi att anta att det kommer att fortsätta att gå ner och vice versa.

Återigen att öka din medvetenhet , hjälper dig att hantera det. Var noga med att sätta allt i ett större perspektiv och utöka din tidshorisont när du fattar beslut om dina investeringar. Se den större bilden och helheten. 

 

Flockbeteende:

Flockbeteende visas när vi beslutar oss för att följa efter alla andra som de sociala djur vi är och det istället för att agera som en contrarian (göra det motsatta gentemot vad de flesta andra gör). Keynes sa, "... det är bättre för mitt rykte att misslyckas på ett konventionellt sätt än att lyckas okonventionellt." Det här är lite knepigt då du kan tjäna stora pengar på att följa trender samt förlora pengar genom att gå mot strömmen.

Det flockbeteende som finns inom oss gör att du tvivlar på dig själv som en contrarian. Finansiella och ekonomiska bubblor har historiskt visat att man kan köra i fel riktning under en lång tid så att vara en contrarian kräver styrka och uthållighet. Lyckas man med det kan det bli väldigt lönsamt.

Mitt råd här är att söka efter information för att sakffa dig en egen uppfattning som underbygger dina beslut och att alltid ha en sund motivering för dem. Inte bara göra det eftersom alla andra gör det.

 

Övertro:

Det finns en uppsjö av akademiska uppsatser, böcker, artiklar, blogginlägg, tal... och detta kan fortsätta i all evighet om jag ska lista allt material som redan finns ute om övertro. Därför kommer jag att hålla det här stycket kort och enbart säga att; DU ÄR ALLTFÖR SJÄLVSÄKER.

Detta kan upplevas som ett självsäkert uttalande men det är mycket troligt att du är det och även om du inte är det kommer du att lära dig någonting av detta. Vet att du överskattar din egen fömåga, var istället ödmjuk, göra din research ordentligt och erkänn att du inte vet allt.

Min slutliga rekommendation är att du tillbringar ordentligt med tid att lära känna dig själv bättre och även lära dig att inte vara din egen värsta fiende. Var medveten om dina brister, vilka de än må vara, och oavsett anledning.

Var ödmjuk och erkänn dina brister och att du inte vet allt och inte alltid har rätt. Sträva efter evigt lärande och efter att bli en bättre investerare varje dag för då kommer du bli det väldigt snart!

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 
7 maj 2016

Momentum-effekten kan öka din avkastning

”Factor investing” har blivit mer och mer populärt på sistone. Nu kan du hitta investeringsprodukter som hjälper dig att dra nytta av storleks- eller värdepremien dvs att gynnas av att småbolag generellt överträffar storbolag och värdeaktier i allmänhet slår tillväxtaktier.

Värdet och storlekens bidrag är oftast inte några omstridda faktorer men momentum-effekten är en faktor som många gånger leder till diskussion bland investerare. Låt oss nu därför ta en titt på vad momentum-effekten är ur ett investeringsperspektiv, vilka bevis som talar för momentum-effekten och hur den kan hjälpa dig att bli en bättre investerare.

 

Definitionen av en momentum-investering:

En momentum-investering fokuserar på det faktum att aktier tenderar att röra sig i samma riktning under en viss tidsperiod. I motsats till det värdeorienterade "köp billigt, sälj dyrt" så är en momentum-investering att "köpa högt, sälja högre" eller vid en kort position (spekulation om nedgång istället för uppgång) att "sälja lågt, köpa lägre".

 

Fysik och en Hummer H2:

Jag kan inte jättemycket om fysik (så investerarfysikern är välkommen att fylla i) men jag vet att momentum är något man talar om inom fysiken och jag minns det har att göra med vikten och hastigheten hos ett föremål. Som tur är kan Wikipedia alltid fräscha upp vårt minne och inom fysiken är momentum lika med massa multiplicerat med hastigheten. Något tungt i hög hastighet tar alltså längre tid att nå en viss hastighet och tar även längre tid att sakta ner.

Tänk på en Hummer H2 (ja, jag tycker att bilen är cool ;) och ännu coolare om den kunde vara lite mer klimatvänlig) som kör i 100 km/h jämfört med en motorcykel som kör i 40 km/h. Vilken av dem når sin hastighet först? Vilken kommer att behöva längst tid och sträcka för att stanna? Det kommer helt klart ta längre tid för Hummern att nå 100 km/h och den kommer även att ta längre tid att få stopp på. Följaktligen kommer den att ha högre momentum.

När man momentum-investerar vill man alltså hitta en Hummer som just har börjat accelerera!

 

Bevis från den akademiska världen:

Jagadeesh och Titman (1993) hittade bevis för att momentum-investeringar fungerade för USA-noterade aktier från 1965 till 1989. De fann att en strategi där man köper aktier som har utvecklats väl i det förflutna och tar en kort position i aktier som har utvecklats svagt i det förflutna genererar en signifikant överavkastning över en period på 3-12 månader.

Carhart (1997) utökade Fama-Frenchs tre-faktorsmodell och inkluderade en fjärde faktor-momentum. Carhart upptäckte detta genom att köpa föregående års bäst presterande 10% av fonderna i hans studie och sälja förra årets sämst presterande 10% kunde man uppnå en betydligt högre avkastning än snittet på börsen. Flera år senare kunde även den ursprungliga Fama and French (2012) modellen kompleteras med bevis för att momentum-faktorn fungerar i Nordamerika, Europa och Asien-Stillahavsområdet (men inte Japan).

Dessa är bara några utvalda artiklar om momentum-effekten. Det finns mycket mer och det finns också forskning som ifrågasätter om momentum i samband med investeringar verkligen fungerar. Frågar ni mig och de efterforskningar jag har gjort, så anser jag att det finns tillräckligt med bevis för att stödja idén. Det går att göra bra affärer med momentum-strategier, men samtidigt ska man var medveten om att risken kan öka.

 

Risker med momentum-investeringar:

Momentum-investeringar i allmänhet leder till högre omsättning, det vill säga du kommer köpa och sälja oftare jämfört med många andra strategier som t.ex. en strategi som går ut på värdeinvesteringar. En hög omsättning kommer att öka dina handelskostnader (t.ex. courtage) och det kommer sänka din avkastning. I vissa länder kommer även din skatt att öka då tiden som man sitter på de olika innehaven kommer bli kortare och det beskattas högre i vissa länder än om man skulle behållt innehaven under en längre tid.

En annan risk är att det är mycket svårt att förutsäga när momentum slutar. Om man inte är försiktig kan det vara som att köra att Hummer H2 i 100 km/h med förbundna ögon. Så länge vägen är rak och det inte finns några hinder på vägen kommer allt att gå hur bra som helst. Men så fort vägen svänger eller när en bil som kör långsammare kommer upp framför dig så kommer det bli problem och det är sannolikt att det även kommer bli smärtsam.

 

Hur vi använder momentum-faktorn när vi väljer aktier:

När vi väljer aktier till A. Stotz Investment Researchs portföljer använder vi vårt så kallade ”FVMR framework” som fokuserar på fyra element; Fundamenta, Värdering, Momentum och Risk. När vi kollar på momentum tittar vi på både momentum gällande priset och momentum i resultatet.

 

Detta är ett sätt att undvika så kallade värdefällor, dvs en aktie som ser billig och attraktiv ut men som inte kommer att vända till det bättre utan istället bara fortsätta att försämras. Om man istället kan hitta en billig aktie där man kan se momentum i pris och/eller i resultatet är det mindre sannolikt att man går in i en värdefälla och det kan istället bli en riktigt bra investering.

Lågt momentum i pris kan ge en signal att en viss investering är i onåd, dvs att den av någon anledning inte ses som attraktiv av marknaden. Många kan hävda att det då kan vara en möjlighet, och det kan så vara. Men om aktien inte kommer att röra sig i rätt riktning under en lång tid framöver känns det rimligt att anta att man skulle kunna få bättre avkastning på sitt kapital någon annanstans.

Ibland kan man också hitta företag där man ser momentum i resultatet men att priset inte har börjat röra sig ännu. Detta kan tyda på att du har hittat ett så kallat ”turnaround case” och att du möjligen har gjort det innan marknaden. Momentum i resultatet är i allmänhet en positiv indikator eftersom det visar att verksamheten är lönsam och växande.

 

Kör inte en Hummer med ögonbindel:

Idag finns olika finansiella produkter som är baserade på ”factor investing” och kan till exempel ge oss exponering mot bara momentum-aktier. Som alltid när det kommer till investeringar tycker jag att det är viktigt att diversifiera sig och ha en balanserad syn. Därför skulle jag undvika att köra helt och hållet på bara momentum-investeringar.

Jag anser dock att momentum är en faktor som man bör vara medveten om och överväga, oavsett vad man har för investeringsstil. Det kan förbättra ens avkastning genom att hjälpa dig att identifiera "heta aktier" samt undvika "värdefällor".

Se nu till att inte köra din Hummer H2 med ögonbindel på. Förstå att det finns mer som spelar roll än bara bilens vikt och hastighet. Men se också till att utnyttja och förstå att dess tunga vikt och höga hastighet kommer att bli svårare att stoppa jämfört med en lätt motorcykel.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.
6 maj 2016

Humans & Markets

Humans & Markets är vad jag tänkt blogga om här på TradeVenue. Du kan läsa lite mer om mig och min bakgrund i mitt tidigare inlägg 3 decennier i färre en 1000 ord

Jag tror att det är viktigt att förstå hur du själv och andra männsikor fungerar för att investera bättre. Många gånger är inte dina investeringsbeslut så rationella som du vill tro, och det finns många sätt att bli lurad av både dig själv och andra. 

Även om du känner till en rad av våra mänskliga begränsningar och tillkortakommanden är det ofta lätt att tänka att det gäller ”alla andra, men inte mig”. Det är av just den anledningen jag tror det är viktigt att lära känna sig själv och att erkänna sina tillkortakommanden. Det är en kontinuerlig process av lärande och att inrätta processer/system för att undvika ens egna fallgropar. Det gäller både dig och mig.

Marknaden är ett aggregat av ivesterares åsikter om värdet av tillgångarna som handlas där. I teorin borde marknader vara effektiva och leda till korrekt prissätning, verkligheten ser dock annorlunda ut. Ofta kan individer bete sig annorlunda i grupp, således kan inte alltid marknadens beteende förklaras av enbart individuellt beteende utan hänseende måste tas till hur individer interagerar med varandra och gruppbeteende. 

Jag är en person som gillar att fråga ”Varför?”. Jag vill veta varför du och jag fungerar som vi gör. Jag vill veta varför marknaden beter sig som den gör. Jag vill veta varför vi tar de investeringsbeslut vi tar. I slutändand vill jag att vi ska lära oss hur vi kan bli bättre investerare.

Tycker du det låter skoj? Gillar du också att fråga: ”Varför”? Då kommer vi med största sannolikhet ha en kul tid här framöver. 

Utöver behavioral finance kommer jag skriva inlägg som handlar om problem som vi investerare möter i vår vardag och givetvis Asien. Har du frågor som du vill att jag besvarar kolla in Frågor & Svar. Där kan du också föreslå något du vill att jag ska skriva om. Jag blir mycket glad för tips och frågor, så att den här bloggen blir intressant och värdefull för dig.

Som jag nämnt i tidigare inlägg bloggar jag och ansvarar för content på Become a Better Investor. Jag kommer att cross-blogga en del (dvs lägga upp ett inlägg på båda sidorna), men kommer publicera på svenska här på TradeVenue. 

Mycket av mitt bloggande och research drivs av mitt egna sökande efter svar. Trots att jag har dissat att ”wisdom of crowds” (blogginlägg som utvecklar detta kommer att komma upp här) leder till effektiva marknader tror jag att vi är smartare tillsammans. 

 

Diskutera gärna och fråga gärna, så att vi kan lära oss från varandra. 

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (20)

Taggar