BkkBanker
Likes
62
Antal inlägg
69
Följare
21
Medaljer
0
Om användaren
Jag heter Alexander Wetterling och arbetar sedan 2013 som Portfolio Strategist på A. Stotz Investment Research i Bangkok, Thailand.
Kontakt email

RSS

RSS feed
1 juli 2016

Är mer information = mer pengar?

Information är ett centralt begrepp när det kommer till investeringar. Det är centralt i den bemärkelsen att en investerares informationsfördel kan vara den enda anledningen till att han eller hon tjänar pengar på marknaden och kanske till och med gör det kontinuerligt.

Oavsett om du tror att det finns kompetenta förvaltare som kontinuerligt kan slå marknaden eller inte, så är de flesta övertygade om att det finns de människor som gör det genom insiderhandel. Insiderhandel handlar om att använda en informationsfördel för att tjäna pengar och även om det är både oetiskt och olagligt vet vi att det händer.

 

Nobelpristagaren Eugene Fama sa:

 

Återigen handlar det om information. Fama säger det gällande marknadseffektivitet, men värdet av information är centralt för investeringar generellt. Men är det så enkelt? Att ju mer information du har desto mer pengar du kommer att tjäna?

 

Kognitiva brister minskar värdet av information:

Vi människor har vissa kognitiva problem du bör känna till när det gäller information och att bearbeta information. Fördomar och heuristik som kan resultera i att den informativa fördel du kanske har faktiskt föbättrar ditt investeringsbeslut.

Ett problem är att vi ofta tenderar att försöka bekräfta våra egna övertygelser. Vi ger också ofta mer tyngd åt aktuell information och information som är mer lättillgänglig. Vi är alltså inte objektiva i hur vi förvärvar och bearbetar information.

Konfirmeringsbias, ”recency bias” och övertro arbetar tillsammans för att skapa vad Shefrin (2000) refererar till som illusionen av giltighet. Problemet med illusionen är att den leder till falska föreställningar i och med att de inte har förvärvats genom en rationell och objektiv process.

Enligt Montier (2007) lider vi av två illusioner: illusionen av kontroll som gör att du tror att du kan påverka resultaten av okontrollerbara händelser och illusionen av kunskap som innebär att du tror att dina prognoser blir mer exakta enbart till följd av att du inkluderar mer information.

 

Värdet av information:

Hittills har jag främst fokuserat på varför mer information inte nödvändigtvis behöver leda till ökad precision eller bättre avkastning. Det finns uppenbarligen dock värde i information i och med att insiderhandel för det mesta verkar vara lukrativt. Om det inte fanns värde i denna informationsfördel skulle det inte finnas några pengar att göra på insiderhandel och om det var fallet tvivlar jag på att det överhuvudtaget skulle förekomma.

För ett gäng år sen när jag studerade behavioral finance på Handelshögskolan i Göteborg hade jag en gästprofessor, Michael Kirchler (bra kille FYI) som bedrev några intressanta experiment med sina forskarkollegor som gick ut på att förstå värdet av information bättre. Eftersom det ibland verkar som att mer information är bättre och ibland inte.

 

Handla "singla slant":

Vad Prof. Kirchler och hans kollegor gjorde var att inrätta ett experiment som byggde på en "singla slant modell". Först av allt, satte de upp en informationsskala som sträckte sig från svagt informerade deltagare (exempelvis privata investerare), genomsnittligt informerade (t.ex. institutionella investerare, fondförvaltare), till de mest informerade – insiders.

Den "tillgång" deltagarna i detta experiment kunde köpa eller sälja är värdet av resultatet av 10 slantsinglingar. Om slanten visar krona är det värt 1 dollar och klave är värt 0. Om utfallet av slantslingningarna skulle vara 5st krona och 5st klave är värdet av "tillgången" 5 dollar (iom 5 × 1 dollar = 5 dollar) och om det var 10st krona och 0st klave skulle värdet vara 10 dollar. WTF har singla slant att göra med information, det är väl bara slumpmässiga resultat?

Det är det. Men de hade konstruerat experimentet så att deltagarna gavs olika information vid den tidpunkt då de fattade sitt beslut att köpa eller sälja tillgången och till vilket pris. De minst informerade investerararna visste inte utfallet av någon av de 10 slantsinglingarna, medan de genomsnittligt informerade hade sett 5 av 10 utfall, och de mest informerade (insider) visste 9 av 10 utfall.

Insiders vet därför redan 9 av de 10 utfallen, så om alla av dem var krona vet insidern att tillgången är värd 9 dollar. Enligt den förväntade nyttoteorin kommer insidern att värdera tillgången till 9,50 dollar eftersom det finns en 50% chans att den sista slanten visar krona (9 dollar + 50% x 1 dollar = 9,50 dollar).

 

Det spelar roll var du befinner dig i informationskedjan:

Prof. Kirchler och hans kollegor genomförde många experiment under olika förhållanden och deras slutsatser från dessa experiment är mycket intressanta. De visade att det enda sättet att slå marknaden, i det här fallet att ha en positiv avkastning, var att har mer information än genomsnittet. I slantslingningsexperimentet innebar det att endast de deltagare som hade sett 6 eller fler av de 10 utfallen hade tillräckligt med information för att tjäna pengar.

En annan intressan upptäckt var att de minst informerade investerarna som inte kände till några utfall i förväg och därför troligen värderade tillgången till 5 dollar (iom att (50% x 1 dollar) x 10 = 5 dollar), presterade bättre än de deltagare som redan visste 1-5 av de 10 utfallen.

Denna forskning visar på att vara informerad men inte tillräckligt informerad leder till sämre avkastning. Det är till och med så att det är bättre att inte ha någon information alls än att ha lite eller genomsnittligt med information.

 

Sammanfattningsvis kan vi se att både mängden information samt hur vi bearbetar denna information spelar roll. Mer information behöver inte nödvändigtvis leda till ökad precision eller bättre avkastning, så mer information ≠ mer pengar.

 

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 
19 juni 2016

Hur rationell är marknaden?

I mitt tidigare blogginlägg testade vi hur rationell du var. Nu kommer vi istället fokusera på hur vår samlade rationalitet är, alltså när man slår ihop ett gäng individer vilket skapar en marknad. Ni kommer här få se hur mycket smartare vi är tillsammans än vad vi är enskilt.  

Även att jag tror att vi är smartare tillsammans kommer jag låta er veta varför jag personligen inte tror att så är fallet för aktiemarknaderna och varför marknaden är mer som en skönhetstävling.

 

Den rationella marknaden:

Förutsatt att aktörerna på aktiemarknaden består av rationella investerare är det rimligt att anta att marknaden bör vara rationell och effektiv. Marknadseffektivitet definieras som att det sanna värdet av en viss tillgång återspeglas i dess marknadspris vid varje tidpunkt. I ett tidigare inlägg tittade vi på följande val när det kommer till investeringar:

 

Om en investerare har två investeringsalternativ att välja mellan:

Om beslutsfattandet följer enligt den förväntade nyttoteorin (EUT) som jag tidigare beskrivit så bör investeraren välja investering A. Det alternativet har det högsta förväntade värdet på 500 dollar, jämfört med investering B som har ett förväntat värde på 400 dollar (50% x 1000 = 500 och 20% x 2000 = 400).

 

Hur kommer det sig då att det är handel dagligen på aktiemarknaden?

Det finns många skäl, men låt oss hålla det enkelt och bara säga att investerarnas matematiska kunskaper skiljer sig åt och de kommer upp med olika förväntade värden för investering A och B. Investering A och B kan vara ett instrument, låt oss fortsättningsvis tänka på det som två aktier kallade A och B och fokusera på aktie A, som enligt den förväntade nyttoteorin har ett värde på 500 dollar.

Investerare 1 har inte en miniräknare, inte studerat matematik sedan grundskolan, han gör beräkningen i huvudet och kommer upp med ett värde på aktie A som endast är 350 dollar. Investerare 2, en A-student med en miniräknare, vet det sanna värdet av 500 dollar och erbjuder Investerare 1 något över 350 dollar och då blir det en affär.

Börser har dock tusentals deltagare och på grund av det kommer det att finnas ett stort antal värderingar, åsikter och investerare. Som marknaden fungerar bör detta sluta i att aktien handlas till ett pris av 500 dollar. Marknadens aggregerade bedömning av värdet reflekterarar då det verkliga värdet och är alltså effektiv.

 

Massans vishet:

Centralt för begreppet om effektiva marknader är vox populi eller massans vishet. År 1907 gick Galton till en marknad och frågade ungefär 800 personer att gissa vikten på en oxe. Medianen av alla gissningar var att oxen vägde 1,197 pounds, och dess faktiska vikt var 1,198 poundsvilket är en mycket liten felmarginal.

Om du nu föreställer dig att det finns tusentals människor som gissar, känner du dig förmodligen ganska säker på att priset på en viss aktie kommer att vara lika med eller mycket nära dess verkliga värde.

 

Krav för en vis massa:

Galtons arbete har byggts på under senare år och det finns fortfarande bevis för massans vishet. I en bok som heter just det, Massans vishet: hur kommer det sig att flera stycken är smartare än några få och hur kollektiv klokskap formar affärsverksamheter ekonomier, samhällen och nationer, definierade James Surowiecki fyra krav för en vis massa:

 

En mångfald av åsikter: det vill säga att de många olika åsikterna i fråga också är olika i sig i den meningen att de är baserade på varje individs erfarenhet, informationsövertag, eller åtminstone tron på ​​att de vet något som andra inte vet och att det återspeglas i deras gissning.
 

Oberoende gissningar: exempelvis om du frågar din vän om värdet på en aktie och hen säger att det är 100 dollar och du därför också värderar aktien till 100 dollar, då är inte din gissning oberoende. Alla måste göra sina egna värdeuppskattningar oberoende av andra.
 

Vara decentraliserad: vilket innebär att gissningar kommer från många håll med olika typer av människor som representerar eller vars åsikter påverkas av lokala och/eller specialistkunskaper.
 

Aggregeringen av gissningar: ett system som kan samla alla dessa gissningar och göra det till en kollektiv gissning; en börs är ett exempel på en sådan mekanism eftersom priset av aktierna som handlas där kommer att vara ett resultat av många olika placerares uppskattningar/gissningar.

 

Av de fyra kraven ovan ser jag inte några problem med de två sistnämnda. Börserna är funktionella mekanismer för att aggregera gissningar eller estimera värdet av en viss aktie och de är oftast decentraliserade i den meningen att vem som helst med en aktiedepå kan delta. På de flesta marknaderna runtom i världen, på grund av internet och globalisering, betyder det att du kan vara vem som helst, var som helst i världen och fortfarande delta.

 

Varför massan kanske INTE är så vis:

Det är de två första kraven som får mig att tvivla på massans vishet, åtminstone i ett börssammanhang. Hur oberoende är gissningar egentligen? Folk läser liknande tidningar, använda liknande datakällor, och lyssnar på liknande åsikter som sänds över olika mediekanaler. Tror du att du eller någon annan verkligen kan vara opåverkad av något av detta? Eller att du inte kommer använda ens en liten del av denna information när du gör en gissning om framtiden?

Jag tvivlar personligen på att vi kan vara opåverkade av det och därför måste vi ifrågasätta oberoende gissningar. Om du inte håller med och tycker att min åsikt är tveksam eller fel, skulle jag gärna höra mer om det och diskutera vidare med dig i kommentarerna nedan.

Om du håller med om att gissningar eller uppskattningar av värdet av en aktie som handlas på en börs är långt ifrån självständiga så har du kanske redan räknat ut att en brist av oberoende värderingar också kommer att leda till minskad mångfald bland värderingar och åsikter. Eftersom dessa två krav inte är uppfyllda på aktiemarknaden är aktiemarknader inte en vis massa och därmed inte rationell eller effektiv.

 

Hur en aktiemarknad faktiskt fungerar:

Låt oss säga att du har uppskattat det verkliga värdet av en aktie som du köpte för 50 dollar till 100 dollar. En dag går köpkursen upp till eller till och med över 100 dollar och eftersom din uppskattning av det verkliga värdet inte har ändrats så kommer du sälja aktien för 100 dollar eller mer.

Men du ser att aktiekursen fortsätter att stiga under de närmaste dagarna och sedan läser du på Bloomberg att analytiker från Goldman Sachs, J.P. Morgan och Credit Suisse säger att denna aktie kommer att handlas för minst 300 dollar om ett år.

Vi kan ju låtsas att dessa storbankers rekommendation har en inverkan på marknadsaktörernas uppskattade värde av aktien och en stor grupp av investerare börjar också tro att aktien är värd mycket mer och kommer att handlas på 300 dollar, eller åtminstone 250 dollar ett år från nu.

Kraven för massans vishet om en mångfald av åsikter och oberoende gissningar är således inte uppfyllda. Du tror att det är fallet att marknaden är irrationell i prissättningen, men ser också att aktien nu handlas på 130 dollar. Om en stor grupp investerare tycker aktien är värd 250-300 dollar, varför då inte köpa aktien, hålla den ett tag och sedan sälja den till ett högre pris till dessa investerare? Ja exakt, varför inte?!

 

Undvik att vara den största dåren:

Din uppskattning av det verkliga värdet av aktien är fortfarande 100 dollar men du kan nu köpa den för 130 dollar och du är säker på att det finns en stor grupp av investerare som tror att den är värd ännu mer, åtminstone 200 dollar. Enkla pengar! Du köper den för 130 dollar och 6 månader senare handlas den till 200 dollar och då säljer du den igen. Denna typ av spel kan pågå under en lång tid och i majoriteten av aktierna i en marknad, det är vad som brukar kallas en ”bull market”.

Som du kan se, så spelar det verkliga värdet av aktien (förutsatt att något sådant faktiskt kan fastställas), eller din uppskattning av värdet egentligen ingen roll. Det enda som spelar roll för att tjäna pengar är att du är på rätt sida av marknaden. Du behöver bara undvika att vara en större dåre än merparten av de andra aktörerna. Om du lyckas med det, finns det alltid köpare till ett högre pris och du kommer att tjäna pengar oavsett vad det verkliga värdet eller ditt beräknade värde av aktien är.

 

Marknaden är mer som en skönhetstävling:

Det finns något inom nationalekonomi och finans som kallas för den keynesianska skönhetstävlingen. Det är en metafor som skapats av Keynes om en fiktiv skönhetstävling i en tidning som kan likställas med beteendet i aktiemarknaden och bland dess deltagare.

Skönhetstävlingen gick ut på att välja ut de sex vackraste personerna från 100 bilder och de deltagarna som valde den som flest röstade på vann ett pris. Poängen här är att den bästa strategin för att vinna tävlingen inte är att plocka de sex bilder som du personligen finner mest tilltalande. Istället bör du försöka lista ut och välja de sex bilderna som du tror att majoriteten av de övriga deltagarna finner mest attraktiva.

 

 

Jag lämnar dig med detta och hoppas att jag har väckt några frågor hos dig gällande rationalitet och marknadseffektivitet. För mig ser börsen mer ut som en skönhetstävling  och en plats där människor spelar spelet att försöka undvika att vara en större dåre än alla andra. Istället för, som det borde vara, en effektiv prismekanism som med hjälp av massans vishet kan identifiera det sanna värdet av en tillgång.

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 
6 maj 2016

Humans & Markets

Humans & Markets är vad jag tänkt blogga om här på TradeVenue. Du kan läsa lite mer om mig och min bakgrund i mitt tidigare inlägg 3 decennier i färre en 1000 ord

Jag tror att det är viktigt att förstå hur du själv och andra männsikor fungerar för att investera bättre. Många gånger är inte dina investeringsbeslut så rationella som du vill tro, och det finns många sätt att bli lurad av både dig själv och andra. 

Även om du känner till en rad av våra mänskliga begränsningar och tillkortakommanden är det ofta lätt att tänka att det gäller ”alla andra, men inte mig”. Det är av just den anledningen jag tror det är viktigt att lära känna sig själv och att erkänna sina tillkortakommanden. Det är en kontinuerlig process av lärande och att inrätta processer/system för att undvika ens egna fallgropar. Det gäller både dig och mig.

Marknaden är ett aggregat av ivesterares åsikter om värdet av tillgångarna som handlas där. I teorin borde marknader vara effektiva och leda till korrekt prissätning, verkligheten ser dock annorlunda ut. Ofta kan individer bete sig annorlunda i grupp, således kan inte alltid marknadens beteende förklaras av enbart individuellt beteende utan hänseende måste tas till hur individer interagerar med varandra och gruppbeteende. 

Jag är en person som gillar att fråga ”Varför?”. Jag vill veta varför du och jag fungerar som vi gör. Jag vill veta varför marknaden beter sig som den gör. Jag vill veta varför vi tar de investeringsbeslut vi tar. I slutändand vill jag att vi ska lära oss hur vi kan bli bättre investerare.

Tycker du det låter skoj? Gillar du också att fråga: ”Varför”? Då kommer vi med största sannolikhet ha en kul tid här framöver. 

Utöver behavioral finance kommer jag skriva inlägg som handlar om problem som vi investerare möter i vår vardag och givetvis Asien. Har du frågor som du vill att jag besvarar kolla in Frågor & Svar. Där kan du också föreslå något du vill att jag ska skriva om. Jag blir mycket glad för tips och frågor, så att den här bloggen blir intressant och värdefull för dig.

Som jag nämnt i tidigare inlägg bloggar jag och ansvarar för content på Become a Better Investor. Jag kommer att cross-blogga en del (dvs lägga upp ett inlägg på båda sidorna), men kommer publicera på svenska här på TradeVenue. 

Mycket av mitt bloggande och research drivs av mitt egna sökande efter svar. Trots att jag har dissat att ”wisdom of crowds” (blogginlägg som utvecklar detta kommer att komma upp här) leder till effektiva marknader tror jag att vi är smartare tillsammans. 

 

Diskutera gärna och fråga gärna, så att vi kan lära oss från varandra. 

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (20)

Taggar