BkkBanker
Likes
62
Antal inlägg
69
Följare
21
Medaljer
0
Om användaren
Jag heter Alexander Wetterling och arbetar sedan 2013 som Portfolio Strategist på A. Stotz Investment Research i Bangkok, Thailand.
Kontakt email

RSS

RSS feed
18 juli 2016

Hur man handskas med bolagsstyrning i Asien

På de flesta börser runt om i världen finns det lagstiftning och/eller noteringsregler som garanterar en viss nivå av bolagsstyrning och skydd för aktieägarna. I Asien är detta inte alltid fallet och graden av bolagsstyrning varierar kraftigt mellan länderna. I den här genomgången kollar vi på hur bolagsstyrning ser ut i Asien samt på hur man kan analysera bolagsstyrningen i ett företag i ett land där det inte finns några särskilda lagar och regler för bolagsstyrning.

När vi analyserar bolagsstyrningen i ett bolag består en del av att analysera ledarskaper och ägandet. I illustrativt syfte använder vi här det malaysiska IT-företaget TIME Dotcom Berhad (TDC) som ett exempel som visar grunden av vår analys.

 

 

Definition av bolagsstyrning

Bolagsstyrning avser generellt ett system, processer och metoder genom vilka företag styrs och riktas. Bolagsstyrningsmekanismer ska balansera intressena hos många intressenter i ett företag som omfattar dess ledning, styrelse, aktieägare, kunder, leverantörer, finansiärer, myndigheter och samhället. Bolagsstyrningen ska bidra till att nå företagets mål och även hur man ska gå till väga för att uppnå dessa mål, samt kontrollera målupfyllelse (Wikipedia, Investopedia och OECD).

 

Tidigare forskning på bolagsstyrning pekar ut tre huvudområden

Huang och Ho (2011) gjorde en bibliometrisk analys som tittat på sökord i 1 851 artiklar som publicerats om bolagsstyrning under 1992-2008. Nästan 60% av artiklarna publicerades 2005 eller senare och analysen pekade ut tre huvudområden av betydelse: styrelse, ägarstruktur och principal-agent-teori.

 

Låt oss ta en närmare titt på hur styrelsen samt ägarstrukturen påverkar bolagsstyrning och hur de asiatiska marknaderna skiljer sig från de västerländska marknaderna.

 

Styrelsens oberoende varierar mycket i Asien

Bevis från Kumar och Singh (2012) visade att oberoende styrelseledamöter påverkades mindre av ägaren eller främjare av indiska företag och konstaterade att bolagsstyrelser med utomstående och oberoende styrelseledamöter ansågs som en viktig intern styrmekanism i frånvaro av externa styrmekanismer.

Liu et al. (2014) fann att i Kina ledde en större andel oberoende styrelseledamöter till bättre rörelseresultat. Detta var särskilt vanligt i företag där information om företaget var lättillgänglig och huvudsakligen i statskontrollerade företag.

Claessens och Yurtoglu (2012) drog slutsatsen att företag i asiatiska tillväxtmarknader med en högre andel oberoende styrelseledamöter vanligtvis hade en högre värdering och sannolikheten för bedrägeri minskade med ökat oberoende. Styrelsens oberoende spelade en viktig roll, särskilt i länder där andra kontrollmekanismer var svaga.

Tanken med med oberoende styrelseledamöter är att de bättre skyddar aktieägarnas intressen, vilket det också forskningen ovan stödjer. När vi analyserar företag på A. Stotz Investment Research tittar vi därför på hur stor andel av styrelseledamöterna i bolagets styrelse som är oberoende i förhållande till landet och regionala genomsnittet, samt om ordföranden är oberoende eller inte. När vi kollade på nio asiatiska marknader och nära 7 000 företag hittade vi följande:

 

Indien har den högsta graden av oberoende i sina styrelser, nämligen hela 48% vilket kan jämföras med det asiatiska genomsnitt på 39%, följt av Singapore på 46% och Malaysia på 43%. Thailändska bolag har i genomsnitt störst styrelse, bestående av 11 ledamöter i genomsnitt. Det är viktigt att notera att olika länder har olika krav när det gäller styrelsens oberoende, som du kan se i tabellen nedan. Det verkar också korrelera ganska väl med vad som visas i diagrammet ovan i och med att Filippinerna och Taiwan också är de marknaderna med de svagaste kraven. Observera att definitionen av en oberoende styrelseledamot varierar mellan marknader.

 

 

Identifiera styrelse och ledning, fastställ deras grad av oberoende

Här nedanför är ledarskapet i TDC, vilket är en del av vår ledarskaps- och ägaranalys. Som du kan se så identifierar vi ordföranden Abdul Kadir Kassim och VD, Afzal Abdul Rahim. Vi kollar också på om ordföranden är oberoende eller inte, när det gäller TDC är han det inte. Vi visar sedan storlek och andelen oberoende ledamöter i TDCs styrelse och jämför det med det malaysiska och asiatiska genomsnittet. I diagrammet nedan kan vi se att tre av sju styrelseledamöter eller 43% av TDCs styrelse är oberoende. Styrelsen för TDC har en leadmot mindre än det malaysiska och asiatiska genomsnittet som ligger på 8 ledamöter i styrelsen. Andelen av oberoende styrelseledamöter ligger i linje med det malaysiska genomsnittet på 43% och över Asien ex Japan som ligger på 38%.

 

 

Du kanske undrar "om inte varje noterat bolag i Asien har full information och bilder på sin styrelse och ledning tillgängligt på deras hemsida eller i deras årsredovisning?" Svaret i Asien är ett rungande "nej". Från min egen erfarenhet kan jag säga att informationen är mer lättillgänglig i ASEAN-länderna, medan det är svårare att hitta i Kina, Hong Kong och Taiwan, och svårast är det i Korea.

 

Familjeägande kan gå åt båda håll

Bolagsstyrning i de flesta av öst- och sydostasiatiska marknaderna, t.ex. Kina, Hong Kong, Malaysia, Indonesien, Sydkorea, Malaysia, Filippinerna, Singapore och Thailand påverkas ofta av ett stort familjeägande. Ett exempel är Sydkorea där det finns några så kallade chaebols; stora familjeägda konglomerat som Samsung, Hyundai och LG som historiskt inte bara har kontrollerade större delen av företagsklimatet, men även stora delar av landet.

Hanazaki och Liu (2007) fann att den största nackdelen med ett familjekontrollerat företag var att majoriteten hade svårigheter att få finansiering från externa kapitalmarknader. Detta kan leda till allvarliga interna finansieringsproblem. Claessens och Yurtoglu (2012) konstaterade också att familjeägda företag har problem relaterade till likviditet samt tillväxt och interna ledningsfrågor på grund av oenighet inom familjen.

Claessens och Yurtoglu fann också att den största fördelen med ett familjekontrollerat företag var att det generellt inte fanns någon intressekonflikt mellan ledning och aktieägare. Emellertid kan minoritetsaktieägarnas rättigheter ha påverkats negativt om deras intressen inte varit i linje med den kontrollerande familjen. Minoritetsskyddet var kritiskt när ägandet var koncentrerat för att förhindra orättvis behandling.

Förutom potentiella finansieringsproblem kan familjeägande verka åt båda hållen för dig som investerare. Om den kontrollerande familjen gör ett bra jobb och deras intressen och åtgärder i linje med aktieägarnas intresse kan det fungera till din fördel eftersom makten är koncentrerad och vice versa.

 

Institutionella ägare kan skydda din investering

En vanlig uppfattning är att en hög grad av institutionellt ägande också bör innebära god bolagsstyrning. Detta antagande verkar rimligt baserat på upptäckten av Chung och Zhang (2009) att en större andel institutionellt ägande i företaget hängde samman med bättre strukturer för bolagsstyrning.

Wahab et al. (2008) fann att det fanns ett positivt samband mellan institutionellt ägande och bolagsstyrning i Malaysia. De fann också att korrelationen minskade när de externa styrmekanismerna förbättrades, i detta fall att Bursa Malaysia gjorde en bolagsstyrningskod del av sin noteringsregler. Alltsom bolagsstyrningen förbättrades bland alla bolag, försvagades förhållandet.

Från ovanstående forskning noterar jag främst att institutionellt ägande verkar spela en viktig roll fr att förbättra bolagsstyrningen i frånvaro av lagstiftning, noteringsregler eller andra organisationer som ger incitament för bra bolagsstyrning.

I Thailand till exempel finns Thai Institute of Directors som ger ut en bolagsstyrningsrapport varje år där många av de noterade bolagen poängsätts på en skala från 1-5, där 5 innebär bäst bolagsstyrning. Detta är dock ett undantag snarare än regel i de asiatiska marknaderna, vilket är anledningen till att vi, förutom att utreda styrelsens oberoende i ett företag, även analyserar det institutionella ägandet över tid och i förhållande till landets och regionens genomsnitt. Detta gör vi under antagandet att högt institutionellt ägande också innebär bättre bolagsstyrning. Nedan är den institutionella ägandedelen av vår ledarskaps- och ägaranalys av TDC.

 

 

I tabellen till vänster identifierar vi de tre största institutionella aktieägare i den senaste perioden, samt vilken region fonden är registrard i och dess investeringsstil. I TDCs fall är Public Mutual Berhad (som är en del av Malaysias tredje största bank Public Bank) och den andra och tredje största institutionella aktieägaren bland de största pensionsförvaltarna i Malaysia.

I diagrammet till höger beräknar vi det institutionella ägandet över tid. Andelen institutionellt ägande i TDC 2012 var över genomsnittet i Asien ex Japan, men under det malaysiska genomsnittet. Under den senaste perioden visad i diagrammet ovan ägdes TDC till en tredjedel av institutionella ägare, vilket var betydligt högre än genomsnittet på marknaden.

 

Det är tveksamt om god bolagsstyrning skapar högre avkastning:

Ett stort antal studier har undersökt realtionen mellan bolagsstyrning och ett företags prestation och ofta dragit slutsatsen att det föreligger ett positiv samband. Till exempel, Kumar och Singh (2012) analyserade sambandet mellan externa styrelseledamöter och företagets prestation i termer av skuldsättning, nyckeltal relaterade till lönsamhet och Tobins Q och fann ett positivt samband. Liu et al. (2014) fann att bättre bolagsstyrning också ledde till högre lönsamhet i form av ROE och ROA.

Färre studier har undersökt sambandet mellan bolagsstyrning och investerarnas avkastning. Gompers et al. (2003) utvecklade ett bolagsstyrnings-index baserat på 24 regler och inkluderade 1 500 stora amerikanska bolag under 1990-talet. Författarna testade en investeringsstrategi där de köpte decilen med de företagen med bäst bolagsstyrning och kortade decilen med värst bolagsstyrning. Slutsatsen var att strategin tjänat en överavkastning på 8,5% per år. Men några år senare i Bhagat och Bolton (2008) citerades och utvidgades Gompers et al. forskning och konstaterade "i motsats till påståenden i litteraturen, är ingen av måtten på bolagsstyrning korrelerade med framtida kursutveckling."

 

Bra bolagsstyrning är fortfarande att föredra

De flesta studierna visar att god bolagsstyrning är positivt för företagens resultat och investerare, särskilt i frånvaro av lagstiftning som skyddar aktieägares rättigheter.

Även om det är mindre uppenbart att god bolagsstyrning också innebär högre avkastning för investerare så är god bolagsstyrning fortfarande att föredra. Det är svårt för dig att utvärdera, hålla koll på din investering, samt vara säker på att företaget agerar i ditt intresse, särskilt om företaget har låg transparens och styrelsen till större del består av storägare eller ledning.

 

När det inte finns någon bolagsstyrningskod:

 

  • Se om du lätt kan identifiera styrelse och ledning, samt utväredera deras grad av oberoende.
     
  • Tänk på ägarstrukturen och identifiera de större aktieägarna. Om bolaget är familjekontrollerat, var medveten om för- och nackdelarna.
     
  • Titta på andelen institutionellt ägande. I länder med svag bolagsstyrning, signalerar ofta ett högt institutionellt ägande att företaget åtminstone uppfyller några interna krav gällande bolagsstyrning som den institutionella ägaren har.

 

 

OBSERVERA: INNEHÅLLET I DEN HÄR TEXTEN ÄR ENDAST AVSEDD SOM INFORMATION. INEHÅLLET ÄR INTE REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD. LÄSAREN SKALL EJ SE TEXTEN SOM FORMELLA REKOMMENDATIONER ELLER INVESTERINGSRÅD OCH LÄSAREN BÖR INTE FATTA INVESTERINGSBESLUT BASERAT ENBART PÅ TEXTEN. LÄSAREN REKOMMENDERAS ATT KONSULTERA SIN FINANSIELLA RÅDGIVARE INNAN INVESTERINGSBESLUT FATTAS. ÄVEN OM INEHÅLLET I TEXTEN TROS VARA KORREKT KAN DET INNEHÅLLA FELAKTIGHETER. FÖRFATTAREN KAN INTE STÄLLAS TILL SVARS FÖR ELLER GÖRAS SKADESTÅNDSANSVARIG FÖR NÅGON HANDLING SOM LÄSAREN TAR TILL FÖLJD AV ATT HA LÄST TEXTEN.

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (20)

Taggar