Ekonomiblogg
Likes
389
Antal inlägg
576
Följare
81
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Hej! Välkommen till min ekonomi-blogg.Framgångsrika beslut börjar med insikt.Bra att vara kreativ och ha fantasi har du någon bra ide om vad du vill göra? Jag själv älskar att köpa & sälja aktier och gör också det över dagen, day trading, även om huvuddelen av min aktieportfölj med tiden kommer bestå av utdelningsaktier med bra utdelning. Ni kan titta in på min blogg och klicka runt och se om ni får en bra ide. Ja kommer att skriva om det i min blogg. Kan du ditt bolag ditt innehav och din position så vågar du äga dem.Gör man något som är roligt så brukar det bli bra.
Kontakt email

RSS

RSS feed

Blogg

Vad är skuggbanker i upplysta delen av finansvärlden:

När reglerna skärps i den upplysta delen av finansvärlden flödarna pengar in i ett mörkt obevakat ingemansland. Frågan är om jakten på en stabilare världsekonomi måste börja från ett annat håll?.

 

En central fråga är om det finns en risk att finansiell verksamhet, till följd av höga krav på de reglerade bankerna, flyttar till de delar av banksektorn som inte är lika reglerade. Det är i och för sig inte nödvändigtvis ett problem men det vi ser nu är att reglerande myndigheter världen över frågar sig om det här kan leda till problem i en framtida kris. Finns det en risk här?. Ja vi vet ju vad som har hänt i Malmö totalt passerade 30 miljarder kronor en skuggbank i en lägenhet i Malmö.

 

Kreditgivning inom skuggbanksverksamhet sker på annat sätt än i de etablerade bankerna. Den gemensamma nämnaren för skuggbanker är att de sysslar med utlåning samtidigt som deras verksamhet ligger utanför den traditionella banksektorn. Ofta handlar det om finansinstitut som lånar ut pengar men som inte har någon inlåning från allmänheten, vilket kräver särskilda tillstånd. Pengarna kommer istället från professionella investerare som placerar i räntebärande värdepapper som ges ut av skuggbanken.

 

Traditionell bankverksamhet har i spåren av finanskrisen blivit allt mer reglerad och kraven på bankerna när det gäller kapital och transparens har blivit allt större. En direkt följd av detta är att det blivit dyrare för banker att låna ut pengar, inte minst till företag. Det här har i sin tur lett till att fler företag lånar pengar på andra sätt än genom traditionella banklån, främst genom att ge ut egna obligationer. Därmed flyttas också krediten från ett hårt reglerat till ett långt mindre reglerat område av finanssektorn.

 

Begreppet skuggbanker myntades under den globala finanskrisen 2007–2008 och står för bankliknande verksamheter utanför det reglerade banksystemet. Företeelsen har dock förekommit betydligt längre än så. Till exempel ägnade sig de finansbolag som hade en stor roll i den svenska 90-talskrisen åt bankliknande verksamheter utanför banksektorn och 

kan därför liknas vid skuggbanker.

 

Ordet skuggbanker kan vara ett något missvisande begrepp, då det egentligen inte avser en specifik typ av institut. Istället ska begreppet ses som ett samlingsnamn för institut och aktiviteter utanför banksystemet som alla har gemensamt att de är exponerade för liknande typer av risker som bankerna och som under vissa förutsättningar kan påverka den finansiella stabiliteten negativt. Men det kan vara stora skillnader mellan instituten och aktiviteterna, både vad gäller vilka verksamheter de utför och hur de kan påverka den finansiella stabiliteten. 

 

Dessutom är inte alla finansiella institut utanför banksektorn skuggbanker. Begreppet skuggbanker kan också felaktigt leda tankarna till att skuggbanker ägnar sig åt olaglig verksamhet eller alltid verkar i det fördolda. Tvärtom kommer de flesta hushåll i kontakt med någon typ av skuggbanker, exempelvis när de investerar i fonder. Det finns dock vissa skuggbanker som endast andra finansiella institut kommer i kontakt med och som inte är tillgängliga för allmänheten, exempelvis värdepapperiseringsinstitut (kallas även ofta specialföretag).

 

Ett exempel på skuggbanker som är tillgängliga för allmänheten är räntefonder, det vill säga penningmarknadsfonder och obligationsfonder. Hushållen investerar (sparar) i ränte fonder, som i sin tur investerar i räntebärande värdepapper utgivna av stater, banker och andra företag. Genom att investera i dessa värdepapper, lånar fonderna ut likvida medel till stater, banker och andra företag precis som banker. Räntefonderna bidrar alltså till bankernas finansiering, vilket gör att det finns kopplingar mellan bankerna och räntefonderna. 

 

De som investerar i räntefonderna kan när som helst ta ut sina pengar ur fonderna på samma sätt som för ett bankkonto. Det innebär att fonderna använder sig av kortfristig finansiering på liknande sätt som bankerna. Alltså ägnar sig räntefonderna åt verksamheter som liknar bankernas och exponerar sig därför mot liknande risker som bankerna. Men fonderna är inte reglerade på samma sätt som banker, vilket gör att de klassificeras som skuggbanker. 

 

Andra institut som brukar klassificeras som skuggbanker är till exempel värdepapperi seringsinstitut, finansbolag och hedgefonder. Det är bland annat dessa institut som utgör den så kallade skuggbanksektorn. I USA är skuggbanksektorn större än banksektorn. Även utanför USA har skuggbankerna blivit alltmer betydelsefulla för det finansiella systemet

 

Det finns flera förklaringar till varför skuggbanker finns och varför denna sektor har blivit så stor i vissa länder. En anledning är att de inte regleras som banker, vilket kan utnyttjas i vinstsyfte (så kallat regelarbitrage). Det har också gjort att vissa typer av skuggbanker, främst fonder, i många fall har kunnat erbjuda sina kunder högre avkastning än vid insättningar på bankkonto. Det har lett till hög efterfrågan bland hushåll att investera i dessa fonder. Framväxten av penningmarknadsfonder i USA beror till exempel på att det under 1970-talet infördes förbud för banker i USA att betala räntor på inlåningskonton 

 

Även i Sverige investerar hushållen i skuggbanker, eftersom en del av det kollektiva pensionssparandet till exempel sker i fonder som kan anses vara skuggbanker. Den globala finanskrisen gav exempel på hur problem bland skuggbanker kan ge upphov till systemrisker i det finansiella systemet, vilket i förlängningen även kan få konsekvenser för realekonomin. 

 

En starkt bidragande faktor till den globala finanskrisen 2007–2008 var nämligen att penningmarknadsfonder och värdepapperiseringsinstitut fick problem som sedan spred sig till det övriga finansiella systemet. Det beror på att det finansiella systemet är så nära sammankopplat och komplext, vilket gör att problem för ett finansiellt institut kan sprida sig till andra institut, främst banker.

 

Långt ifrån alla skuggbanker påverkar den finansiella stabiliteten negativt och skuggbanker bidrar även till nytta för det finansiella systemet och för samhället i stort. Som nämns ovan så investerar till exempel räntefonder bland annat i räntebärande värdepapper utgivna av icke-finansiella företag och erbjuder på så sätt en alternativ finansieringskälla för dessa företag vid sidan om bankerna. Skuggbankerna är dessutom i många fall stora och aktiva investerare som bidrar till att de finansiella marknaderna får en bättre likviditet och blir mer effektiva.

 

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2018 (5)

Taggar