Investerarfysikern
Likes
734
Antal inlägg
1306
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed

Blogg

Är börsen övervärderad?

Efter den senaste tidens uppgångar frågar sig många om börsen är övervärderad. Som investerare är detta en speciellt intressant fråga då det kommer påverka ens beslut i hur man vill investera sina pengar. Dels finns det personer som Jesse Felder som anser att börsen är övervärderad enligt klassiska mått som totalt marknadsvärde mot BNP. En annan vy är däremot den av Warren Buffett som Brooklyn Investor skriver om. Båda beskrivningarna är tilltalande och har lite olika synsätt på det hela.

 

Börsens värdering utifrån historiskt perspektiv

Det första synsättet motiverar att börsen är övervärderad utifrån marknadens värde mot både BNP, bolagens försäljning och justerade vinster över en tio-årsperiod (CAPE). Det gäller speciellt i USA, medan resten av världen är ganska lågt värderad mot dessa mått. Flera studier har visat på att köpa billiga marknader utifrån CAPE, P/B, P/S och liknande mått har slagit att köpa världsindex. Däremot är det en svår marknadstiming strategi och har någorlunda svårt att avgöra kommande års avkastning.

 

På längre sikt finns det en korrelation mellan marknadens värdering jämfört med BNP och efterföljande avkastning, något som Hussman har visat på. Nedan visas korrelationen mellan just dessa mått och efterföljande avkastning. Enligt denna graf bör vi vänta oss en avkastning på närmare noll procent kommande tolv år.

 

Källa: Hussman Strategic Advisors

 

Börsens värdering utifrån aktieriskpremie

När man ska beräkna värderingen av börsen är det många som motiverar att man bör använda dagens riskfria ränta och addera en aktieriskpremie. Det historiska snittet för aktieriskpremien är 4 %, vilket är den extraavkastning man ofta fått genom att investera i aktier jämfört med obligationer.

 

En långsiktig ränta anses vara lika med nominell BNP tillväxt, vilket den varit nära de senaste hundra åren. Med 2 % inflation och 2 % realtillväxt hamnar den långsiktiga riskfria räntan på 4 %. Dagens 10-åriga räntor ligger däremot på 1 % i Sverige och 2,5 % i USA, alltså klart under denna ränta. 

 

Konsensus om vad som avgör avkastningen för aktier är oftast tillväxten på vinster, vilket oftast är i linje med nominell BNP tillväxt, samt utdelning och återköp. En nominell BNP tillväxt på 4 % och utdelningar och återköp på ca 3-4 % världen över ger en framtida antagen avkastning på aktier på ca 7-8 %. Med riskfria räntor på runt 2 % ger det en aktieriskpremier på ca 5-6 %, något över det historiska snittet. Men om vi istället använder en långsiktig riskfri ränta på 4 % hamnar vi nära snittet på 4 %. Alltså, om vi antar att vinsterna kan växa med 4 % per år framöver och företagen dela ut motsvarande 3-4 % av sitt börsvärde framöver är börsen okej värderad i nuläget.

 

Börsens värdering utifrån DCF

Vi kan också utföra en DCF analys, där vi beräknar vad värdet av börsen bör vara idag utifrån en tillväxt i vinster och diskonteringsränta. Diskonteringsräntan utgår som ovan från den riskfria räntan plus aktieriskpremien. Vi antar två fall; diskonteringsränta på 6 % och 8 %, där vi tagit en aktieriskpremie på 4 % och 2 respektive 4 % riskfri ränta. Ytterligare antar vi en vinsttillväxt på 4 %. Om vi gör en DCF analys och antar att P/E om 10 år kommer vara 20 så bör börsen vara värderad till P/E 25,5 (6 %) eller 22 (8 %). Om P/E istället skulle vara 15 om 10 år bör börsen idagsläget vara värderad till P/E 21,4 (6 %) och 18,5 (8 %). Med värderingar på P/E 25 i USA och runt P/E 20 i Sverige och Europa idag betyder det att börsen är ganska rättvist värderad.

 

Slutsats

Slutsatsen som kan dras är att USA:s börs är högt värderad utifrån mått som börsvärde mot BNP, försäljning och vinster men resten av världen är inte lika högt värderad utifrån samma mått. Om vi utgår vad värderingen bör vara förutsatt en vinsttillväxt på 4 % per år och utdelningar/återköp på 3-4 % per år är börsen okej värderad. Detsamma om vi gör en DCF-analys med en ränta på 4 % och aktieriskpremie på 4 % per år. Med dagens räntor kan också en något högre värdering motiveras, i de flesta fall kan en värdering på P/E 18-25 motiveras. Jämfört med att få en avkastning på 1-2 % i obligationer framöver är det därmed ändå ganska attraktivt att investera i aktier, också då man med en aktiv approach kan få högre avkastning. Om man investerat efter Magic formula i Japan t.ex. hade man fått en avkastning på närmare 15 % per år under en tid då börsen inte gav någon avkastning. Sen vad som egentligen kommer ske vet ingen.

Taggar (blogg): 
Anonymous's picture
Måns P (ej registrerad)

Intressant. Men långsiktig riskfri ränta på 4% verkar orealistiskt och 2% inflation i genomsnitt över tid har Riskbanken inte klarat av att leverera på länge. I din DCF beaktar du ej kapitalstruktur, WACC ?

Investerarfysikern's picture
734
1306
138
0
Investerarfysikern

Ja, man kan undra vad framtida räntor blir och om 4 % är det som det kan bli. Men som sagt, det är oftast styrt av nominellt BNP tillväxt och inflationssiffrorna är på väg upp. Riksbanken är styrd av resten av världen och om nu USA och Europa kommer få upp inflationen kommer Sverige följa efter. Men Riksbanken har också börjat ifrågasätta en långsiktig ränta på 4 % (som de trodde 2010) och mer riktat in sig på 3 %: http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/PPR/2017/170215/rap_ppr_ruta1... Det skulle endast stärka tesen för att börsen inte är övervärderad, för att en lägre ränta skulle ge högre värderingar. 

Nej, det stämmer. Jag gjorde bara en enkel DCF med diskontering utifrån 6 % och 8 % ränta och antagande om att man säljer motsvarande 15 eller 20 gånger vinsten om 10 år. 

Anonymous's picture
Måns (ej registrerad)

Fast om man skyller Riskbankens misslyckande på omvärlden gör man det för lätt för sig. Riskbanken under Ingves har misslyckats kapitalt och varit pinsamt behind the curve. Räntehöjningarna 2010/2011 case in point. Lars E O Svensson drev en annan linje men fick inget gehör och lämnade. 

https://ekonomistas.se/2013/09/02/facit-for-penningpolitiken-for-lag-inf...

 

Investerarfysikern's picture
734
1306
138
0
Investerarfysikern

2010-2011 visar verkligen på att Riksbanken är styrd av resten av världen. Höjer man räntan flera procentenheter över ECB och FED så blir man tvungen att retirera till slut. Det var just det Riksbanken gjorde, vilket som du säger är ett misslyckande. 

Anonymous's picture
Måns (ej registrerad)

Nja du verkar ha fått det här lite om bakfoten. Du skrev att "Riksbanken är styrd av resten av världen", vilket stämmer i meningen att ekonomin i resten av världen påverkar Sveriges ekonomi. Det är där kausaliteten ligger. Däremot stämmer det inte att Riksbanken är styrd av FED eller ECB. Faktum är att de inte varit styrda alls utan gått sin egen väg och låg tex. före ECB med vad som med facit i hand var felaktig policy. FED och ECB har f.ö. ej följt samma policy under perioden och det blir fel att klumpa ihop dem. ECB höjde ett par snäpp under slutet av 2011 och sänkte sedan långsamt. FED däremot sänkte snabbt och föll ej för dubbeldippen. 

Investerarfysikern's picture
734
1306
138
0
Investerarfysikern

Vet inte riktigt med vad du vill få sagt, självklart är Sveriges ekonomi styrd av världens ekonomi och Riksbanken är en fristående spelare i detta. Om Riksbanken vill kan de agera mycket annorlunda från FED och ECB, vilket de gjort. Men ekonomin och finansmarknaderna påverkas också av FED och ECBs beslut, vilket i sin tur påverkar hur Riksbanken behöver agera. För att komma tillbaka till frågan innan om vad en långsiktig ränta ligger på i Sverige så kommer en sådan påverkas mycket av de globala räntorna, speciellt då en stor upplåning nu sker internationellt. 

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (111)
Nov (8)

Taggar