Investerarfysikern
Likes
734
Antal inlägg
1308
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed

Blogg

Avskaffade ränteavdrag och bostadsutgift

Många bevakare av svensk ekonomi är positiva till ett avskaffande av ränteavdrag, dels för att minska risken för att bostadspriserna sticker iväg för långt och dels för att avdraget kommer bli högt framöver när räntorna ökar. Med en bolåneskuld på 2850 miljarder i dagsläget så kommer avdraget bli 43 miljarder kronor, motsvarande rättsväsendet eller försvaret. När jag beräknade vad kostnaden är för ett boende insåg jag att den kommer påverkas ganska rejält av ett avskaffat ränteavdrag. Därför tänkte jag att det skulle vara intressant att se vad bostadskostnaden blir i detta fall.

 

Ta det hypotetiska scenariot med att vi avskaffar ränteavdragen. Vi jämför ett boende med 80 % belåning och en långsiktig ränta på 5 % (i linje med uppskattningar på långsiktig ränta på bolån). Med ränteavdrag får vi en ränta då på 3,5 %.

 

Kollar vi Mäklarstatistik för villa och bostadsrätt i Riket och Stockholm lånekostnaden följande för olika boenden med kostnad per månad i de två kolumnerna, där vi inkluderat en driftkostnad på 4000 kr per månad och amortering på 2 %:

 

 

Som vi ser ökar utgifterna per månad markant med ett avskaffat ränteavdrag, något de redan gjort med amorteringskravet. Även om vi inte skulle få ett avskaffande av ränteavdraget kommer utgifterna öka markant jämfört med den situation som rått. Nedan visas läget med ränteavdrag, men utan amorteringskrav och 2 % ränta (situationen för innan amorteringskravet) och med amorteringskrav och 5 % ränta (hypotetisk situation om 10 år):

 

 

Vi ser att utgiften per månad mer än dubblas om räntorna återgår till 5 % och amorteringskravet är kvar. Det är klart stor skillnad mot det läget som varit till för något år sedan. Stockholm kommer bli mest drabbat där utgiften i så fall skulle öka med 150 %. Om också ränteavdragen avskaffas skulle utgiften öka med nästan det tredubbla, något som kan vara ohållbart då medellönen i staden endast är 30 500 kr per månad (2014). Detta skulle i så fall sätta ett ordentligt tryck nedåt på priserna, motsatt det vi sett hittills.

 

Det verkar ännu inte riktigt som att ett avskaffat ränteavdrag är på agendan, men det skulle påverka klart utgiften för boendet och dämpa belåningen, något som skulle vara önskvärt då en hög privat belåning är en stor risk för samhället. Det skulle också vara något gynnsamt för icke-ägare och framtida ägare, alltså dagens unga, då det skulle göra boendet billigare och lättare att köpa. Däremot skulle det bli klart dyrare för de som köper en bostad och vid fallande priser skulle många tyvärr hamna i knipa.

 

Även om det inte sker ett avskaffande av ränteavdrag så kommer bostadsutgifterna öka markant vid ökande räntor, något som troligtvis kommer ha en dämpande effekt på priserna. Vad räntan kommer att bli framöver är det få som vet, de flesta ekonomer och aktörer är ganska osäkra om vad det kan bli och det är verkligen ingen som kan veta säkert.

Taggar (blogg): 
Anonymous's picture
Investormannen (ej registrerad)

Det pratas ofta om avskaffande av ränteavdrag, men det vore ganska ologiskt om avdraget för räntor skulle avskaffas helt och hållet med tanke på hur skattesystemet är utformat i stort. Det som skiljer ränteavdraget från andra kapitalunderskott är att man får dra av 30% mot andra inkomster. Det är den delen som borde ses över.

För alla andra kapitalunderskott får man bara kvitta fullt ut (30%) mot motsvarande kapitalöverskott, t.ex. aktie- och fondförluster mot aktie- och fondvinster. Inte ens utdelningar får användas för att kvitta bort en reaförlust på samma aktie vilket är en aning ologiskt. Kan man inte kvitta fullt ut mot vinster inom samma kapitalslag får man ta upp 7/10 av förlusten mot andra inkomster. Sen finns det ett tak på 100 tkr också.

Det logiska vore att avskaffa denna fulla avdragsrätt för just räntor, alternativt sänka taket på 100 tkr. Jag tycker man kunde halvera takbeloppet direkt - sen kan man sänka andelen man får ta upp till kvittning mot andra inkomster med 1/10 per år i tre år tills man har nått 7/10 som för andra kapitalslag. Vill man ta bort även dessa 7/10 bör man se över hela kapitalbeskattningen för då hänger inte systemet ihop längre.

Själv är jag svag för den s.k. "box-modellen" som tydligen används i Nederländerna som bl.a. Sven-Olof Lodin skrivit om. Den kan liknas vid ett ISK där allt ditt kapital tas upp och belastas med en schablonskatt som ersätter alla andra kapitalskatter. Räknar man av lånen så att skatten beräknas bara på nettovärdet får systemet ett inbyggt ränteavdrag. Detta vore dock en jätteförändring, så det lär nog aldrig bli av, men det vore sannolikt den mest effektiva och mest rättvisa modellen, samt den som ger bäst incitament till ekonomin i stort. 

Mvh Mattias

 

Anonymous's picture
Besser (ej registrerad)

Det blir nog ingen avveckling av ränteavdraget framöver. Även om det borde blivit en nedtrappning nu när vi haft låga räntor under några år.

När väl räntorna så småningom börjar gå uppåt igen så blir det helt omöjligt att ändra något rent politiskt. Det räcker med att se på dina siffror. Även ute i landet skulle en kostnadsökning på 3.000 per månad av skattade kronor kännas helt omöjligt för de allra flesta ovanpå en ytterligare högre ränta.

Även med detta konstaterande inser man att det bästa man kan göra, är att inrätta sitt liv så att man minimerar sin privatekonomis påverkan av politiska beslut. Svårt men bra i längden.

Besser

Anonymous's picture
Ossy (ej registrerad)

Man behöver inte avskaffa ränteavdraget för att komma åt en ökad skuldsättning bland privatpersoner. Det räcker med att begränsa beloppet man får låna givet en viss inkomst. Då behövs varken bolånetak, avskaffade ränteavdrag, amorteringskrav etc.

Att avskaffa ränteavdraget och införandet av amorteringskravet får bara till följd att man tar pengar ur folks fickor, sånt som de istället för att betala banken med kunde ha konsumerat för.

Ett skuldkvotstak (och likartad KALP-beräkning hos bankerna) begränsar lånebeloppen och samtidigt priserna på marknaden. Om ingen är överbelånad ger det en låg risk för att en ökad ränta får till följd att folk måste sälja sina boenden, och man har samtidigt inte fått de tråkiga effekterna på konsumtionen som andra regler ger.

 

Investerarfysikern's picture
734
1308
138
0
Investerarfysikern

@Investormannen Bra kommentar. Ränteavdraget fanns ju främst förut när vi hade fastighetsskatten kvar. Så som du säger, bör ju t.ex. kvittas mot kapitalförluster. Men synd med dagens ISK för många då man nästan aldrig i så fall har kapitalförluster för aktier och fonder. Intressant med box-modellen, gillar den principen."Hyresintäkter" till en själv genom att man bor i sitt eget boende är ju inte beskattade i dagsläget, till skillnad mot utdelningar från bolag och vanliga hyresintäkter, vilket blir lite skevt beskattningssystem som gynnar ägande av boende väldigt mycket i Sverige.

@Besser Bra kommentar. Som jag illustrerade ovan blir ju utgiftssökningen drastisk med amorteringskrav och bibehållit ränteavdrag. Skulle bli klart impopulärt med avskaffade ränteavdrag på toppen av ökande räntor.

@Ossy Kommer tyvärr drabba storstäderna hårt med hårda belåningskrav då det blir svårt för de flesta att skaffa boende. Ändå en bra implementering utan att öka utgifterna för folk. Blir däremot stor skillnad mot de som har kapital och de som inte har när det kommer till bostadsköp. Men kan vara ett sätt, får se om Fi implementerar det.

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (112)
Nov (9)

Taggar