Investerarfysikern
Likes
752
Antal inlägg
1391
Följare
141
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
9 april

Kvartalsrapport Q1 2018

Första kvartalet för 2018 har passerat och det är dags att göra en uppföljning av hur portföljen presterat detta kvartal. Det har varit lite spridda skurar i de olika portföljerna och detta kvartal har visat varför det är så bra att ha flera olika portföljer. Se senaste årsrapporten i detta inlägg.

 

Avkastningen för olika index i SEK är följande under kvartalet:

Global 0,0 %

USA - 0,5 %

Sverige -0,5 %

Tillväxtmarknader + 3,2 %

 

Alltså vi har haft en sidledes börs under kvartalet med en del volatilitet. Man har också märkt att sentimentet har ändrat sig en del under kvartalet som inledes med en del optimism och slutade med en del pessimism.

 

Vid kvartalets slut var min allokering följande:

56 % Aktier

28 % Taktisk tillgångsallokering

10 % Sparkonto

7 % Guld

 

Utöver det har jag också på sidan av min portfölj sparat en del i buffert för ett eventuellt bostadsköp då det börjar se lite attraktivt ut på bostadsmarknaden. Under kvartalet har jag också haft möjlighet att testa min allokering på Börslabbet (se test, premium) vilket både gav bra avkastning, 20 % per år, till lägre risk än börsen, -26 % i maximal nedgång. Det var trevligt att kunna bekräfta att den portfölj jag satt ihop för några år sedan har fungerat bra historiskt med ett backtest.

 

Svenska aktieportföljer

Årets utveckling för de svenska aktieportföljerna:

 

Utvecklingen för de individuella portföljerna är:

  • Sammansatt momentum: -11,17 %
  • Sammansatt värde: - 13,64 %
  • Trendande kvalitet: - 8,51 %
  • Trendande utdelning: 2,29 %
  • Trendande värde: -2,95 %

Vid årsskiftet gick jag över till Börslabbets strategier i mina egen portfölj med 5 aktier i varje portfölj. De trendande portföljerna och momentum uppdateras hädanefter kvartalsvis efter säsongsmönster.

 

Kollar vi på utvecklingen under kvartalet underpresterade portföljen med 6 %. Det var främst på grund av att de rena värde- och momentum-portföljerna inte har gått så bra under kvartalet då de är ner med mer än 10 %.  Dessa är också de mer volatila strategierna jag testat och det ser vi under ett kvartal som detta. Sedan toppen i juni förra året har portföljerna underpresterat börsen med 9 %.

 

Så det senaste året har inte varit ett toppenår för mina kvantitativa portföljer, vilket är något helt naturligt med denna typ av strategier. Speciellt när sentimentet i marknaden ändrar sig, eftersom marknaden ändrar uppfattningen kring flera av aktier som hamnar i de kvantitativa portföljerna när humöret blir annorlunda. Detsamma hände exempelvis under 2007 när marknaden gick över från bull till bear och också i USA under 2015-2016 då den kvantitativa värde-ETF:en QVAL underpresterade marknaden med 20 %. Att strategierna underpresterar enstaka år är det man får leva med som kvantitativ investerare. Det trevliga är att efter underprestation tenderar det att komma överprestation.

 

Avkastningen sedan start är följande:

 

Globala aktieportföljer

Utvecklingen för de globala aktieportföljerna är:

 

Utvecklingen för de individuella portföljerna är:

  • Amerikanskt trendande värde: - 5,03 %
  • Net-nets portfölj: + 19,00 %
  • Globala ETF:er: + 7,22 %

Utvecklingen för de amerikanska och globala portföljerna har utvecklat sig desto bättre. Speciellt net-nets portföljen som gått upp med hela 19 % under kvartalet. Globala ETF:erna som är exponerade mot billiga länder och billiga aktier i tillväxtmarkander har också gått bra. Dessa går tyvärr inte längre att investera i på grund av förbudet mot amerikanska ETF:er, men jag behåller mina så länge då jag fortsatt ser dem som en bra investering. Under kvartalet la jag också till amerikanska strategier på Börslabbet och mina egna portföljer är nu investerade efter dessa.

 

Utvecklingen sedan start är följande (exkl ETF:er):

 

Taktiskt tillgångsallokering och guld

Den taktiska delen som fortsatt investerad via ETF:en GMOM har gått i likhet med de globala marknaderna under kvartalet med en utveckling på 0,1 % i USD. Med en positiv utveckling i dollarn på 2 % har den gått något bättre än index. Under kvartalet har jag också tagit fram en global trendföljande strategi med svenska ETF:er som jag kommer gå över till vid en större insättning då det inte går att köpa i amerikanska ETF:er sen årsskiftet.

 

Under kvartalet ökade jag min guldexponering och testade köpa ETFS Physical Gold (se genomgången över alternativ för att investera i guld på Börslabbet). Tyckte det var ett bra alternativ till mitt tidigare innehav i ETF:en IAU i USA. Gick dessutom att köpa med gratis courtage hos DeGiro. Guldpriset gick under kvartalet bra och gick upp med ca 3,5 %.

 

Summering

Som jag skrev i början av inlägget skiljde prestationen för de olika portföljerna sig åt, men totalt sett har portföljen utvecklat sig i likhet med index. På rullande årsbasis är utvecklingen i aktieportföljerna bättre än index och har slagit index med 9 % trots att de svenska inte utvecklat sig så bra. Det visar också vikten av internationell exponering mot olika marknader för att få en bra diversifiering, även när man investerar kvantitativt.

 

Det ska bli intressant och se hur utvecklingen blir under kommande kvartal då första kvartalet var lite trevande om vilket håll börsen tar vägen. Vi får se om den globala högkonjunkturen fortsätter något år till eller vi hamnar i ett handelskrig/lågkonjunktur. 

Taggar (blogg): 
3 april

Två år med investerande i net-nets

För två år sedan gjorde jag en riktigt djupdykning i net-nets, en strategi som är vida känd i värdeinvesteringskretsar, speciellt de med fokus på Deep value. Det har varit en intressant resa sen dess och det har varit en intressant strategi att vara investerad i. Jag är nu efter två år ganska förvånad över den avkastning som jag fått på över 70 % under strax två år, vilket på årsbasis blir nära 33 % per år. 

 

 

För den som är oinvigd är net-nets att man köper bolag under dess likvidationsvärde. Som likvidationsvärde uppskattas det vara omsättningstillgångar minus skulder. Principen är att om man köper de med tillräckligt stor rabatt fås en bra margin-of-safety. Kända investerare som Warren Buffett och Benjamin Graham har bland annat implementerat strategin och har haft en riktigt bra avkastning när de implementerat den.

 

Då marknader har blivit mer effektiva över åren är det många som i dagsläget är tveksamma till att en net-nets strategi fortfarande fungerar. När jag började sätta mig in i de aktuella bolagen som jag hittade (drygt 30 stycken) var jag inte heller helt övertygad av strategin då många av bolagen man kommer över är riktigt soggiga fimpar. Men som det visar sig har det varit nu två bra år för net-nets och att det är soggiga fimpar är just det fina med denna strategi, man tar upp fimparna som ligger på marken som ingen annan vill ha. Som resultatet visar gav det riktigt bra avkastning. 

 

Min avkastning hittills är mycket i linje med studier och andra investerares avkastning. I boken "The Net Current Asset Value Approach to Stock Investing" av Victor Wendl visade han att net-nets gav en avkastning på 27,7 % per år för bolag över 30 miljoner dollar under åren 1950-2009 de år portföljen var fullinvesterad. I en studie i boken "Deep Value"  gav net-nets en avkastning 38,7 % under åren 1970-2013 och Montier visade på en avkastning på 35 % per år under åren 1985-2007 i boken "Value Investing" för en global net-nets strategi. Så net-nets strategin är inget outforskat område direkt. 

 

En annan intressant sak med denna strategi var att när jag började med den hamnade man lätt in på bloggar och bland böcker om hur man ska hitta de bästa net-netsen. Efter försök att göra den extra analysen tyckte jag inte att det gav så mycket mervärde, utan valde att övergå till systematiska regler. Som resultatet visar gick det att få bra avkastning utan att kvalitativt utvärdera företaget och jag är osäker på hur mycket en kvalitativ analys hade medfört och om det snarare skulle minskat avkastningen.

 

Det för tankarna tillbaka till Benjamin Grahams sista intervju som jag skrev om här på bloggen för två år sedan. Efter sina 60-år på aktiemarknaden rekommenderade han småsparare att just investera systematiskt i billiga bolag; dels i de med låga P/E-tal och dels i net-nets. Dessa ord är lika sanna idag som de var 1976. Investera systematiskt i de billigaste bolagen på börsen så blir du rikligt belönad. Här är mina senaste inköp i net-nets portföljen.

 

Nu får vi se hur net-nets portföljen går framöver. Nedgången under 2015-2016 gjorde att det fanns klart fler net-nets då än idag, men det finns fortfarande en del ute på den amerikanska börsen. Om vi ser nedgångar igen på världens börser kommer nog fler dyka upp. Vi får se vad som sker framöver. 

Taggar (blogg): 
28 mars

Har vi sett börsen toppa?

För drygt ett år sedan ställde jag frågorna här på bloggen om "när börsen toppar?" och om "börsen toppar under året?". Året innan dess hade börsen gått upp med 20-30 % och börsklimatet var allmänt positivt, vilket gjorde att aktieintresset var på topp där bland annat antalet aktieägare i de mest populära aktierna på Avanza ökade med 50 % i årstakt. Nu har vi sett en sidledes utveckling på börsen sedan dess och det skulle vara intressant att följa upp med olika börssignaler och se vad som hänt sen dess.

 

Börsen

Aktieintresset har senaste året varit fortsatt högt och vi är fortsatt inne i en högkonjunktur. Flera småbolagsfavoriter har gått bra senaste året och i flera av de mest populära aktierna på Avanza har antalet aktieägare ökat med 50 %. Däremot är intresset av aktier lägre i befolkningen som helhet och SCB:s senaste aktieägarstatistik visar på att andelen som äger aktier har minskat.

 

Kollar vi globalt är världens aktiemarknader upp med över 10 % i årstakt. Här i Sverige har utvecklingen på börsen varit sidledes och index är nu under 200-dagars glidande medelvärde, se bild nedan. Detsamma är fallet i stora Europeiska börser, som i Tyskland och Storbritannien där börserna fallit på svagare konjunktursignaler och oro för handelskrig. Senaste månadens negativa stämning har också gjort att den amerikanska börsen handlas nära 200-dagars glidande medelvärde.

 

 

Bostadspriser

För bostäder är trenden fortsatt negativ och priserna ligger under 200-dagars glidande medelvärde sedan höstens prisfall. Senast det hände på liknande sett var i lågkonjunkturerna under 2008-2009 samt 2011-2012. Kan vara värt att notera att bostadspriserna föll i USA i högkonjunktur innan finanskrisen vilket utlöste den övriga krisen. Vi får se hur utvecklingen håller i sig framöver här i Sverige.

 

Konjunkturbarometern

Barometerindikatorn har vänt under 110. Det innebär att vi nu på första gången på ett år ser noteringar ut ur överhettat läge med två noteringar under 110. Vid de tre tidigare övergångarna från högkonjunktur (över 110) har det tagit 6-12 månader innan indikatorn visar på lågkonjunktur (under 90). Det innebär att vi kanske hamnar i lågkonjunktur i slutet av året eller början av nästa år. Då signalerna för näringslivet skiljer sig mot de för hushållen kan det kanske ta längre tid denna gång.

 

 

 

Amerikanska signaler

I USA är trenden i den amerikanska arbetslösheten fortsatt positiv och inget har ändrats där. Arbetslösheten har legat still senaste månaderna vilket kan indikera en vändning, men kan vara för tidigt att reagera. Yield curven som är skillnaden mellan 2-åriga och 10-åriga räntan är nu endast 0,5 % i USA. Inköpschefsindex är fortsatt på toppnivåer och det mesta visar på amerikansk högkonjunktur.

 

 

Summering

De flesta signaler visar på fortsatt högkonjunktur och att den börjat rulla över något. Man kan tyda en försvagning sedan jag gick igenom signalerna för ett halvår sedan på bloggen. Vi har ännu inte sett en riktig vändning utan kommande månader kommer troligtvis avgöra vilken riktning börsen tar framöver. De flesta ekonomer är fortsatt optimistiska och tror på högkonjunktur ett tag framöver då global data ser fortsatt positiv ut. Trots allt märks lite svagheter i trenden på börsen och det ska bli intressant om den verkligen nu är bruten eller bara en tillfällig nedgång som senast när jag ställde samma fråga här på bloggen.

Taggar (blogg): 
22 mars

Nya inköp i net-nets-portföljen

Nu i början av månaden var det dags att fördela om min net-nets-portfölj som jag gör i samband med den amerikanska trendande värde-portföljen. Denna gång hade jag Börslabbets nya amerikanska net-net-screener till min hjälp, vilket underlättade processen att kolla F-score och leta bolag. 

Reglerna för portföljen är enkla och innebär att köpa bolag med låg NCAV (omsättningstillgångar minus skulder) i relation till sitt marknadsvärde. För kvalitetskontroll ska de ha tillräckligt bra F-score (helst 5+). Utöver det undviker jag prospekteringsbolag, investmentbolag, biotech-bolag då dessa inte är riktiga net-nets.Trots den nya screenern blir det en del manuellt arbete, då varje bolag måste dubbelkollas om de är net-net eller inte, plus att jag dubbelkollar så att uppgifterna stämmer då dessa är mycket små bolag.

Nu är det snart två år sedan portföljen startades och avkastningen sedan start har varit bra. Total avkastning är nära +70 % sedan starten i juni 2016 till ombalanseringen i början av månaden mot +30 % för amerikansk indexfond, se nedan.

I denna års ombalansering gick jag först och främst igenom förra årets portfölj för att se vilka bolag som ska behållas eller inte. För att se förra årets aktier se detta inlägg. Nedan visas de som behålls, köps och såldes.

Behålldes:

  • Asia Pacific Wire & Cable Corporation, NCAV 19 %. F-score 4.
  • Sears Hometown and Outlet Stores, NCAV 31 %. F-score 4.
  • GigaMedia, NCAV 53 %. F-score 5.
  • Energold Drilling Corp, NCAV 64 % F-score 5.
  • Richardssons Electronics, NCAV 98 %. F-score 4.

 

Köptes (från Börslabbets screener och Börsdatas):

  • Rubicon Technology, NCAV 51 %. F-score 4.
  • Appliance and Recycling Centers of America, NCAV 60 %. F-score 6.
  • Amira Nature Foods, NCAV 69 %. F-score 3.
  • Communications Systems, NCAV 86 %. F-score 4.
  • AaB, NCAV 84 %. F-score 7.

 

Notera att flera aktier köptes in under önskvärt F-score på 5+. Tyvärr fanns det inte så många net-nets ute på marknaden då vi är mitt inne i en tjurmarknad. Det gjorde att jag fick undersöka de med lägre F-score och kom fram till de ovan. Notera att F-score på 5+ är önskemål då dessa har tenderat att ge högre avkastning, medan de med lägre F-score fortfarande ger bra avkastning.

Såldes:

  • Imperial Ginseng Producs, +109 % avkastning sen maj 2017
  • Deswell Industries, +96 % avkastning sen juni 2016
  • Allied Healthcare Products, +92 % avkastning sen maj 2017
  • Emerson Radio, +130 % avkastning sen juni 2016
  • Bebe Stores, +20 % avkastning sen maj 2017

 

Som syns har de bolag som sålts gett generellt riktigt bra avkastning på + 100 %. Vi får nu se om de som köps och behålls utvecklas lika bra. Kan också nämna att Bebe Stores avnoterades under året och är andra aktien som nu avnoterades i min portfölj, vilket kan leda till extra komplikationer med att man behöver ringa in och lägga säljorder.

För den som vill lära sig mer om net-nets och net-net investeringar kan jag tipsa om Börslabbets infosida där jag sammanställt diverse studier och information, Netnethunters blogg samt den nuvarande inaktiva bloggen Värdebyråns gamla inlägg. Mina egna tidigare inlägg om net-nets:

 

EDIT: Valde att efter inlägget publicerades sälja Richardssons Electronics och AaB då de var nära NCAV och inte räknades som net-nets längre. Istället köptes två kinesiska net-nets in som test. De har tickers CGA och GURE och handlas till NCAV 15 % respektive 30 % med F-score 4 respektive 5. 

Taggar (blogg): 
19 mars

Amerikansk trendande värde-portfölj

Förra veckan lanserade jag amerikanska aktier på Börslabbet och då det är dags att uppdatera min globala trendande värde-portfölj kommer denna nu att uppdateras efter den nya screenern. Det innebär att den nu återgår efter ett år till att vara en amerikansk portfölj (se tidigare inlägg om den globala varianten här).

 

Det finns flera anledningar till varför jag går över till en amerikansk variant vilket också är kopplat till varför det är blev en amerikansk screener på Börslabbet:

 

  • Dels vill jag att portföljerna jag skriver om ska vara lätta att följa via flera olika mäklare. Det globala utbudet är fortfarande magert och varierar från aktör till aktör. 
  • Minimera courtaget. USA och Norden är fortfarande de marknader där det är lägst courtage.
  • 70 % av aktierna på de marknader som den globala portföljen tidigare täckte är amerikanska, vilket gör att man i stort sett får samma täckningsgrad med Börslabbets varianter. 
  • 50 % av världens börsvärde täcks av den amerikanska börsen. 
  • Jag gjorde också en likadan screen som förra året och 8 av 10 aktier i den globala varianten var i år amerikanska. 70 % av topp 50 var amerikanska i likhet med hela screenern. 
  • Flera av aktierna som kom upp i den globala screenern går inte att köpa i mäklarnas online-utbud, vilket gör att man inte kan följa en global strategi i sin helhet.
  • Småbolagseffekten är stor i strategierna och det är främst mindre bolag man inte kommer åt på Europeiska börser, därav går en viss del av synergieffekterna av att man tidigare använde USA och Europa förlorad.
  • Kan nu använda sammansatt momentum istället för 6-månaders momentum och framöver bättre momentum-mått.
  • Har själv full kontroll över screening-proceduren. 

 

Portföljen var främst investerad i USA under mitten av 2015 tills mitten av 2017. Därmed återgår portföljen att vara investerad i USA igen, så skillnaden är inte så stor. Förra årets inköp går att se här.

 

Inköpen skedde tidigare i år jämfört med förra året, dels för att utnyttja säsongseffekten och dels för att göra nya inköp nu när de flesta rapporter kommit ut. Utvecklingen är på + 12 % under perioden mot + 4 % för en global indexfond, så 8 procentenheter bättre utveckling. Bäst gick flygbolagen under perioden. Som syns gick portföljen upp mycket till årsskiftet för att sedan gå ner en del i början av detta år. Nu vid ombalanseringen har den åter gått upp lite. Totalt sett har det varit högre volatilitet i portföljen än övriga börsen då den är ganska koncentrerad.

 

 

De nya innehaven köps in efter topp 10 i Börslabbets trendande värde-strategi (bli medlem). Därmed visas de inte heller publikt här på bloggen. Nu får vi se om denna portfölj fortsatt går bra, hittills har utvecklingen för min amerikanska/globala kvantitativa portfölj varit bra sedan start (se nedan) mot USA börsen som är upp +37 % under samma period.

 

 
 
Taggar (blogg): 
12 mars

Amerikanska aktier och strategier på Börslabbet

Idag lanseras amerikanska aktier och strategier på Börslabbet. Det har varit något mycket efterfrågat och nu äntligen kan Börslabbet erbjuda denna tjänst. I och med denna nylansering läggs också en ny medlemskategori till på Börslabbet, pro-medlemskap, som inkluderar de amerikanska aktier utöver alla Börslabbets tidigare tjänster. Det tidigare Börslabbet medlemskapet kallas premium och kommer fortsatt att inkludera allt det som tidigare erbjudits.

 

 

Databasen för USA är heltäckande och inkluderar nära 5000 noterade aktier. Dessa sorteras efter noga utvalda strategier som genomgående har testats på den amerikanska börsen. De olika strategierna som inkluderas är:

  • Trendande värde
  • Sammansatt värde
  • Företagsmultiplen, EV/EBIT
  • Sammansatt momentum
  • Net-nets

I de alla strategierna utom net-nets används en gräns på 50 miljoner dollar i marknadsvärde i likhet med den svenska screenern. För mer information om de amerikanska strategierna se Börslabbets nya informationssida för detta.

 

Framöver hoppas jag också på att bjuda på tester på andra strategier här på Börslabbet då vår nya databas nu inkluderar 10 000 aktier (inklusive avnoterade) med underliggande fundamentaldata från år 2000 tills idag.

 

För att ta del av de nya strategierna kan man antingen uppgradera sitt medlemskap på Börslabbet under "Mitt konto" -> "Subscriptions" eller köpa ett nytt medlemskap under "Bli medlem". Börsdatamedlemmar har fortsatt rabatt på det nya medlemskapet. Bli pro-medlem och investera på den börs som motsvarar halva världens börsvärde!

Taggar (blogg): 
11 mars

Räntekänsligheten i nyproduktion

I och med avkylningen på bostadsmarknaden har jag börjat titta närmare på att köpa en bostad, ett tema som kommit upp flera gånger här på bloggen tidigare. Nu senaste halvåret har jag fått ordentlig koll på vad för objekt som ligger ute på marknaden i Uppsala och vad prisnivåerna legat på samt de nya prisnivåerna efter prisfallet. Skillnaden är inte alltför markant, men allmänt ligger prisnivån några hundratusen kronor lägre än för ett år sedan och budgivningarna är inte lika hektiska.

 

Det jag däremot inte hunnit sätta mig in i mycket är att analysera bostadsrättsföreningarnas ekonomi. Nu nyligen kom Riksbanken ut med en ekonomisk kommentar om räntekänsligheten genom bostadsrättsföreningarna. Det är något som legat i bakhuvudet, men känns svårt att kvantifiera, och i mina egna räntekänslighetsanalyser har jag endast räknat på hur min egna räntekostnad kommer öka vid ökande räntor. Som det nu verkar är känsligheten mycket hög i nyare produktion och jag förstår nu mångas kritik mot glädjekalkyler i nyproduktion.

 

Exempelvis är det inte helt ovanligt här i Uppsala att nya 3:or på 80 kvm har en avgift på endast 4 000 kr i månaden, trots att bostadens andel i föreningen motsvarar ett lån på 1 miljon (12 000 kr/kvm). En ekonomiska plan jag kollade upp visade det sig att anledningen till denna låga avgift är flera:

 

  • Räntan antas vara 3 % på sikt (i snitt kommande tio åren).
  • Avsättningar till underhåll görs motsvarande 0,6 promille av fastighetens värde.
  • Amorteringen är på 1000 år omräknat till rak amortering.
  • Avskrivningar räknas inte med i resultatet då denna ses som "fiktiv". 

 

I den ekonomiska planen visas också att för varje procentenhet ökning av ränta över 3 % innebär det en ökning på årsavgiften med 130 kr per kvm (i likhet med Riksbankens rapport), vilket innebär 850 kr per månad i avgiftsökning för 80 kvm. Alltså ganska räntekänsligt. Utöver denna räntekänslighet verkar det också som att man vida underskattar fastighetens underhåll och avskrivningstid i den ekonomiska kalkylen för att få ihop till en så pass låg avgift. Det löser sig i dagsläget då räntan ligger under 3 %, vilket gör att nybildade föreningar tenderar att gå på plus då många får förmånliga lån på 1-2 % (vissa ner till 0,5 %).

 

I en förening som var 10 år gammal sänkte de till och med avgiften på grund av att räntan var så låg (trots fortsatt höga lån i föreningen och minimala avsättningar till underhåll). Bra för de som ska sälja, då de kan få mer ut för lägenheten (var ganska många lägenheter i föreningen till salu för tillfället). Situationen är liknande för den flesta nya bostadsrättsföreningarna (byggda efter 2000) och i vissa föreningar hade de en linjär avskrivning på fastigheterna på 333 år. Många har fortsatt marginal för ökande räntor, men skulle dessa gå över 2-3 % blir avgiftsökningen närmare 100 kr per kvm/år. 

 

Skillnaden mot äldre produktion är i alla fall stor och i många äldre fastigheter där man till och med gjort det mesta omfattande underhållet så som stambyte och fasadrenovering är räntekänsligheten liten. Flera av dessa föreningar har fortsatt med liknande avgifter, vilket gör att räntan kan dubblas eller tredubblas innan de ens behöver öka avgiften. Också med låga lån på 1000 - 2000 kr per kvm gör att avgiftshöjningen blir begränsad med ökande räntor (10-20 kr per kvm/år för varje procentenhet vilket innebär ca 70-130 kr i månaden för 80 kvm). 

 

En sak är i alla fall säker efter denna genomgång och det är att jag kommer undvika nyare produktion och satsa på äldre. Jag bor för tillfället i en fastighet från 60-talet och helt nöjd med denna standard (trots att köket och badrum är original och fastigheten inte är stambytt). Bostäderna med låga lån i föreningen, genomförda stambyten och nyrenoverade kök/badrum och låg avgift ligger dessutom lägre i pris än nyare produktion utan samma risk för avgiftshöjningar framöver (snarare att avgifterna kan sänkas om den låga räntan håller i sig). 

 

Det var i alla fall intressant att se att räntekänsligheten var så stor i nyproduktion och att ökande räntor kan slå ut med flera tusentals kronor i ökade månadsavgifter. Utöver det kommer det framöver tillkomma ökande kostnader i form av underhåll då många tillämpar progressivitet i denna beräkning. Många är nog medvetna om att avgifterna kan höjas vid ökande räntor men inte med så mycket. Sen kvartstår givetvis frågan om räntorna kommer vara fortsatt låga eller öka framöver.

 

Har ni tips på några andra varningsflaggor i bostadsrättsföreningarnas rapporter?

Taggar (blogg): 
26 februari

Tre år med att investera kvantitativt

I februari 2015 var det jag började på allvar testa att investera kvantitativt i aktier och nu är det lite mer än tre år sedan dess. Det kan vara kul att blicka tillbaka under perioden och se hur utvecklingen varit sedan start. 

 

Först och främst har det varit en riktigt intressant resa och jag är ännu mer övertygad idag än jag var när jag började i att investera kvantitativt och systematiskt. Åren har också lett till försök att slå de kvantitativa portföljerna på egen hand (som jag tog upp i tidigare inlägg här på bloggen), testande av nya strategier och mycket läsning om aktieinvesteringar i allmänhet. Från att vara inbiten värdeinvesterare har jag under åren insett att det finns flera sätt att lyckas på börsen och få bra avkastning, bland annat via momentum och trendföljning. Extra kul har det varit på senare tid då jag kunnat genomföra genomgående tester via Börslabbet som bekräftat många amerikanska studier på kvantitativt investerande här i Sverige.

 

Jan på RikaTillsammans intervjuade nyligen två aktiva fondförvaltare i sin podd och de fick frågan om hur man på ett bra sätt kan utvärdera en aktiv förvaltare. De sa som svar att 3-årig utveckling är ett bra sätt att utvärdera detta, vilket är också den tid sedan jag startade mina kvantitativa strategier som gör att det passar att utvärdera dessa nu. (Kan i övrigt rekommendera att lyssna på avsnittet då de har vettiga idéer om förvaltning och utgår mycket från liknande principer som man många gånger kommer över på bra aktiebloggar). 

 

Utvecklingen för mina egna aktiestrategier för de senaste tre åren visas nedan (vilka inkluderar de svenska kvantitativa portföljerna, globalt trendande värde och net-nets). Helt okej överavkastning mot index till inte en direkt mycket högre risk. Aktiestrategierna har slagit alla utom 3 av 1299 fonder på Avanza (99,8 %), vilket gör att det helt klart varit ett bättre alternativ än fondsparande. Att kvantitativa strategier tenderar att slå 99 % av alla aktiva investerare över tid och detta stämmer bra överens med denna period.

 

 

Det har varit allmänt en bra period att ha exponering mot småbolag som denna portfölj haft och det skulle vara förvånande om liknande avkastning fås kommande 3 åren. Sen är också avkastningsgrafen inte lika imponerande som vissa andra på Twitter och bloggar och vissa visar på att de kan vara bättre aktiva förvaltare än kvantitativa strategier. Däremot med tanke på att förvaltningen tar minimalt med tid och är systematisk gör det att man inte kan vara annat än nöjd med avkastningen. 

 

Jag är ändå imponerad till hur enkla dessa strategier är att implementera och läsa sig till. Det finns en hel del litteratur om dessa strategier och de har tagits fram efter detaljerade studier om vad som fungerat. Trots detta är det få som tillämpar dessa och det finns fortsatt många skeptiker. Men avkastningen talar för sig själv och har visat att under i alla fall denna period har de fungerat.

Taggar (blogg): 
14 februari

Gav mitt aktiva sparande högre avkastning än ett kvantitativt?

Under åren 2015-2016 sparade jag aktivt en del och tyckte jag var ganska lyckosam och lyckades få hög avkastning. I den aktiva portföljen (som nu är min globala trendande värde-portfölj) lyckades jag få hela 95 % avkastning under två år:

I portföljen som helhet var avkastningen något lägre då jag haft en ganska diversifierad approach. Avkastningen blev totalt 40,3 % under 2015-2016. Då Stockholmsbörsen och de globala börserna var upp med 20,6 % under samma tid var jag mycket nöjd med min prestation.

Trots detta har jag över tid valt att gå över till en helt kvantitativ approach, dels för att spara tid, för att få bättre sinnesro och för att jag tycker det är svårt att vara insatt och aktivt slå börsen i längden. Jag insåg ganska snabbt att min analys i flera fall inte gav mycket mervärde än att investera kvantitativt och insåg att mycket av min framgång låg i just att jag förlitade mig på kvantitativa strategier. 

Nu i efterhand tänkte jag att det skulle vara kul att utvärdera hur utfallet hade blivit om jag investerat helt kvantitativt under denna period på samma sätt som jag gör i min nuvarande portfölj. Jag har kunnat testa nuvarande svenska portföljer och har lite data på annat håll för amerikanska portföljer (se här) som ett substitut för globala portföljer. 

 

Den hypotetiska portföljen som jag skulle investerat i skulle varit följande:

27,5 % Börslabbets strategier med kvartalsvis ombalansering (inkl momentum)

27,5 % Amerikanska kvantitativa portföljer

30 % GMOM

10 % Sparkonto

5 % Guld

 

Avkastningen under perioden är enligt tester och reell data 2015-2016:

Börslabbets strategier: + 102 %

Amerikanska kvantitativa strategier: + 42,3 %

GMOM: + 11,8 %

Ränta: 0 %

Guld: + 12,7 %

Totalt: 43,9 %

 

Det innebär alltså att om jag redan i början av 2015 valt helt att investera kvantitativt hade jag haft högre avkastning än med min aktiva investering. Det kom lite som en överraskning för mig, då jag trodde att min avkastning senaste åren varit högre på grund av att jag varit aktiv och haft tur i vissa inköp. Det gör övergången till rent kvantitativa strategier mer motiverbar. 

Det är intressant ändå hur man lätt kan förledas av grafer och utveckling. Också kan det vara bra att nämna att det skiljer sig mot vilket index man mäter sig. Under perioden gick exempelvis småbolagen upp med 62 % på Stockholmsbörsen (därav den goda utvecklingen i Börslabbets strategier). Så i relation med detta är inte resultaten så avsevärda. Trots detta är det betryggande att veta att det inte har spelat så stor roll hur jag sparat utan skulle fått i stort sett liknande avkastning oavsett om jag använt den utformning jag har i dagsläget eller det jag har haft.

Taggar (blogg): 
8 februari

Global trendföljning med svenska ETF:er

Idag publicerade jag ett längre backtest på en global trendföljande strategi med svenska ETF:er på Börslabbet. Studien finns att läsa i sin helhet här (premium). Jag tänkte här kortfattat dela med mig av mina resultat till bloggens läsare som inte är medlemmar på Börslabbet och är lite nyfikna på strategin och vad den innebär.

 

Den stora anledningen till att ta fram strategin är på grund av att det blev förbud att köpa amerikanska ETF:er nu med nya Mifid-regelverket vid årsskiftet. Det innebär att vi nu behöver rikta in sig på vad som erbjuds här i Sverige och de marknader som man kan komma åt här. Då det inte finns riktigt test ur svenskt perspektiv på liknande strategier har jag genomgående undersökt en sådan strategi som ska vara enkel och implementera. Jag har arbetat med att ta fram strategin sen årsskiftet och det är kul att äntligen få dela med mig av resultaten. 

 

Studien utgår från tester på data för följande index och tillgångar; Sverige, USA, Europa, Japan, Pacific ex Japan, Guld och Obligationer. Alla går att komma åt via olika svenska ETF:er och har månadsdata från 1970. Nedan visas resultatet för denna strategi under perioden 1970-2017. Topp 1-3 innebär att man håller de tillgångar som rankas högst på 3, 6 och 12-månaders momentum och innehaven uppdateras varje månad. Som syns har alla alternativ gett hög avkastning till lägre risk än index. I testet på Börslabbet går jag också bland annat igenom hur det skulle varit att ha flera tillgångar och resultat för olika momentumperioder. 

 

 

Nedan visas avkastningen för strategin som håller topp 2 tillgångar varje månad (notera logaritmisk skala). 

 

 

Resultaten är mycket liknande de som många andra sett för globalt trendföljande strategier/taktiskt tillgångsallokering och mycket i likhet med exempelvis Meb Fabers resultat, vilket gör att testets avkastning inte är så förvånande. Nu har man lite svart på vitt att en trendföljande strategi enkelt går att implementera också här i Sverige med svenska ETF:er.

 

Själv kommer jag att gå över till denna strategi med mitt eget sparande som tidigare var i ETF:en GMOM. Notera också att alla resultat ovan är i SEK så man slipper den extra dollarrisk som många var oroliga över med GMOM. På Börslabbet finns nu också trendverktyg för de som vill enkelt följa strategin och i den fulla studien går jag igenom mer om implementering och implementeringskostnader.

 

Framöver kommer det flera tester tillgångsstrategier på Börslabbet och hur en portfölj bestående av Börslabbets strategier historiskt presterat. Det har blivit en hel del tester och jag håller på för fullt att sammanställa dessa, så det är bara hålla utkik framöver. 

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2018 (15)

Taggar