Investerarfysikern
Likes
752
Antal inlägg
1391
Följare
141
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
6 februari

Bullmarknader som gått över till baisse

Det har varit en intressant utveckling vi haft på senare tid nu på världens börser, i Bitcoin och i bostadspriserna. Sentimentet har verkligen vänt i flera av marknaderna och vi ser nu breda prisfall på många håll. Trots att det nu kan vara lite för tidigt att ropa varg i aktier är vi ändå klart i en björnmarknad i bostadspriser och i Bitcoin. Som investerare och marknadsobservatör är detta riktigt intressant att bevaka, dels för sin egen skull men också för att studera marknadspsykologi.

 

Börsen

Senaste dagarna har börsen riktigt vänt över till baissehumör och vi såg största dagsnedgången sedan 2011 på USA börsen igår med -4,1 %. Här i Sverige har börsen nu gått ner med -7 % på två veckor. Kollar vi däremot i längre perspektiv är det inte en större nedgång vi sett ännu, utan börsen handlas fortfarande i toppnivåer, se nedan. Däremot är vi klart under MA200 nu på första gången sedan år 2015-2016, också efter ett år med trevande börs som inte velat göra klart högre toppar.

 

 

 

I USA har utvecklingen på senaste tid varit bättre och det var kanske inte så förvånande att vi nu såg en sättning efter 1 år med nästan konstant stigande kurser. VIX har haft lägstanoteringar, samtidigt som värderingen nu är rekordhög. Shiller P/E är över 30 och var endast högre under IT-bubblan och EV/SALES är på högsta nivån någonsin i USA. Flera gånger tidigare har det hänt att det sker en ordentlig korrektion i marknaden när värderingarna bygger upp sig och VIX är låg, senast i augusti 2015 som syns nedan.

 

 

 

Under 2015-2016 då storbolagen på Stockholmsbörsen gick sådär hade småbolagen riktigt bra år. Nu har dessa vänt ner och de har nu till skillnad mot innan haft en sämre utveckling. Senaste halvåret har de gått klart sämre och i morse var reaktionen klart starkare i småbolagen:

 

 

Det är intressant med dessa svängningar på börsen och viktigt som långsiktig sparare att inte reagera på dessa kortsiktiga signaler. Snarare är det viktigt att ha färdiga strategier som man utgå ifrån. Sett många som försökt tajma börsen på egen hand senaste 4 åren utan större lycka. Det kan mycket väl bli så att reaktionen är fortsatt uppåt nu framöver och endast idag var svängningarna stora, liksom efter Brexit-omröstningen (då börsen gick ner med -8 %) som satte start på senaste 1,5 årens tjurmarknad.

 

Trots detta sjunger nog börsen på sista versen. För cirka tre månader sedan gick jag igenom börs- och marknadssignaler här på bloggen och vi har nu sett nedgångar sen dess. Konjunkturbarometern har nu sjunkit och är nära att gå ner under 110 efter varit i över ett år i överhettat läge. 10-åriga räntor världen över är nära 3-årshögsta och ser ut att öka framöver. Amerikansk arbetslöshet är på rekordlåga nivåer och här i Sverige är det nu lägsta nivåerna sedan 2008. Vi får se hur länge denna marknad fortgår, det kan vara mycket väl något år till eller så har vi nu sett början till en mer pessimistisk börs.

 

Bostäder

Efter höstens prisfall verkar det i allmänhet som att nedgångarna verkar ha avtagit i januari på flera områden (se senaste utvecklingen från Booli via Penates och Husmask). Trots detta är vi fortsatt i nedåtgående trend och decembers statistik visar värden nu under 12 månaders glidande medelvärde (MA12) som varit bra indikator för bostadspriserna. I Uppsala är priserna på den nivå som rådde för 3 år sedan och i Stockholm för 2 år sedan. Priserna är i årstakt ner -10 % i båda områdena.

 

 

Kollar man statistiken på vad för lägenheter som är mest drabbade i storstadsområdena är främst mindre lägenheter (<40 kvm) mer drabbade än större (>60 kvm). Troligtvis beror detta på grund av minskad köpkraft bland förstagångsköpare som blir mer drabbade av det nya amorteringskravet. Nu ska det bli intressant om försäljningen och priserna går upp innan kravet eller fortsätter gå ner.

 

Trots avtagande nedgångar är det fortsatt så är det rekordutbud på bostadsmarknaden. Som intresserad köpare framöver följer jag annonserna noga här i Uppsala och har observerat att i vissa områden finns det nu lika många lägenheter ute till försäljning som det sålts i området senaste året. Senaste veckan har kommit in 25 slutpriser på Booli medan det kommit in 100 nya annonser. Dessutom kommer året vara ett rekordår med hur mycket nyproduktion som kommer ut på marknaden och flera av de som köpt kommer vara i behov av att sälja sin gamla lägenhet. I och med detta tror jag inte vi sett slutet på nedgångarna ännu.

 

Bitcoin

Bitcoin har verkligen gått över till baissemarknad och har nu tappat 2/3-delar av sitt värde sedan toppen i december. Allt tyder nu tydligt på att vi haft en bubbla, vilket var ganska självklart i och med den eufori som skedde. Visst kanske det lyckas på sikt, men just nu sker det blodbad i Bitcoin och kryptovalutor, se nedan.

 

 

 

Det är också intressant att se vilka värden som "skapats" och "försvunnit" i Bitcoin och kryptovalutor. Som mest värderades alla kryptovalutor i likhet med alla Sveriges fastigheter. Nu efter nedgångarna har vi sett värden motsvarande Sveriges BNP som försvunnit. Så det har varit riktigt stora svängningar i dessa valutor. Det ska bli intressant och se om nedgångarna blir liknande som efter Bitcoin-bubblan under 2013-2014. Då gick Bitcoin ner med -80 % efterföljande året. Vi är redan ner -65 %, så det kan vara troligt att det kanske blir ännu värre denna gång.

 

Sammanfattning

Det har varit mycket upp och ner i olika tillgångsslag senaste åren och vi får se nu framöver hur det utvecklar sig. Även om det är roligt att allt går upp kan det vara minst lika intressant i en björnmarknad och det uppstår klart bättre lägen att hitta bra köptillfällen. Det viktiga är bara att ha en plan i förväg och inte ta för mycket risk. Samtidigt så är det viktigt att inte vara för pessimistisk, många kastar in handduken långt i förväg och missar också uppgångarna. 

 

2018 kan komma att bli ett riktigt intressant år och vi får se om utvecklingen håller i sig. Jag har under åren utvecklat en fascination att studera stora svängningar i marknaden och hur man själv reagerar på dessa. Speciellt i Bitcoin där värdet kan dubblas eller halveras inom loppet av några veckor har det varit mycket intressant. 

Taggar (blogg): 
29 januari

Investera aktivt efter egen analys

Att investera aktivt efter egen analys och slå börsen är något som många vill göra. Det finns en fascination i att bli nästa Warren Buffett och känna sig riktigt smart. Trots det är det få som lyckas att kontinuerligt slå börsen, men man kan via bloggar och sociala medier följa flera som lyckas göra det och med bra marginal. Man blir lite fascinerad av de som lyckas så bra och vid årsskiftet var det flera som delade sin utveckling som i vissa fall kan vara riktigt hög.

Det kan vara motiverande att se andras avkastningsgrafer och eggande. Kan de borde jag kunna. Men det kan också vara omotiverande. Om andra lyckas få så hög avkastning, varför kan inte jag?

För att sätta det i perspektiv tog jag fram lite statistik från Shareville som öppet delar användarnas portföljer. Det fanns totalt 23 600 svenska Shareville-portföljer med över 5 innehav. Av dessa hade ca 160 (0,7 %) över 100 % avkastning och 640 (2,7 %) över 50 % avkastning. Det innebär att man behöver vara bland topp-procenten för att fått så en riktigt hög avkastning. Troligtvis är det också många av dessa som hade tur och inte kommer ha samma utveckling nästa år, alternativt att det är portföljer som utgör ett nisch-sparande. Detta är också under ett år då man kunnat lägga 10 % av portföljen i Bitcoin och fått 100 % avkastning (de flesta portföljerna i toppen har just Bitcoin i portföljen).

Egna reflektioner

Under de senaste åren har jag på sidan av mina kvantitativa portföljer investerat aktivt i olika case. Det har varit intressant att göra för att få koll på företag och marknader, men också tidskrävande och utmanande. Under åren har jag minskat på mitt aktiva sparande och valde nu att sluta med det helt ett tag framöver.

För att sammanfatta överskådligt valde jag avsluta det på grund av följande punkter:

  • Tidskrävande. Dels tar det mycket tid. För att analysera ett bolag behöver man sätta sig in i deras årsredovisning, kvartalsrapporter och förstå deras affärsidé. Det kan vara skoj, men den tiden kan också spenderas på många andra värdeskapande aktiviteter. För att ge mervärde behöver den aktiva analysen också vara bättre än ett rent kvantitativt tillvägagångssätt. Visst kan det vara viktigt om man förvaltar en koncentrerad portfölj, men om man satsar endast någon procent av den totala portföljen i varje innehav som i mitt fall är det svårmotiverat.
  • Osäkerheter. Bra investeringar har jag märkt genom åren är oftast omgärdade av mycket osäkerheter. Ett av de bästa aktievalen jag gjort senaste åren var Oriflame och detta var under 2015 då ingen ville röra i bolaget. Ett av de sämsta aktievalen var att köpa H&M och som enligt alla var en självklar aktie. Men det gör det också svårt att köpa de aktier jag kollat på nu senast då det finns mycket osäkerheter kring dessa. Därmed är det helt klart enklare att köpa rent kvantitativt, eftersom man vet också i förhand att vissa kommer gå bra och vissa kommer gå dåligt.
  • Beslutsångest/god nattsömn. Att investera aktivt kan också ge upphov till många grubblerier. Jag har märkt att med systematiskt sparande bygger man upp en strategi och kör på det. Efter en tid så visar sig avkastningen och man är medveten om att det kan underprestera emellanåt. Investerar man aktivt vet man inte om det är man själv som har fel eller marknaden. Det gäller att ha riktigt bra koll på företaget man investerar i och dess verksamhet. Sen är det lätt att bli lurad av slumpmässiga beteenden som marknaden är full av.

Trots att det är kul att följa bolag, sektorer och känna sig "smart" genom att göra aktiva aktieköp som drar till skyarna är det också något som kan vara riktigt svårt och tar tid. De flesta professionella analytiker arbetar heltid med detta och det är svårt att lägga tillräckligt med tid för att vara bra insatt. Dessutom tar det lång tid att lära sig för att bli riktigt bra och många av de som delar med sig på sociala medier har lagt 10 + år och tusentals timmar på att läsa på om bolag och branscher. Det tar en ganska lång tid att bli bra på det, liksom det tar med mycket annat.

Det jag jämför med är alltid att investera rent kvantitativt efter liknande regler som jag skulle investera efter aktivt. Det är intressant att så många jämför sig med index när man egentligen är införstådd i de olika felprissättningarna på marknaden och att man skulle kunna använda dem rent mekaniskt. Om man i stort sett skulle kunna uppnå samma resultat med en timmes arbete varje år som med flera hundratals timmar är ju den förstnämnda mer motiverbar. Också har vi människor svårt att slå enkla modeller, även proffsen, vilket gör att kvantitativa strategier tenderar att slå 98-99 % av investerarna över tid. Därför ser jag det som svårt att motivera att investera aktivt efter egen analys.

Roligt nog är det också just detta som är den stora anledningen till varför det fungerar bra att investera kvantitativt. Dels av de stora svårigheterna med just analysarbetet och att förutsäga framtiden. De flesta litar inte heller på en "enkel" modell, speciellt eftersom analys-arbetet är så svårt. Man känner större trygghet i en analytiker som kan allt om företaget än en lista av aktier genererat från en strategi. Däri ligger också möjligheterna för den kvantitativa investeraren då det är en underutnyttjad nisch.

Analysera utan att ta aktiva beslut

Att inte investera aktivt efter egen analys behöver inte heller betyda att man slutar följa företag och dess branscher. Själv kommer jag att fortsatt läsa på om bolag och dess underliggande verksamheter, men utan kravet på att vara fullt insatt och investerad. Dels är det intressant att läsa på om de bolag som finns i de kvantitativa strategierna och dels om bolag som lyckats historiskt. Apple, Amazon, Facebook, Netflix och Tesla är ju alla exempel på riktigt intressanta företag som lyckats men där det kan vara svårt att hitta en egen edge. Det kan också vara intressant att kolla på de bolag som lyckats bäst senaste 3-5 åren på Stockholmsbörsen. Det är intressant att se vilka som det är som tjänar pengar i dagens ekonomi och hur det påverkar ekonomin framöver.

För min egen del ligger beslutsfattandet nu i de kvantitativa strategierna. Det är skönt då jag vet att de är utifrån sunda principer som investerare framgångsrikt implementerat i årtionden. Att läsa på om de bolag man äger via strategierna är fortfarande utvecklande och intressant, speciellt är det kul att veta vad man äger, även om man investerar kvantitativt. Många gånger när marknaden agerar kortsiktigt kan det vara bra att gå tillbaka till rapporterna från bolagen och se att deras verklighet inte ändrats avsevärt. 

Över tid kommer man också lära sig se mer vad det är som fungerar och vad som inte gör det. Det känns som de mesta har fungerat bra de senaste åren då vi är i högkonjunktur. Det ska bli intressant att se vad som överlever nästa lågkonjunktur och björnmarknad. Efter en tid är jag kanske villig att testa på att investera aktivt igen men det kan ta några år till dess.

Taggar (blogg): 
16 januari

Börslabbet på Nordnet Live 2018

Jag kommer vara på Nordnet Live nu den 15:e februari och ha ett bord där jag kommer stå och prata om Börslabbet. Eventet kommer vara på Stockholm Waterfront och Börslabbet kommer att vara på balkongen inne på Waterfront. Anmälan är gratis och görs här. Det är perfekt tillfälle för den som vill träffa mig i person och ställa frågor om Börslabbet eller systematiska strategier. Utöver det kommer det att komma en massa intressanta talare. Jag hoppas att jag får träffa några läsare av bloggen där!

 

 

Taggar (blogg): 
4 januari

Börslabbets strategier i mina privata portföljer

Jag tror verkligen på att om man skriver om ekonomi, investeringar och strategier bör man vara investerad efter sina egna tips och strategier, alltså "eat your own cooking". Det har varit ett ledord för bloggen och nu efter att ha investerat i kvantitativa strategier på svenska börsen sedan början av 2015 har jag valt att gå över till Börslabbets strategier. Börslabbets strategier är framtagna förra året från utförliga tester om vad som fungerat på Stockholmsbörsen och är information jag inte hade när jag skapade mina tidigare kvantitativa portföljer. Så nu vid årsskiftet tyckte jag att det var lämpligt att göra om i portföljerna.

 

Skillnaden kommer inte bli så stor. Hittills har jag investerat i aktier efter låga EV/EBIT, EV/EBIT + momentum samt trendande och sammansatt värde som på Börslabbet. Trendande och sammansatt värde kommer att vara kvar, medan EV/EBIT och EV/EBIT + momentum kommer att bytas ut mot Börslabbets två andra strategier; Trendande utdelning och Trendande kvalitet. Utöver dessa fyra strategier har jag valt att lägga till sammansatt momentum.

 

Jag kommer att investera i topp 5 aktier i varje strategi och uppdatera portföljerna varje kvartal enligt samma princip som Börslabbets kvartalsportfölj. Den 1:a januari valde jag att balansera om alla portföljer, sen byts de därefter ut löpande under året. 

 

Stora skillnaden är just att EV/EBIT-strategierna byts ut mot Trendande utdelning och kvalitet, då de senare visat sig fungera klart bättre på Stockholmsbörsen än EV/EBIT. EV/EBIT är fortfarande bra strategi och helt okej att använda över tid, men flera procent bättre avkastning per år motiverade till bytet.

 

Hittills har avkastningen för portföljerna varit följande:

 

 

Alla aktier har sedan start redovisats i detta Google Docs. Nu efter årsskiftet kommer jag sluta uppdatera denna då aktierna är desamma som de i Börslabbets screener för den aktuella månaden (se schemat ovan). 

 

Detta upplägg kompletterar bra till de andra som är presenterade på Börslabbet, bland annat den nyligen publicerade kvartalsportföljen som är mer koncentrerad och uppdateras oftare. Båda har sina för och nackdelar, där denna typ av ombalansering är mer diversifierad och de trendande strategierna uppdateras mer sällan. Mer utförliga backtest på dessa portföljer kommer snart på Börslabbet.

 

EDIT: Efter inlägget skrevs valde jag att investera kvartalsvis i topp 5 aktier efter strategierna på samma sätt som Börslabbets kvartalsportfölj. Inlägget är nu uppdaterat med detta.

Taggar (blogg): 
2 januari

Årsrapport 2017

Nu har 2017 passerat och det är dags att följa upp utvecklingen i min portfölj. Året har utvecklat sig som ett ganska normalt börsår och det har inte varit lika turbulent som det var under 2015-2016. Portföljen är nu nästan enbart investerad i systematiska strategier och kommer vara ännu mer så efter årsskiftet. För att se tidigare års rapport se detta inlägg.

 

Svenska aktieportföljer

Årets utveckling för de svenska aktieportföljerna:

 

 

Utvecklingen för de individuella portföljerna är:

  • Sammansatt värde: 14,74 %
  • Trendande värde: 3,96 %
  • EV/EBIT: 1,36 %
  • EV/EBIT + momentum: 14,67 %

Portföljerna har gått något sämre än index i år som slutade på 9,47 %. Detta till skillnad mot förra året där de gick klart bättre. Men i helhet har de utvecklats sig någorlunda som index. EV/EBIT har haft sämst utveckling och sammansatt värde har haft bäst. Det illustrerar att enskilda portföljer kan ha ganska skild avkastning enskilda år och vikten i att ha flera strategier.

 

Avkastningen sedan start är följande:

 

 

 

Nu är det tre år sedan jag startade investera kvantitativt enligt dessa strategier. Vid årsskiftet kommer jag att gå över till att enbart investera efter Börslabbets strategier. Det innebär att EV/EBIT och EV/EBIT + momentum byts ut mot Trendande värde och Trendande kvalitet. Uppdatering och mer information kommer snart.

 

Globala aktieportföljer

Utvecklingen för de globala aktieportföljerna är:

 

 

Utvecklingen för de individuella portföljerna är:

  • Globalt trendande värde: + 17,20 %
  • Net-nets portfölj: + 11,37 %
  • Globala ETF:er: + 15,06 %

I jämförelse har en global indexfond (ex SPP Aktiefond Global) gett 11,76 % i avkastning. Det innebär att de globala portföljerna har gått några procent bättre än index i år. Framöver kan det bli så att det inte går att göra mer insättningar i den globala ETF-portföljen på grund av MiFID som gör att bankerna inte får sälja utländska ETF:er. Vi får se om någon löser det.

 

Utvecklingen sedan start är följande (exkl ETF:er):

 

 

Taktiskt tillgångsallokering

Den taktiska delen som är investerad via ETF:en GMOM har utvecklat sig något sämre än de globala marknaderna och är upp + 18,06 % i USD vilket blir + 6,1 % i SEK. Utvecklingen för året visas nedan:

 

 

Summering

Totalt har alla aktieportföljer tillsammans gett en avkastning på 15,41 %. Utöver dessa portföljer ligger 10 % i kontanter och 5 % i guld. Guld har gått upp med 1,9 % i SEK i år. Det innebär att den totala utvecklingen för portföljen är 0,55 x 15,41 % + 0,3 x 6,1 % + 0,1 x 0 % + 0,05 x 1,9 % =  10,4 %. Det är i linje med index i år, vilket är en helt okej avkastning med tanke på den lägre risken i portföljen och jämför vi med 50 % aktier och 50 % obligationer som har liknande risk är avkastningen för detta 5,29 % för året. Sedan 2015 har avkastningen varit följande:

 

 

Nu får vi se hur den går kommande året. I och med att utländska ETF:er förbjuds så gäller det också att hitta en ersättning för taktisk tillgångsallokering. Som det är i dagsläget lutar det åt att använda Dual momentum som jag använt tidigare. Ska testa och se lite på vad det finns för alternativ.

Taggar (blogg): 
29 december 2017

Bloggåret 2017

2017 är snart över och det kan vara kul att se tillbaka vad som hänt under året. Det har hänt mycket i och med min nya tjänst Börslabbet som fått ett riktigt trevligt mottagande. Utöver det har jag också varit och besökt lite olika seminarier och föreläst. Det är skoj att också träffa flera av bloggens läsare utanför bloggen och sprida budskapet om kvantitativa investeringar och systematiska strategier. Dessutom är det kul att se att det arbete jag lägger ner på bloggen och Börslabbet är uppskattat.

 

Bloggen närmar sig nu 4 år och jag tog fram lite kul statistik för dessa år. Under tiden har jag både bloggat via Blogger och Tradevenue och de flesta av inläggen går nu att komma åt via båda plattformarna. Totalt har jag publicerat nästan 900 inlägg under denna tid, vilket innebär ca 20 inlägg per månad. Frekvensen har sjunkit under åren och senaste två åren har jag snittat runt 10 inlägg per månad. Varje inlägg är i snitt runt 600 ord, motsvarande en A4 eller två boksidor. Det innebär att jag skrivit närmare 1800 boksidor av material. Det är längre än Sagan om ringen-böckerna inklusive Bilbo (totalt 1500 sidor). Det har blivit en hel del material genom åren om alla möjliga olika ämnen med ett fokus på kvantitativa och systematiska strategier.

 

Det roligaste är ändå att det uppskattats av läsare och jag är mycket tacksam för all den feedback och kommentarer jag fått under åren. Totalt har det varit 138 800 unika användare som gjort 429 000 besök som resulterat i 860 000 sidvisningar. Endast senaste året har 60 000 unika besökare gjort 180 000 besök in på min blogg. Det har också varit ett jättebra forum att diskutera nya idéer. Bloggen har varit främst ett redskap för att utvecklas och lära mig nya ämnen och det har varit mycket givande att göra så under kritisk granskning.

 

Det för mig in på två böcker jag läst senaste tiden; Deep work och Talent is overrated. Det handlar om vikten att göra fokuserat och disciplinerat arbete med utmanande uppgifter och hur det avgör ens framgång i området. Jag har insett att bloggandet har varit en del av det genom åren när det kommit till finans och investeringar för min egen del. Det har också varit ett genomgående tema i min akademiska karriär. Själv kommer jag från en icke-akademisk familj, men där hårt arbete varit högt på agendan. Disciplinerat och fokuserat arbete har gjort att jag kunnat gå från att varit ganska medelmåttig i grundskolan till att snart disputera i kvantfysik. Genom att fördjupa sig, reflektera och förstå sig på koncepten kan man gå långt i de ämnen om man väl försöker.

 

Nu under det kommande året kommer nog jag minska på bloggandet något. Fokus kommer att bli mer på Börslabbet, som under året växt till sig och kräver allt mer av min tid. Det är hela tiden nya projekt och idéer att testa och jag uppskattar den positiva feedback jag fått för tjänsten. Fokus blir att fortsatt leverera material av hög kvalitet och nya funktioner. 

Taggar (blogg): 
22 december 2017

Mål med sparandet

Nu är det snart jul och tid för ledigheter för de flesta vilket för tankarna till det heta ämnet på sparbloggar som är att bli fri och bli ledig på heltid. Det är kul att se hur flera går över till att bli "fria" och vi har sett ett antal bloggprofiler figurera i media i och med detta i år. Årets trend har verkligen varit att bli fri och Fantastiska Farbror Fri och Onkel Toms Stuga är två familjer som blivit fria genom att leva med små medel och sparat under längre tid. Miljonär innan 30 arbetar sin sista dag idag och Utdelningsseglaren ska pensionera sig inom en månad. Det är kul att se hur de uppfyllt sitt mål efter att ha följt dem länge på deras bloggar.

 

Andra personer är inte lika "snålbloggiga" á Mr Money Mustasch även om de lever på sitt kapital. RikaTillsammans frågade på Twitter om olika personers finansiella mål efter en middag med Kavastu som hade berättat hur han samlat ihop till 10 miljoner. Såg detta svar av Framtidsfeministern där hon skrev om sin pengamaskin som hon räknat fram. Också RikaTillsammans har delat på sin blogg sitt synsätt om detta där hans fokus inte är att gå i pension så snabbt som möjligt.

 

I början av mitt bloggande var målet med sparandet något jag funderade en del på. Genom att läst finansiell ekonomi och Thomas Pickettys Kapitalet fick jag bra insikter i hur inkomsterna är fördelade i samhället och hur man kan leva på kapital. Min slutsats då var att i och med ytterligare effektiviseringar kommer det vara gynnsamt klimat att äga och förvalta kapital. Det var en ganska teoretisk synvinkel, men fick ändå upp mina ögon för att man kan ha betydande inkomster från kapital och att det utgör ca 30 % av Sveriges inkomster.

 

Därefter har detta utvecklats och målet är nu inte att sluta jobba så snart som möjligt. Istället är målet att bli fri i form av att ha tillräckligt pengar att klara sig mellan olika anställningar. Taleb beskrev det i form av att ha "fuck you money", vilket gör att man inte behöver vara i beroendeställning. Lyssnade på en intervju med en som arbetade med finans i USA som beskrev hur han tänkte igenom sina livsval när han hade sparat ihop 100 000 USD. Han menade då på att han kunde flytta till ett billigt land och leva på avkastningen av detta. Det gjorde att han utvärderade mer vad han ville göra sitt liv, hitta ett jobb som har mening.

 

Min gräns för detta har varit under åren drygt 2 miljoner kronor. 2 miljoner är inte mycket pengar att leva på sikt men tillräckligt mycket för att få ut drygt 8 000 kr i månaden. Det motsvarar det minimum jag tänkte behövdes för att kunna klara sig. Har roligt nog haft 2 miljoner som mantra och kan ibland säga det för mig själv för att få fokus på målet.

 

Fokuset har däremot gått över till vad man vill ge för mervärde och vad man tycker som är skoj. En bra ekonomi ger möjligheter och det är det främsta målet med mitt investerande i dagsläget. Jag vill göra det jag verkligen gillar och jag ser faktiskt inte min nuvarande dagliga rutin som några måsten. Det är riktigt kul att forska i fysik, driva företag och följa finansmarknader, även om det tar upp min det mesta av min vakna tid. Att gå över till att sluta jobba fullständigt ser jag inte som ett mål i sig.

 

Det är ändå kul hur man utvecklas i dessa tankar och inser hur kul det är att jobba. Trots det är det också trevligt med en egen penningmaskin som arbetar när man också jobbar.

 

Vad är ert mål med sparandet? Bli fri, miljardär eller jobba med vad ni vill?

Taggar (blogg): 
18 december 2017

Nordiska aktier på Börslabbet

Det händer en del på Börslabbet och tjänsten har varit igång nu i ett halvår. Det firas med att lägga till en nordisk screener på Börslabbet! Liksom med screenern för den svenska börsen inkluderar den Börslabbets strategier och gör så att man enkelt kan följa dessa på den nordiska marknaden.

 

 

Förutom den nya screenern har det hänt en hel del på Börslabbet sedan start. Kurserna har fått en bättre utformning med kursverktyg och snart finns allt material ute i både Grundkursen i Börsdata och Grundkursen i Trendföljning. Det gör att man enkelt kan gå igenom kurserna i sin egen takt och följa sin progression på ett smidigt sätt.

 

Utöver det har vidare utveckling skett på Börslabbets trendverktyg. Nu inkluderar den allt från teknisk analys-verktyg till trend- och konjunktursignaler. På Börslabbets blogg kommer regelbundet nytt material ut och under hösten har ett antal guider och backtest kommit ut som summeras på sidan med "Guider och backtest".

 

I och med att tjänsten varit igång ett halvår kan man nu följa upp prestationen för Börslabbets strategier sedan start. Första halvåret har börjat bra med ca 5-10 % överavkastning mot index för Börslabbets strategier i snitt. Det är kul att strategierna har startat med en bra utveckling.

 

Snart är 2017 över och 2018 kommer bjuda på ännu mer nyheter från Börslabbet!

Taggar (blogg): 
14 december 2017

Trendföljning på bostadsmarknaden

I och med de fallande bostadspriserna tänkte jag att det kunde vara intressant att se hur det fungerat att applicera trendföljning på bostadsmarknaden. Trendföljning och momentum har visats fungera bra på många olika tillgångsklasser över de senaste hundra åren och bostadsmarknaden är inte ett undantag. Tänkte här i inlägget kolla på hur trendföljning fungerat på svenska marknaden och amerikanska marknaden, vilka båda sett två större nedgångar senaste 30 åren.

 

Svenska huspriser 1986-2017

SCB har bra husprisdata från 1986-idag med kvartalsvis data över Sveriges huspriser. Husprisindex börjar på 100 från 1981 och de har kvartalsdata från 1986. Som vi ser var ökningen tills kvartalsdatan började modest, endast 11 %. Under åren 1986-1991 dubblades huspriserna och gick sedan ner med -20 % efterföljande år. Som syns i datan var nedgången inte så stor i huspriserna, men desto större i bostadsrättspriserna under denna period. Sedan 1981-idag har huspriserna gått upp med 680 %, vilket innebär en ökning på 5,8 % per år eller 2,8 % om man justerar för inflation.

 

 

Nu är frågan vad som skulle hänt om vi applicerar trendföljning? Vi har kvartalsdata, så av enkelhet använder vi 12-månaders glidande medelvärde vilket här blir snittet av 4 kvartal. Det blir ju lite mer trög respons än vid användandet av månadsdata, då man endast kan köpa och sälja 4 gånger per år, i slutet av varje kvartal. 

 

Ovan visas husprisindex och det glidande medelvärdet. Nedan visas vad det skulle resulterat i om man investerat utifrån detta. Som syns skulle man i så fall undvikit det stora prisfall som skett under 90-talskrisen och i stort sett varit ute ur marknaden i några år. Man skulle också varit ute ur marknaden under 2008 och 2011. Man kan tro att då dessa perioder var så korta och att marknaden inte gick ner så mycket skulle det lett till lägre avkastning. Som syns verkar inte det vara fallet, utan man ser verkligen att huspriserna är tröga och ändrar sig under långa spann. Trendföljning fungerar därför till och med bättre på huspriserna än på börsen. 

 

 

USA:s huspriser 1975-idag

De amerikanska huspriserna har ökat 680 % under perioden 1975-idag, vilket innebär 5 % per år. Det är endast något under den svenska ökningen i bostadspriser, trots att vi nu sett tio år där utvecklingen i stort sett varit plus/minus noll på grund av bostadsbubblan där. Som vi ser i grafen nedan var utvecklingen stabil under perioden 1975-2000, för att sedan övergå till bubbelmani under 2000-2006, som sedan sprack ordentligt med en nedgång på - 27 %. 

 

 

Testar vi applicera glidande medelvärde på denna data som är månadsdata under 1975-2017 får vi också bra resultat. Som vi ser nedan gav det "felaktig" signal under 90-talet, men som visade sig inte dra ner avkastningen. Bubblan under finanskrisen kunde en trendföljande strategi fånga riktigt bra, som syns nedan. Liksom svenska huspriser fungerade det riktigt bra på amerikanska.

 

 

 

Dagens läge

I Sverige har Valueguard ett bra index på svenska bostadspriser sedan 2005. Som vi ser nedan är vi nu under 12-månaders glidande medelvärde för de senaste månaderna. Senast detta hände var i eurokrisen 2011-2012 och innan dess under krisen 2008-2009. 

 

 

Kollar vi priserna för bostadsrätter i Stockholm så dyker dessa ännu mer tvärt under glidande medelvärdet. Som vi ser är det ett ganska drastiskt ändrat sentiment på marknaden som vi senast såg vid finanskrisen.

 

 

 

 

Som syns i graferna tar det ett tag för marknaden att vända efter nedgång och det är ingen vidare brådska in i marknaden när den vänt ned. Efter marknaden vände ner efter 2007 och 2010 kunde man göra köp till lägre/likvärdiga priser i två år därefter. Dessa två vändningar på marknaden skedde i samband med en högkonjunktur som toppade och övergick i lågkonjunktur, så vi får se om detta är fallet i dagsläget. 

 

Sammanfattning

Som sagt tidigare kan detta ge köplägen på marknaden framöver. Den försiktiga kan välja att avvakta att se att trenden blir positiv på marknaden om vi nu ser en större nedgång i bostadspriser. Som vi ser ovan har det inte skadat att göra detta och även om det varit bra läge att köpa på dippar senaste tio åren kanske det inte är fallet i dagsläget om priserna fortsätter ner. Som vi ser har trendföljning fungerat bra över tid, speciellt att skydda sig mot de bubblor som skett på både svenska och amerikanska marknaden. 

 

Om nu priserna faller och vi ser en större nedgång på 20-30 % och det sker enligt historiska mönster tenderar det värsta fallet vara 2 år efter huspriserna brutit under MA12. Det blir att observera om detta sker det kommande året, eller om vi nu bara sett en mildare nedgång som under de tidigare två lågkonjunkturerna. De kommande åren får utvisa om vi har haft en bostadsbubbla eller inte. 

Taggar (blogg): 
13 december 2017

Amorteringskrav - Bra eller dåligt?

Senaste åren har vi fått nya amorteringskrav som dels är riktade åt att minska hög belåning på boendet och dels är riktade för att minska hög belåning mot inkomst. Då jag satt in mig mycket i att räkna på en bostadsinvestering påverkar dessa krav ekvationen och det påverkar flera som vill investera i en ny bostad i dagsläget. Själv har jag inte haft någon direkt åsikt om detta krav är bra eller dåligt, men tänkte gå igenom för och nackdelarna med detta.

 

Fördelar:

  • Lägre risker. Detta är det främsta som många påtalar och anledningarna till amorteringskraven är att minska riskerna i systemet. Många har observerat att det vi haft senaste åren har varit en tävlan i vem som kan låna mest när man budar på ett hem. Låga räntor kan driva upp priserna riktigt högt då räntekostnaden är näst intill obefintlig i relation med lånet. Det skapar både risker för individen, då bostadsprisfall blir dramatiska i relation till inkomsten. Det skapar också risker på makroekonomisk nivå och något vi sett i flera kriser under de senaste 30 åren.
  • Lägre bostadspriser. För nya på bostadsmarknaden gör höga bostadspriser att det blir svårt att köpa sitt eget boende. Det kan krävas arv eller liknande för att man ska ha råd. I dagsläget krävs 15 % i kontantinsats, vilket kan bli en betydande del i exempelvis Stockholm. Med lägre bostadspriser på sikt minskar tröskeln för detta.
  • Fler äger större delen av sitt boende. Det är för många positivt i längden då man betalar mindre i ränta. Säg om vi nu inte skulle ha amortering alls så skulle många välja att skippa amortera och istället för att hyra boendet "hyra" det av banken. Alltså betala räntan men behålla lånet. Lånet skulle minska med inflationen, men det är fortfarande en omfattande ränta man betalar. 

 

Nackdelar:

  • Tvångssparande. Vi som är intresserade av aktier kanske hellre vill lägga våra pengar i aktier än på boendet. Eller i andra finansiella tillgångar. Amorteringskraven tar inte hänsyn till ens totala tillgångar, utan endast hur mycket man äger av boendet. Vid kris och arbetslöshet hjälper det inte mycket att ha 1 miljon i bostaden om man inte har några finansiella tillgångar att betala av räntan på lånet.
  • Minskar konsumtionsutrymme. Konsumtionsutrymmet minskar när man har amorteringskrav, både i form av vanlig konsumtion och bostadskonsumtion. Detta gör att personer inte kan konsumera hur de vill utan är tvungna att dels minska sina bostadsköp och dels minska sin konsumtion. 
  • Minskat byggande. Byggandet är relativt dyrt i Sverige och amorteringskravet gör det svårare för nybyggnation att motivera sina priser, även om de inte är inkluderade i kravet explicit.

 

Lars EO Svensson som är en förespråkare för att bostadspriserna är fundamentalt motiverade och att belåningen inte är allvarlig skrev nyligen på Ekonomistas att amorteringskraven ökar välfärden för välbeställda och minskar den för de utan kapital. Var intressant analys men kändes inte som den var så självklar så jag ställde frågan idag på Twitter (undersökningen pågår i skrivande stund):

 

 

Intressant nog är folk ganska oense i frågan och det var många som svarade att det gynnar båda eller inte någon, men en majoritet tyckte att de inte gynnar de utan kapital. Kollar vi i Stockholm verkar de dyrare objekten vara lika drabbade som billigare objekt i den minskade köpviljan och utifrån Finansinspektionens rapport om förra amorteringskravet är det många som väljer att lägga sig strax under 50 % och 70 % gränsen när de köper boende. Som Lars EO Svensson påpekar minskar konsumtionsutrymmet för de utan större kapital och de med belåning över 70 % har minskat sina lån med 20 % i Stockholm och Göteborg. 

 

Som sagt, jag har ingen stark åsikt med amorteringskravet men insett i mina beräkningar på bostadsköp att det kan ändå vara någorlunda vettigt för de som köper nytt. Höga bostadspriser är i stort sett en diskontering av framtida kassaflöden tills idag. Med lägre priser fås högre hyresavkastning framöver och med högre amortering har man mindre lån att betala ränta på över tid. 

 

Exempelvis, en bostad värderad 2 miljoner med 300 000 kr i insats kommer efter tio år vara värderad 2,7 miljoner givet konstant hyresavkastning och 3 % ökning av hyrorna. Samtidigt har lånet minskat till 1,35 miljoner med 2 % amorteringstakt. Kostnaden för lånet har minskat med 20 % (vid konstant ränta) samtidigt som hyran ökat med ca 30 %. Dessutom är bostadspriserna mer förankrade i vad folk har råd med att betala av under sin livstid och handlar inte om vem som kan låna så mycket som möjligt för låg ränta, vilket kan skapa stabilitet på marknaden. 

 

Trots det innebär det också ett mindre sparande, konsumtionsutrymme och att en stor del av lönen går till bostadsutgiften. Tog upp lite exempel i ett tidigare inlägg. För oss som vill spara mycket i finansiella tillgångar gör att vi har svårt att göra denna allokering.

 

Tycker själv inte att det finns ett riktigt givet svar i denna diskussion och det finns många för och nackdelar. Vad tycker ni om amorteringskravet? Är det bra eller dåligt? Sett att en del har ganska mixade åsikter på ekonomibloggar kring detta.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2018 (15)

Taggar