Investerarfysikern
Likes
734
Antal inlägg
1322
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
12 november

Aktiva case och backtrading

Ibland är det kul att gå tillbaka och utvärdera tankegångar och resonemang när man investerar, speciellt i köp man gjorde och inte gjorde. För den som vill investera aktivt och lyckas bra är det en bra egenskap, speciellt om man vill lära sig av misstag och bli bättre framöver. Genom åren har jag både investerat aktivt och kvantitativt och investerar fortsatt lite aktivt på sidan av där jag fortsatt gör aktiva inköp och analyser (men på grund av tidsbrist och rationellt tänkande har jag det mesta kvantitativt). Tänkte i detta inlägg gå igenom några aktiva case som jag kommit över senaste åren som är intressanta att gå tillbaka till.

 

Laxodlingsbolag

Ett case som jag kommit tillbaka till här senast är laxodlingsbolag. Jag köpte mitt första för nu snart tre år sedan då den dök upp på en screen som ett billigt bolag med bra momentum. Bolaget är Bakkafrost och sköter laxodling på Färöarna. Det sticker ut som ett bolag med bra avkastning på kapital och bra konkurrensfördelar då färöisk lax är något större än annan lax. Däremot har bolaget begränsad möjlighet till tillväxt och det kan vara intressant att spana in andra laxodlingsbolag. Lundaluppen och Aktieingenjören har gjort varsin analys av laxodlingsbolag (se här och här) där flera ser intressanta ut, bland annat Leröy som Luppen lyfter fram. I alla fall var det en bra investering och Bakkafrost är upp 100 % sen köpet (sålde efter ett år) och det är en intressant bransch att sätta sig in i och bolagen kan ge fortsatt bra avkastning framöver.

 

Detaljhandel

Detaljhandel har drabbats ganska mycket av online-försäljning och har varit ett hett ämne. Också märken och olika märkesvaror har varit intressanta värdecase som kommit upp. Det är en relativt enkel bransch att analysera, men är ganska svårt ändå att uppskatta tillväxt och liknande. H&M är ju ett bolag många insett i efterhand var för dyrt för något år sen. Andra bolag där det skett en multipelkontraktion är Pandora som många bloggat om. Själv har jag erfarenhet av att analyserat billiga bolag som Movado (klockor), Michael Kors, Fossil (klockor) och MQ senaste åren. De har inte gått så bra och det har varit svårt att förstå hur omvärlden påverkar bolaget. Kors t.ex. är ju fortfarande ett extremt populärt varumärke och syns regelbundet på gatan, men tillväxten har avtagit vilket påverkat aktiekursen drastiskt. Det är trots allt svårt att hoppa på ett bolag där pessimismen är framme och prognoserna revideras ned.

 

Energi och shipping

Energi och shipping är något jag satt mig in i senaste åren, speciellt på grund av den nedgång som skett i sektorn och det låga oljepriset. Det är däremot en riktigt svår bransch och jag har insett att det inte var det lättaste att analysera. Det är oftast bolag som man gått sig bet på, men där man kunnat utnyttja marknadernas pessimism och optimism i olika lägen, själv har jag lyckats ha lite tur med detta och fick bra avkastning efter Trump blev tillsatt. Offshorebolag har gått riktigt dåligt och analyserat och ägt några sådana som gått riktigt dåligt senaste tiden. Bolag som Seadrill, Transocean, Noble Energy, Atwood, Viking Supply Ships, Nordic American Offshore har alla sett billiga ut i relation mot vinst och eget kapital. 

 

Men en lågkonjunktur i sektorn kan pågå längre än man tror och kurserna har för det mesta dalat fortsatt nedåt. Nu har vi sett en nästan tvåårig period där kurserna varit ganska samma nivå för sektorn, så kan vara intressant att se vilka som överlever och den som vågar och är bra på analysera denna typ av bolag kan nog få en bra avkastning. Men som vi såg i gruvbolagen senaste tio åren kan det fortsätta långt längre än vad man tror. Ibland kan också det vara vettigare att investera i breda ETF:er, så som oljeservice. Själv har jag lite i ETF:en URA (uranbolag) och vi får se hur det går med dessa. 

 

Gruvbolag

Desto bättre har gruvbolagen gått och kolgruvor (KOL) samt stålgruvor (XME) är upp 150 % sedan vi såg en riktig rädsla i sektorn i början av 2015. Också guldgruvor (GDX) är upp 80 % sedan dess. Många av dessa bolag handlades till konkursvärderingar, som vissa energibolag gör nu, vilket gjorde det ett bra läge att köpa när det skedde. Men här igen är det mycket makro som spelar in, men där man kunde gå på statistik om att 1. billiga bolag tenderar att gå bra, 2. långvariga björnmarknader tenderar att vända och ge bra avkastning. Om det var för tidigt med oljeservice så var det bra läge i denna sektor.

 

Hårdvara och komponenter

Det var kris i många sektorer i början av 2016 och gruvbolag och energibolag var endast en av dessa. En annan sektor som det var kris i var hårdvarubolag och komponenter. Jag kollade på två bolag här; Micron och Western Digital. Micron fick jag tips om via en artikel av en bra investerare vid namn Vitaliy Katsenelson som skrivit boken "Active Value Investing". Micron har gett 250 % avkastning och Western Digital har gett 100 % avkastning nu. Tyvärr investerade jag inte i någon av dessa på grund av tidsbrist. Det var ganska svårt att sätta sig in i och hade fullt upp med att läsa på om andra branscher för tillfället. Men också här var det intressant case om hur bolagen handlades riktigt billigt pågrund av tillfälliga problem i branschen och bolag med bra pricing power och moats. 

 

Flygbolag

Flygbolag är ett annat aktivt case som jag kollade lite på i våras efter att Buffett och Pabrai hade köpt. Här i Europa var många bolag billiga också och dök upp i diverse screeners. Själv satte jag mig in i SAS, vilket jag tyckte såg intressant ut i och med deras konstruktion med preferensaktierna. Förutsatt att preferensaktierna skulle kunna lösas in såg det ganska billigt ut och vi har nu sett en uppgång på 70 %. Finnair har tredubblat aktiekursen i år och Lufthansa har dubblat sin kurs. Alla är i mina kvantitativa portföljer så gjorde inga aktiva köp. SAS tyckte jag var just intressant för att det verkade vara som Pabrai säger "heads I win, tails I don't loose much" när jag räknade på det.

 

Övrigt

Ovan är det ett antal teman som är intressant att gå tillbaka till och se vad som funkat bra och inte fungerat bra. Jag tyckte det var intressant att lyfta fram några exempel. Andra case jag varit inne och kollat på är;

  • Fastighetsbolag, som gått bra men som jag efter analys i våras var skeptisk till.
  • Bemanningsbolag, där bland annat Dedicare har gått otroligt bra.
  • Tillväxtbolag som jag försökt förstå hur folk tänker om. T.ex. Catena Media, Fortnox, G5 Entertainment, EVO, Cherry etc. 
  • Norwegian Finance. Den enda aktien för tillfället i min aktiva portfölj (resten ETF:er).

Det finns en hel del som man satt sig in i genom åren, vilket både är roligt men också lite övermäktigt. Det är ändå en kul hobby att bevaka finansmarknaderna. 

Taggar (blogg): 
10 november

Vilken slags aktieinvesterare är du?

Det finns många olika aktieinvesterare där ute och många olika sätt att investera i aktier. Oftast hittar man sin nisch och investerar i det man är bra på och tycker är vettigt. Under åren har jag insett att det finns så sjukt många sätt att investera på och tjäna pengar på och investerande i aktier är bara ett sätt. Det finns också otroligt många sätt att investera i aktier, där det gäller att hitta något som passar en själv.

 

När jag gick i tankarna för detta inlägg läste jag ett inlägg av Kenny på Aktiefokus. Jag tycker att det var ett sånt bra sätt att se på frågan så startar där. Vi är alla olika individer med olika preferenser och personlighetstyper. Det gäller att känna sig själv om vad som passar för sitt investerande, hur man är lagd och vad man är intresserad av. Kenny gick igenom olika personlighetstyper efter IDI-modellen där man kan anpassa sig efter olika skalor och hitta sin personlighetstyp och utifrån det förstå bättre varför man fallit för den sortens investeringar som man har.

 

Jag tyckte det var en riktigt bra övning för att fundera på vilken investerare man själv är. Själv hamnar jag någonstans mellan processor - producer. Jag har svårt för kvalitativa kriterier som att identifiera vallgravar eller leta efter vilket bolag som kommer bli nästa Amazon. Att diskutera bolag utan värdering är för mig helt främmande och ryggar vid P/E-tal som kräver hög tillväxt. Att räkna på något är i mitt DNA och företagsidéer och framtida tillväxt är extremt svårt att räkna på. Själv kollar jag istället upp en graf över hur svårt det är för bolag att växa extremt och gör en omvänd DCF som visar på tillväxttakten som krävs och hur osannolikt det är.

 

Men detta är min bild och hur jag investerar och det finns många sätt att lyckas på aktiemarknaden. Jag är ändå lite nyfiken på hur man kan identifiera bra bolag som ger bra avkastning oavsett värdering. Detta dels på grund av den intellektuella utmaningen, men också för att förstå hur andra tänker och att förstå framgångsrika företagsidéer och koncept.

 

Läste nu senaste igenom Magnus Anderssons inlägg om värdeinvestering på Tradingportalen som går igenom om hur man kan identifiera bolag utifrån kvalitativa kriterier, mycket med Peter Lynch-inspiration. Lyssnade också på Patrick O'Shaughnessys podcast med Motley Fools grundare David Gardner som pratar om att hitta nytänkande bolag. Båda är riktigt intressanta att läsa/lyssna på och förstå deras synsätt och hur de ser på investering. Trots detta är det tvärtemot mitt eget sätt att investera och jag tycker att Patrick beskriver det så bra med inledningen: "The investment strategy discussed in this week’s episode is diametrically opposed to my own value tendencies, but it still one that has done exceptionally well.".

 

På samma sätt kan man vara den investerare som väljer att fokusera sina inköp, så som Buffett och Greenblatt, eller diversifiera sina inköp, som Graham eller jag själv (mitt största aktieinnehav utgör 3,1 % av portföljen). Detta behöver inte heller vara beroende på vad för investeringsprofil man har. Exempelvis var den mer kvantitativt lagda värdeinvesteraren Joel Greenblatt mycket fokuserade medan Graham inte var det. Också investerare i kvalitativa tillväxtbolag kan vara mycket diversifierade, där Peter Lynch är ett exempel, men också David Gardner som i stort sett aldrig säljer en aktie.

 

Det gäller att hitta det sätt som passar sig själv och där man tror man har en edge på marknaden. Antingen gör man som jag och investerar systematiskt i billiga aktier á Graham eller så letar man fantastiska bolag som man bara genom att äga lyckas slå index med. Utöver dessa sätt finns det åtskilliga andra sätt att tjäna pengar på, som exempelvis makro eller trading. Ett sätt utesluter inte de andra.

Taggar (blogg): 
7 november

Bra rapporter från tillväxtbolag

Idag har det kommit bra rapporter både Catena Media och G5 Entertainment, två bolag som jag nämnde i mitt senaste inlägg "Se upp för Twitter-trumman". Jag tycker att det understryker min poäng, då vi såg en otroligt positiv respons på deras rapporter. Det betyder att:

 

  1. De skribenter och analytiker som skrivit om det på Twitter hade bra insikt och de underliggande bolagen utvecklades som de skrev.
  2. Kortsiktigt var marknaden tveksam och Twitter-trumman hade gått åt andra hållet i flera av aktierna, där många tvekade på bolagens prestation.

 

Mitt inlägg kanske verkade kritiskt mot bolagen, men jag ville återspegla hur tongångarna ändrades på Twitter i och med att aktiekursen ändrat bana. Som vi såg nu så var det mest marknaden som ändrade uppfattning, inte så mycket underliggande bolag som ändrades så markant. Och det är det man ska se upp med; att följa stämningen på marknaden och agera kortsiktigt. Som sagt, var insatt i bolaget och dess nyheter. 

 

Åter till tillväxtbolagen. Jag har lite projekt på gång till Börslabbet nu i månaden som kommer gå igenom olika kvantitativa regler för att hitta bra tillväxtbolag. Momentum har "What Works On Wall Street" visat vara bästa tillväxtkriteriet och kommer utredas mer framöver (läs om en intressant kandidatarbete om momentum här). Jag har utöver det kollat på omsättningstillväxt, vinsttillväxt och avkastning på eget kapital i kombination med momentum, en strategi som jag kallar "Trendande tillväxt". Intressant nog är denna nästan likvärdig med Trendande Kvalitet som redan nu finns på Börslabbet och där G5 Entertainment har legat i topp sedan starten i juni. Det är intressant hur man kan med så få parametrar urskilja bra tillväxtbolag. Men mer om det framöver på Börslabbet.

 

Det är intressant att se vilken tillväxt G5 Entertainment har. Runt 100 % senaste året i omsättningstillväxt och närmare 150 % i vinsttillväxt. Man förstår att kursen har mångdubblats och den gick upp så mycket idag med det resultatet. Mobilspel för medelålders kvinnor och ryska/ukrainska utvecklare verkar vara ett framgångsrecept. Det är också intressant hur liten del av omsättningen som ändå är utvecklingskostnader, det mesta verkar gå åt till annonser och plattformskostnader. 

 

Liknande med Catena Media som trots aggressiva uppköp verkar lyckas bra att växa organiskt med en tillväxt på 30 % årligen. Förstår marknadens skepticism till uppköpen, men ändå en bra tillväxttakt och det verkar som strategiska uppköp. Däremot är påverkan främst på omsättningen och inte så mycket på sista raden, men det kanske kommer framöver.

 

Vill också kommentera att det slående med båda dessa bolag är att bland deras största utgiftsposter är till de stora tech-giganterna. Man förstår varför Facebook, Google, Apple och Amazon som har plattformarna kan gå så bra, då många bolag som dessa två är beroende av deras tjänster. Lite imponerande ändå att se vilken stor tillväxt det är i dessa IT-bolag (Facebooks omsättning förväntas växa med 43 % bara i år). 

Taggar (blogg): 
5 november

Se upp för Twitter-trumman

Aktieintresset är större än någonsin och skickliga investerare och analytiker lockar till sig tusentals följare på Twitter och bloggar. Många av dem är riktigt bra på det de gör och visar på att de effektivt kan hitta aktier och få bra avkastning. Många gånger kan man få riktigt bra tips, men man ska akta sig för att blint följa deras rekommendationer. Det handlar oftast flera gånger om att man måste göra sin egen analys. Se upp för Twitter-trumman!

 

Anledningarna till att man ska se upp för Twitter-trumman är följande:

 

  • De som skriver om ett bolag är oftast mycket insatta och kan ha helt annan investeringshorisont än vad man själv har.
  • En investerare kan både vara mycket lättfotad och hålla ett bolag några månader, eller mycket långsiktig och hålla det flera år. Det är extremt svårt att veta vilken investeringshorisont personen har. Plus att den som skriver om en aktie kan sälja den dagen efter, då man fick ny information och insåg att köpet inte var det bästa.
  • Även en skicklig analytiker gör misstag ibland. Att investera i aktier är statistik och det räcker att få rätt i 2/3-delar av alla aktier med bra avkastning för att få bra odds. Väljer man att agera på ett tips kan det mycket väl vara i den tredjdedel som inte går så bra.
  • Den främsta anledningen; Twitter-trumman ljuder oftast som mest när aktien har gått som bäst och allt ser riktigt bra ut. Det gör att aktien kan vara övervärderad och det ibland leder till en korrektion.

 

För att illustrera det hela tänkte jag ta upp några exempel på aktier som dök upp mycket på Twitter i våras, vissa togs upp så mycket och gick så bra att jag själv blev intresserad.

 

Ett sådant fall är Catena Media som bland annat dök upp på många bloggar och podcast. Den underbara tillväxtmaskinen som vidarebefordrar kunder till olika spelbolag. Bolaget gick extremt bra sedan nynoteringen och gick upp från 40 kr till över 110 kr. Där gick Twitter-trumman som högst när kursen nådde nya rekordnivåer. Nu visade sig att solen inte sken så stark på Malta, med VD-byte etc, vilket gjort att kursen dalat med -35 % som mest. Nu kan givetvis en investering vara bra i Catena Media på sikt, men en som agerat kortsiktigt och köpt på toppen och sålt nu nyligen vid botten hade förlorat en tredjedel av pengarna då övriga börsen gett positiv avkastning.

 

Andra exempel på bolag som rosas har bland annat varit Nilörn, som gick ner med -30 % sen juni, och G5 Entertainment, som gått ner med -35 % sen augusti. Det finns också tidigare exempel på bolag som rosats på sociala medier, där H&M har en ständig förespråkarskara. Andra exempel är spelutvecklare som Betsson och andra spelbolag som var mångas favorit under 2015 och tappade mycket efterföljande år.

 

Man ska vara lite försiktig när Twitter-trumman börjar gå, eftersom många gånger kan man vara för sent ute och hoppa på något som inte längre har en attraktiv värdering. Det är mycket lättare att skriva om aktier som man anser är köpvärda och gick upp mycket än de bottennapp som man gjort. Sociala medier bekräftar dessutom detta, då man får likes om aktien går upp, medan man istället får kommentarer av folk som undrar varför man behåller aktien om den gått ner (om det inte är H&M). Så gör din egen analys och vet varför just du är investerad.

Taggar (blogg): 
2 november

Momentumeffekten på Stockholmsbörsen

Efter mitt inlägg i våras där jag publicerade Oskar Landgrens kandidatarbete om "The Acquirer's Multiple" analyserades på Stockholmsbörsen blev jag kontaktad av en annan student som skrivit en kandidatuppsats. Denna uppsats är skriven av Johannes Westin och är om momentumeffekten på Stockholmsbörsen, det andra sättet förutom värdeinvestering som funkat bra över tid på börsen. För att läsa mer se studien här.

 

Studien utfördes på large cap aktier på Stockholmsbörsen under perioden 2000-2017 där topp 10 % köptes utifrån dess 12 månaders momentum och behölls i 3 månader. Det är den mest använda uppdateringsfrekvensen och behållningstiden och är liknande vad både jag skrivit om här tidigare på bloggen och vad Alpha Architect använder. Den årliga avkastningen blev 22,61 % jämfört med 3,22 % för OMXSPI. Nedan visas en jämförelse och i uppsatsen finns den årliga avkastningen där momentumaktier slog börsen 15 av 17 enskilda kalenderår. Mest intressant gav momentumaktier positiv avkastning under 2001, 2002, 2007 och 2015 då OMXS30 gav negativ avkastning.

 

 

Utöver att testa momentumeffekten testades det om det gick att få bättre avkastning med trendföljande MA12-regler. Det innebär att man varje månad jämför med 12 månaders glidande medelvärde och behåller om kursen är högre, men säljer om kursen är lägre. Det är också något jag skrivit mycket om här på bloggen och har fungerat riktigt bra på index senaste 17 åren. Som vi ser i tabellen nedan fås högre avkastning om man köpt och sålt index på detta sätt, men lägre avkastning för momentumstrategin. Det är likhet mot liknande studier som jag sett i värdestrategier och den bästa implementeringen av en sådan riskjusterad modell skulle därmed vara en hedge mot index (något också Tobias Carlisle och Alpha Architect varit inne på).

 

 

Det är otroligt kul att se alla dessa studier som igen och igen bekräftar både värde och momentum-effekten. Det extra roliga med de senaste studierna är att jag själv varit med och sett exakt denna avkastning i mina portföljer och bevakningsportföljer, så de återspeglar verkligen verkligheten.

 

För den som vill skapa sin egen momentum-strategi så kan man göra det via en enkel screener där man ser avkastning för senaste året. Det finns också en färdig sammansatt momentum-strategi på Börslabbet (som innefattar ett snitt av flera olika perioder). Utöver det finns fonden Nordic Equity Momentum av Jonas Olavi på Alfred Berg, som också investerar efter liknande strategi och blev intervjuad inför denna kandidatuppsats (har själv ingen personlig koppling med Jonas Olavi eller Alfred Berg). Nordea har också produkter att följa momentum-effekten med STRIKT och i USA finns Alpha Architects QMOM och IMOM. 

Taggar (blogg): 
29 oktober

Börssignaler i dagsläget

Under åren har jag skrivit en del här på bloggen om olika börssignaler för att avgöra trenden på börsen och kommit fram till ett antal som korrelerar med börsutvecklingen. Alla är inte optimala och funkar inte hela tiden, men de har funkat bra om man använt de systematiskt över längre tidsperioder. Har sammanställt en sida med trendverktyg (premium) för dessa signaler på Börslabbet och för den som vill lära sig mer om dessa signaler kan följa Börslabbets Grundkurs i trendföljning

 

Tycker det är ganska intressant läge nu senaste året då de börjar indikera en börstopp, skrev mer om det i våras i inlägget "Toppar börsen i år?". Men som vanligt i denna börscykel så fortgår trenderna långt mycket längre än förväntat. Många trodde att börsen skulle toppat 2015, vilket visade sig vara en falsk signal. Det verkar också som att det varit lite för tidigt att förvänta sig en börstopp i år.

 

Kollar vi på glidande medelvärdet visar det fortsatt tjurmarknad på Stockholmsbörsen. Nedan visas utvecklingen för Stockholmsbörsen inklusive utdelningar (OMXSGI) och glidande 200-dagars medelvärde. På grund av dollarförsvagningen i augusti var vi strax under glidande 200-dagars medelvärde, men börsen rekylerade uppåt till nya toppnivåer därefter. Än så länge har trenden inte vänt på börsen. 

 

 

Också underliggande ekonomi går i högvarv. Nedan visas barometerindikatorn som korrelerat bra med börsen senaste 20-30 åren. Ett värde runt 110 (högkonjunktur) har korrelerat med börstopp, medan värden runt 90 (lågkonjunktur) har korrelerat med börsbotten. Vi har nu varit runt 110 sedan december förra året. Alltså snart 1 år av högkonjunktur och tidigare gånger har det legat på dessa nivåer i 1-2 år och därefter resulterat i en nedgång i ekonomi och börs.

 

 

Också amerikansk arbetslöshetsdata är bra att gå på när det kommer till signal för den underliggande ekonomin. Som syns nedan är den 4,2 % och vi får se om den går under 3,8 % och blir lägsta arbetslösheten i USA sen 60-talet. Alltså fortsatt högkonjunktur på andra sidan atlanten.

 

 

Också amerikansk inköpschefsbarometer visar på höga noteringar och är runt 60 i dagsläget. Denna indikerar att företag köper in en hel del och gör positiva resultat och är nära de högsta noteringarna senaste 30 åren.

 

source: tradingeconomics.com

 

Totalt sett visar de flesta signaler på högkonjunktur och att allt går bra i underliggande ekonomi. Nu är frågan hur länge det fortsätter och när det kommer vända. Det kan mycket väl dröja ett tag till innan det sker. Än visar inte signalerna någon vändning, men en eventuell nedgång i nyproduktion av bostäder och bostadspriser här i Sverige skulle kunna påverka svensk konjunktur.

 

Det ska bli intressant att se vad som kanske får in oss i nästa lågkonjunktur och när det sker, men det kan fortsatt vara ett tag tills dess. Bloggen Kortsikt som skriver en del vettigt om makro tror att vi är inne i en femte och sista våg här på börsen som fortsätter in i nästa år. Konjunkturinstitutet visar indirekt på lågkonjunktur under 2019-2020 i sina prognoser

Taggar (blogg): 
27 oktober

Föreläser på Aktiespararna Västerås

För de av bloggens läsare som är intresserad av att lära sig mer om kvantitativa strategier så kommer jag föreläsa för Aktiespararna i Västerås den 25:e november på deras temadag. Anmälan och information finns här.

 

Det ska bli riktigt kul att få föreläsa om kvantitativa strategier på ett större evenemang och de som vill få en försmak kan kolla in min intervju på Nordnet här. Föreläsningen kommer handla dels om Börslabbets studie, men också gå in mer i detalj om just kvantitativa strategier.

 

Mest skoj kommer det vara att se de andra föreläsarna, det kommer vara riktigt intressanta föreläsare där och är själv lite slagen av att jag kommer stå på scenen efter andra riktigt intressanta föreläsare som Johan Thorén, Stefan Thelenius, Fredrik Hansson, Erik Lidén och Eva Trouin.

 

För att vara helt öppen med omständigheterna så får jag ingen ersättning för eventet, utan är med och föreläser för att sprida kunskapen om kvantitativa strategier och Börslabbet samt att ta del av andras intressanta föreläsningar. Kom gärna på eventet om ni är intresserade!

Taggar (blogg): 
26 oktober

Uppföljning av bevakningsportföljer på olika marknader

För ett år sen hade jag några diskussioner med läsare om det kan vara bra att investera i småbolag och i Norden. Det gjorde att jag valde att sätta upp några bevakningsportföljer för att se hur utvecklingen skedde för liknande strategier på olika marknader. Tyckte det var ett kul experiment och tänkte nu följa upp det. Man kan förhoppningsvis dra några slutsatser av det, även om ett år är lite kort utvärderingstid och det är bättre att göra längre tester, som de på Börslabbet.

 

De strategier som testades var dels EV/EBIT, Magic formula och trendande värde. De testades på de nordiska börserna och de svenska marknadsplatserna, sen indelat på mid/large cap samt alla bolag på alla marknadsplatser. Topp 10 bolag valdes i varje strategi. Listar de nedan för att visa vilka bolag som ingick och avkastningen för strategin. Avkastning är exklusive utdelningar.

 

EV/EBIT, Sverige, Mid/large cap, +8,91 %

 

 

EV/EBIT, Norden, Mid/large cap, +9,79 %

 

EV/EBIT, Norden, All cap, -8,83 %

 

Magic formula, Sverige, Mid/large cap, -13,23 %

 

Magic formula, Norden, Mid/large cap, +8,29 %

 

Magic formula, Norden, All cap, - 5,40 %

 

Trendande värde, Sverige, Mid/large cap, + 23,58 %

 

Trendande värde, Sverige, All cap, + 17,44 %

 

Trendande värde, Norden, All cap, + 34,98 %

 

 

Som man ser ovan har det varit ganska spridda resultat i de olika portföljerna. Magic formula har haft ett dåligt år och trendande värde ett riktigt bra år. Totalt sett har de nordiska portföljerna gått bättre än de svenska, så det har varit ett bra år att vara diversifierad över hela norden. Däremot har inte all cap portföljerna gått bättre än mid/large cap portföljerna. Mycket av detta då det är extremt små bolag som kom med och de hade i stort sett varit smått omöjliga att handla eftersom de hade en spread på flera procent. Det är lite liknande testet jag gjorde till Börslabbet där det visade sig att avkastningen för strategierna ökade ner till en gräns på 500 miljoner. Under denna gräns ökade inte avkastningen något och de hade också varit extremt svåra att handla.

 

Slutsatsen av detta test är att det kan skilja en del i avkastning vilken marknad man handlar på och vilka aktier man inkluderar, trots att det är samma strategi. Så det är oftast bra att vara väldiversifierad över flera olika strategier. För den som undrar så finns det planer på att lägga till nordiska och andra globala marknader till Börslabbet framöver.

Taggar (blogg): 
18 oktober

Läsarfråga: Regler för net-nets portföljen?

Under första halvan av 2016 djupdykte jag i net-nets och hur man ska investera i dessa. Läste på en hel del via bloggar och böcker och gick själv igenom ett 30-tal net-nets. Det gjorde att jag skapade en avancerad checklista (se här) och dök ner i bolagen för att se vilka som skulle platsa i min portfölj. Jag insåg ganska snabbt att net-nets är ordentliga soggiga fimpar och inget jag kände jag ville spendera mycket av min fritid att gå igenom (alltså läsa om bolag som håller på att gå i konkurs etc). Istället valde jag att en gång per år gå igenom ett antal och köpa in.

Nyligen fick jag en läsarfråga om just mina regler till net-nets-portföljen utifrån mitt senaste inköp. Insåg att jag inte var helt tydlig med mina uppdaterade kriterier. Utifrån den checklista som jag ursprungligen hade gjorde jag en uppföljning om vad som hade fungerat det senaste året. Nästan hälften av alla net-nets var bortrensade innan jag ens kom till checklistan, då de var kinesiska bolag, prospekteringsbolag eller liknande. Rensat för dessa bolag var det på få andra punkter som bolag skiljde sig på i checklistan. Det var i stort sett på NCAV, F-score, belåningsgrad och insiderägande.

Nedan visas listan med alla net-nets jag gick igenom sorterat på avkastning efterföljande år. Min analys var i stort sett att se vad som korrelerat mest med avkastningen, där kategorierna är NCAV, F-score, belångsgrad och insiderägande.

För att göra analysen delades de olika delarna upp på vardera kategori. Halvan med lägst pris mot NCAV gav 63 % avkastning mot 1 % med halvan med högst NCAV. Halvan med högst F-score fick 55 % avkastning mot 9 % för de med lägst. Halvan med lägst belåning fick 21 % avkastning mot 43 % för de med högst. Halvan med högst insiderägande fick 21 % avkastning mot 16 % med de med lägst.

Som syns gav lågt pris mot NCAV och högt F-score tydligt högre avkastning. Insider var på ett ut. Belåningsgrad visade på bättre resultat för högre belåningsgrad, tvärtemot vad andra kommenterat innan. Däremot påverkas resultaten för belåningsgrad mycket av Bri-Chem och Beazer Homes, så de kan inte kännas helt tillförlitliga. I övrigt dubbelkollade jag övriga checklistan för de som gått bäst mot de som gått sämst och såg inga andra kriterier som visade sig sticka ut. Två av de bolag som gått bäst var faktiskt inblandade i bedrägeri för 10 år sedan.

Nu var urvalet litet men tyckte ändå att det var intressant att gå igenom efter att ha lagt en del tid på att kolla upp 18 net-nets i detalj. Det bekräftar i alla fall min tes om att djupa analyser i bolag inte oftast ger mycket mervärde, utan snarare är det några få huvudregler som levererar avkastning. Det är också något som bland annat grundaren till net-net strategin, Benjamin Graham, sa i slutet av sitt liv.

Tillbaka till frågan; Vad är då mina regler? Helt enkelt; Välj bort alla bolag som inte är riktiga net-nets, alltså kinesiska bolag, prospekteringsbolag, läkemedelsbolag, investmentbolag och de utan försäljning. Gå igenom resten och välj de med lågt pris mot NCAV och bra F-score. Köp och håll i ett år och utvärdera sen. Tips på bra verktyg är Screener.co och Quant-investing.com där jag föredrar den första för net-nets men den är också mer komplicerad.

Det kan vara bra att vara lite aktiv ändå och bevaka bolagsnyheter, speciellt när situationer händer så som att de avnoteras. Jag är nu fast med ett bolag som är noterat på OTC Pinksheet som inte verkar vara värt mycket att sälja. Ett annat bolag verkar gå i konkurs. Det gör det svårare att vara helt kvantitativ och kräver merarbete där man måste läsa på.

Taggar (blogg): 
2 oktober

Robotrådgivning - Bra eller dåligt?

Robotrådgivning har blivit det nya heta ämnet inom finans och både Nordnet och Avanza har nu kommit ut med sina robotförvaltare. Det har lett till blandade reaktioner på Twitter och i sociala medier där de fått ris och ros. Martin på Aktiefokus har en bra artikel där han diskuterar för och nackdelar med Nordnet och Avanzas nya produkter, där han är ganska kritiskt till utformningen. Håller med i mycket av hans kritik och tänkte dyka lite djupare i detta inlägg i just ämnet robotrådgivning.

Robotrådgivning kommer just från USA där det varit vanligt att man har en finansiell rådgivare som ger en rekommendationer på hur man ska investera sina pengar. Där är det ännu viktigare än här i Sverige att spara och investera då man är tvungen att själv spara ihop för sina barns utbildning och sin pension. Traditionellt sett har kostnaden för denna förvaltning varit 1 % per år och därefter har fonder med ett pris på 1 % per år rekommenderats. Därmed har lågkostnadsförvaltning varit revolutionerande, där nu robotrådgivare som Betterment och Wealthfront erbjuder en förvaltning som kostar 0,25 % per år och underliggande fonder har en avgift på ca 0,1 % per år. Det innebär en sänkning från 2 % till 0,35 %, vilket är enormt bra för de flesta sparare, speciellt då de flesta inte fick något mervärde för den högre avgiften.

I Sverige har fallet varit istället att man går till banken och blir rekommenderad deras fonder med en avgift på 1-2 %. Flera som jag känner som är oinsatta har just en blandning av dessa fonder, helst också blandfonder eller fond-i-fond via sin bank. Det var så jag också startade innan jag själv började sätta mig in i ämnet. Dessa fonder har oftast en avgift på ca 1,5 % per år och är ganska dyra om man ser till vad man får.

I denna relation är den nya robotrådgivningen mycket billig och ett bra alternativ till de som inte vill sätta sig in i teorin bakom portföljförvaltning. Själv behövde läsa Nationalekonomi A vid Lund (distanskurs) för att få upp ögonen för indexfonder, vilket som sen satte mig in på banan till denna blogg. Det är inte direkt något man kan förvänta sig alla göra, varpå en enkel app som rekommenderar fonder åt en kan vara ett bra alternativ för den oinsatta spararen.

Men jag förstår också kritiken mot de nya robotförvaltarna. Dels kan de anses onödigt dyra, där Nordnet och Primepilot tar drygt 0,5 % per år och Avanza tar 0,35 % per år. Endast Lysa verkar stå sig i nivå med de amerikanska motsvarigheterna Betterment och Wealthfront med en avgift på ca 0,25 % per år (deras avgift är 0,15-0,24 % plus transaktioner som de uppskattar är tiotals kronor för 100 000 kr (ca 0,05 %)). Utöver det tillkommer avgifterna för underliggande fonder, så totalt blir det ca 0,7 % för Nordnet, 0,65 % för Primepilot, 0,5 % för Avanza och 0,45 % för Lysa. Också hos Nordnet och Avanza behöver man betala växlingsavgift på 0,5 % vid utlandsköp och tänka på spread vid köp/sälj. Så avgifterna travas på hög och är inte helt tydliga, även om de fortfarande är en förbättring mot t.ex. fond-i-fond som ofta tar ca 1-1,5 % per år.

Sen håller jag också med om kritiken mot hur valet sker bland fonder. Avanza använder en aktiv komponent som väljer ens exponering. Oftast är en simpel fördelning mellan aktier och räntor fullt tillräckligt för de flesta, vilket både Betterment och Wealthfront använder. Lysa och Primepilot använder liknande modell som Betterment och Wealthfront där man har ett antal billiga fonder och ETF:er som man väljer med en fördelning mellan ränta och aktier.

Av de jag kollat in gillar jag Lysa:s tjänst. En av grundarna är läsare av denna blogg och kontaktade mig för att pröva tjänsten innan den lanserades och intrycket jag fick var positivt. Tjänsten har samma pris som Betterment och Wealthfront, är öppna med hur de investerar i sitt white paper och fungerar smidigt. Testade själv att starta ett konto och sätta in pengar, vilket gick otroligt smidigt trots att jag har en bank som Ica Banken som oftast inte brukar ha bra överföring direkt kopplade till nya tjänster. (Notera att jag inte fått någon ersättning från Lysa utan fick bara testa den och tyckte den var bra.)

Den som investerar får ställa sig frågan om det är värt 0,25 % för att de ska välja fonder och balansera det åt en. För den oinsatta spararen kan det vara ett alternativ mot en fond-i-fondlösning. Den som sätter in sig mer kanske inser att man kan lätt kan göra det själv eller få bättre avkastning genom att investera i systematiska strategier.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (118)
Dec (3)

Taggar