Investerarfysikern
Likes
733
Antal inlägg
1305
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
10 september

Höjd ISK skatt: Skaffa boxmodell istället?

Igår gick regeringen och vänsterpartiet ut med att man ska höja ISK skatten från att vara 30 % av statslåneräntan + 0,75 % till statslåneräntan + 1 %. Höjningen är inte jättehög (effektivt 0,075 %) men sänder ändå ett felaktigt signalvärde att det är dåligt att spara och äga kapital. Speciellt i dagsläget där ISK och KF är det som passar för privat pensionsspar och långsiktig buffert. Men samtidigt vill också vänsterpartiet slopa PPM till förmån till en högre allmän pension, så det passar i deras motiv att motverka aktieägande. 

 

Själv gillar jag schablonskatt och tycker det är en riktigt bra form. Speciellt är det en bra form då det gör användningen av kapital mer effektiv. Detta då pengar behöver investeras i ekonomin för att växa och inte stoppas i madrassen. Plus att det motverkar inlåsningseffekter. Ett förslag som föll mig i smaken är "boxmodellen" som presenterades på DN Debatt i veckan. Tanken är att schablonbeskatta alla tillgångar i en så kallad box, något som bland annat används i Nederländerna. Det skulle också inkludera både bostad, aktier och sparkonto och kvittas mot lån. 

 

Skatteunderlaget beräknas utifrån en tillgångssida och en skuldsida. Tillgångssidan skulle inkludera följande:

 

- Marknadsnoterade finansiella instrument

- 50 % av nominellt sparande (banksparande)

- Privata kapitalförsäkringar

- Bostäder: Taxerade byggnadsvärdet för småhus och andelen av fastighetens taxeringsvärde för bostadsrätter och ägarlägenheter. 

 

På skuldsidan tas 50 % av alla skulder. Nedräkningen av skulder är främst på grund av att det taxerade byggnadsvärdet för småhus i snitt uppgår 57 % av taxeringsvärdet (som utgör 75 % av bostadens värde). 

 

Tillgångar minus skulder skulle i så fall ge skatteunderlaget, vilket schablonbeskattas som en kapitalinkomst på 4 %, alltså 30 % skatt på 4 % = 1,2 %. Detta skulle också ersätta alla reavinstskatter. Effektivt skulle det innebära ca 0,4 % skatt på boende, 0,6 % skatt på banksparande, samt 1,2 % skatt på finansiella instrument. 

 

Fördelarna med en sådan beskattning är att öka rörligheten just på bostadsmarknaden, då många väljer nu att inte sälja sitt boende då det kan vara billigare att bo kvar än att skatta på vinsten. Ett problem är bara att återigen kommer dyra villor i Stockholm att premieras mot billigare villor i övriga landet, då byggnadsvärdet är lägre andel av priset i Stockholm (kan vara endast ca 20 % på exempelvis Lidingö). Det togs upp på bloggen Ekonomistas som snarare skulle se att hela taxeringsvärdet tas med.

 

Boxmodellen är ett intressant förslag och det skulle kunna motverka inlåsningseffekter och så vidare på bostadsmarknaden, vilket tillsammans med byggandet gör att vi har de problem vi har idag på bostadsmarknaden. Ett förslag som kommit upp på aktiebloggar är också att ha ett grundavdrag för denna typ av inkomster, så t.ex. att ha ett sparande upp till några hundratusen skattefritt för att premiera sparande. 

 

Vad tycker ni om boxmodellen och skulle det vara ett vettigt sätt att beskatta kapital?

Taggar (blogg): 
9 september

Problemet med bostadsmarknaden: Byggandet

Bostadsmarknaden har länge varit ett hett ämne i svensk debatt, inte minst på grund av bristen på bostäder och de stigande bostadspriserna. Ekonomiprofessor Hans Lind blev nyligen intervjuad i podcasten Kapitalet och ger sin bild av 25 år av forskning i ämnet. Det är en extremt intressant intervju för den som vill sätta sig in mer i frågan som angriper några viktiga punkter som är värt att nämna. De är följande:

 

  • Hyresregleringen kommer vara svår att ändra. Dels ur politiskt synvinkel, men också för att det kanske inte är önskvärt att ha helt fri hyressättning i hela beståndet på grund av fattiga pensionärer som ska få bo kvar och så vidare. Vi har haft hyresreglering i 60 år och de som bott i hyresrätt under lång tid kommer inte vilja ändra detta.
  • I dagsläget existerar det i stort sett fri hyressättning i nyproduktion och andrahandsuthyrning (något jag nämnt flera gånger här på bloggen och varit riktvärde för att beräkna avkastning etc). Det som gjort att hyrorna i dessa lägenheter är dyra är just att det inte byggs så mycket och utbudet är litet.
  • Det finns många andra alternativ för hyressättning och det räcker med att se till våra grannländer för att få inspiration. Ett sätt att göra det på är att ha fri hyressättning på nya lägenheter som kommer ut på marknaden, medan de som fortfarande bor kvar har reglerade hyror. Ett annat är att en del av beståndet har låg hyressättning, resten fri. Och så vidare. 
  • Främst beror bostadsbristen på en faktor; byggandet. Det kommunala planmonopolet motverkar mycket byggande och i stort sett bör man kunna bygga mer billiga boenden om det bara tillåts. Andra länder tas också upp som exempel där friare regler leder till klart lägre hyror.
  • Förutsatt friare regler för byggande bör priset på bostadsrätter gå mot priset att bygga nytt. Här nämner Hans Lind att bostadspriserna kan falla med närmare 50 % delar av Stockholm, då priset för mark och byggnation i många områden är närmare hälften mot dagens priser. 

 

Den sista punkten i listan ovan vill jag bygga vidare på då det varit ett hett ämne om nybyggnation. Prognoserna säger att vi kommer påbörja runt 70 000 - 75 000 bostäder i år och nästa år. Samtidigt börjar nu flera ha problem att sälja nya bostäder på olika orter i Sverige.

 

Dagens byggpriser

För att se vad kostnaden för nyproduktion är så gjorde jag ett stickprov på Hemnet. Jag kollade också upp SCB:s siffror och lämpligt nog kom detta inlägg på bloggen Kortsikt. Följande var pris per kvadratmeter i nyproduktion för olika orter:

 

Stockholm innerstad: 100 000 kr

Stockholm ytterförort/Göteborg ytterförort: 40 000 - 50 000 kr

Attraktiva mellanstora städer: 30 000 kr

Mindre städer: 20 000 kr

 

Utöver själva insatsen vilket är det man betalar ovan ligger belåningen i föreningen på i snitt 10 000 - 15 000 kr per kvadratmeter. Om man slår ihop det blir det runt 30 000 kr per kvadratmeter för mindre städer, vilket också är i nivå med SCB:s statistik för byggkostnader utanför storstäderna. Efter kollat närmare in på de nybyggen som sker i mindre städer så är inte skillnaden så stor i byggkvalitet jämfört med Stockholm och Göteborg, utan i de senare fallet är det snarare markkostnader och annat som drar upp priset. 

 

Motiverad prisbild på bostadsrätter

Som Hans Lind sa i intervjun bestäms värdet av bostäder av utbudet, priset att bygga nytt och om kommunerna öppnar upp för att bygga nytt. Som vi ser i flera städer i Sverige idag har vi gått från ett scenario med överskott på bostäder till ett underskott och behov av att bygga nytt, runt hälften av Sveriges kommuner rapporterar bostadsbrist. Det har också gjort att vi ser många orter idag där priset i över hälften av Sveriges län konvergerat mot 20 000 kr per kvadratmeter, alltså insatsen för en ny bostadsrätt. Vi ser också en villighet att öppna upp områden för att bygga nytt på och en politisk rörelse mot detta, vilket gör att det troligtvis kommer byggas en del framöver. Bostadsrätterna ovan är klart dyrare per kvadratmeter än att bygga småhus, vilket ligger på runt 20 000 - 30 000 kr per kvadratmeter inklusive tomt (källa). Hans Lind syftar också på att billigare bostadsrätter kan byggas i storstäderna för runt 30 000 kr per kvadratmeter i städernas ytterkanter.

 

Förutsatt detta innebär det att vid friare regleringar av bostadsbyggandet kan priserna gå ner till runt 20 000 kr per kvadratmeter för lägenheter i ytterkanten av större städer (om vi antar fortsatt 10 000 kr per kvadratmeter finansieras genom föreningen). Det innebär mer än en halvering av dagens prisnivå. Sen kan brist skapat av låg byggtakt och kommunala planmonopol (som nu) göra att priset blir högre, eller överskott efter en utbudschock som vi såg på 90-talet göra att de blir lägre. Vi får se om dessa priser kommer att fortsatt existera på mindre orter eller om de kommer sjunka på grund av överutbud. Det kan ju bli en chock på marknaden som den på 90-talet.

 

Olika prisexempel

För att ta olika exempel på hur mycket det skulle kosta att bygga bostäder i mindre - mellanstora städer samt i storstäders ytterkanter kan vi beräkna utifrån 30 000 kr per kvadratmeter där 20 000 kr är insats och 10 000 kr är i bostadsrättsföreningen. Följande blir priserna:
 
2:a på 50 kvm: 1 000 000 kr insats (totalt 1 500 000 kr)
3:a på 75 kvm: 1 500 000 kr insats (totalt 2 250 000 kr)
4:a på 100 kvm: 2 000 000 kr insats (totalt 3 000 000 kr)
Villa på 150 kvm: 3 000 000 kr 
 
Vi kan också räkna vad en skälig hyra bör bli förutsatt en schablon på drift på 450 kr/kvm och ett avkastningskrav på 4 %:
 
2:a på 50 kvm: 6 900 kr per månad
3:a på 75 kvm: 10 300 kr per månad
4:a på 100 kvm: 12 800 kr per månad
 
Sen varierar priserna också beroende på läge och centrala lägen som Stockholm innerstad kan vara 2-3 gånger så dyrt jämfört med ytterkanterna av Stockholm. 
 

Summering

Det som främst påverkar bostadsmarknaden och tillgången på bostäder är just byggandet. Med för lite byggande får vi som i dagsläget högre bostadspriser. Men om nu byggandet kommer ikapp, vilket vi kanske nu ser i och med den byggboom vi har, kan priserna börja konvergera mot priset att bygga nytt i ytterkanterna av de större städerna. I så fall innebär det runt 30-50 % lägre pris på många håll. I ytterkanten av Stockholm (där det finns mycket mark att exploatera) är prisnivåerna på ca 40 000 kr per kvadratmeter och villor säljs för 5 miljoner (jämför med pris för nybyggnation ovan). Det var också det Hans Lind hade kommit fram till när han hade räknat på vad som kunde hända. 

 

Vi får se vad som sker framöver och vi börjar märka av svårigheter för byggbolagen att sälja deras stora volymer (kanske inte så konstigt om man flerdubblar produktionen på några år). Vi har sett flera byggbolag falla med runt 30 % på börsen och t.ex. JM och Besqab har minskat från drygt 95 % sålda bostäder för ett år sen till 80 % i nyproduktion. Det ska bli intressant att se vad det ökade utbudet kommer att leda till och om vi ser prispress på bostäder. Här i Uppsala där vi har en av landets högsta byggtakter har inte bostadspriserna ökat nämnvärt sedan början av 2015, så byggandet har en märkvärd effekt. Trots det har vi fortfarande kommunalt planmonopol som fortsatt håller uppe markpriserna och kan motverka större prisfall.

 

Mer läsning:

 

Taggar (blogg): 
6 september

Tvåårsjubileum för kvantitativa portföljerna

Vid månadsskiftet firade mina fyra svenska kvantitativa portföljer två och de har nu representerat mitt svenska kvantitativa sparande sen dess. Portföljerna har i stort sett varit liknande sedan start med fyra portföljer á 10 aktier i varje där vardera portfölj uppdateras en gång per kvartal (innehaven behålls i ett år). Enda stora skillnaden var att jag hade en Magic formula-portfölj som jag tagit bort. Men anledningen till det var att den i stort sett gav liknande avkastning som de andra fyra, vilket kändes överflödigt. Jag verkade också ha tur med tajmingen för Magic formula-portföljen, då en bevakningsportfölj skapades samtidigt och gett en negativ avkastning på -8 % i år.

 

Avkastningen för de fyra portföljerna sedan start är följande:

 

 

Totalt har de gett 51 % i avkastning, vilket ska jämföras med 18,4 % i avkastning för index. Det betyder en årlig avkastning på runt 23 % per år. Det var främst första året de gick klart bättre än index. Senaste året har de gett en avkastning på 14 % mot 11,9 % för index.

 

De individuella portföljerna har gett följande avkastning:

 

Trendande värde

 

Trendande EV/EBIT

 

EV/EBIT

 

Sammansatt värde

 

Som syns ovan skiftar avkastningen markant för de olika portföljerna under olika perioder och totalt under perioden. EV/EBIT har fungerat bra med momentum, medan sammansatt värde gick bättre än trendande värde. Det visar vikten av att det kan vara bra att blanda flera olika strategier så som här. Kollar man i den sammanslagna rapporten längst upp är avkastningen också mer jämn och bättre under åren. Sämsta portföljen har endast gett 3 % avkastning senaste året men de har ändå alla slagit index tillsammans.

 

Nu har vi sett ett år där portföljerna gått klart bättre än index, ett år som gått något bättre än index. Vi får se om nästa år är det år då de går sämre än index, för det händer emellanåt också (var 3-5:e år). Oavsett har de visat att med enkla regler går det att få bra avkastning. För den som vill lära sig mer och komma igång själv att investera efter kvantitativa strategier har jag startat en tjänst för det, Börslabbet

Taggar (blogg): 
4 september

Trendverktyg på Börslabbet

Börslabbet firar snart tre månader och det sker en fortsatt utveckling med tjänsten. Utöver screenern, månadsbrev och Börslabbetportföljen som uppdaterades nu i månadsskiftet har tjänsten nu också kurser. Senast startade en grundkurs i diversifierade portföljer där man bland annat kommer att få veta hur man sätter ihop en portfölj liknande min och backtest på denna (som faktiskt var över förväntan). Nu är det dags för ett tredje tillskott; olika trendverktyg.

 

Många medlemmar här på bloggen och på Börslabbet är intresserade av just trendföljning och hur man kan implementera det i sin portfölj. Därför startade jag just grundkursen i trendföljning för att förklara teorin bakom och hur man själv kan implementera det. Men det svåra är oftast att praktiskt implementera strategierna och för att underlätta ytterligare för Börslabbets medlemmar har jag nu lagt till en sida med trendverktyg. Framöver kommer jag också använda dessa verktyg i kurserna, för att visa hur man kan använda de på enkelt sätt.

 

Sidan med trendverktyg innehåller dels ett grafverktyg likt det på Börsdata (se nedan), där man enkelt kan ställa in glidande 200-dagars medelvärden för olika index (se listan till höger). Utöver det finns också signaler för Dual momentum mellan Sverige och Global samt signaler för Global taktiskt tillgångsallokering. Båda signalerna har jag aktivt använt i mina investeringsbeslut i trendföljande signaler och Global taktiskt tillgångsallokering-signalerna går att använda om man vill utföra en strategi som GMOM på egen hand.

 

 

För mera detaljer om de respektive verktygen, läs inlägget som publicerades på Börslabbetbloggen (endast för medlemmar). 

Taggar (blogg): 
2 september

Deja vu i Bitcoins och krytpovalutor?

Bitcoin har gått upp ordentligt i år och det är svårt att missa uppmärksamheten den får när tidningar gör "blivit rik"-reportage (som nu också kommit i Business Insider och ett ytterligare i SvD). Bitcoin-priset ligger i skrivande stund på över 4500 USD, upp från 200 USD från drygt 2 år sedan. Det innebär en uppgång på runt 22 gånger, vilket är en enorm uppgång.  Nedan visas en graf över utvecklingen för det senaste året. 

 

 

 

De andra kryptovalutorna har gått ännu bättre, där Etherum är näst störst och ungefär hälften så stor jämfört med Bitcoin. Totalt utgör nu Bitcoin bara runt hälften av hela marknadsvärdet för kryptovalutor.

 

Själv känner jag lite deja vu-känsla av denna uppgång. Senast vi såg detta var i slutet av 2013, då Bitcoin på ett halvår gick upp från ca 100 USD till 1200 USD. Total market cap uppgick då 15 miljarder USD och det var då andra kryptovalutor började bli stora och såg ökningar som idag. Det var då jag först läste på om Bitcoin och köpte mina första. Testade också på att mynta kryptovalutor och förstå sig på communityt och vad hela tekniken bygger på. Det var också intressant nog första bubblan jag var aktivt med i.

 

Det intressanta är att se vad som hände året efter den bubblan. Nedan visas toppnoteringarna från december 2013 på Coinmarketcap.com. Då noterades Bitcoin i 1083 USD, en fjärdedel av dagens nivå, samt de andra kryptovalutorna som var klart mycket mindre.

 

Coinmarketcap Historical Snapshot 2013-12-01

 

Vad hände året efter? Nedgångar efter förra bubblan från december 2013 till februari 2015 var följande:

 

1. Bitcoin -80 %

2. Ripple -90 %

3. Litecoin - 95 %

4. Peercoin -97 %

5. Namecoin -97 %

 

Det är i helt klart samma nivå som IT-aktierna efter IT-bubblan. Nu är Ripple upp 4 gånger och Litecoin upp 50 % sedan toppnoteringen 2017, men visar ändå på volatiliteten och de stora nedgångarna som följer denna typ av bubbla. Skillnaden är också att i dagsläget är att totala market cap 150 miljarder USD, alltså 10 gånger högre än det 2013.

 

Förespråkarna av Bitcoin har förhoppningen att den antingen ska byta ut dagens transaktionssystem eller guldet. Dagens värdering för guld är 7 800 miljarder, vilket gör att kryptovalutor utgör 2 % av det värdet. Så om kryptovalutor ska bli lika värt som guld kan de gå upp 50 gånger till, eller till över 100 000 USD per Bitcoin som många förespråkar.

 

Det verkar som att Bitcoin verkar vara här för att stanna, annars hade vi nog troligtvis inte återigen sett en uppgång efter förra bubblan. Till vilken värdering är däremot frågan och om vi ser en bubbla i dagsläget. Blockchain är en intressant teknik, men jag ser ett antal problem med Bitcoin vilka är följande:

  • För volatilt för att ersätta existerande valutor för överföringar.
  • Finns inget som hindrar att skapa nya kryptovalutor, i dagsläget finns det över 800. 
  • Problem med dyra överföringar i dagsläget med Bitcoin. Kan kosta närmare 30 kr per överföring.
  • Bitcoin börjar avknoppas och det börjar bli mer och mer olika Bitcoins. Senast var det Bitcoin cash som värderas till en sjundedel av Bitcoin.
  • Bitcoin som tillgång ger inga utdelningar/ränta så som majoriteten av världens tillgångar. Värdet är bara vad folk sätter det till, som guld och samlingsföremål.
  • Guld är fysiskt och i begränsad mängd. Bitcoin kan försvinna genom att skicka till fel adress och så vidare. Inte alls uppbackat på samma sätt som guld.
  • Om man vill använda blockchain finns det inget som hindrar en bank eller liknande för att starta sin egen blockchain för sina transaktioner. 

 

Det finns mycket som talar emot Bitcoin och för min egen del är en av de främsta osäkerheten och att det är en elektronisk tillgång. Man märker att det är ganska lätt att tappa bort Bitcoin, vilket gör att jag inte är bekväm med att ha för mycket. Men jag tror på tekniken och blockchain verkar vara ett riktigt smart system för att föra över pengar i ett decentraliserat nätverk användande kryptering. 

 

Det svåra att säga är vad vi kommer se av Bitcoin framöver. Själv tror jag vi är i en bubbla för tillfället och kommer nog se att Bitcoin kommer falla ner till en mer stabil nivå på kanske 1000-2000 USD igen. På sikt kanske den kommer gå upp igen då vi ser att det finns en vilja att använda Bitcoin som investering. Kryptovalutorna kan bli värt över 1 000 miljarder USD på sikt (6-7 dubbling mot idag), men om det skulle ske så kommer det ta ett tag som med alla nya tekniker. För att jämföra är det motsvarande Australiens eller Koreas börsvärde.

Taggar (blogg): 
31 augusti

Svenska dollarmiljardärer

Efter en diskussion på jobbet med mina internationella kollegor blev jag intresserad att kolla upp antalet svenska dollarmiljardärer. Anledningen till detta är att många ser Sverige som ett land med höga skatter och jämlikhet, men det få vet är att jämlika inkomster till trots har vi stor skillnad i förmögenheter. Sverige är också ett av de länder i världen där man har bäst möjligheter att skapa sin egen rikedom och lyckas med företag, vilket man kan märka i listan av dollarmiljardärer. Då vi också haft en av världens bästa börser de senaste 100 åren kan man förstå varför så är fallet.

 

På Forbes lista av dollarmiljärderar finns totalt ca 2000 och där Bill Gates är etta, Warren Buffett är två och Jeff Bezos är trea.

 

Om vi kollar Sverige så finns det totalt 32 stycken med på listan där H&M grundaren Stefan Persson toppar listan. Efter kollat igenom listan lite mer så finns där inte Invar Kamprad, familjen Wallenberg och Lundin som snarare utöver indirekt kontroll av sina företag, och därmed inte har en registrerad rikedom över en miljard dollar, trots att de egentligen har det. Så det är aningen mer än 32 svenska dollarmiljardärer.

 

Om vi tar jämförbara länder i Europa fås följande antal dollarmiljardärer:

Belgien: 2

Schweiz: 34

Norge: 14

Österrike: 8

Nederländerna: 10

 

För jämförelse några större länder:

Australien: 33

Kanada: 39

Spanien: 25

Frankrike: 38

Italien: 42

 

Intressant är det bara Schweiz och Norge av ovan länder som matchar Sverige i antal dollarmiljardärer per capita. Också Credit Suisse Global Wealth report visar på att Sverige tillsammans med Norge och Schweiz toppar listan på antal dollarmiljonärer per capita. Utöver det är antalet svenska dollarmiljardärer i nivå med andra större länder.

 

Så trots hög beskattning går det bygga en förmögenhet i Sverige. Men också på grund av att när det kommer till just beskattning av kapital är vi unika här i Sverige med ingen arvsskatt, knappt någon fastighetsskatt och bra schablonbeskattning på aktier i och med ISK. Detta med ökande bostadspriser har dessutom lett till att vi aldrig varit så rika som vi är nu.

 

Mer läsning:

https://www.va.se/nyheter/2016/12/07/sveriges-178-miljardarer-2016/

Taggar (blogg): 
28 augusti

Svenskar har aldrig varit rikare

Ett av det vanligaste misstagen investerare gör är att anta att trender fortsätter i all evighet, speciellt det som skett senaste åren. Det är därför intresset för börsen är som högst på precis innan börstoppen och som lägst precis vid börsbotten. Vi har nu haft en långvarig uppgång senaste 5 åren och den mindre nedgång vi hade under 2015-2016 snarare ökade intresset för börsen (antalet ägare i större bolag på Avanza har dubblats senaste två åren). 

 

Detsamma gäller bostadspriserna. Dessa har ökat med 60 % senaste 5 åren och över 70 % för bostadsrätter enligt Valueguards bostadsprisindex. Allt har ökat rejält i värde och kollar vi över en längre period, sedan krisen i början på 90-talet, har vi sett en avkastning på 300 % på småhuspriser (källa SCB) och 2100 % avkastning på Stockholmsbörsen (källa SIX). Det har resulterat i att svenskar aldrig har varit rikare än i dagsläget, enligt ny data från SCB och Daniel Waldenström (se Waldenströms Ekonomistas-inlägg). 

 

Nedan visas en graf från Ekonomistas-inlägget över nationalförmögenheten i Sverige sedan 1870. Vi ser att rikedomarna ökade fram tills första världskriget och uppnådde totalt 500 % av BNP. Därefter minskade de fram tills 1950 och höll sig på en låg nivå till 1990. Efter 90-talskrisen har de privata rikedomarna skjutit iväg och totalt är nationalförmögenheten närmare 600 %, nära nivåerna i Storbrittanien och Frankrike. 

 

 

Kollar vi på vad de privata förmögenheterna består av ser vi att det i stort sett är hälften finansiella tillgångar och hälften icke-finansiella (bostäder etc). De finansiella tillgångarna är ungefär till hälften våra pensioner och en stor del av uppgången kommer just från att vi har det pensionssystem vi har idag. 

 

 

I dagsläget ser det ut som att trenden kommer fortsätta uppåt och vi kanske når upp till de nivåer på nationalförmögenhet runt 700 % av BNP som rådde under 1700- och 1800-talet i Europa. Denna trend är inte bara här, utan finns i andra länder runt om i Europa. Däremot, kollar vi på andra länder som USA och Tyskland har de endast en nationalförmögenhet på 400 % av BNP. Oavsett kommer vi nog inte se en liknande expansion som vi sett senaste 20 åren under kommande 20 år.

 

Med det sagt tror jag att man bör sänka förväntningarna på avkastning framöver eftersom vi troligen inte kommer ha samma expansion av kapitalet framöver. Det kan fortsatt fortsätta uppåt, men vi befinner oss på nivåer vi inte sett tidigare här i vårt land. Det ska bli intressant att se vad som händer framöver.

Taggar (blogg): 
24 augusti

Ökat byggande och påverkan på bostadspriser

Nyheterna duggar tätt om bostadsbrist, höga hyresökningar och att man tjänat över 1000 kr om dagen för att bo i Stockholm. Senaste är att hälften av privathyresvärdarna sätter hyran själv i nybyggen. I princip innebär det att vi närmast ser marknadshyra på nya hyresrätter, något man här i Uppsala märkt med att hyran på nya hyresrätter är i nivå med andrahandskontrakt.

 

Utöver det byggs det rekordmycket. Byggandet har dubblats senaste åren i många områden och fortsätter trenden är det närmare ca 75 000 bostäder i Sverige i år som påbörjas. Det kan jämföras med de 40 000 som påbörjades under 2014.  Då det tar något år att slutföra bostäderna så eftersläpar denna statistik. Drygt 40 000 slutfördes under 2016 och beräknat utifrån påbörjade bostäder bör det komma ut drygt 50 000 bostäder i år, 60 000 bostäder under 2018 och 75 000 bostäder under 2019. I jämförelse kom det ut i snitt 25 000 bostäder per år under åren 2000-2015. På orter som Stockholm och Uppsala kommer det komma ut nästan dubbla antalet bostäder under 2017-2019 än under 2014-2016.

 

Redan nu kan man märka att ökningen av byggandet har hjälpt till att motverka den bostadsbrist som finns. På mitt kontor där de flesta kommer från utlandet för att jobba tillfälligt under några år i Sverige har man märkt en stor skillnad. Från att det var riktigt svårt att hitta boende för 2-3 år sen har det blivit lättare och flera har fått erbjudanden på förstahandskontrakt ganska snabbt. Oftast är det i just nyproduktion eller upprustade områden.

 

Andra signaler på att vi verkar se en tillgång som överstiger efterfrågan är att byggbolag börjat få svårt att sälja nya bostäder och lockar med slopad avgift under flera år. Många av köpen av nybyggda lägenheter har varit drivna av spekulation och har flera som jag känner som flyttat in i nyproduktion där en stor del av grannarna köpt för att sälja direkt. Det har varit en extremt lönsam affär med de senaste årens uppgång, det ska bli intressant att se vad som händer om vi ser en klart högre tillgång.

 

Trots att byggnationen är rekordhög är den inte så hög i relation till hela beståndet. I Stockholm är det endast 2 % av hela beståndet, medan här i Uppsala är det på höga 4 %, något kan vara anledningen till att det blivit enklare här. Med ett uppdämt behov kan det vara något som behövs. Trots det ska det bli intressant vad för effekt denna boom i nybyggen kommer ha. Om vi kollar svensk mäklarstatistik så har prisuppgångarna avtagit något på senare tid i detta område, till skillnad mot Malmö och Göteborg där det tilltagit.

 

Vi får se vad det ökade byggandet kommer ha för effekt på bostadspriserna och om det kommer att bli lättare att få tag på en bostad framöver i de större städerna. Troligen har det något dämpande effekt framöver och bostadspriserna kommer kanske inte öka med de 5 % mäklarna tror.

Taggar (blogg): 
22 augusti

Slår enskilda aktier räntepapper?

En ny studie som publicerades i år som heter "Do Stocks Outperform Treasury Bills?" tyckte jag är intressant att tipsa bloggens läsare om. Själv fick jag nys om studien genom att lyssna på Meb Fabers podcast i ett avsnitt med fokus på de billigaste länderna i dagsläget. Kan rekommendera på att lyssna på avsnittet, då de tar upp intressanta teman som är dagsaktuella på börsen. 

 

Artikeln handlar om ifall enskilda aktier slår räntepapper. Alltså; lönar det sig i snitt att investera i en enskild aktie jämfört med att investera i räntepapper? Resultatet var slående och här är sammanfattningen av artikeln (finns också sammanfattad i denna artikel):

Fifty eight percent of CRSP common stocks have lifetime holding period returns less than those on one-month Treasuries. The modal lifetime return is -100%. When stated in terms of lifetime dollar wealth creation, the entire net gain in the U.S. stock market since 1926 is attributable to the best-performing four percent of listed stocks, as the other ninety six percent collectively matched one-month Treasury bills. These results highlight the important role of positive skewness in the cross-sectional distribution of stock returns. The skewness arises both because monthly returns are positively skewed and because compounding returns induces skewness. The results help to explain why active strategies, which tend to be poorly diversified, most often underperform.

 

Alltså, 58 % av alla aktier hade under sin livstid en avkastning lägre än enmånads räntepapper. Sedan 1926 har hela avkastningen av USAs börs varit på grund av de bästa 4 procenten av aktierna, medan de andra 96 procenten gav en avkastning likt enmånads räntepapper.

 

Det är ganska slående resultat ändå, något som är viktigt att komma ihåg som aktiv investerare och som skribenten påpekar gett upphov till varför de flesta aktiva investerarna underpresterar börsen. Då endast 4 % av aktierna ger nästan all aktieavkastning innebär det att man ska ha riktigt tur med att välja rätt aktier. Dessutom, i och med beteendemässiga mönster, tenderar investerare sälja vinnarna och behålla förlorarna, vilket gör att nästan inga behåller dessa 4 %.

 

Som jag ofta skrivit på denna blogg tidigare är aktiv stock-picking riktigt svårt, varför de flesta passar bättre att investera efter enkla metoder, antingen genom index eller genom kvantitativa strategier som jag skriver om här på bloggen och Börslabbet. Som exempel har min Shareville-portfölj slagit alla aktiva svenska fonder och är i topp 10 % av Sharevilles portföljer. Portföljen tog mig en timme att skapa och har sen dess legat orörd. Men det är en hel del efterforskningar bakom portföljen, och det är en av de stora anledningarna till att jag också skapade Börslabbet, för att hjälpa andra investera kvantitativt.

 

Men som artikeln också visar; man kan göra bättre och man lyckas riktigt bra om man väljer de 4 procenten av aktierna som driver börsen. Men oddsen är emot en och man kan resonera på samma sätt om man spelar på lotto. Trots allt så är det kapital man vill ska växa för framtida konsumtion, som man helst gärna inte spelar bort.

Taggar (blogg): 
17 augusti

Har vi sett börsen toppa?

Börsen går i cykler och tenderar att följa olika sorters mönster, både säsongsmönster och mönster kopplade i den underliggande ekonomin. Vi är just inne i en högkonjunktur, vilket gjort att börsen nu gått upp sedan förra lågkonjunturen 2012. Frågan är om konjunktursignalerna och börstrenden indikerar att börsen har toppat?

 

Kollar vi på historisk data är Stockholmsbörsen starkt korrelerad till konjunkturen. Också i USA är detta fallet, där arbetslösheten har fungerat som ett bra mått. Här i Sverige fungerar konjunkturbarometern bättre och indikerar att vi befinner oss i en högkonjunktur sedan slutet av 2016 (över 110). Senast det skedde var under 1999-2000, 2006-2007 och 2010, vilka alla efterföljdes av nedgångar på börsen, se graferna nedan.

 

 

Vi kan också avläsa ett säsongsmönster i dessa konjunktursignaler. Oftast går ekonomin in i överhettat läge/högkonjunktur (över 110) under andra halvan av året. Sen pågår högkonjunkturen i 8-10 månader framöver. Därefter faller konjunkturbarometern och börsen. Det leder till att börsen går bra under våren under högkonjunkturen, men vänder sedan under sommaren och efterföljande höst. Samma mönster observerades senaste tre konjunkturtopparna och hittills i år har börsen följt det mönstret och vi är 8 månader från att vi gick in i högkonjunktur. 

 

 

Vad innebär det om vi nu sett en konjunkturtopp? Kollar vi de tre senaste börsnedgångarna innebär det nedgångar på -70 %, -60 % och - 30 % i index. Hur djup en kommande börsnedgång kommer vara vet ingen, det är bara att hoppas på att börsen inte förlorar två tredjedelar av värdet igen.

 

Nu vet vi inte om detta är en konjunkturtopp eller börstopp och många fick fel när de utlyste att 2015 var en sådan. Men då såg vi inte lika överhettad konjunktur som i dagsläget, samt att små toppar i konjunktur och börs skedde både 1997-1998 och 2006. Det ska bli intressant att se utveckling framöver och under tiden kan det vara bra att fundera på om man är tillräckligt diversifierad. 

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (110)
Nov (7)

Taggar