Investerarfysikern
Likes
744
Antal inlägg
1348
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
7 november 2017

Bra rapporter från tillväxtbolag

Idag har det kommit bra rapporter både Catena Media och G5 Entertainment, två bolag som jag nämnde i mitt senaste inlägg "Se upp för Twitter-trumman". Jag tycker att det understryker min poäng, då vi såg en otroligt positiv respons på deras rapporter. Det betyder att:

 

  1. De skribenter och analytiker som skrivit om det på Twitter hade bra insikt och de underliggande bolagen utvecklades som de skrev.
  2. Kortsiktigt var marknaden tveksam och Twitter-trumman hade gått åt andra hållet i flera av aktierna, där många tvekade på bolagens prestation.

 

Mitt inlägg kanske verkade kritiskt mot bolagen, men jag ville återspegla hur tongångarna ändrades på Twitter i och med att aktiekursen ändrat bana. Som vi såg nu så var det mest marknaden som ändrade uppfattning, inte så mycket underliggande bolag som ändrades så markant. Och det är det man ska se upp med; att följa stämningen på marknaden och agera kortsiktigt. Som sagt, var insatt i bolaget och dess nyheter. 

 

Åter till tillväxtbolagen. Jag har lite projekt på gång till Börslabbet nu i månaden som kommer gå igenom olika kvantitativa regler för att hitta bra tillväxtbolag. Momentum har "What Works On Wall Street" visat vara bästa tillväxtkriteriet och kommer utredas mer framöver (läs om en intressant kandidatarbete om momentum här). Jag har utöver det kollat på omsättningstillväxt, vinsttillväxt och avkastning på eget kapital i kombination med momentum, en strategi som jag kallar "Trendande tillväxt". Intressant nog är denna nästan likvärdig med Trendande Kvalitet som redan nu finns på Börslabbet och där G5 Entertainment har legat i topp sedan starten i juni. Det är intressant hur man kan med så få parametrar urskilja bra tillväxtbolag. Men mer om det framöver på Börslabbet.

 

Det är intressant att se vilken tillväxt G5 Entertainment har. Runt 100 % senaste året i omsättningstillväxt och närmare 150 % i vinsttillväxt. Man förstår att kursen har mångdubblats och den gick upp så mycket idag med det resultatet. Mobilspel för medelålders kvinnor och ryska/ukrainska utvecklare verkar vara ett framgångsrecept. Det är också intressant hur liten del av omsättningen som ändå är utvecklingskostnader, det mesta verkar gå åt till annonser och plattformskostnader. 

 

Liknande med Catena Media som trots aggressiva uppköp verkar lyckas bra att växa organiskt med en tillväxt på 30 % årligen. Förstår marknadens skepticism till uppköpen, men ändå en bra tillväxttakt och det verkar som strategiska uppköp. Däremot är påverkan främst på omsättningen och inte så mycket på sista raden, men det kanske kommer framöver.

 

Vill också kommentera att det slående med båda dessa bolag är att bland deras största utgiftsposter är till de stora tech-giganterna. Man förstår varför Facebook, Google, Apple och Amazon som har plattformarna kan gå så bra, då många bolag som dessa två är beroende av deras tjänster. Lite imponerande ändå att se vilken stor tillväxt det är i dessa IT-bolag (Facebooks omsättning förväntas växa med 43 % bara i år). 

Taggar (blogg): 
5 november 2017

Se upp för Twitter-trumman

Aktieintresset är större än någonsin och skickliga investerare och analytiker lockar till sig tusentals följare på Twitter och bloggar. Många av dem är riktigt bra på det de gör och visar på att de effektivt kan hitta aktier och få bra avkastning. Många gånger kan man få riktigt bra tips, men man ska akta sig för att blint följa deras rekommendationer. Det handlar oftast flera gånger om att man måste göra sin egen analys. Se upp för Twitter-trumman!

 

Anledningarna till att man ska se upp för Twitter-trumman är följande:

 

  • De som skriver om ett bolag är oftast mycket insatta och kan ha helt annan investeringshorisont än vad man själv har.
  • En investerare kan både vara mycket lättfotad och hålla ett bolag några månader, eller mycket långsiktig och hålla det flera år. Det är extremt svårt att veta vilken investeringshorisont personen har. Plus att den som skriver om en aktie kan sälja den dagen efter, då man fick ny information och insåg att köpet inte var det bästa.
  • Även en skicklig analytiker gör misstag ibland. Att investera i aktier är statistik och det räcker att få rätt i 2/3-delar av alla aktier med bra avkastning för att få bra odds. Väljer man att agera på ett tips kan det mycket väl vara i den tredjdedel som inte går så bra.
  • Den främsta anledningen; Twitter-trumman ljuder oftast som mest när aktien har gått som bäst och allt ser riktigt bra ut. Det gör att aktien kan vara övervärderad och det ibland leder till en korrektion.

 

För att illustrera det hela tänkte jag ta upp några exempel på aktier som dök upp mycket på Twitter i våras, vissa togs upp så mycket och gick så bra att jag själv blev intresserad.

 

Ett sådant fall är Catena Media som bland annat dök upp på många bloggar och podcast. Den underbara tillväxtmaskinen som vidarebefordrar kunder till olika spelbolag. Bolaget gick extremt bra sedan nynoteringen och gick upp från 40 kr till över 110 kr. Där gick Twitter-trumman som högst när kursen nådde nya rekordnivåer. Nu visade sig att solen inte sken så stark på Malta, med VD-byte etc, vilket gjort att kursen dalat med -35 % som mest. Nu kan givetvis en investering vara bra i Catena Media på sikt, men en som agerat kortsiktigt och köpt på toppen och sålt nu nyligen vid botten hade förlorat en tredjedel av pengarna då övriga börsen gett positiv avkastning.

 

Andra exempel på bolag som rosas har bland annat varit Nilörn, som gick ner med -30 % sen juni, och G5 Entertainment, som gått ner med -35 % sen augusti. Det finns också tidigare exempel på bolag som rosats på sociala medier, där H&M har en ständig förespråkarskara. Andra exempel är spelutvecklare som Betsson och andra spelbolag som var mångas favorit under 2015 och tappade mycket efterföljande år.

 

Man ska vara lite försiktig när Twitter-trumman börjar gå, eftersom många gånger kan man vara för sent ute och hoppa på något som inte längre har en attraktiv värdering. Det är mycket lättare att skriva om aktier som man anser är köpvärda och gick upp mycket än de bottennapp som man gjort. Sociala medier bekräftar dessutom detta, då man får likes om aktien går upp, medan man istället får kommentarer av folk som undrar varför man behåller aktien om den gått ner (om det inte är H&M). Så gör din egen analys och vet varför just du är investerad.

Taggar (blogg): 
2 november 2017

Momentumeffekten på Stockholmsbörsen

Efter mitt inlägg i våras där jag publicerade Oskar Landgrens kandidatarbete om "The Acquirer's Multiple" analyserades på Stockholmsbörsen blev jag kontaktad av en annan student som skrivit en kandidatuppsats. Denna uppsats är skriven av Johannes Westin och är om momentumeffekten på Stockholmsbörsen, det andra sättet förutom värdeinvestering som funkat bra över tid på börsen. För att läsa mer se studien här.

 

Studien utfördes på large cap aktier på Stockholmsbörsen under perioden 2000-2017 där topp 10 % köptes utifrån dess 12 månaders momentum och behölls i 3 månader. Det är den mest använda uppdateringsfrekvensen och behållningstiden och är liknande vad både jag skrivit om här tidigare på bloggen och vad Alpha Architect använder. Den årliga avkastningen blev 22,61 % jämfört med 3,22 % för OMXSPI. Nedan visas en jämförelse och i uppsatsen finns den årliga avkastningen där momentumaktier slog börsen 15 av 17 enskilda kalenderår. Mest intressant gav momentumaktier positiv avkastning under 2001, 2002, 2007 och 2015 då OMXS30 gav negativ avkastning.

 

 

Utöver att testa momentumeffekten testades det om det gick att få bättre avkastning med trendföljande MA12-regler. Det innebär att man varje månad jämför med 12 månaders glidande medelvärde och behåller om kursen är högre, men säljer om kursen är lägre. Det är också något jag skrivit mycket om här på bloggen och har fungerat riktigt bra på index senaste 17 åren. Som vi ser i tabellen nedan fås högre avkastning om man köpt och sålt index på detta sätt, men lägre avkastning för momentumstrategin. Det är likhet mot liknande studier som jag sett i värdestrategier och den bästa implementeringen av en sådan riskjusterad modell skulle därmed vara en hedge mot index (något också Tobias Carlisle och Alpha Architect varit inne på).

 

 

Det är otroligt kul att se alla dessa studier som igen och igen bekräftar både värde och momentum-effekten. Det extra roliga med de senaste studierna är att jag själv varit med och sett exakt denna avkastning i mina portföljer och bevakningsportföljer, så de återspeglar verkligen verkligheten.

 

För den som vill skapa sin egen momentum-strategi så kan man göra det via en enkel screener där man ser avkastning för senaste året. Det finns också en färdig sammansatt momentum-strategi på Börslabbet (som innefattar ett snitt av flera olika perioder). Utöver det finns fonden Nordic Equity Momentum av Jonas Olavi på Alfred Berg, som också investerar efter liknande strategi och blev intervjuad inför denna kandidatuppsats (har själv ingen personlig koppling med Jonas Olavi eller Alfred Berg). Nordea har också produkter att följa momentum-effekten med STRIKT och i USA finns Alpha Architects QMOM och IMOM. 

Taggar (blogg): 
29 oktober 2017

Börssignaler i dagsläget

Under åren har jag skrivit en del här på bloggen om olika börssignaler för att avgöra trenden på börsen och kommit fram till ett antal som korrelerar med börsutvecklingen. Alla är inte optimala och funkar inte hela tiden, men de har funkat bra om man använt de systematiskt över längre tidsperioder. Har sammanställt en sida med trendverktyg (premium) för dessa signaler på Börslabbet och för den som vill lära sig mer om dessa signaler kan följa Börslabbets Grundkurs i trendföljning

 

Tycker det är ganska intressant läge nu senaste året då de börjar indikera en börstopp, skrev mer om det i våras i inlägget "Toppar börsen i år?". Men som vanligt i denna börscykel så fortgår trenderna långt mycket längre än förväntat. Många trodde att börsen skulle toppat 2015, vilket visade sig vara en falsk signal. Det verkar också som att det varit lite för tidigt att förvänta sig en börstopp i år.

 

Kollar vi på glidande medelvärdet visar det fortsatt tjurmarknad på Stockholmsbörsen. Nedan visas utvecklingen för Stockholmsbörsen inklusive utdelningar (OMXSGI) och glidande 200-dagars medelvärde. På grund av dollarförsvagningen i augusti var vi strax under glidande 200-dagars medelvärde, men börsen rekylerade uppåt till nya toppnivåer därefter. Än så länge har trenden inte vänt på börsen. 

 

 

Också underliggande ekonomi går i högvarv. Nedan visas barometerindikatorn som korrelerat bra med börsen senaste 20-30 åren. Ett värde runt 110 (högkonjunktur) har korrelerat med börstopp, medan värden runt 90 (lågkonjunktur) har korrelerat med börsbotten. Vi har nu varit runt 110 sedan december förra året. Alltså snart 1 år av högkonjunktur och tidigare gånger har det legat på dessa nivåer i 1-2 år och därefter resulterat i en nedgång i ekonomi och börs.

 

 

Också amerikansk arbetslöshetsdata är bra att gå på när det kommer till signal för den underliggande ekonomin. Som syns nedan är den 4,2 % och vi får se om den går under 3,8 % och blir lägsta arbetslösheten i USA sen 60-talet. Alltså fortsatt högkonjunktur på andra sidan atlanten.

 

 

Också amerikansk inköpschefsbarometer visar på höga noteringar och är runt 60 i dagsläget. Denna indikerar att företag köper in en hel del och gör positiva resultat och är nära de högsta noteringarna senaste 30 åren.

 

source: tradingeconomics.com

 

Totalt sett visar de flesta signaler på högkonjunktur och att allt går bra i underliggande ekonomi. Nu är frågan hur länge det fortsätter och när det kommer vända. Det kan mycket väl dröja ett tag till innan det sker. Än visar inte signalerna någon vändning, men en eventuell nedgång i nyproduktion av bostäder och bostadspriser här i Sverige skulle kunna påverka svensk konjunktur.

 

Det ska bli intressant att se vad som kanske får in oss i nästa lågkonjunktur och när det sker, men det kan fortsatt vara ett tag tills dess. Bloggen Kortsikt som skriver en del vettigt om makro tror att vi är inne i en femte och sista våg här på börsen som fortsätter in i nästa år. Konjunkturinstitutet visar indirekt på lågkonjunktur under 2019-2020 i sina prognoser

Taggar (blogg): 
27 oktober 2017

Föreläser på Aktiespararna Västerås

För de av bloggens läsare som är intresserad av att lära sig mer om kvantitativa strategier så kommer jag föreläsa för Aktiespararna i Västerås den 25:e november på deras temadag. Anmälan och information finns här.

 

Det ska bli riktigt kul att få föreläsa om kvantitativa strategier på ett större evenemang och de som vill få en försmak kan kolla in min intervju på Nordnet här. Föreläsningen kommer handla dels om Börslabbets studie, men också gå in mer i detalj om just kvantitativa strategier.

 

Mest skoj kommer det vara att se de andra föreläsarna, det kommer vara riktigt intressanta föreläsare där och är själv lite slagen av att jag kommer stå på scenen efter andra riktigt intressanta föreläsare som Johan Thorén, Stefan Thelenius, Fredrik Hansson, Erik Lidén och Eva Trouin.

 

För att vara helt öppen med omständigheterna så får jag ingen ersättning för eventet, utan är med och föreläser för att sprida kunskapen om kvantitativa strategier och Börslabbet samt att ta del av andras intressanta föreläsningar. Kom gärna på eventet om ni är intresserade!

Taggar (blogg): 
26 oktober 2017

Uppföljning av bevakningsportföljer på olika marknader

För ett år sen hade jag några diskussioner med läsare om det kan vara bra att investera i småbolag och i Norden. Det gjorde att jag valde att sätta upp några bevakningsportföljer för att se hur utvecklingen skedde för liknande strategier på olika marknader. Tyckte det var ett kul experiment och tänkte nu följa upp det. Man kan förhoppningsvis dra några slutsatser av det, även om ett år är lite kort utvärderingstid och det är bättre att göra längre tester, som de på Börslabbet.

 

De strategier som testades var dels EV/EBIT, Magic formula och trendande värde. De testades på de nordiska börserna och de svenska marknadsplatserna, sen indelat på mid/large cap samt alla bolag på alla marknadsplatser. Topp 10 bolag valdes i varje strategi. Listar de nedan för att visa vilka bolag som ingick och avkastningen för strategin. Avkastning är exklusive utdelningar.

 

EV/EBIT, Sverige, Mid/large cap, +8,91 %

 

 

EV/EBIT, Norden, Mid/large cap, +9,79 %

 

EV/EBIT, Norden, All cap, -8,83 %

 

Magic formula, Sverige, Mid/large cap, -13,23 %

 

Magic formula, Norden, Mid/large cap, +8,29 %

 

Magic formula, Norden, All cap, - 5,40 %

 

Trendande värde, Sverige, Mid/large cap, + 23,58 %

 

Trendande värde, Sverige, All cap, + 17,44 %

 

Trendande värde, Norden, All cap, + 34,98 %

 

 

Som man ser ovan har det varit ganska spridda resultat i de olika portföljerna. Magic formula har haft ett dåligt år och trendande värde ett riktigt bra år. Totalt sett har de nordiska portföljerna gått bättre än de svenska, så det har varit ett bra år att vara diversifierad över hela norden. Däremot har inte all cap portföljerna gått bättre än mid/large cap portföljerna. Mycket av detta då det är extremt små bolag som kom med och de hade i stort sett varit smått omöjliga att handla eftersom de hade en spread på flera procent. Det är lite liknande testet jag gjorde till Börslabbet där det visade sig att avkastningen för strategierna ökade ner till en gräns på 500 miljoner. Under denna gräns ökade inte avkastningen något och de hade också varit extremt svåra att handla.

 

Slutsatsen av detta test är att det kan skilja en del i avkastning vilken marknad man handlar på och vilka aktier man inkluderar, trots att det är samma strategi. Så det är oftast bra att vara väldiversifierad över flera olika strategier. För den som undrar så finns det planer på att lägga till nordiska och andra globala marknader till Börslabbet framöver.

Taggar (blogg): 
18 oktober 2017

Läsarfråga: Regler för net-nets portföljen?

Under första halvan av 2016 djupdykte jag i net-nets och hur man ska investera i dessa. Läste på en hel del via bloggar och böcker och gick själv igenom ett 30-tal net-nets. Det gjorde att jag skapade en avancerad checklista (se här) och dök ner i bolagen för att se vilka som skulle platsa i min portfölj. Jag insåg ganska snabbt att net-nets är ordentliga soggiga fimpar och inget jag kände jag ville spendera mycket av min fritid att gå igenom (alltså läsa om bolag som håller på att gå i konkurs etc). Istället valde jag att en gång per år gå igenom ett antal och köpa in.

Nyligen fick jag en läsarfråga om just mina regler till net-nets-portföljen utifrån mitt senaste inköp. Insåg att jag inte var helt tydlig med mina uppdaterade kriterier. Utifrån den checklista som jag ursprungligen hade gjorde jag en uppföljning om vad som hade fungerat det senaste året. Nästan hälften av alla net-nets var bortrensade innan jag ens kom till checklistan, då de var kinesiska bolag, prospekteringsbolag eller liknande. Rensat för dessa bolag var det på få andra punkter som bolag skiljde sig på i checklistan. Det var i stort sett på NCAV, F-score, belåningsgrad och insiderägande.

Nedan visas listan med alla net-nets jag gick igenom sorterat på avkastning efterföljande år. Min analys var i stort sett att se vad som korrelerat mest med avkastningen, där kategorierna är NCAV, F-score, belångsgrad och insiderägande.

För att göra analysen delades de olika delarna upp på vardera kategori. Halvan med lägst pris mot NCAV gav 63 % avkastning mot 1 % med halvan med högst NCAV. Halvan med högst F-score fick 55 % avkastning mot 9 % för de med lägst. Halvan med lägst belåning fick 21 % avkastning mot 43 % för de med högst. Halvan med högst insiderägande fick 21 % avkastning mot 16 % med de med lägst.

Som syns gav lågt pris mot NCAV och högt F-score tydligt högre avkastning. Insider var på ett ut. Belåningsgrad visade på bättre resultat för högre belåningsgrad, tvärtemot vad andra kommenterat innan. Däremot påverkas resultaten för belåningsgrad mycket av Bri-Chem och Beazer Homes, så de kan inte kännas helt tillförlitliga. I övrigt dubbelkollade jag övriga checklistan för de som gått bäst mot de som gått sämst och såg inga andra kriterier som visade sig sticka ut. Två av de bolag som gått bäst var faktiskt inblandade i bedrägeri för 10 år sedan.

Nu var urvalet litet men tyckte ändå att det var intressant att gå igenom efter att ha lagt en del tid på att kolla upp 18 net-nets i detalj. Det bekräftar i alla fall min tes om att djupa analyser i bolag inte oftast ger mycket mervärde, utan snarare är det några få huvudregler som levererar avkastning. Det är också något som bland annat grundaren till net-net strategin, Benjamin Graham, sa i slutet av sitt liv.

Tillbaka till frågan; Vad är då mina regler? Helt enkelt; Välj bort alla bolag som inte är riktiga net-nets, alltså kinesiska bolag, prospekteringsbolag, läkemedelsbolag, investmentbolag och de utan försäljning. Gå igenom resten och välj de med lågt pris mot NCAV och bra F-score. Köp och håll i ett år och utvärdera sen. Tips på bra verktyg är Screener.co och Quant-investing.com där jag föredrar den första för net-nets men den är också mer komplicerad.

Det kan vara bra att vara lite aktiv ändå och bevaka bolagsnyheter, speciellt när situationer händer så som att de avnoteras. Jag är nu fast med ett bolag som är noterat på OTC Pinksheet som inte verkar vara värt mycket att sälja. Ett annat bolag verkar gå i konkurs. Det gör det svårare att vara helt kvantitativ och kräver merarbete där man måste läsa på.

Taggar (blogg): 
2 oktober 2017

Robotrådgivning - Bra eller dåligt?

Robotrådgivning har blivit det nya heta ämnet inom finans och både Nordnet och Avanza har nu kommit ut med sina robotförvaltare. Det har lett till blandade reaktioner på Twitter och i sociala medier där de fått ris och ros. Martin på Aktiefokus har en bra artikel där han diskuterar för och nackdelar med Nordnet och Avanzas nya produkter, där han är ganska kritiskt till utformningen. Håller med i mycket av hans kritik och tänkte dyka lite djupare i detta inlägg i just ämnet robotrådgivning.

Robotrådgivning kommer just från USA där det varit vanligt att man har en finansiell rådgivare som ger en rekommendationer på hur man ska investera sina pengar. Där är det ännu viktigare än här i Sverige att spara och investera då man är tvungen att själv spara ihop för sina barns utbildning och sin pension. Traditionellt sett har kostnaden för denna förvaltning varit 1 % per år och därefter har fonder med ett pris på 1 % per år rekommenderats. Därmed har lågkostnadsförvaltning varit revolutionerande, där nu robotrådgivare som Betterment och Wealthfront erbjuder en förvaltning som kostar 0,25 % per år och underliggande fonder har en avgift på ca 0,1 % per år. Det innebär en sänkning från 2 % till 0,35 %, vilket är enormt bra för de flesta sparare, speciellt då de flesta inte fick något mervärde för den högre avgiften.

I Sverige har fallet varit istället att man går till banken och blir rekommenderad deras fonder med en avgift på 1-2 %. Flera som jag känner som är oinsatta har just en blandning av dessa fonder, helst också blandfonder eller fond-i-fond via sin bank. Det var så jag också startade innan jag själv började sätta mig in i ämnet. Dessa fonder har oftast en avgift på ca 1,5 % per år och är ganska dyra om man ser till vad man får.

I denna relation är den nya robotrådgivningen mycket billig och ett bra alternativ till de som inte vill sätta sig in i teorin bakom portföljförvaltning. Själv behövde läsa Nationalekonomi A vid Lund (distanskurs) för att få upp ögonen för indexfonder, vilket som sen satte mig in på banan till denna blogg. Det är inte direkt något man kan förvänta sig alla göra, varpå en enkel app som rekommenderar fonder åt en kan vara ett bra alternativ för den oinsatta spararen.

Men jag förstår också kritiken mot de nya robotförvaltarna. Dels kan de anses onödigt dyra, där Nordnet och Primepilot tar drygt 0,5 % per år och Avanza tar 0,35 % per år. Endast Lysa verkar stå sig i nivå med de amerikanska motsvarigheterna Betterment och Wealthfront med en avgift på ca 0,25 % per år (deras avgift är 0,15-0,24 % plus transaktioner som de uppskattar är tiotals kronor för 100 000 kr (ca 0,05 %)). Utöver det tillkommer avgifterna för underliggande fonder, så totalt blir det ca 0,7 % för Nordnet, 0,65 % för Primepilot, 0,5 % för Avanza och 0,45 % för Lysa. Också hos Nordnet och Avanza behöver man betala växlingsavgift på 0,5 % vid utlandsköp och tänka på spread vid köp/sälj. Så avgifterna travas på hög och är inte helt tydliga, även om de fortfarande är en förbättring mot t.ex. fond-i-fond som ofta tar ca 1-1,5 % per år.

Sen håller jag också med om kritiken mot hur valet sker bland fonder. Avanza använder en aktiv komponent som väljer ens exponering. Oftast är en simpel fördelning mellan aktier och räntor fullt tillräckligt för de flesta, vilket både Betterment och Wealthfront använder. Lysa och Primepilot använder liknande modell som Betterment och Wealthfront där man har ett antal billiga fonder och ETF:er som man väljer med en fördelning mellan ränta och aktier.

Av de jag kollat in gillar jag Lysa:s tjänst. En av grundarna är läsare av denna blogg och kontaktade mig för att pröva tjänsten innan den lanserades och intrycket jag fick var positivt. Tjänsten har samma pris som Betterment och Wealthfront, är öppna med hur de investerar i sitt white paper och fungerar smidigt. Testade själv att starta ett konto och sätta in pengar, vilket gick otroligt smidigt trots att jag har en bank som Ica Banken som oftast inte brukar ha bra överföring direkt kopplade till nya tjänster. (Notera att jag inte fått någon ersättning från Lysa utan fick bara testa den och tyckte den var bra.)

Den som investerar får ställa sig frågan om det är värt 0,25 % för att de ska välja fonder och balansera det åt en. För den oinsatta spararen kan det vara ett alternativ mot en fond-i-fondlösning. Den som sätter in sig mer kanske inser att man kan lätt kan göra det själv eller få bättre avkastning genom att investera i systematiska strategier.

Taggar (blogg): 
30 september 2017

Investera i aktier är statistik

Jag skrev tidigare ett inlägg om det svåra med att investera kvantitativt där jag pekade ut att det kan hända att man köper en aktie som man inte gillar och som går ner mycket. Fick flera kommentarer på det inlägget och mycket fokuserade just på att få bort enstaka förlorare genom specifika regler samt att man undviker just kvantitativa strategier då man köper vissa dåliga bolag. Vill kommentera att 1. aktiekursras är inte begränsat till en kvantitativ portfölj, 2. mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning, och 3. att investera i aktier är att agera på statistik. 

 

1. Aktiekursras är inte begränsat till en kvantitativ portfölj

Mitt tidigare inlägg skulle likväl ha hetat "Det svåra med att investera aktivt" då ett ras i en aktie kan hända vilken aktie som helst. Jag har dels här på bloggen kommenterat flertal exempel på ras i aktier. Speciellt ras i aktier som av alla ses som självklara inköp och innehav och där det kan ske snabbt. 

 

Senaste månaden har t.ex. de populära aktierna G5 Entertainment och NetEnt gått ner med -20 %. Catena Media har också gått ner med -30 % och Volati och Cloetta likaså. Alla bolag som anses hålla hög kvalité och som skrevs som ofta nämns som mest på bloggar och sociala medier när de peakade. För två år sen var det bolag som Betsson och Kindred Group som var på tapeten och de föll med -50 respektive -30 % under 2016. Var på ett Aktiespararna möte där de varmt rekommenderades strax före årsskiftet 2015 med motiveringen att det var säkra kort eftersom spelbranschen inte påverkas av konjunkturen. 

 

Samtidigt i USA började 2016 med att bjuda på en nedgång på 20-40 % i teknikfavoriterna Amazon, Netflix och Tesla, alla bland de hetaste aktierna under 2015. Två andra "självklara" kvalitetsbolag här på hemmaplan under 2015 var H&M och Novo Nordisk, två av Nordens största bolag som båda gick ner med -40 % som mest efterföljande 1-2 år. 

 

Så aktiekursras är något alla aktieinvesterare utsätts för, kvantitativa som de som utför aktiv analys. Flera av bolagen ovan var just gillade av stora delar av investerarcommunityt. 

 

2. Mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning

Tro mig. Jag har läst otaliga studier, studerat bolag och försökt få till mer komplicerade regler. Jag har under loppet av några år gått igenom en hel del bolag där jag köpt/sålt totalt ca 50 bolag med mer komplicerade regler med en kvantitativ strategi i grund (se mina tidigare aktiva inköp här (sålda + net-nets)). Utöver dessa bolag har jag gått igenom minst lika många till som inte köpts. Till min hjälp har jag haft olika checklistor som är skapade efter hundratals timmar att läst på olika värdeinvesteringskoncept.

 

Min slutsats var att när det kommer till dessa aktier ger mer komplicerade inte oftast bättre avkastning. Jag har försökt att gå igenom olika F-score, Z-score, M-score och så vidare för det. Jag testade det på Börsdatas databas och det kan vara ganska blandat om det gick att få högre avkastning eller inte. Nyligen testade jag också att se om det går att få bättre resultat på en direktavkastningsstrategi genom att kombinera det med ett krav på P/E <15 (nej, det gick inte). Jag analyserade en 20 net-nets med komplicerad checklista och fick att endast två faktorer korrelerade med avkastningen ett år efteråt (mer om det i ett kommande inlägg). Så nej, mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning. 

 

Sen givetvis så finns det exempel på där det kan förbättra något. Som jag och andra sett har t.ex. EV/EBIT och net-nets fått bättre resultat med F-score eller momentum. Men skillnaden kan vara många gånger marginell. Självklart kommer jag fortsatt se över vettiga kriterier att applicera för att få upp avkastningen framöver, jakten är inte slut än.

 

3. Att investera i aktier är statistik

Att investera i aktier är att gå på statisk. Mitt syfte med det tidigare inlägget är att man får acceptera att aktier går ner ibland. Se nedan där avkastningen visas för alla aktier i portföljen sedan början av maj:

 

 

Som syns är det mer än hälften som gått ner. Hur är avkastningen under samma period? Se nedan:

 

 

Så även om majoriteten av aktierna är ner har aktieportföljen slagit index med nästan 8 %. Det är mycket på grund av att de som gått bra har gått klart bättre än de som gått dåligt. Endast ca en femtedel av alla aktier bidrar till den bra avkastningen. Det är mycket i linje med vad en studie som jag kommenterat här på bloggen tidigare säger: 4 % av alla aktier driver avkastningen. Tur nog är det mer än 4 % för en kvantitativ strategi.

 

Och slutligen: Ser ni i grafen ovan hur mycket portföljen drabbades av nedgången på -35 % i Fingerprint senaste månaden?

Taggar (blogg): 
29 september 2017

Strategi för Investerar-SM 2017

För andra året i rad kommer jag vara med i investerar-SM i bloggklassen i samarbete med NGM och TradeVenue. Kommer äntligen få möjlighet till revansch från förra året då strategin som jag hade initialt inte var direkt toppen (se förra årets inlägg här). Nu är startfältet desto svårare och det finns många skickliga bloggare och twitter-profiler som ställer upp denna gång, se nedan.  

 

 

Förra årets strategi byggde på ett koncept som heter "managed futures", alltså att med en genomtänkt strategi gå lång och kort olika tillgångar med hävstång. Strategin var att gå lång och kort olika tillgångar beroende på deras momentum. Trots hög hävstång på 5 gånger så gav det en inte alltför volatil avkastning, men alldeles för låg avkastning för att vinna ett race på två veckor. Nu var inte tävlingen i bäst Sharpekvot, utan snarare högst avkastning.

 

 

I och med detta kommer årets strategi vara klart mer offensiv. Förra året kommenterade en på twitter att då det i stort sett inte finns något att förlora och man bara vinner genom högsta möjliga avkastning så gäller det ta högsta möjliga risk. Så det blir full hävstång och satsningar i olika aktier och index utifrån momentum och annat smått och gått. Det kommer vara ett högriskspel och vi får se om det går bra eller om jag förlorar allt redan på första dagen.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2018 (3)

Taggar