Investerarfysikern
Likes
752
Antal inlägg
1391
Följare
141
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
1 maj 2015

Köpt Oriflame

Jag har valt att investera i Oriflame. Varför då kan ni undra? De har ju bara kommit med dåliga nyheter i flera år. Jo, därför att under alla dessa dåliga nyheter finns ett bra bolag som kan komma att överraska. Jag tror att tillräckligt många dåliga nyheter har redan speglats i kursen, och om fler skulle komma så skulle inte nedsidan vara så stor. Jag blev faktiskt extra intresserad av bolaget när VD:n var på Avanza Forum och satt och smålog när nästan inga svarade att de ville investera i Oriflame. För mycket dåliga nyheter gör att folk ser förbi detta bolag, detsamma har jag själv gjort sen jag först läste om bolaget i november. Kraftigt minskande omsättning och vinst i två år och stor exponering mot Ryssland och Ukraina. Däremot finns det ljuspunkter, och jag har listat upp några av dessa och annan fakta om företaget:

12 % tillväxt i Latinamerika, 18 % i Asien/Afrika. (Negativ i CIS och Europa)
Flertal enstaka händelser som påverkade 2014:års vinst. Bl.a. Ukraina och Ryssland.
Dock 45 % exponering mot CIS, men Latinamerika och Asien/Afrika är över 35 % nu.
Deras fria kassaflöde var över 10-årsmedel. Aktien handlas för tillfället för 8 gånger fritt kassaflöde.
EV/EBIT är 10,1. De förväntas ha lägre EBIT under 2015, men trots det så förväntas vinsten öka p.g.a. färre engångskostnader. Detta innebär P/E 12,3. Ett av börsens billigaste bolag.
Ingen utdelning, utan de ska betala av skulder. Bra enligt mig då deras soliditet minskat kraftigt. Har fortfarande hög ROE på 26,6 %.

Så en stark tillväxt i EM förutom CIS och i övrigt ett lågt värderat företag som har tillfälliga problem. Som Riskminimeraren poängterade så hade Odin fonder skrivit i sin rapport att bolaget också tacklat dessa bra, förlagt en fabrik i Ryssland bl.a. för att undvika valutaeffekter. Den tidigare Rysslandskrisen 1998-99 hade de då också repat sig bra ifrån, så mycket talar för att de också kan gå starka ur denna kris. Utöver det så kommer de också efter krisen ha en allt större del utanför Ryssland, och de kan nog därefter fortsätta på sin tvåsiffriga försäljningstillväxt de haft de senaste 25 åren. Deras affärsmodell verkar gå hem i EM och det finns mycket potential för tillväxt där. Jag gillar också affärsidén, och tycker att de öppnar upp för extra inkomstkällor i platser där det annars kan vara svårt att få jobb. Utöver det så är det en konjunktursäker bransch, de klarade 2008-2009 bra, och förhoppningsvis klarar de den kommande lågkonjunkturen bra den med. Marknaden verkar också ligga på lur, vid delårsrapporten i höstas så gick kursen upp med 20 % för att sedan falla tillbaka igen. Dessutom så har de likt H&M en ägarfamilj bakom sig som äger en större del av företaget samt sitter i styrelsen. Förhoppningsvis så pushar de företaget att gå rätt väg. Det ska bli intressant att följa utvecklingen framöver.

Taggar (blogg): 
1 maj 2015

Bostadsköparnas kortsiktiga tänk

Jag är skeptisk till dagens bostadspriser. Jag tror de har gynnats för mycket av den låga räntan, så att vi kommer se en motsatt utveckling när räntan höjs igen. Jag tror att köpare kollar för mycket på vad räntan är just nu när de gör sina köp, och med räntor runt 2 % blir allt billigt.

Det är bara att kolla in på Hemnet så möts man av en kostnadskalkyl på hur mycket bostaden går att köpa. Där får man ett pris och så antar man att priset kommer att ligga runt detta. Om nu folk säger att räntan kommer att öka till 5 % så är motargumentet att det ligger långt bort och då kommer bostaden ha ökat så pass mycket i värde. Nu i och för sig så är det ganska långt bort då Riskbanken sagt att de ska hålla räntorna låga till slutet av 2016. Men man ska bo i en bostad efter 2016 också. En normal reporänta enligt Riksbanken är då 3-4 %, vilket innebär ca 5 % i bostadsränta. Det innebär ganska mycket högre kostnad än dagens ränta.

Lars EO Svensson brukar motivera det höga priset med att hushållens förväntningar på bostadsränta är fortsatt höga. För några år sedan så var förväntningarna att räntan skulle återgå till 5 % efter 5 år, från vilket han motiverade att hushållen har höga förväntningar. Däremot så förväntar man sig att bostadsräntan ska ligga på 3,5 % om fem år idag, vilket innebär att folk idag gör en stor satsning på att det låga ränteläget håller i sig.

Så det ger oss tre olika uppskattningar på vad bostadsköparnas uppfattning av vad en långsiktig ränta blir, dagens ränta, den förväntade räntan om 5 år och en ränta utifrån Riksbankens normalränta. Dessa olika uppskattningar gör att kostnaden för att äga en bostad blir ganska olika. Här uppskattar jag att den del man äger av bostaden vill man ha samma ränta för som den del man lånar för.

Vi testar ett exempel. Själv har jag kollat på en 2:a runt 50 kvm och de kostar ca 2 miljoner med 3000 kr i avgift i Uppsala eller Stockholm närförort. Med de tre räntecasen så blir kostaden följande (notera att räntekostnaden blir 70 % av räntan på grund av avdrag):

2:a, 50 kvm, 2 miljoner, 3000 kr/månad avgift:

2 % ränta: 5330 kr per månad
3,5 % ränta: 7080 kr per månad
5 % ränta: 8800 kr per månad

Så idag så får man ett relativt billigt boende som endast kostar 5330 kr per månad. Däremot, om räntan stiger och normaliserar sig till 5 % så blir kostnaden 8800 kr per månad, en ordentlig "hyreshöjning".

Jag tror själv att det kommer att ta ett tag för normalräntor. Jag tror däremot att en ränta på 3,5 % i snitt de kommande 5 åren kan vara en bra bedömning för att vara på den säkra sidan. Då är bostaden ganska okej värderad, men hittar man en billig hyresrätt så kan man komma under boendekostnaden. Det sega vore däremot att behöva betala 8800 kr om räntorna kommer att höjas ganska snabbt. Själv skulle det slå ganska hårt på min ekonomi att behöva betala 3500 kr mer per månad, eller till och med mer då räntorna skulle kunna gå upp i 6-7 % per månad.

Flera säger, bland annat ekonomiprofessorn Harry Flam, att man bör inte se ränta + avgift som den totala kostnaden, utan man bör dra av kostnaden för hyreshöjningar/inflation. Då vi köper ett boende så köper vi också avsaknaden av framtida hyreshöjningar. Om vi antar att dessa är på 2 % per år, så innebär det att vi bör betala 2 % av boendets värde varje år för att vi slipper hyreshöjningar. För en 2:a som kostar 2 miljoner innebär det 3300 kr per månad. Jag är skeptisk till att folk är villiga att betala 3300 kr per månad för att slippa en hyreshöjning och samtidigt ta på sig allt risk som ett ägande innebär. I Harry Flams senaste beräkning där han motiverar att vi inte har en bostadsbubbla så har han helt glömt bort den riskpremie som ett bostadsköp innebär. En bostadsköpare tar på sig all risk med att en bostad stiger och sjunker i värde, vilket gör att detta bör inte räknas med i boendekostnaden. Att nu också motivera att prisökningen bör vara likt inflationen, samtidigt som den verkligen inte varit det de senaste 20 åren motsäger också argumentet.

Ett bra mått på prisökning enligt min mening är disponibel inkomst och boendekostnad. Det har klart visats att vi spenderar samma belopp på bostaden över tid i del av inkomsten, runt 30 %. Det innebär att prisökningen beror av två faktorer, kostnaden för att bo samt ökningen av disponibla inkomster. Nu är vi i slutet av den cykel som gynnat båda. Vi har haft otrolig minskning av kostnaden för att bo, genom slopad fastighetsskatt och minskade räntor, samtidigt som de disponibla inkomsterna har ökat med nästan 4 % per år de senaste 10 åren. Det innebär att vi har riktigt låga boendekostnader jämfört med tidigare. De flesta bedömare är ganska övertygade att det motsatta kan komma att ske nu, vi får ökade boendekostnader och minskad tillväxt i disponibel inkomst, vilket gör att vi bör börja gå åt andra hållet i bostadspriser.

Jag tycker att Thomas Picketty har en bra bedömning på kostnaden för en bostad. Han jämförde hyror i centrala Paris med kostnaden och såg att det innebar en reel avkastning på kapital på 3 %. Han menade på att på sikt bör det ligga runt 4 %, och motiverade då att hyrorna skulle öka. Själv tycker jag också att en avkastning på 3-4 % är rimlig, då det täcker den långsiktiga kostnaden för ett bolån. Ur denna synvinkel bör en bostad som kostar 2 miljoner kosta mellan 5 000 kr - 6 700 kr per månad i kapitalkostnad. För exemplet med 2:an innebär det en boendekostnad om 8000 - 9700 kr per månad. Intressant nog ligger hyrorna på den "fria marknaden", alltså andra-hand och nyproduktion, runt detta pris. Detta skulle kunna motivera höga priser. Så beroende på vilka mått vi ser det på så är det svårt att avgöra dagens läge. Om vi hade haft marknadshyror hade det varit mycket lättare.

Kollar vi på länder med marknadshyror, t.ex. Frankrike och England, så ligger de enligt The Economist på liknande nivåer som i Sverige när det gäller bostadspriser i förhållande till inkomst och hyror. I alla tre länder är bostadspriserna 25 % över snittet mot inkomster de senaste 40 åren och bostadspriser som är 30-50 % snittet mot hyror de senaste 40 åren. Sverige ligger faktiskt under England när det kommer till bostadspris/hyra kvot. Kollar vi historiskt sett, så brukar perioder av denna övervärdering i olika länder återgå till en mer normal värdering, speciellt efter de har toppat efter en brant uppgång, vilket de verkar göra nu både i Sverige och UK. Det innebär att bostadspriserna kommer att falla 20-30 % mot inkomst under en period på ca 5 år.
Så själv gör jag bedömningen att man bör vara försiktig att ge sig in i bostadsmarknaden i dagsläget. Behöver man köpa, eller har redan köpt så tycker jag att man bör fundera över hur man klarar en långsiktig ränta på 5 %. Själv tycker jag att det viktiga är att jämföra boendekostnaden med en hyreskostnad. Man köper för att bo, och värdestigningen kommer inte gynna en under den tid man bor. Att bostaden stiger i värde är en kompensation för den risk som du tar genom att köpa. Om marknaden följer det historiska mönstret på olika bostadsmarknader i världen så kan vi se ett rally nu, som sedan slutar i ett prisfall på 20-30 % mot inkomster de närmaste 5 åren. Om inkomsterna ökar med ca 3 % per år, innebär det ett reellt prisfall på 7-19 %. Men vi får se, det har i alla fall varit billigast att köpa en bostad i lågkonjunktur.

Taggar (blogg): 
1 maj 2015

Småbolag eller ej?

Nu ett mindre självömkande inlägg om ett dilemma jag haft sedan jag startat med aktier: Småbolag eller ej?

Det här är nog något alla värdeinvesterare står inför. Småbolag har oftast den saftigaste värderingarna, många med låga P/E-tal och saftiga utdelningar. Här definierar jag småbolag som bolag som ej är mid eller large cap. Dessa kallas i Europa som småbolag, medan i USA kallas de oftast micro cap. De är också många, i Sverige är ca 150 bolag på large och mid cap medan resten av de 500 noterade bolagen finns på mindre listor. Detta gör det också attraktivt, det är mycket roligare att leta runt bland 500 bolag än bland 150 bolag. Efter en snabb genomgång så hittade jag 6 av 47 företag med EBIT/EV över 10 % på svenska börsen på large och mid cap, 8 av 35 med direktavkastning över 5 % och 10 av 82 med P/B under 1. Så en klar majoritet av lågt värderade företag finns bland småbolagen, detta gör det riktigt attraktivt att investera där. Men, tyvärr verkar inte investeringsstrategierna fungera lika bra bland dessa företag.

40 procent 20 år har skrivit ett bra inlägg om detta. Runt 70-80 % av aktierna på small cap och first north har varit förlustaffärer jämfört med 20-35 % av aktierna på large och mid cap över längre sikt. När man då kollar vilka som varit vinster blir förhållandet det motsatta. Så ca tre av fyra aktier blir vinst bland de större bolagen, medan tre av fyra aktier blir förlust av de mindre. Som ny inom aktievärlden så känns det mycket mer vettigt att satsa på de större aktierna där man har lättare chans att lyckas. Det är också intressant att läsa kommentarerna i inlägget. Aktieingenjören och Kenny på Aktiefokus menar att man med genomgående analys kan pricka dessa runt 20-30 % som går bra eller de 10 % som går riktigt bra. Denna är baserad på en större analys över marknaden, historisk utveckling och tillväxtpotential för företaget. Detta kan nog gå, men själv är jag skeptiskt. Detta då jag läst mycket litteratur i ämnet på senare tid som visar på att analyser stämmer sällan, vi som människor överskattar oftast potential och antar att historisk tillväxt fortsätter. Därför tillämpar jag min mer "contratian" strategi och köper ej så omtyckta bolag som är på väg att värderas upp. Det går nog om man är bra analytiker att ta fram bra bolag, Warren Buffett lyckades bra (även om han mest lyckades bra med stora bolag), men jag är inte så bra på det så jag avstår.

När vi då kollar på kvantitativa "contratian" strategier, som att endast köpa bolag baserat på P/B eller EBIT/EV oavsett historik, så dyker också här upp data som talar emot småbolag. Quant-investing.com testade olika strategier för olika market cap sizes och visade att företag med hög EBIT/EV eller låga P/B-företag gick bäst för mid cap och large cap. Det enda som visade sig bättre för small cap var momentum. Liknande resultat fås av att testa strategierna på Börsdata.se. Testar man strategierna där med eller utan småbolag så fås oftast lägre avkastning om man tar med småbolag eller endast koncentrerar sig på dessa. Så även om värderingarna bland småbolag är attraktiva så är dessa inte så bra att ta med i strategin. Dessutom så görs oftast tester på amerikanska aktier på företag ner till 50 miljoner dollar, vilket oftast svenska småbolag ligger under. Detta gäller bland annat Greenblatts och Carlisles resultat, vilket gör att man kan även här vara skeptisk till småbolag.

Så med detta sagt så har jag återigen motiverat både för er läsare och för mig själv varför det är bra att undvika småbolag. Själv investerar jag inte i dessa i min kvantitativa portfölj, men har några i min aktiva. Jag har börjat inse att det kanske inte är en sån bra idé trots allt att ha i min aktiva, då det är svårt för marknaden att uppmärksamma småbolag. Jag insåg att många av de småbolag jag har i portföljen har varit Magic formula aktier länge enligt screenern på Börsdata, vilket betyder att de fortsatt kan värderas lågt. De enda som skulle vara okej är bolag som värderas kring en miljard, dessa är på gränsen att flyttas upp till mid cap. Men under det kommer det nog att bli stopp. Inte ens småbolagsfonderna investerar i mindre bolag än de med en miljard i börsvärde. Bättre är att istället blicka ut över gränserna för att hitta andra intressanta bolag.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2018 (15)

Taggar