Investerarfysikern
Likes
752
Antal inlägg
1391
Följare
141
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
6 september 2017

Tvåårsjubileum för kvantitativa portföljerna

Vid månadsskiftet firade mina fyra svenska kvantitativa portföljer två och de har nu representerat mitt svenska kvantitativa sparande sen dess. Portföljerna har i stort sett varit liknande sedan start med fyra portföljer á 10 aktier i varje där vardera portfölj uppdateras en gång per kvartal (innehaven behålls i ett år). Enda stora skillnaden var att jag hade en Magic formula-portfölj som jag tagit bort. Men anledningen till det var att den i stort sett gav liknande avkastning som de andra fyra, vilket kändes överflödigt. Jag verkade också ha tur med tajmingen för Magic formula-portföljen, då en bevakningsportfölj skapades samtidigt och gett en negativ avkastning på -8 % i år.

 

Avkastningen för de fyra portföljerna sedan start är följande:

 

 

Totalt har de gett 51 % i avkastning, vilket ska jämföras med 18,4 % i avkastning för index. Det betyder en årlig avkastning på runt 23 % per år. Det var främst första året de gick klart bättre än index. Senaste året har de gett en avkastning på 14 % mot 11,9 % för index.

 

De individuella portföljerna har gett följande avkastning:

 

Trendande värde

 

Trendande EV/EBIT

 

EV/EBIT

 

Sammansatt värde

 

Som syns ovan skiftar avkastningen markant för de olika portföljerna under olika perioder och totalt under perioden. EV/EBIT har fungerat bra med momentum, medan sammansatt värde gick bättre än trendande värde. Det visar vikten av att det kan vara bra att blanda flera olika strategier så som här. Kollar man i den sammanslagna rapporten längst upp är avkastningen också mer jämn och bättre under åren. Sämsta portföljen har endast gett 3 % avkastning senaste året men de har ändå alla slagit index tillsammans.

 

Nu har vi sett ett år där portföljerna gått klart bättre än index, ett år som gått något bättre än index. Vi får se om nästa år är det år då de går sämre än index, för det händer emellanåt också (var 3-5:e år). Oavsett har de visat att med enkla regler går det att få bra avkastning. För den som vill lära sig mer och komma igång själv att investera efter kvantitativa strategier har jag startat en tjänst för det, Börslabbet

Taggar (blogg): 
4 september 2017

Trendverktyg på Börslabbet

Börslabbet firar snart tre månader och det sker en fortsatt utveckling med tjänsten. Utöver screenern, månadsbrev och Börslabbetportföljen som uppdaterades nu i månadsskiftet har tjänsten nu också kurser. Senast startade en grundkurs i diversifierade portföljer där man bland annat kommer att få veta hur man sätter ihop en portfölj liknande min och backtest på denna (som faktiskt var över förväntan). Nu är det dags för ett tredje tillskott; olika trendverktyg.

 

Många medlemmar här på bloggen och på Börslabbet är intresserade av just trendföljning och hur man kan implementera det i sin portfölj. Därför startade jag just grundkursen i trendföljning för att förklara teorin bakom och hur man själv kan implementera det. Men det svåra är oftast att praktiskt implementera strategierna och för att underlätta ytterligare för Börslabbets medlemmar har jag nu lagt till en sida med trendverktyg. Framöver kommer jag också använda dessa verktyg i kurserna, för att visa hur man kan använda de på enkelt sätt.

 

Sidan med trendverktyg innehåller dels ett grafverktyg likt det på Börsdata (se nedan), där man enkelt kan ställa in glidande 200-dagars medelvärden för olika index (se listan till höger). Utöver det finns också signaler för Dual momentum mellan Sverige och Global samt signaler för Global taktiskt tillgångsallokering. Båda signalerna har jag aktivt använt i mina investeringsbeslut i trendföljande signaler och Global taktiskt tillgångsallokering-signalerna går att använda om man vill utföra en strategi som GMOM på egen hand.

 

 

För mera detaljer om de respektive verktygen, läs inlägget som publicerades på Börslabbetbloggen (endast för medlemmar). 

Taggar (blogg): 
2 september 2017

Deja vu i Bitcoins och krytpovalutor?

Bitcoin har gått upp ordentligt i år och det är svårt att missa uppmärksamheten den får när tidningar gör "blivit rik"-reportage (som nu också kommit i Business Insider och ett ytterligare i SvD). Bitcoin-priset ligger i skrivande stund på över 4500 USD, upp från 200 USD från drygt 2 år sedan. Det innebär en uppgång på runt 22 gånger, vilket är en enorm uppgång.  Nedan visas en graf över utvecklingen för det senaste året. 

 

 

 

De andra kryptovalutorna har gått ännu bättre, där Etherum är näst störst och ungefär hälften så stor jämfört med Bitcoin. Totalt utgör nu Bitcoin bara runt hälften av hela marknadsvärdet för kryptovalutor.

 

Själv känner jag lite deja vu-känsla av denna uppgång. Senast vi såg detta var i slutet av 2013, då Bitcoin på ett halvår gick upp från ca 100 USD till 1200 USD. Total market cap uppgick då 15 miljarder USD och det var då andra kryptovalutor började bli stora och såg ökningar som idag. Det var då jag först läste på om Bitcoin och köpte mina första. Testade också på att mynta kryptovalutor och förstå sig på communityt och vad hela tekniken bygger på. Det var också intressant nog första bubblan jag var aktivt med i.

 

Det intressanta är att se vad som hände året efter den bubblan. Nedan visas toppnoteringarna från december 2013 på Coinmarketcap.com. Då noterades Bitcoin i 1083 USD, en fjärdedel av dagens nivå, samt de andra kryptovalutorna som var klart mycket mindre.

 

Coinmarketcap Historical Snapshot 2013-12-01

 

Vad hände året efter? Nedgångar efter förra bubblan från december 2013 till februari 2015 var följande:

 

1. Bitcoin -80 %

2. Ripple -90 %

3. Litecoin - 95 %

4. Peercoin -97 %

5. Namecoin -97 %

 

Det är i helt klart samma nivå som IT-aktierna efter IT-bubblan. Nu är Ripple upp 4 gånger och Litecoin upp 50 % sedan toppnoteringen 2017, men visar ändå på volatiliteten och de stora nedgångarna som följer denna typ av bubbla. Skillnaden är också att i dagsläget är att totala market cap 150 miljarder USD, alltså 10 gånger högre än det 2013.

 

Förespråkarna av Bitcoin har förhoppningen att den antingen ska byta ut dagens transaktionssystem eller guldet. Dagens värdering för guld är 7 800 miljarder, vilket gör att kryptovalutor utgör 2 % av det värdet. Så om kryptovalutor ska bli lika värt som guld kan de gå upp 50 gånger till, eller till över 100 000 USD per Bitcoin som många förespråkar.

 

Det verkar som att Bitcoin verkar vara här för att stanna, annars hade vi nog troligtvis inte återigen sett en uppgång efter förra bubblan. Till vilken värdering är däremot frågan och om vi ser en bubbla i dagsläget. Blockchain är en intressant teknik, men jag ser ett antal problem med Bitcoin vilka är följande:

  • För volatilt för att ersätta existerande valutor för överföringar.
  • Finns inget som hindrar att skapa nya kryptovalutor, i dagsläget finns det över 800. 
  • Problem med dyra överföringar i dagsläget med Bitcoin. Kan kosta närmare 30 kr per överföring.
  • Bitcoin börjar avknoppas och det börjar bli mer och mer olika Bitcoins. Senast var det Bitcoin cash som värderas till en sjundedel av Bitcoin.
  • Bitcoin som tillgång ger inga utdelningar/ränta så som majoriteten av världens tillgångar. Värdet är bara vad folk sätter det till, som guld och samlingsföremål.
  • Guld är fysiskt och i begränsad mängd. Bitcoin kan försvinna genom att skicka till fel adress och så vidare. Inte alls uppbackat på samma sätt som guld.
  • Om man vill använda blockchain finns det inget som hindrar en bank eller liknande för att starta sin egen blockchain för sina transaktioner. 

 

Det finns mycket som talar emot Bitcoin och för min egen del är en av de främsta osäkerheten och att det är en elektronisk tillgång. Man märker att det är ganska lätt att tappa bort Bitcoin, vilket gör att jag inte är bekväm med att ha för mycket. Men jag tror på tekniken och blockchain verkar vara ett riktigt smart system för att föra över pengar i ett decentraliserat nätverk användande kryptering. 

 

Det svåra att säga är vad vi kommer se av Bitcoin framöver. Själv tror jag vi är i en bubbla för tillfället och kommer nog se att Bitcoin kommer falla ner till en mer stabil nivå på kanske 1000-2000 USD igen. På sikt kanske den kommer gå upp igen då vi ser att det finns en vilja att använda Bitcoin som investering. Kryptovalutorna kan bli värt över 1 000 miljarder USD på sikt (6-7 dubbling mot idag), men om det skulle ske så kommer det ta ett tag som med alla nya tekniker. För att jämföra är det motsvarande Australiens eller Koreas börsvärde.

Taggar (blogg): 
31 augusti 2017

Svenska dollarmiljardärer

Efter en diskussion på jobbet med mina internationella kollegor blev jag intresserad att kolla upp antalet svenska dollarmiljardärer. Anledningen till detta är att många ser Sverige som ett land med höga skatter och jämlikhet, men det få vet är att jämlika inkomster till trots har vi stor skillnad i förmögenheter. Sverige är också ett av de länder i världen där man har bäst möjligheter att skapa sin egen rikedom och lyckas med företag, vilket man kan märka i listan av dollarmiljardärer. Då vi också haft en av världens bästa börser de senaste 100 åren kan man förstå varför så är fallet.

 

På Forbes lista av dollarmiljärderar finns totalt ca 2000 och där Bill Gates är etta, Warren Buffett är två och Jeff Bezos är trea.

 

Om vi kollar Sverige så finns det totalt 32 stycken med på listan där H&M grundaren Stefan Persson toppar listan. Efter kollat igenom listan lite mer så finns där inte Invar Kamprad, familjen Wallenberg och Lundin som snarare utöver indirekt kontroll av sina företag, och därmed inte har en registrerad rikedom över en miljard dollar, trots att de egentligen har det. Så det är aningen mer än 32 svenska dollarmiljardärer.

 

Om vi tar jämförbara länder i Europa fås följande antal dollarmiljardärer:

Belgien: 2

Schweiz: 34

Norge: 14

Österrike: 8

Nederländerna: 10

 

För jämförelse några större länder:

Australien: 33

Kanada: 39

Spanien: 25

Frankrike: 38

Italien: 42

 

Intressant är det bara Schweiz och Norge av ovan länder som matchar Sverige i antal dollarmiljardärer per capita. Också Credit Suisse Global Wealth report visar på att Sverige tillsammans med Norge och Schweiz toppar listan på antal dollarmiljonärer per capita. Utöver det är antalet svenska dollarmiljardärer i nivå med andra större länder.

 

Så trots hög beskattning går det bygga en förmögenhet i Sverige. Men också på grund av att när det kommer till just beskattning av kapital är vi unika här i Sverige med ingen arvsskatt, knappt någon fastighetsskatt och bra schablonbeskattning på aktier i och med ISK. Detta med ökande bostadspriser har dessutom lett till att vi aldrig varit så rika som vi är nu.

 

Mer läsning:

https://www.va.se/nyheter/2016/12/07/sveriges-178-miljardarer-2016/

Taggar (blogg): 
28 augusti 2017

Svenskar har aldrig varit rikare

Ett av det vanligaste misstagen investerare gör är att anta att trender fortsätter i all evighet, speciellt det som skett senaste åren. Det är därför intresset för börsen är som högst på precis innan börstoppen och som lägst precis vid börsbotten. Vi har nu haft en långvarig uppgång senaste 5 åren och den mindre nedgång vi hade under 2015-2016 snarare ökade intresset för börsen (antalet ägare i större bolag på Avanza har dubblats senaste två åren). 

 

Detsamma gäller bostadspriserna. Dessa har ökat med 60 % senaste 5 åren och över 70 % för bostadsrätter enligt Valueguards bostadsprisindex. Allt har ökat rejält i värde och kollar vi över en längre period, sedan krisen i början på 90-talet, har vi sett en avkastning på 300 % på småhuspriser (källa SCB) och 2100 % avkastning på Stockholmsbörsen (källa SIX). Det har resulterat i att svenskar aldrig har varit rikare än i dagsläget, enligt ny data från SCB och Daniel Waldenström (se Waldenströms Ekonomistas-inlägg). 

 

Nedan visas en graf från Ekonomistas-inlägget över nationalförmögenheten i Sverige sedan 1870. Vi ser att rikedomarna ökade fram tills första världskriget och uppnådde totalt 500 % av BNP. Därefter minskade de fram tills 1950 och höll sig på en låg nivå till 1990. Efter 90-talskrisen har de privata rikedomarna skjutit iväg och totalt är nationalförmögenheten närmare 600 %, nära nivåerna i Storbrittanien och Frankrike. 

 

 

Kollar vi på vad de privata förmögenheterna består av ser vi att det i stort sett är hälften finansiella tillgångar och hälften icke-finansiella (bostäder etc). De finansiella tillgångarna är ungefär till hälften våra pensioner och en stor del av uppgången kommer just från att vi har det pensionssystem vi har idag. 

 

 

I dagsläget ser det ut som att trenden kommer fortsätta uppåt och vi kanske når upp till de nivåer på nationalförmögenhet runt 700 % av BNP som rådde under 1700- och 1800-talet i Europa. Denna trend är inte bara här, utan finns i andra länder runt om i Europa. Däremot, kollar vi på andra länder som USA och Tyskland har de endast en nationalförmögenhet på 400 % av BNP. Oavsett kommer vi nog inte se en liknande expansion som vi sett senaste 20 åren under kommande 20 år.

 

Med det sagt tror jag att man bör sänka förväntningarna på avkastning framöver eftersom vi troligen inte kommer ha samma expansion av kapitalet framöver. Det kan fortsatt fortsätta uppåt, men vi befinner oss på nivåer vi inte sett tidigare här i vårt land. Det ska bli intressant att se vad som händer framöver.

Taggar (blogg): 
24 augusti 2017

Ökat byggande och påverkan på bostadspriser

Nyheterna duggar tätt om bostadsbrist, höga hyresökningar och att man tjänat över 1000 kr om dagen för att bo i Stockholm. Senaste är att hälften av privathyresvärdarna sätter hyran själv i nybyggen. I princip innebär det att vi närmast ser marknadshyra på nya hyresrätter, något man här i Uppsala märkt med att hyran på nya hyresrätter är i nivå med andrahandskontrakt.

 

Utöver det byggs det rekordmycket. Byggandet har dubblats senaste åren i många områden och fortsätter trenden är det närmare ca 75 000 bostäder i Sverige i år som påbörjas. Det kan jämföras med de 40 000 som påbörjades under 2014.  Då det tar något år att slutföra bostäderna så eftersläpar denna statistik. Drygt 40 000 slutfördes under 2016 och beräknat utifrån påbörjade bostäder bör det komma ut drygt 50 000 bostäder i år, 60 000 bostäder under 2018 och 75 000 bostäder under 2019. I jämförelse kom det ut i snitt 25 000 bostäder per år under åren 2000-2015. På orter som Stockholm och Uppsala kommer det komma ut nästan dubbla antalet bostäder under 2017-2019 än under 2014-2016.

 

Redan nu kan man märka att ökningen av byggandet har hjälpt till att motverka den bostadsbrist som finns. På mitt kontor där de flesta kommer från utlandet för att jobba tillfälligt under några år i Sverige har man märkt en stor skillnad. Från att det var riktigt svårt att hitta boende för 2-3 år sen har det blivit lättare och flera har fått erbjudanden på förstahandskontrakt ganska snabbt. Oftast är det i just nyproduktion eller upprustade områden.

 

Andra signaler på att vi verkar se en tillgång som överstiger efterfrågan är att byggbolag börjat få svårt att sälja nya bostäder och lockar med slopad avgift under flera år. Många av köpen av nybyggda lägenheter har varit drivna av spekulation och har flera som jag känner som flyttat in i nyproduktion där en stor del av grannarna köpt för att sälja direkt. Det har varit en extremt lönsam affär med de senaste årens uppgång, det ska bli intressant att se vad som händer om vi ser en klart högre tillgång.

 

Trots att byggnationen är rekordhög är den inte så hög i relation till hela beståndet. I Stockholm är det endast 2 % av hela beståndet, medan här i Uppsala är det på höga 4 %, något kan vara anledningen till att det blivit enklare här. Med ett uppdämt behov kan det vara något som behövs. Trots det ska det bli intressant vad för effekt denna boom i nybyggen kommer ha. Om vi kollar svensk mäklarstatistik så har prisuppgångarna avtagit något på senare tid i detta område, till skillnad mot Malmö och Göteborg där det tilltagit.

 

Vi får se vad det ökade byggandet kommer ha för effekt på bostadspriserna och om det kommer att bli lättare att få tag på en bostad framöver i de större städerna. Troligen har det något dämpande effekt framöver och bostadspriserna kommer kanske inte öka med de 5 % mäklarna tror.

Taggar (blogg): 
22 augusti 2017

Slår enskilda aktier räntepapper?

En ny studie som publicerades i år som heter "Do Stocks Outperform Treasury Bills?" tyckte jag är intressant att tipsa bloggens läsare om. Själv fick jag nys om studien genom att lyssna på Meb Fabers podcast i ett avsnitt med fokus på de billigaste länderna i dagsläget. Kan rekommendera på att lyssna på avsnittet, då de tar upp intressanta teman som är dagsaktuella på börsen. 

 

Artikeln handlar om ifall enskilda aktier slår räntepapper. Alltså; lönar det sig i snitt att investera i en enskild aktie jämfört med att investera i räntepapper? Resultatet var slående och här är sammanfattningen av artikeln (finns också sammanfattad i denna artikel):

Fifty eight percent of CRSP common stocks have lifetime holding period returns less than those on one-month Treasuries. The modal lifetime return is -100%. When stated in terms of lifetime dollar wealth creation, the entire net gain in the U.S. stock market since 1926 is attributable to the best-performing four percent of listed stocks, as the other ninety six percent collectively matched one-month Treasury bills. These results highlight the important role of positive skewness in the cross-sectional distribution of stock returns. The skewness arises both because monthly returns are positively skewed and because compounding returns induces skewness. The results help to explain why active strategies, which tend to be poorly diversified, most often underperform.

 

Alltså, 58 % av alla aktier hade under sin livstid en avkastning lägre än enmånads räntepapper. Sedan 1926 har hela avkastningen av USAs börs varit på grund av de bästa 4 procenten av aktierna, medan de andra 96 procenten gav en avkastning likt enmånads räntepapper.

 

Det är ganska slående resultat ändå, något som är viktigt att komma ihåg som aktiv investerare och som skribenten påpekar gett upphov till varför de flesta aktiva investerarna underpresterar börsen. Då endast 4 % av aktierna ger nästan all aktieavkastning innebär det att man ska ha riktigt tur med att välja rätt aktier. Dessutom, i och med beteendemässiga mönster, tenderar investerare sälja vinnarna och behålla förlorarna, vilket gör att nästan inga behåller dessa 4 %.

 

Som jag ofta skrivit på denna blogg tidigare är aktiv stock-picking riktigt svårt, varför de flesta passar bättre att investera efter enkla metoder, antingen genom index eller genom kvantitativa strategier som jag skriver om här på bloggen och Börslabbet. Som exempel har min Shareville-portfölj slagit alla aktiva svenska fonder och är i topp 10 % av Sharevilles portföljer. Portföljen tog mig en timme att skapa och har sen dess legat orörd. Men det är en hel del efterforskningar bakom portföljen, och det är en av de stora anledningarna till att jag också skapade Börslabbet, för att hjälpa andra investera kvantitativt.

 

Men som artikeln också visar; man kan göra bättre och man lyckas riktigt bra om man väljer de 4 procenten av aktierna som driver börsen. Men oddsen är emot en och man kan resonera på samma sätt om man spelar på lotto. Trots allt så är det kapital man vill ska växa för framtida konsumtion, som man helst gärna inte spelar bort.

Taggar (blogg): 
17 augusti 2017

Har vi sett börsen toppa?

Börsen går i cykler och tenderar att följa olika sorters mönster, både säsongsmönster och mönster kopplade i den underliggande ekonomin. Vi är just inne i en högkonjunktur, vilket gjort att börsen nu gått upp sedan förra lågkonjunturen 2012. Frågan är om konjunktursignalerna och börstrenden indikerar att börsen har toppat?

 

Kollar vi på historisk data är Stockholmsbörsen starkt korrelerad till konjunkturen. Också i USA är detta fallet, där arbetslösheten har fungerat som ett bra mått. Här i Sverige fungerar konjunkturbarometern bättre och indikerar att vi befinner oss i en högkonjunktur sedan slutet av 2016 (över 110). Senast det skedde var under 1999-2000, 2006-2007 och 2010, vilka alla efterföljdes av nedgångar på börsen, se graferna nedan.

 

 

Vi kan också avläsa ett säsongsmönster i dessa konjunktursignaler. Oftast går ekonomin in i överhettat läge/högkonjunktur (över 110) under andra halvan av året. Sen pågår högkonjunkturen i 8-10 månader framöver. Därefter faller konjunkturbarometern och börsen. Det leder till att börsen går bra under våren under högkonjunkturen, men vänder sedan under sommaren och efterföljande höst. Samma mönster observerades senaste tre konjunkturtopparna och hittills i år har börsen följt det mönstret och vi är 8 månader från att vi gick in i högkonjunktur. 

 

 

Vad innebär det om vi nu sett en konjunkturtopp? Kollar vi de tre senaste börsnedgångarna innebär det nedgångar på -70 %, -60 % och - 30 % i index. Hur djup en kommande börsnedgång kommer vara vet ingen, det är bara att hoppas på att börsen inte förlorar två tredjedelar av värdet igen.

 

Nu vet vi inte om detta är en konjunkturtopp eller börstopp och många fick fel när de utlyste att 2015 var en sådan. Men då såg vi inte lika överhettad konjunktur som i dagsläget, samt att små toppar i konjunktur och börs skedde både 1997-1998 och 2006. Det ska bli intressant att se utveckling framöver och under tiden kan det vara bra att fundera på om man är tillräckligt diversifierad. 

Taggar (blogg): 
14 augusti 2017

Minskar aktieexponering marginellt

Vi börjar alltmer närma oss en konjunkturtopp och konjunktursignalerna visar på att vi är i en högkonjunktur. Konjunkturen brukar korrelera bra med börsen och det indikerar att vi börjar närma oss en topp på börsen. Trots det är värderingarna spridda över världen och det är svårt att tajma börsen, varpå vi kan se fortsatta uppgångar framöver. För egen del har jag valt att under året rotera något mot mer defensiva tillgångar och minska min aktieexponering.

 

Det är inte jättestora förändringar som jag gör i portföljen i och med detta. Det innebär främst att jag minskar mitt månadssparande i aktier och koncentrerar det i annat. Mitt mål är att ligga på mellan 50-60 % aktier i portföljen, vid årets början var det närmare 60 % och målet har varit att minska det något. Utöver det kompletterar jag portföljen med innehav i guld och större allokering till kontanter. Min nuvarande allokering är följande:

 

55 % Aktier

30 % Trendföljning

10 % Kontanter

5 % Guld

 

I dagsläget ligger fördelningen på 55 % aktier och fokus ligger på att hålla det kring 50-55 %. Skillnaden är inte så mycket, men det känns tryggare att inte köpa för mycket nu när allting ser bra ut och vara lite mer defensiv. Minskningen är också inte genom att sälja av, utan sker genom att rikta om månadssparandet.

 

För att testa min allokering valde jag också att göra ett större test som kommer upp på Börslabbet framöver. Men resultatet blev i alla fall grafen nedan för portföljen under åren 1972-2016 där globala index fick representera aktiedelen. Sämsta årsavkastningen är totalt -15 % i SEK och -18 % i USD, så i nivå med Ray Dalios All Season Portfolio och Permanenta portföljen/RikaTillsammans-portföljen (jmf här). Mer info i inlägget på Börslabbet.

 

 

 

Vill avsluta med att säga att tajma börsen är extremt svårt. Senast jag valde att minska min exponering var under sommaren/hösten 2015, något som inte visade sig ge bra resultat då portföljerna gick riktigt bra efterkommande år. Min lärdom från det är att inte göra stora förändringar i portföljen. Nedan visas min portföljfördelning sedan början av 2015. I stort sett ganska jämnt med något ökande aktiedel fram tills mitten av 2016, sen dess ganska konstant.

 

Taggar (blogg): 
11 augusti 2017

Är du tillräckligt diversifierad?

Jag har skrivit en hel del om diversifiering här på bloggen och vikten av den. Speciellt nu i goda tider, då både börsen är kring toppnoteringar, bostadspriserna på topp och ekonomin går på högvarv kan det vara ett bra läge att se över sin diversifiering. Min känsla har varit att många har gjort en bostads- eller aktiekarriär och diversifierar genom att köpa antingen bostad eller aktier för pengarna, beroende på vad man initialt investerat i. Vill lyfta fram i detta inlägg att det kanske inte är tillräcklig diversifiering, speciellt om boendet är belånat.

 

Vi har sett en ordentlig uppgång i både börs och bostadspriser senaste 5 åren. Börsen gett 100 % avkastning (SIXRX) och bostadspriserna är upp 60 % (Valueguard) senaste 5 åren. Kollar vi sedan 1992 är stastistiken ännu bättre, vi har sett en avkastning på 300 % på småhuspriser (källa SCB) och 2100 % avkastning på Stockholmsbörsen (källa SIX). Det har resulterat i att svenskar aldrig har varit rikare än i dagsläget, se Waldenströms Ekonomistas-inlägg. Det har varit relativt lätt att tjäna pengar på både bostad och börs så länge man varit investerad och ännu bättre avkastning har fåtts genom belånat boende.

 

För att undersöka min tes om att de flesta var investerade i bostad, aktier eller en kombination av båda valde jag göra en undersökning på Twitter. Roligt nog fick jag bra med svar och över 600 svar. De flesta sa att de mestadels hade aktier. Därefter en kombination av aktier och bostad. Endast 16 % hade flera olika tillgångar än de nämnda. I dagens läge, med konjunkturen på topp, börsen på topp och bostadspriserna på topp kan det vara något riskfyllt att bara vara investerad i aktier och bostad.

 

 

För att ta ett exempel så kan vi se utvecklingen under 90-talskrisen. Vi vet inte om det blir en liknande kris idag, men om en bostadskrasch, lågkonjunktur, budgetkris på grund av flyktingmottagande, etc etc går i uppfyllelse skulle det kunna hända. Vad är då worst-case-scenario?

 

Säg att man har 1 miljon i aktier och 1 miljon i bostaden med 80 % belåning (5 miljonersvilla eller liknande), totalt 2 miljoner. Börsen kraschar med 60 %, likt de tre krascherna vi såg efter 90-talskrisen, IT-bubblan och finanskrisen. Dessutom går värdet på bostaden ner med 30 %, likt de nedgångar som skedde på 90-talet. Det innebär att man förlorar totalt 2,1 miljoner eller 105 % av värdet. Innan kraschen var man något rik, efter kraschen har man ingenting kvar.

 

Innan man befinner sig i det läget kan det vara bra att fundera över sin egen finansiella situation. Det finns många sätt att investera på i en mer diversifierad portfölj som gett liknande avkastning som börsen men till mycket lägre risk. Är man investerad med mycket belåning i sitt boende kan det vara riskfyllt att vara fullinvesterad i börsen med resten av pengarna. Men också om man har 90 % aktier bör man fråga sig om man klarar nedgångar på -60 %? Och det är bättre att fundera på detta nu än när krisen är här, för då kan det vara försent. Som jag nämnde med utvecklingen ovan är det efter en kris som den på 90-talet man vill vara fortsatt investerad, inte tvingad att sälja. Så ställ dig frågan; är du tillräckligt diversifierad? För tips på diversifierade portföljer, är mitt tips att kolla in Portfoliocharts som har en bra sammanställning.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2018 (15)

Taggar