Investerarfysikern
Likes
734
Antal inlägg
1308
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
10 juni

Tankar om guld och guldbolag

Guld och guldbolag är ett återkommande ämne här på bloggen, mycket för att det varit ett intressant ämne nu senaste åren med det trendskifte som skedde efter en långvarig björnmarknad. Jag har skrivit lite om det i och med min mean reversion strategi och sålde nu för ett tag sen ETF:erna GDX och GDXJ. Jag tänkte återkomma lite till mina tankar om guld och guldbolag i detta inlägg.

 

För det första, guld har varit en bra bra komponent i en portfölj och i både permanenta portföljen och Golden Butterfly har den visat sig ge bättre riskjusterad avkastning än att endast ha aktier och räntor. Den stora anledningen till detta är att guld presterar bra under cykler då aktier och obligationer presterar dåligt, se grafen nedan som är tagen ur denna långa genomgång av guld i dagsläget. Som syns ger både aktier och obligationer hög avkastning när inflationen sjunker, som den gjort senaste 5 åren, medan det motsatta sker vid ökad inflation och där ädelmetaller och råvaror ger bra avkastning. Om nu inflationen kommer stiga framöver är det därför bra att ha guld i portföljen. Jag kan också rekommendera denna genomgång om varför stora hedgefondförvaltare köper guld till sin portfölj, det finns många anledningar.

 

 

En annan intressant graf från samma rapport är den nedan. Den visar att reella tillgångar (i USA) är historiskt lågt värderade mot finansiella tillgångar. Därmed dras slutsatsen att på några års sikt så kommer guld utklassa finansiella tillgångar och ge bättre avkastning. Guld ses i många fall som en slags säkerhet i portföljen för just kriser och nedgångar generellt på börsen, vilket kan komma att ske framöver med en länge förväntad lågkonjunktur. 

 

När man intresserar sig för guld så kommer guldbolag upp som en naturlig variant av en guldinvestering. Men jag har insett på senare tid att sektorn är spridd när det gäller värderingar och det krävs att man läser på en hel del för att förstå branschen och de individuella bolagen. Dessutom korrelerar inte guldbolag riktigt med guld på samma sätt, och har en tendens att korrelera mer med aktier. När jag utvärderade olika portföljallokeringar kom jag fram till att guldbolag inte var ett bra komplement till guld, vilket jag nu fick bekräftat efter min senare investering. 

 

Om vi jämför avkastningen de senaste tio åren i guldbolag med en motsvarande i guld fås grafen nedan (guldbolag ETF GDX genom guld ETF GLD) och följande avkastning:

 

Avkastning senaste tio åren: Guld + 84 %, guldbolag -38 % (inkl. utdelningar)

Avkastning sedan toppen 2011: Guld -32 %, guldbolag - 60 % (inkl. utdelningar)

 

Oavsett ger det stor skillnad i förmån till att ha ägt guld istället för guldbolag de senaste tio åren. Dessutom är volatiliteten avsevärt lägre i guld än guldbolag. Under förra halvåret föll guld med -17 %, medan guldbolag (GDX) föll med -40 %. 

 

 

Trots den låga prestationen de senaste tio åren för guldbolagen så kanske det inte ger en rättvis bild då de genomgått en av de största björnmarknaderna någonsin. Nedan visas olika tjurmarknader sedan 1942 och som visar att det kan ge en bra avkastning framöver för guldaktier. Trots det kommer de att påverkas av övriga aktiemarknaden om vi ser en björnmarknad framöver. 

 

 

Vi har också sett momentum vända i guld och den har både brutit sin långvariga nedåtgående trend samt glidande 200-dagars medelvärde. På ett års sikt är guld fortfarande ner, men om vi kollar i år har guldet utvecklat sig lika bra som börsen. Det är som sagt ett bra komplement till både aktier och räntor, speciellt vid detta läge då räntorna är rekordlåga och börsen dyr. Rent guld kan också vara att föredra av denna anledning, då guldbolag är mer volatila och korrelerar med aktiedelen i portföljen i övrigt. Men kan ärligt säga att jag är dåligt insatt i guldaktier och insett att de är ganska komplexa, varpå jag sålde dem tidigare (utöver att mean reversion-caset är utspelat). Jämförde också ETF:erna IAU och GLD för guldposition och hittade denna genomgång som tyckte att IAU var att föredra för småsparare på grund av mindre positioner och lägre avgift.

 

Jag har nu tagit en liten position i IAU i form av inflationshedge och av liknande anledningar som nämns i denna genomgång om varför stora hedgefondförvaltare köper guld till sin portfölj. Jag har många gånger varit till och från just med att ha guld i portföljen, då det är en tillgång som inte ger mycket större avkastning på sikt, men i det klimat med rekordlåga räntor och rekorddyr börs tycker jag att det kan kännas vettigt med 5-10 % allokering till guld ändå. Guld har i de flesta allokeringar jag sett fungerat som ett riktigt bra komplement och kan komma att göra så framöver likaså.

 

För den som vill läsa mer om guld och guldaktier är CS Investing är en intressant sida. Han som bloggar där är en gammal student av Joel Greenblatt och riktigt dedikerad värdeinvesterare. Letar man runt på sidan finns det en massa bra material att komma åt. Förutom att skriva mycket om värdeinvesteringar har han skrivit mycket om just guld och guldaktier. Här är några länkar till hans inlägg om guld:

http://csinvesting.org/2016/12/22/poster-board-on-sentiment-a-contrarian...

http://csinvesting.org/2016/12/20/overconfidence/

http://csinvesting.org/2016/12/16/the-capital-cycle-junior-mining/

http://csinvesting.org/2016/12/03/where-to-search/

http://csinvesting.org/2016/11/17/when-no-one-wants-em-search-strategy/

http://csinvesting.org/2016/10/19/gold-is-the-worst-investment-in-history/

http://csinvesting.org/2016/10/18/seek-out-the-opposing-view-passive-inv...

http://csinvesting.org/2016/10/03/gold/

http://csinvesting.org/2016/09/02/the-mining-clock/

http://csinvesting.org/2016/08/30/perspective-on-the-gold-miners-managem...

Taggar (blogg): 
8 juni

Bostadspriser - prismodell sedan 1975

I några inlägg här på bloggen har jag undersökt hur bostäder prissätts och hur man kan beräkna avkastningen på dessa. Jag kom fram till en bra modell som visar på hur bostadspriserna utvecklats och det stämde bra med utvecklingen de senaste tio åren, se detta inlägg. Utvecklingen av bostadspriser är helt enkelt styrd av utvecklingen i hyror och utvecklingen i direktavkastning.

 

För att kolla detta på längre sikt så valde jag att gå till SCB:s statistik för fastighetspriser för småhus och utvecklingen av hyror. Förvånande fick jag fram att utvecklingen av båda dessa var mycket lik varandra (förvånande eftersom bostadspriserna i stort sett har följt inflationen under 1875-2000).

 

Källa SCB:

Hyror har ökat från 160 till 1710 (10,7 gånger) under 1975-2016

Småhuspriser har ökat från 59 till 711 (12 gånger) under 1975-2016

 

Så småhuspriserna är endast 12 % dyrare i dagsläget i jämförelse med hyrorna.

 

Men om vi delar upp perioden i två så återfås en annan bild. Under perioden till 1996 var utvecklingen följande:

Hyror ökat från 160 till 1100 (6,9 gånger) under 1975-1996

Småhuspriser ökat från 59 till 184 (3,1 gånger) under 1975-1996

 

Alltså var det riktigt billigt med bostäder på 90-talet med bostadspriser till under 50 % av 1975 års nivå i jämförelse med hyran. Alltså närmare dubbla direktavkastningen, vilket troligtvis var en konsekvens av den höga räntan och kris som rådde.

 

Sedan 1996 har utvecklingen varit den motsatta:

Hyra ökat från 1100 till 1700 under 1996-2016 (55 %)

Småhuspriser ökat från 184 till 711 under 1996-2016 (286 %)

 

Därmed har det skett en återgång till 1975-års nivåer. Det man kan sig fråga i dagens läge är om detta kan motivera fortsatt höga bostadspriser och till och med högre? Kollar vi in The Economist House Price index har de utveckling mot stämmer utvecklingen ganska bra överens, där priserna mot hyran gick ner från 1980 till 1995 för att sedan gå upp och förbi 1980-års nivå.

 

Källa: The Economist house-price index

 

När jag skrev detta inlägg drog jag mig till minnes studie på långsiktig avkastning på kapital ur Pikettys bok "Kapitalet i det 21:a århundradet". Där visas en långsiktig avkastning på kapital under åren 1770-2010 i Storbritannien. "Pure rate of return to capital" är den avkastning som sker i form av utdelningar, räntor och hyror minus kostnaden för förvaltning (inkluderar inte förändring av priser). Som syns nedan var den låg under 1970-1990 ur historisk synvinkel och låg också under 2010. Utifrån den kan man anta att det kommer ligga på 4-5 % framöver, något över dagens och 1980:s nivå. (Som syns i grafen ovan har Sveriges och Storbritanniens huspriser utvecklats ganska lika).

 

 

 

Det är intressant att se hur prisutvecklingen är om man zoomar ut på detta sätt och det visar att det var allmänt ett bra fyndläge för bostäder under 90-talet. Det är också fascinerande hur lång tid dessa cykler tar för bostäder, där de är långt mycket längre en börscyklerna. Vi får se om direktavkastningen kommer pressas ytterligare framöver med låga räntor eller om vi ser en vändning till medlet ovan. Det visar i alla fall att hyresavkastningen i dagsläget endast är en bit lägre än 70-talets och dagens priser kan motiveras i och med ökningarna av hyrorna senaste 40 åren.

Taggar (blogg): 
5 juni

Dålig period för trendföljning

Jag har under senare tid fått frågor om den dåliga prestationen för trendföljande strategier på sista tiden, så tänkte att det kan vara lägligt att gå igenom detta här på bloggen. Som sagt, senaste åren varit dålig period för trendföljning där många strategier har underpresterat index med 10-15 %. Det har gjort att många börjar tveka på strategierna. Men detta är inget ovanligt och som vanligt med aktiva strategier är det inget som alltid fungerar.

 

Om vi ser först till GMOM, som är den breda trendföljande ETF som Cambria (Meb Faber) har och jag har som trendföljande komponent i portföljen.

 

Prestation GMOM 2015-01-01 tills idag:

Inköp 25,42

Nu 24,93

Utdelning 0,85

Totalt 1,4 % avkastning

 

Jämförelse GAA:

Inköp 24,73

Nu 26,01

Utdelning 1,24

Totalt 10,2 % avkastning

 

I jämförelse med den långa varianten (GAA) så har GMOM underpresterat med 10 %. (Notera att USD/SEK har utvecklats + 10 % under samma period, så avkastning i SEK är högre.) Nedan visas utvecklingen för motsvarande strategi hos Extradash (topp 5 alt cash) sedan år 2000 och vi ser att vi varit inne i en av de sämsta perioderna sedan dess. Denna period är ganska lik den 2011-2012 då vi såg nedgångar på många marknader i och med eurokrisen.

 

Meb Faber har också skrivit om varför man bör kombinera trendföljning och en buy-and-hold strategi i sitt arbete Treenighetsportföljen. Bilden nedan är tagen från just denna sammanställning och visar att trendföljning och buy-and-hold varierar att utklassa varandra mellan perioder (det är trend minus buy-and-hold som visas i grafen). Som syns är 10 % underprestation på två och ett halvt år inget ovanligt (kom ihåg det är ackumulerat i grafen nedan).

 

 

En annan trendföljande strategi jag följer och skrivit om här på bloggen är Dual momentum. Om vi kollar avkastningen är den följande:

 

SPP Globalfond 27,5 %

SIX Return Index 35 %

Dual Momentum Sverige/Global 17 %

Global Equity Momentum 18,5 %

 

I snitt är det 13 % underprestation.

 

Nedan visas utvecklingen för några varianter av strategierna som jag uppdaterade i mitt inlägg i februari om strategier för PPM och tjänstepensionen.

 

 

Jag valde att på samma sätt göra en rullande 12-månaders avkastningsgraf med Dual momentum minus ett likaviktat index av Sverige och Global. Nedan visas resultatet. Som syns är det främst i slutet av en bull market (1998, 2006 och idag) och i en vändning av en bear market (2003, 2010, 2012) som Dual momentum underpresterar. Vi ser att det är 9:e gången dual momentum underpresterar index på 20 år, så inget ovanligt.

 

 

Som syns i graferna ovan går trendföljning och buy-and-hold i cykler. Vi är just inne i en cykel där det går dåligt för trendföljning, men det innebär att framöver så finns det stor sannolikhet att trendföljning kan överprestera. Den stora anledningen till trendföljning är att skydda nedsidan och inte riskera kapitalet. Vi har inte sett en större björnmarknad på ett tag vilket gjort att trendföljning inte fått visa framfötterna ordentligt. Vi får se vad som händer när en sån kommer.

Taggar (blogg): 
4 juni

Inköp i net-nets portföljen

I och med uppdateringen av den globala kvantitativa portföljen så uppdateras också min net-net portfölj som ändå skulle balanseras om i juni. Totalt byts 6 av 10 bolag ut i portföljen. Utveckling under perioden 29:e juni tills ombalanseringen den 16:e maj var +43,4 % mot SPP Aktiefond USA + 23,8 %, så klart bättre avkastning än index.

Utifrån de aktier som analyserades under förra året är att net-nets med bra rabatt och hög F-score var de som gick bäst (se nedan). Urvalet av aktier är gjorda från Quant-investing.com. Bolag som undvikits är exploateringsföretag, investeringsföretag och forskningsbolag, som alla har stor kassa men inte ska anses vara net-nets då syftet för dessa bolag är att bränna kassa. Följande blev aktierna:

 

1 Sears Hometown (behåll)

NCAV 213 MUSD, Marknadsvärde 77 MUSD (36 %). F-score 4.

2 Asia Pacific Wire & Cable Corporation (köp)

NCAV 87 MUSD, Marknadsvärde 41 MUSD (47 %). F-score 9.

EDIT: Rabatt är lägre om "non-controlling interest" del av eget kapital dras av.

3 GigaMedia (köp)

NCAV 58 MUSD, Marknadsvärde 32 MUSD (55 %) F-score 4.

4 Energold Drilling Corp (köp)

NCAV 40 MUSD, Marknadsvärde 24 MUSD (60 %) F-score 4.

5 Emerson Radio (behåll)

NCAV 56,5 MUSD. Marknadsvärde 34,1 MUSD (60 %) F-score 7.

6 Bebe Stories (köp)

NCAV 50.6 MUSD. Marknadsvärde 40 MUSD (79 %) F-score 4.

7 Imperial Ginseng Producs (köp)

NCAV 8 MUSD. Marknadsvärde 5,5 MCAD (69 %) F-score 5.

8 Deswell Industries (behåll)

NCAV 40 MUSD. Marknadsvärde 30,3 MUSD (75 %) F-score 6.

9 Richardsons Electronics (behåll)

NCAV 102.5 MUSD. Marknadsvärde 78.4 MUSD (76 %) F-score 5.

10 Allied Healthcare Products (köp)

NCAV 9.4 MUSD, Marknadsvärde 7,92 MUSD (84 %) F-score 5.

 

Fyra av innehaven hade jag i den tidigare portföljen medan 6 nya köps in. De som såldes gav en avkastning på 53 % där det mesta kommer på grund av Bri-Chem som gick upp med 260 %.

Om vi kollar avkastning för enskilda aktier av de jag köpte och gick igenom förra året (förra årets värdering och F-score):

Köpta:

AG&E Holdings -50 %                       (70 % av NCAV, F-score 6, avnoterades)

Bri-Chem 260 %                               (31 % av NCAV, F-score 6)

Deswell Industries 19 %                  (60 % av NCAV, F-score 6)

G Willi Food 62 %                             (55 % av NCAV, F-score 5)

Sears Hometown -50 %                   (55 % av NCAV, F-score 5)

Emerson Radio 95 %                        (30 % av NCAV, F-score 7)

Addvantage Technologies 6 %        (69 % av NCAV, F-score 7)

McCoy Global 9 %                             (70 % av NCAV, F-score 4)

Taitron Technologies 32 %              (54 % av NCAV, F-score 7)

 

Bolag med 60 % och över i NCAV gav 1 % i avkastning.

Bolag under 60 % gav 66 % i avkastning

 

Uppföljning ej köpta:

Beazer Homes, 95 %                         (41 % av NCAV, F-score 6)

Rubicon Technologies, 10 %            (42 % av NCAV, F-score 2)

Allied Healthcare Products, 53 %   (44 % av NCAV, F-score 3)

Giga Media, 10 %                              (47 % av NCAV, F-score 5)

Support.com, 1 %                             (70 % av NCAV, F-score 3)

Echelon corporation, 35 %              (80 % av NCAV, F-score 4)

TSR, 30 %                                          (90 % av NCAV, F-score 7)

Transworld Entertainment, -50 % (90 % av NCAV, F-score 3)

CDI Corp, 10 %                                 (95 % av NCAV, F-score 8)

 

Bolag över 60 % i NCAV gav 5,2 % i avkastning

Bolag under 60 % i NCAV gav 42 % i avkastning.

 

Det är klart mest lönsamt att köpa de allra billigaste aktierna med okej F-score och hade de dyraste i min portfölj istället byts ut mot de billigaste som jag inte köpte av olika anledningar hade bättre avkastning fåtts. Det är också vad de flesta tester visat, att de allra billigaste net-netsen ger bäst avkastning. Framöver kommer därmed de billigaste bolagen köpas in, men det fanns inte så många för tillfället. Det kan också bero på screenern då Quant-investing inte hade lika många net-nets som Screener.co.

Något jag också inte tog hänsyn till var leasing och nya IFRS regler. Se mer i detta inlägg av Cigarrfimpar. Det är ett lite mer komplext som jag inte satt in mig i, så refererar till Cigarrfimpars inlägg. Men de nya IFRS reglerna kommer ändå att påverka alla nyckeltal i screenern när de införs, så det är upp till en själv om man vill "front run" eller inte.

Taggar (blogg): 
30 maj

Bostadspriser - prismodell och framtida scenarion

Att beräkna avkastningen på en bostadsinvestering är något som känns ganska trivialt men ändå kan vara ganska svårt att beräkna då det inkluderar många uppskattningar. Min allmänna uppfattning är att nästan alla som investerar i sin bostad inte har någon genomtänkt kalkyl på olika utfall av vad avkastningen kan komma att bli. Efter av att sätta mig in i djupet i hur man ska beräkna en bostadsinvestering tycker jag att det finns en bra och enkel modell som beskriver avkastningen för en bostad. Tänkte i detta inlägg gå igenom denna modell och framtida scenarion utifrån den.

 

Prisutvecklingen är helt enkelt styrd av direktavkastningen/hyresavkastningen och utvecklingen av hyran. Bostadspriserna har lite mer än dubblats de senaste 10 åren, reglerade hyror ökat ca 30 % samma period (ca 2,5 % per år) medan hyran i nybyggnationer har ökat 40 % (från 1250 kr kvm till 1750 kr kvm för 2:a). I och med presumtionshyrorna reflekterar hyror i nyproduktion ganska bra marknadshyror (här i Uppsala ligger hyrorna på nyproduktion och andrahandshyrorna på bostadsrätter i samma nivå). På grund av det använder jag hyran i nyproduktion som måttstock.

 

Direktavkastningen på bostaden är den hyra man kan få ut av bostaden. I flera av mina beräkningar av direktavkastning på en bostad har jag hamnat på en direktavkastning på 3 %. Denna nivå har minskat de senaste tio åren på grund av avskaffad fastighetsskatt och lägre räntor. Då också hyran ökat kommer det ge en multiplikator effekt. En minskning av direktavkastning från 4,5 % till 3 % ger en 50 % ökning av priset vid konstant hyra (100/0,03 = 150/0,045). Men om en ökad hyra på 40 % ska tas ut blir det multiplicerat med denna ökning för att få ut den nya hyran (140/0,03 = 1,4*150/0,045 = 210/0,045).

 

Om vi summerar:

- Hyreshöjning 40 %

- Minskad direktavkastning 50 %

Totalt prisökning 110 % (likt den faktiska utvecklingen i bostadspriser)

 

En klart enkel modell som förklarar prisutvecklingen i bostadspriser senaste tio åren. Den är klart lik den enkla modell som man kan använda för att förklara utvecklingen i aktiepriser, vilket helt enkelt är direktavkastning plus vinsttillväxt.

 

Utifrån denna modell har jag beräknat några framtida scenarion:

 

Positivt scenario:

- Hyrorna ökar med 4 % per år pga bostadsbrist och avregleringar. Resulterar i 50 % värdeökning (hyresökning) på tio år.

- Låga bolåneräntor på 2 % per år kommande tio år. Direktavkastning minskar från 3 % till 2 %. 50 % värdeökning.

Totalt 125 % värdeökning eller 8,5 % per år

 

Neutralt scenario:

- Hyrorna ökar med 3 % per år. 35 % värdeökning.

- Direktavkastning är densamma, 3 %. 0 % värdeökning.

Totalt 35 % värdeökning eller 3 % per år.

 

Negativt scenario:

- Hyrorna ökar med 2 % per år på grund av lågkonjunktur och överproduktion. 20 % värdeökning.

- Direktavkastning ökar från 3 % till 5 %. -40 % värdeminskning

Totalt -28 % värdeminskning eller - 3 % per år

 

Så i det positiva scenariot mer än dubblas bostadspriserna kommande tio år, medan i det negativa minskar de med -28 % kommande tio år. Som med investeringar i allmänhet handlar det om sannolikheter om vad eventuella scenarior blir. Om vi antar att alla tre scenarior ovan har samma sannolikhet blir den förväntade avkastningen 35 %, i likhet med det neutrala scenariot. 

 

Om man köper en bostad med 80 % belåning blir avkastningen totalt 75 % på eget kapital, eller 5,7 % per år. Men skillnaden är enorm, i det positiva utfallet blir avkastningen 625 % på eget kapital eller 20 % per år, i det negativa - 140 % eller -9,1 % per år. Vi antar också i detta räkneexempel att de 3 % i direktavkastning som bostaden ger i jämförelse med en hyresrätt precis täcker lån efter ränteavdrag och slitage (t.ex. 80 % belåning med 3,5 % ränta innan ränteavdrag och 1 % slitage = 0,8*0,7*3,5 % + 1 % = 3 %).

 

Vi ser tydligt från ovanstående kalkyl att det har ju varit en extremt bra affär att köpa bostad senaste tio åren, men att det kan bli en något sämre framöver. Utifrån de olika scenariona ovan kan utfallet bli mellan - 9 % till + 20 % per år kommande tio år. Det är som en kommenterade på mitt tidigare inlägg om fastighetsinvesteringar; det är mycket beroende på framtida ränteläget om vad som blir utfallet och det är i ett kaotiskt läge på marknaden man kan göra de bästa fynden (till skillnad från dagens). 

 

EDIT: Samma observanta läsare som kommenterade på tidigare inlägg var också observant att notera att det är förändring i direktavkastning gånger förändring av hyra som omvärderar bostadspriset, inte adderat som var i första upplagan av detta inlägg (alltså 40 % * 50 % inte 40 % + 50 %). Inlägget är nu justerat för det.

Taggar (blogg): 
27 maj

Inköp Global trendande värde-portfölj

För några veckor sedan valde jag att skapa en global kvantitativ strategi istället för min amerikanska kvantitativa strategi och internationella ETF:er. Detta då courtaget nu blivit så pass mycket billigare på internationella marknader. Nu har jag gjort inköpen till portföljen som vanligt redovisas i mitt Google docs

 

Inköpen skedde i topp 1 % av Nordamerika och Europa efter value composite och sedan sorterat på 6 månaders momentum via Quant-investing.com. Totalt blev det 10 aktier. Minsta storlek på bolag 50 MUSD och minsta dagliga omsättning var på 125 000 USD för att hitta likvida bolag. Nivån på omsättning var den som var default i screenern och i efterhand kan den ha satts till lägre, men då Avanza inte har alla aktier så skiljde inte det i de aktier man kunde köpa. Med de nuvarande reglerna var det två aktier som inte kunde köpas via Avanza då de var för små. 

 

Följande aktier köptes:

 

Martintrea

Kanada. Tillverkar bildelar. Värderas till P/E 9. Marknadsvärde 965 MCAD (684 MUSD).

 

Navios Maritime Acquisition

USA. Verksam inom shipping. Värderas till P/E 4,25. Marknadsvärde 254 MUSD.

 

Peugeot

Frankrike. Tillverkar bilar. Värderas till P/E 9,5. Marknadsvärde 16 420 MEUR (18 161 MUSD).

 

Office Depot

USA. Säljer kontorsmaterial. Värderas till P/E 5,4. Marknadsvärde 2 853 MUSD.

 

Greenbrier

USA. Säljer tågset. Värderas till P/E 10,5. Marknadsvärde 1 220 MUSD.

 

Lufthansa

Tyskland. Flygbolag. Värderas till P/E 4,5. Marknadsvärde 7 820 MEUR (8 445 MUSD).

 

Assicurazioni Generali

Italien. Ett av världens största försäkringsbolag. Värderas till P/E 11,5. Marknadsvärde 23 940 MEUR (26 171 MUSD).

 

Finnair

Finland. Flygbolag. Värderas till P/E 8,5. Marknadsvärde 665 MEUR (720 MUSD).

 

PARKEN Sport & Entertainment

Danmark. Driver fotbollsarena och andra nöjescenter. Värderas till P/E 12,9. Marknadsvärde 870 MDKK (126 MUSD).

 

Saras

Italien. Raffinaderi. Värderas till P/E 9,6. Marknadsvärde 1 940 MEUR (2 070 MUSD).

 

Värdering i snitt blev: P/E 7,75, P/CF 3,54, P/B 1,07, P/S 0,35, direktavkastning 5 % och F-score 6,5. Uppgång senaste 6 månaderna har varit på 36 %. Totalt blev fördelningen 3 aktier i USA, 1 i Kanada, 6 st i Europa.

 

Fick också en kommentar från en läsare om kritik mot italiensk bokföring i och med mitt förra inlägg. Jag valde gå lite djupare in i frågan och analysera om det är anledning nog för att exkludera italienska bolag. Kollade igenom litteraturen och det var ingen som nämnde något om att bokföringsbedrägari är större i vissa länder. 

 

Ta t.ex. Saras. De följer IFRS, hamnar under italienska och Europeiska regelverk, liksom svenska börsbolag. Revisor Ernst & Young. Kan läsa igenom Saras 200-sidiga rapport men vid snabb överblick håller den amerikansk och svensk standard. Tips till de som är osäkra är att läsa igenom revisionsberättelsen. Handlas också på reglerade marknader. Man kan också testa med M-score, men inget av bolagen jag köpt visar på varningssignaler. Frågade också italiensk kollega som både känner väl till Assicurazioni Generali och Saras (han har vänner som arbetar på Saras) och enligt honom kan man lita på deras siffror (kan tillägas att han arbetat på bank innan sin forskartjänst i fysik och själv handlat med italienska aktier).

 

Försäljning skedde i Value composite + F-score i USA. Utvecklingen var sedan köp (2016-08-08) var + 16 %. I jämförelse har DJ USA gått +10 %, men i SEK är det högre på grund av dyrare dollar. Indexfonden SPP Aktiefond USA är upp +15 % under samma period, så i stort sett samma avkastning men mer volatilitet.

Taggar (blogg): 
26 maj

The Acquirer's Multiple på Stockholmsbörsen

I januari i år publicerades en ny studie på The Acquirer's Multiple på Stockholmsbörsen. Det är en kandidatarbete vid Lund och går att återfinnas här. Oskar som skrev studien var i kontakt med mig under förra året och för att få lite tips och idéer för studien och jag är ytterst tacksam för att han omnämner mig i sitt förord. Principen bakom studien är att likt de tidigare studierna av Magic formula se om också The Acquirer's Multiple fungerar på Stockholmsbörsen. 

 

The Acquirer's Multiple är den strategi som Tobias Carlisle har utvecklat och startat en tjänst kring. Det är också den strategi han introducerar i boken "Deep Value". Den har fått i Carlisles tester en avkastning på 25,9 % per år för bolag större än 200 MUSD på den amerikanska börsen under perioden 1999-2016, vilket är enormt bra. The Acquirer's Multiple skiljer sig lite åt rent EV/EBIT, företagsmultiplen, då den istället för EBIT använder sig av OP = operating profits, vilket är OP = intäkter - (varukostnad + försäljning och administrativa kostnader + avskrivningar och amorteringar). Skillnaden mot EBIT är att det beräknas från toppen av resultaträkningen, alltså från intäkter och nedåt, medan EBIT räknas från resultat och uppåt. Detta ger en mer rättvis bild av företaget och visat sig ge bättre avkastning historiskt. 

 

Oskars studie på Stockholmsbörsen är gjord på liknande sätt som den av Tobias Carlisle under perioden 2000-03-01 till 2016-03-01. Portföljen sätts ihop den 1:a mars varje år baserat på årets innan rapporter och sedan balanseras om ett år efteråt. De 30 aktier som har lägst Acquirer's Multiple köps och säljs sedan ett år senare. Alla bolag på Stockholmsbörsen och First north analyserades och databasen var Thomson Reuters Datastream. Avkastningen exklusive utdelningar blev totalt 13,7 % per år jämfört 1,36 % per år för OMXSPI, se utveckling nedan. 

 

Källa: The Acquirer's Multiple - En empirisk studie på historisk data och dess potential att generera riskjusterad överavkastning.

 

Om vi kollar rullande 36-månaders avkastning fås följande resultat.
 
Källa: The Acquirer's Multiple - En empirisk studie på historisk data och dess potential att generera riskjusterad överavkastning.
 

Allmänt kan man se att under perioden 2000-2005 överklassade The Acquirer's Multiple Stockholmsbörsen, för att sedan utvecklas i linje med Stockholmsbörsen under 2005-2009. Sen igen under 2009-2016 var den rullande avkastningen klart bättre. Så bra avkastning direkt efter de senaste börskrascherna då bolagen blivit som billigast.

 

Med en avkastning på 13,7 % per år plus utdelningar på ca 4 % per år ger det en avkastning på närmare 18 % per år. Det är i linje med de tidigare studierna på Stockholmsbörsen på Magic formula, som visat att här i Sverige har Magic formula funkat i stort sett lika bra trots internationella resultat som visat att EV/EBIT eller Acquirer's Multiple är bättre. Oavsett är skillnaden inte så stor och båda strategierna är helt okej för att få bra avkastning. 

 

Jag tycker det är roligt att ännu en studie bekräftar att kvantitativ investering fungerar bra här i Sverige vilket är motiverande för en kvantitativ investerare. Jag vill också tacka Oskar för att han tog kontakt och gjorde en intressant studie. Hoppas det ger mer kött på benen för er där ute som är intresserade av att investera kvantitativt. 

Taggar (blogg): 
24 maj

Genomgång av svenska fastighetsaktier

Att investera i fastigheter på egen hand kan vara svårt projekt och inkluderar viss expertis men också en del eget arbete. Om man är intresserad av att investera i fastigheter men inte göra jobbet själv så är fastighetsaktier ett bra alternativ. Man kan investera antingen direkt eller via fonder, men i stort sett investerar de i samma sak. Tänkte i detta inlägg gå igenom de största fastighetsbolagen på Stockholmsbörsen för att få en uppfattning om värdering och avkastning.

 

Nedan har jag sammanställt data för de tio största fastighetsbolagen på Stockholmsbörsen med data utifrån deras rapporter för 2016. För den som vill ha de senaste uppgifterna bör kolla in deras senaste kvartalsrapporter, tabellen nedan är mest för att ge en vägledning.

 

 

Den genomsnittliga hyresavkastningen är 4,5 % för dessa bolag. Man ser att bolag som Hufvudstaden, Fabege och Wallenstam, som har både bostäder och fastigheter i bra lägen i storstäderna som har låg hyresavkastning. Här är avkastningen mer beroende av värdeökningen, och dessa bolag toppar också med högst procentuell värdeökning senaste året med mellan 11-20 %. Sagax har hög hyresavkastning då de främst har lager och industrilokaler, vilket är mer konjunkturberoende.

 

Då fastighetsbolagen är värderade på börsen kan det vara mer relevant vad man som investerare betalar för det egna kapitalet i bolaget och förvaltningsresultatet. Historiskt värderas fastighetsbolag i linje med eget kapital, men vi ser att i dagsläget är det ca 24 % högre (något lägre i dagsläget då siffrorna ovan tar inte hänsyn till uppskrivningar av eget kapital senaste kvartalet). I relation med förvaltningsresultatet, alltså resultatet efter att administrativa kostnader och räntor är betalda är i snitt 22,6 eller 4,5 % av börsvärdet (5,2 % exklusive Fabege).

 

Något jag märkte i genomgången av dessa fastighetsbolag var att belåningsgraden var på snitt 50 %. Därmed kommer ungefär hälften från eget kapital och hälften från lånade pengar. Dessa lån hade en snittränta på 2,3 % med och löptid på ungefär 3 år i snitt. Det innebär att fastighetsbolagen är extremt känsliga för uppgångar i räntor. Om räntekostnaderna skulle dubblas för fastighetsbolagen skulle den snittliga priset genom förvaltningsresultatet gå till 30 i snitt (Fabege blir negativ och exkluderas). Det innebär en avkastning på 3,3 % på börsvärdet av fastighetsbolagen, ner från 5,2 %.

 

Om vi antar en uppgång i fastighetspriserna likt inflationen på 2 % per år, ökar eget kapital med 4 % vid en 50 % belåningsgrad. Om nu räntorna ligger på samma nivåer som nu skulle det ge en förväntad avkastning på närmare 9,2 % per år framöver (exkl Fabege). Om räntorna skulle dubblas så sjunker denna förväntade avkastning till 7,3 % per år. Detta kan sjunka ännu mer då kravet på högre direktavkastning kan dra ner fastighetspriserna.

 

Ett bolag som sticker ut ovan är Hemfosa, som valt att specialisera sig på samhällsfastigheter. Stor del av deras kunder är friskolor och andra välfärdsbolag och man kan förvänta sig att den låga värderingen är på grund av oron i sektorn. Däremot värderas de endast till 10,6 gånger förvaltningsresultatet (ännu lägre om man inkluderar resultaten från join ventures) och 16,2 gånger ett resultat med ökade räntor. Med en belåning på 60 % ger det också extra hävstång om priserna går upp. Vid nuvarande värdering och en uppvärdering av fastighetsvärdena i takt med inflationen ger en avkastning på 14,4 % vid låg ränta och 11,2 % vid hög ränta, klart högre än snittet.

 

I jämförelse med dagens aktiemarknad och obligationsmarknad kan det ses som en okej avkastning på 7-9 % per år för större förvaltare, men för småspararen kan det gå att få bättre avkastning på annat håll. Fastighetsbolag har också visat sig lika riskfylld som övriga börsen, så de har inte varit direkt bra för diversifiering. Därmed kan anser inte jag att det kan ses som ett ekvivalent alternativ till att investera direkt i fastigheter.

 

Efter denna genomgång av fastigheter och fastighetsbolag är läget ganska liknande som med bostäder. En låg ränta har gett bra avkastning och på grund av lägre krav på direktavkastning har mycket av beståndet värderas upp markant. Vid fortsatt låga räntor är det fortfarande en okej investering, då man kan låna till låg ränta och få en direktavkastning som är klart högre. Däremot är det mycket räntekänsligt, för om räntan skulle gå upp med bara några procentenheter skulle det innebära att förvaltningsresultatet för många bolag skulle försvinna. Dessutom skulle priset sjunka, då kravet på direktavkastning skulle öka. Detta skulle i så fall slå som ett tveeggat svärd mot fastighetspriserna. Läs gärna kommentaren av en anonym fastighetsekonom som varit förvaltare och utvecklare på en av Sveriges största fastighetsbolag och som poängterar just detta. Det är ganska viktigt att belysa i en högkonjunktur med rekordlåga räntor.

 

Mer läsning från andra bloggar:

https://aktieingenjoren.blogspot.se/2014/12/analys-av-np3s-borsnotering....

https://aktieingenjoren.blogspot.se/2015/02/analys-av-svenska-fastighets...

https://lundaluppen.blogspot.se/2016/11/fastighetsbolagens-guldalder.html

https://lundaluppen.blogspot.se/2014/08/wallenstam-vs-castellum.html

https://lundaluppen.blogspot.se/2014/03/hemfosas-notering.html

Taggar (blogg): 
21 maj

Investera i fastigheter

Något jag intresserat mig för på sista tiden är att förstå avkastningen på att investera i fastigheter. Det kan vara mycket lönsamt att göra och med en enkel sökning på Objektvision går det att hitta fastigheter med en direktavkastning/hyresavkastning på närmare 7-10 % på mindre orter, i jämförelse med ca 3-4 % direktavkastning som man skulle få på en bostad. Med tanke på att man kan låna en stor del av beloppet går det att höja avkastningen på eget kapital markant, speciellt nu när det är billigt att låna.

 

Allmänt kan man säga att industrilokaler ger högre direktavkastning än bostäder då de är mer osäkra. Däremot så behöver det inte skilja så mycket, då bostäder i mindre orter kan ge en direktavkastning på 7 %. I större städer som Stockholm är det däremot markant lägre.

 

Vi kan beräkna avkastningen liknande som de stora fastighetsbolagen. Vi uppskattar en extra kostnad för underhåll, slitage och administration som inte är inkluderad i drift på 1 % samt 75 % belåning till 4 % ränta fås följande siffror:

 

Förvaltningsöverskott: 3-6 % per år

Beräknad ökning av hyra/fastighetsvärde: 2 % per år.

Avkastning eget kapital (4 gånger hävstång): 20-32 % per år

 

I jämförelse skulle en bostad med 3 % direktavkastning och 75 % belåning ge ett förvaltningsöverskott på 0,4 % (0,5 % extra kostnader och 75 % belåning till 4 % ränta (2,8 % efter ränteavdrag)). Med en värdeökning på 2 % per år fås en avkastning på eget kapital 9,6 % per år, klart lägre.

 

En avkastning på 20-32 % per år gör så att det vattnas i munnen för de flesta investerare. Men man bör också tänka på att detta är med fyra gånger hävstång. Därmed räcker det med att fastighetens värde faller med 25 % för att egna kapitalet ska försvinna. Dessutom så sätter man sig själv i risk om man investerar privat, då man är personligt ansvarig för skulderna. Notera också att fastigheten är en näringsfastighet och beskattas annorlunda jämfört med en bostad. Speciellt viktigt är det då direktavkastningen för en bostad är skattefri i dagsläget.

 

En annan riskfaktor är att man inte får fastigheten uthyrd, utan endast står med kostnader och ingen intäkt. Det är speciellt viktigt i fallet med industrilokaler. Om man åker igenom mindre orter där direktavkastningen är som högst inser man snabbt varför direktavkastningen är så pass hög, med tanke på mängden tomma lokaler. Sen tillkommer alla risker med eget ägande, så som oförutsedda händelser etc.

 

Ett alternativ till att investera själv i fastigheter är att göra det via fonder, aktier, REIT:s eller också via crowfunding så som Tessin. Catella har också lanserat en börshandlad fastighetsfond med enda ändamål att investera i fastigheter tillsammans med institutionella investerare. Fördelen är att investera i dessa typer av fonder och aktier gör att man lägger själva förvaltningen i proffsens händer. Nackdelarna är däremot att fastigheterna som stora bolag investerar i oftast har lägre direktavkastning och lägre belåning. Dessutom ger också faktumet att fastighetsbolagen handlas på börsen en mer volatil avkastning, då börspaniker kan göra att de värderas klart lägre än sina fastighetsvärden.

 

Oavsett så är investerande i fastigheter en intressant idé och är där många bygger upp mindre rikedomar på, vilket inte minst förklaras av den höga avkastningen på eget kapital. Det är ett sätt att mer aktivt förvalta sina pengar och hitta kanaler att investera pengar för högre avkastning. Det krävs däremot ganska mycket kapital för att investera i och just nu i högkonjunktur med rekordlåga räntor är det nog inte heller bästa läget att investera heller. Kommentera gärna nedan om det är någon som har erfarenhet av att investera i fastigheter.

 

Läs mer:

https://rikatillsammans.se/2014/10/13/rakna-och-investera-i-hyresfastigh...

https://rikatillsammans.se/2015/05/08/investera-i-fastigheter-for-och-na...

http://filiplarsson.com/7-steg-till-min-forsta-fastighetsinvestering/

 

EDIT: I första versionen av inlägget missades att man inte har ränteavdrag i en kommersiell fastighet samt att beskattningen av kommersiella fastigheter och bostäder är klart annorlunda. Detta är nu tillagt. Se kommentarer nedan. 

Taggar (blogg): 
18 maj

Rapporter och kvantitativa portföljer

Rapportperioden är nu över och de flesta rapporter har kommit ut. Därför kan det vara intressant att se vad som funkat hittills i år i de kvantitativa portföljerna och om man kan dra några slutsatser utifrån deras rapporter. Det är speciellt intressant i och med att de professionella analytikerna oftast fokuserar på kvartalsrapporter, medan man som kvantitativ investerare har längre sikt i sitt sparande.

 

Svenska portföljerna

Först och främst, av 27 svenska aktier i mina kvantitativa portföljer har 19 av dem utvecklats nära index (+- 15 %). De är mindre intressanta att studera, då de inte gjort stora rörelser. Sex aktier har presterat klart bättre än index, runt + 30 % i snitt i år och klassas som vinnarna i år nedan. Förlorarna är färre och är två bolag som i snitt gått ner med -12 %. Totalt sett har portföljen utvecklat sig i linje med börsen (upp 10 % i år).

 

Vinnare i år:

Bulten

Bulten tillverkar komponenter för bilindustri och annan industri. Senaste rapporten har rubriken "Bultens bästa kvartal hittills" vilket visar lite på att bolaget gått bra och det är medvind i deras verksamheter. De gynnas klart av den bättre konjunkturen och verkar starka inom sitt segment. (Sällanköpsvaror och tjänster)

 

Millicom

Millicom är ett telekombolag med fokus på tillväxtmarknader. Förbättrat marginaler och kassaflöden senaste året. Deras fokus är att förbättra sina kassaflöden vilket de tror kommer öka för året. Också återhämtat sig från att ha för mycket skulder. Analytiker tror på förbättring för deras verksamheter, troligtvis deras exponering mot tillväxtmarknader och att de kommer öka sina vinster. (Telecom)

 

Nederman Holding

Nederman levererar lösningar för industrier så de ska bli säkra och miljövänliga. De hade en liknande rapport som Bulten. Klart bättre vinst för kvartalet och medvind i konjunkturen. Underleverantör i industrin som gynnas av bra konjunkturläge i industrin. (Industrivaror och tjänster)

 

Gunnebo

Gunnebo levererar säkerhetslösningar till olika bolag och banker. Deras rapport visade på ingen direkt underliggande tillväxt på grund av den minskade kontanthanteringen i bl.a. Indien. Däremot har de en förbättring av lönsamhet. De har ett lönsamhetsprogram som bör gynna deras marginaler. (Industrivaror och tjänster)

 

Peab

Peab är verksamt inom bygg- och anläggningsbranschen. De har gått riktigt bra i år och deras rapport visade på närmare 30 % omsättningstillväxt och 100 % vinsttillväxt jämfört med samma kvartal förra året. Det är allmänt ett byggföretag som gynnas av högkonjunkturen och byggboomen i Sverige. (Bygg och anläggning)

 

Scandic Hotels

Scandic driver hotell och har på senaste tiden förbättrat sin verksamhet och marginaler. De drivs av högre beläggning på grund av högkonjunktur vilket gjort att deras EBITDA ökat och de expanderar i Norden. (Hotell)

 

Förlorare i år:

Autoliv

Autoliv utvecklar och tillverkar produkter för bilsäkerhet. De har sedan årsskiftet gått ner i likhet med många biltillverkare men inte kunnat leverera liknande tillväxt som övriga biltillverkare. Deras rapport var däremot i linje med förväntningarna och de hade ett första kvartal något bättre än deras tidigare guidning. (Sällanköpsvaror- och tjänster)

 

Tethys Oil

Tethys Oil utvinner som namnet antyder olja. De har liksom andra oljerelaterat gått ner med oljan i år. Däremot var deras rapport bra och visade på ett starkt kvartal, varpå bolaget gick upp i pris. Har tidigare aktivt bevakat bolaget och det är ett välskött oljebolag som om det inte var för volatila oljepriser är trevligt och äga. (Olja)

 

Amerikanska portföljerna

Liknande trend återfinns i de amerikanska portföljerna. Best Buy och Wabash National Corp har gått bra. Best Buy på grund av förbättrade marginaler och bättre inhemsk konsumtion. Wabash som tillverkar vagnar till lastbilar och tåg gynnas på grund av bättre industri.

 

De aktier som gått dåligt är Atwood, Noble Corp och Transocean på grund av oljan. Då de arbetar med att ta in order på sikt så har de setts som billiga, då de haft bra ordrar hittills som togs in innan kraschen i oljan. Nu med kraschen och ingen större återhämtning i oljepriserna så kommer deras omsättning och intjäning att kollapsa. Oron kom tillbaka efter att oljepriset minskat sen årsskiftet.

 

Summering

Om vi summerar rapporterna verkar det som att det varit ganska blandat på uppgångsfronten, där uppgången främst varit i företag där som förbättrat sina verksamheter och varit drivna av konjunkturen. Inte i något av företagen ovan har det skett några stora förändringar i utöver att de går lite bättre än innan. Men i stora hela är det inte mycket som ändrat sig från årsskiftet och det skulle vara nästan omöjligt att välja ut dessa vinnare i förhand.

 

Nedgångar har främst skett i oljerelaterat, och det är svårt också att veta hur oljepriset utvecklar sig. Autoliv har gått sämre de med, vilket kan anses lite konstigt då liknande bolag i övrigt gått bra. Därav fördelen att investera kvantitativt, billiga aktier tenderar att uppvärderas till slut oavsett vad börsens kortsiktiga åsikt är om dem. Tycker att denna genomgång också illustrerar svårigheten att aktivt välja vinnarna.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (112)
Nov (9)

Taggar