Investerarfysikern
Likes
734
Antal inlägg
1322
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
20 april 2016

Problemet med skulder

När det kommer till investeringar och ekonomi är ett av de centrala begreppen att kolla på eventuella risker och vad det skulle kunna medföra. Skulder är en av dessa risker och har varit mycket på tapeten på sista tiden, speciellt då det har varit ett återkommande tema inom makroekonomin de senaste 10 åren. Finanskrisen har sitt ursprung i en stor uppbyggnad i skulder och som i USA mest är kopplade till subprime-lånen och den risk dessa medförde. Det stora skiftet var i stort sett den enorma kreditexpansion som skedde från mitten av 90-talet till finanskrisen, som inte bara skedde i USA men också i övriga världen. Dels var det en följd utav den avreglering som skedde på världens kreditmarknader under 80-90-tal, införandet av euron i Europa som gjorde det billigt för sydeuropeiska länder att låna och lösare regler för banker att låna ut mer pengar med allt mindre eget kapital i säkerhet.

 

När sen väl finanskrisen kom visade det sig att många av dessa skulder inte var hållbara och flera aktörer började helt enkelt skriva av eller amortera ned sina skulder. Vad som brukar hända efter en skuldkris är att skulderna som innan var privata börjar amorteras av, vilket gör att efterfrågan i ekonomin går ner och sedan kompenseras av att staten lånar för att bibehålla efterfrågan konstant i ekonomin och undvika större problem. I stort sett övergår de privata lånen till att bli statliga. Daniel Waldenström vid Uppsala universitet har nyligen publicerat data för svenska lån de senaste 200 åren i sitt verk "The National Wealth of Sweden, 1810-2014" och där kan man tydligt se hur statens skulder ökar under den tid privata skulder minskar (30-tal och andra världskriget samt 90-talet). Liknande mönster ses också i många andra länder och detta är bara ett svenskt exempel (ett liknande för USA).

 

 

Källa: The National Wealth of Sweden, 1810-2014

Källa: The National Wealth of Sweden, 1810-2014

 

Många ekonomer brukar säga att statsskulder för en ekonomi med en egen valuta och centralbank brukar inte det vara någon större fara, då värdet på valutan kan devalveras eller man kan skriva av skulderna etc. Historiskt sett så har t.ex. Storbritannien haft skulder på flera hundra procent av BNP efter diverse krig vilket har löst sig på ett eller annat sätt (mer eller mindre smärtsamt för invånarna). Däremot kan länder som inte har en egen valuta hamna i värre knipa då skulderna inte är lika lätta att hantera, t.ex. Grekland. Greklands problem är inte direkt nya, utan de har haft flera liknande incidenter tidigare, bara det att nu hade de euro istället för drachmer vilket försvårade det hela.

 

Som syns ovan i översta grafen är vi inne i stor uppbyggnad av privata skulder här i Sverige som till skillnad mot många andra länder inte har minskat sedan finanskrisen. På så sätt har vi inte haft något större kris här i Sverige, då skulderna fortsatt öka och staten har inte behövt öka sin skuldbörda för att kompensera för den minskande efterfrågan. Problemet däremot är att många gånger förr eller senare kommer en kreditexpansion att vända och skulderna börjar minska. Historiskt sett brukar många större kriser också föranledas av en större privat skulduppbyggnad och det skulle mer höra till undantaget om vi inte skulle få en skuldkris här i Sverige till följd av denna. Kollar vi på de senaste 20-30 åren har vi åtskilliga exempel på hur det har skett; Japan 1990, Sverige och Finland på 90-talet, USA och södra Europa vid finanskrisen etc. I stort sett brukar en stor skuldexpansion slå tillbaka till slut.

 

Ett av de områden där skulder och problemen med dessa är mest påtaglig är inom finans. I dagsläget kan man se vilka problem det medför i t.ex. råvarusektorn, där en stor anledning till att många företag går under är just på grund av för höga skulder. Det är oftast de företag som lyckas ha låga skulder och finansiera sig med mycket aktiekapital som brukar klara sig bra, vilket gör att många inom finans kritiserar därför i dagsläget dagens centralbankspolitik och QE. Dagens centralbankspolitik handlar i stort sett om att göra pengar så billigt som möjligt att låna. Problemet med skulder är att räntan är inte allt, utan till slut ska det också betalas tillbaka. Det kan faktiskt bli värre med låga räntor, eftersom då kostar knappt ett nytt lån något vilket gör att många överbelånar sig och gör dåliga investeringar vilket skapar ett problem när lånet ska betalas tillbaka. Utöver det kan också dåliga verksamheter hållas vid liv vilket gör att ekonomin slutar att förnya sig och bli effektivare.

 

Det är lite i detta dilemma vi är i dagens läge. Centralbankerna vill få fart på efterfrågan och ekonomin genom att göra pengar billigt med låga räntor och genom att köpa tillgångar på de finansiella marknaderna. Man kan förstå det ur deras perspektiv, då de anser att det finns underutnyttjade reserver i ekonomin och att genom att öka tillgången på pengar bör efterfrågan öka. Däremot kan man ifrågasätta om öka de privata skulderna verkligen är det bästa sättet att lösa det på då en snabb ökning i privat skuldsättning historiskt brukar leda till kriser? I Sverige har det t.ex. lett till att sparandet är rekordhögt, då folk börjar få tillbakablickande förväntningar i börs och bostadsmarknad. Det höga sparandet till trots har inte heller gett en minskad skuldkvot, utan tvärtom trissat på den svenska bostadsmarknaden där alla sparar för att kunna låna mera och sedan köpa sig en bostad eller en bättre bostad. Den låga räntan i goda tider kan då ha en motsatt effekt.

 

Problemet på sikt är en skuldbelagd ekonomi. Skulder kan vara en bra sak, då det innebär att man kan dela upp inköpen över livet, men för mycket av det goda kan få förödande konsekvenser. Ett exempel är om man belånat huset till max, det blir lågkonjunktur och bostadspriserna går ner och man förlorar jobbet. Med dagens lån kan det innebära miljoner i restskuld efter en husförsäljning, vilket man kommer att dras med resten av livet då det är enormt svårt att få skuldsanering i Sverige.

 

Nu får vi se om det hela infrias eller inte, men det är klart intressant att vara medveten om riskerna i ekonomin. Tur nog är vår ekonomi inte så sluten som den var innan krisen på 90-talet vilket gör att om vi skulle få en skuldkris i Sverige så har vi resten av världen som draglok. Däremot så är det vettigt att också hålla ögonen öppna för risker i omvärlden, där det finns flera potentiella risker. Det enda man kan göra är att vara medveten om riskerna och inte utsätta sig för dem i allt för stor grad.

 

Här är ett litet längre inlägg om statsskulder och skillnaden mellan dessa och privata skulder av ekonomiprofessor Lars P Syll. Notera att jag ovan pratat om privata skulder, vilket är en helt annan sak.

 

Inlägg om privata skulder och problemet med dem samt QE av en ekonomiprofessor Steven Keen:

Our dysfunctional monetary system

Don't trust Ben Bernanke on helicopter money

Beware Of Politicians Bearing Household Analogies

 

Tips är också att läsa senaste Hussman funds Weekly commentary där han diskuterar risken med den expansion av företagsskulder som skett i USA.

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (118)
Dec (3)

Taggar