Investerarfysikern
Likes
734
Antal inlägg
1308
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
11 november 2016

Räntorna stiger i USA - Vad händer med stigande räntor?

Mycket nyheter i och med valet har handlat om att räntorna stiger i USA och att de nu med Trump kommer att stiga ännu mer. Greenspan gick ut innan valet och sa i en videointervju att han håller fast vid att räntorna bör gå upp till runt 4-5 % som de historiskt ligger kring och att de börjar se en underliggande inflation. Han sa också att de börjar se en stigande inflation, vilket ses i statistiken då USA:s inflation ökat från 0 % till 1,5 % per år senaste året.

 

De senaste uppgångarna i USA sedan mitten av sommaren har varit för 10-åringen från 1,35 till 2 % och för 5-åringen från 0,95 till 1,45 %, där man såg en ordentlig uppgång i och med valresultatet. Här i Sverige har man däremot inte sett några större uppgångar, men som senaste åren så brukar de följas åt efter ett tag.

 

Frågan jag ställde mig var hur mycket det kommer påverka breda obligationsfonder med en ökande ränta? I USA finns de stora totala obligationsmarknads ETF:erna AGG och BND som täcker hela den amerikanska obligationsmarknaden. De har en genomsnittlig duration på 6 år med 2,1-2,3 % i ränta. Här i Sverige har vi två bra och populära alternativ, SPP Obligationsfond och AMF Räntefond lång, med en genomsnittlig duration på 4 år med 2,1-2,3 % i ränta. Anledningen till att de svenska fonderna har lika hög ränta är för att de investerar mer i företag och mindre i statspapper jämfört med de amerikanska.

 

Det finns en svensk motsvarighet till de amerikanska ETF:erna, ETF:en XACT Obligation, som följer Handelsbanken Sweden All Bond Tradable Index och består av statsobligationer och bostadsobligationer med en genomsnittlig löptid på 4 år och genomsnittlig ränta på 0,13 %. Därmed är det lite bättre alternativ här i Sverige att välja fonderna, då de har en högre ränta än att köpa statspapper etc men fortfarande låg risk.

 

För att kolla lite noggrannare på hur de olika fonderna och ETF:erna följer räntemarknaden märkte jag att de följer den 5-åriga räntan mycket nära, vilket inte är att undra på då det är ganska nära den genomsnittliga löptiden. Det stämde också ganska nära med löptid och förändring i obligationspris. Då räntan går upp, går priset på obligationen ner, och vice versa. I de amerikanska ETF:erna gjorde nu i somras en ränterörelse på 0,5 % att ETF:erna gick ner med -2,5-3 %, alltså med en hävstång gånger 5-6, vilket är motsvarande deras duration. Samma i Sverige, en ränterörelse på 0,5 % förra året gjorde att svenska fonderna föll med -2 %, alltså hävstång gånger 4. Det stämmer bra med tumregeln att för varje % räntan går upp går obligationen ner med så många procent gånger dess duration.

 

Vad kan vi då förvänta oss? Säg nu att den 5-åriga räntan i USA ökar från 1,5 % till 5 % och här i Sverige från -0,25 % till 4 % kommande 5 år. I USA blir effekten en värdeminskning på -20 % och en direktavkastning på 4 % i snitt i 5 år, vilket blir ungefär plus minus noll. Liknande här i Sverige. Så en uppgång till normala räntor ger en i stort sett nollavkastning. Kollar vi bara tillbaka tio år var det exakt det som händer 2005-2008, då räntan gick upp ifrån 1,5 % till 4,75 % med noll i avkastning för långa räntepapper. Så ett liknande scenario kan man förvänta sig om räntorna går upp.

 

Om räntorna ligger stilla, vad händer då? Det alternativa scenariot, att räntorna inte går upp utan ligger stilla, skulle leda till att man får sina 2 % per år kommande åren. Räntorna i USA har utrymme att falla vilket skulle ge extra avkastning, men här i Sverige bara marginellt. Så en aning bättre avkastning är ett sparkonto.

 

Totalt sett är det ingen direkt stor skillnad om man tar en bred obligationsfond eller ett sparkonto för ett räntesparande de kommande 5 åren. Om man tar en obligationsfond kan man räkna med 0-2 % per år i avkastning kommande 5 åren, medan ett sparkonto hos en aktör med hög ränta kan ge 0,8 % (idag) - 5 % (om räntan går upp) kommande åren. Vid ökande räntor skulle det ge 0 % per år för obligationsfonder vs 3 % i snitt för sparkonto, medan vid samma ränta som idag skulle obligationer ge 2 % mot 0,8 % för sparkonto.

 

Med tanke på den risk man tar är ett sparkonto med insättningsgaranti det bättre alternativet enligt min mening. Som jag skrivit många gånger förut här på bloggen så finns det ingen större anledning att äga långa räntor framöver, men i de breda obligationsfonderna som finns är det ingen större fara heller. Det är främst riktigt långa obligationer, som TLT (20+ år), som man ska akta sig för. TLT är ner -14 % sen sommaren. Med det sagt så tror jag att man ändå kan få en helt okej mix om man har t.ex. AMF Räntefond Lång och Spiltan Räntefond Sverige i en Golden Butterfly portfolio eller Permanent portfolio/Rikatillsammansportföljen om man inte vill spekulera i olika utfall. Spana gärna in min Golden butterfly på Shareville här, extremt stabil och utveckling likt index (tappat som mest -2 % sen start, OMX index -10 %).

Taggar (blogg): 
29 november 2015

Flyttar räntesparandet ur ISK

I somras placerade jag en del av mitt räntesparande i ISK i korta företagsobligationsfonder. Nu väljer jag att flytta ut mitt räntesparande ur ISK:n på grund av den högre skatten inför nästa år och min misstanke att företagsobligationer inte kommer ge mycket högre avkastning än 1,4 % som krävs för att ISK ska löna sig.

 

Det senaste halvåret har också fått mig att inse andra faror med att spara i företagsobligationer snarare än risken vid räntehöjningar. Jag valde att spara i Hembergs så kallade räntetrippel, Spiltan räntefond, SPP Företagsobligationsfond och SEB Företagsobligationsfond. Räntorna är ungefär lika nu som när jag köpte fonderna, men ändå har de gått ner. Anledningarna till detta är en oro i räntemarknaderna och ett mindre risktagande i företagsobligationer. High yield-marknaden har tagit mycket stryk och har gått ner med nästan 5 % sedan toppen i somras. Detta har smittat av sig på andra räntemarknader och sänkte både SPP:s och SEB:s företagsobligationsfond med -1 %. Det innebär att sedan 1:a juli så har avkastningen varit negativ för räntetrippeln och om riskviljan inom denna marknad fortsätter minska så kan det fortsätta. Dessutom så är det riktigt svårt nu för korta räntefonder att få avkastning med negativa räntor, kollar man runt bland korta räntefonder på Avanza så är det få med en 1-årig positiv avkastning.

 

Med tanke på att räntesparandet ska vara en diversifiering mot aktier så känns inte företagsobligationer så lämpliga som diversifiering. Penningmarknadsfonder ger negativ avkastning och långa räntefonder löper risken för att ge klart negativ avkastning vid en räntehöjning. Därför känns det enklaste och säkraste alternativet att sätta in allt räntesparande på ett sparkonto med insättningsgaranti. Att jaga någon enstaka procent avkastning per år i räntesparandet i en räntefond med en risk för flera procent i nedgång känns inte riktigt värt besväret. Därför tror jag att jag återigen kommer sätta in pengarna på ett sparkonto. Utöver det är det också skönt att ha mer likviditet om man hittar köplägen. Just nu får man 0,3 % i det bästa sparkontot på Avanza vilket är Collector och 0,8 % om man sätter direkt in till Collector. Själv gillar jag ha sparkontot hos Avanza i koppling till övrigt sparande, där jag redan har ett sparkonto hos Santander med 0,25 % ränta.

 

Har ni räntesparandet i räntefonder eller på ett sparkonto?

Taggar (blogg): 
11 juni 2015

Placerat halva bufferten i en ränteportfölj

Efter att ha funderat om tidigare inlägg så valde jag att placera halva min buffert i en ränteportfölj. Då jag ändå har mitt långsiktiga sparande 100 % i aktier för nuvarande så kändes det som att korta räntor är bästa alternativet. Som sagt så kommer jag att öka denna del av sparandet framöver då mitt mål är att bufferten ska vara några månadslöner i slutet av min doktorandsanställning då det kan behövas, vid t.ex. flytt eller så vidare. Dessutom som jag skrev tidigare så kan det bli en lågkonjunktur då (under 2018) vilket skapar ett ännu större behov.

 

I ränteportföljen placerade jag i fonderna Spiltan räntefond, Catella avkastning och SEB företagsobligationsfond. Satte in mest i spiltans fond då denna har lägst avgift och är stabil, men valde de andra fonderna för att sprida risken. Framöver kommer jag att placera fortsatt buffertsparande i räntefonderna och ha kvar en del på ett sparkonto för snabb åtkomst. Passande nog så sänktes också räntan på sparkontot från 0,6 % till 0,35 %, vilket gjorde det ännu mer angeläget att sätta in i korta räntefonder.

Taggar (blogg): 
3 juni 2015

Byta från sparkonto till aktier i dagsläget?

Det roliga med TradeVenue är att det känns mer som ett interaktivt forum här och man kan vara mer aktiv. Om man bloggar via en traditionell blogg så är det lätt att man istället börjar skriva långa inlägg och försöker att inte vara så aktiv. Senaste månaderna hade jag satt i system att skriva längre inlägg men inte lägga ut dem på min gamla blogg då det många gånger kan vara avskräckande med en blogg som lägger upp en massa inlägg. Jag har märkt att då blogginläggen blev färre och längre så fick jag mer läsare. Däremot vill man många gånger endast lufta en tanke och skapa en diskussion, något som känns att man verkligen kan göra här på TradeVenue. 

 

Dagens tanke kommer från en mail-konversation jag hade med en läsare. Denna satt med alla sina sparpengar på ett sparkonto och kände att det inte var rätt läge att köpa aktier i dagsläget. Själv så gjorde jag valet under förra året att gå 100 % in i aktier och i mina strategier i min långa portfölj. Däremot är jag mycket väl medveten om att mitt innehav kan minska med 30-50 %. Pratade med min pappa i helgen och sa detta samtidigt som han såg lite oförstående på mig. Min förhoppning är däremot att mina strategier gör så att jag inte kommer att förlora så mycket och snarare komma ut ur marknaden utan några större förluster från i dagsläget. Men att inte ta aktiva beslut i mina strategier är A-O, vilket gör att jag gärna tar risken att min portfölj minskar med 30 % än att jag gör något dumt och sätter in pengarna på ett sparkonto. 

 

Däremot så sa jag till läsaren att jag inte rekommenderar att sätta in alla pengar i dagsläget. Hade jag suttit i samma situation och inte investerat som jag gör så hade jag suttit på de mesta av pengarna på ett sparkonto och endast investerat en liten del i aktier. Detta då jag tror att det kommer ett läge då börsen är lägre värderad än i dagsläget. År 2002 stod börsen lika högt som än under 1996, under 2008 stod den lika högt som 2003. Så om börsen faller de närmaste 2-3 åren så kan vi mycket väl hitta ett billigare läge än idag. Själv tror jag på börstopp under 2016-2017, vilket kan innebära att vi ser att börsen kan handlas till 2012-2013 års värde, vilket är 20-30 % lägre än idag.

Vad tror ni? Kommer vi att kunna se en billigare börs än idag?

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 
17 maj 2015

Eventuellt låga räntor långt framåt och dess effekter på börsvärderingen

Vi agerar i ett helt nytt makroklimat nu de senaste åren och de modeller som centralbanker, ekonomer och investerare har satt upp verkar vara satta ur spel. Riksbanken har predikat att vi ska få normal ränta i snart 5 år medan räntorna bara går åt andra hållet och tillgångspriserna bara går uppåt. I Europa så ser vi knappt någon inflation och i USA så observerar man knappt några löneökningar trots en bra konjunktur och försvinnande arbetslöshet. Det har varit mycket på agendan och jag lyssnade nyligen här i veckan på DI:s makroråd där de tog upp denna utveckling. SEB:s chefstrateg Johan Javeus nämnde där sin framtidsspaning: pressade löner, låg inflation och ökade tillgångspriser. Jag tänkte här i inlägget skriva lite om vad jag tror och läget och vad det har för konsekvenser för investeringar.

Så som Johan Javeus sa så kan vi mycket väl få en lågräntemiljö. Det hände efter 30-talsdepressionen där räntan var låg i 20 år efteråt. Nu, av andra anledningar än då (förhoppningsvis inga världskrig), så kan vi komma att få ett lågt läge av inflation och därmed låga räntor. Mycket beror på pressade löner, på grund av ökad globalisering, automatisering och så vidare. Stiftelsen för Strategisk Forskning har tagit fram att ca vartannat jobb kan automatiseras inom 20 år och Reforminstitutet har räknat på att 450 000 jobb har effektiviserats bort under åren 2006-2011. Det finns invändningar emot att automatiseringen kommer att effektivisera bort jobb, då nya jobb alltid har skapats under de senaste århundradena, men frågan är vad för jobb? Kommer vi få ett överflöd av arbetskraft i vissa sektorer, t.ex. servicesektorn, vilket kommer pressa lönerna neråt? Är ekonomin och arbetsmarknaden tillräckligt snabb för att byta ut ca 10 % av alla jobb var 5:e år? I Reforminstitutet rapport så rapporterades att det är främst medelinkomstjobb som bytts ut mot höginkomstjobb. Frågan är däremot om detta kommer att fortsätta eller om vi kommer att få en utveckling likt den i USA där främst låginkomstjobben ökat. Oavsett vad så kan automatiseringen ge en press på löner och inflation och något man kan ha i tankarna vid framtida investeringsbeslut.

Om nu det är dålig press på löner och inflation så kan centralbankernas fortsatt hålla räntorna låga för att på så sätt upprätthålla hög sysselsättning och få någon slags inflation. Det kan innebära att vi kommer att få artificiellt låga räntor en lång tid framöver. Enligt Johan Javeus så innebär det att avkastningskravet kommer att förändras för olika tillgångar, till exempel aktier och fastigheter, vilket kommer pressa deras direktavkastning. Han menar på att tillgångarnas värde troligtvis kommer att fortsätta öka och att det kommer vara bra att äga kapital framöver. Det här påminner också lite av vad Picketty skrev i sin bok, att vid låg tillväxt så ökar inkomsten av kapital och kapitalbasen ökar i värde. Det innebär då att bostadspriserna vi har idag skulle vara motiverade, då man kan låna vid låga räntor och vid dagens 2-3 % direktavkastning på en bostad kan betala denna ränta med marginal. Kollar vi på Stockholmsbörsen utdelningars andel av BNP så har också denna ökat från ca 1 % till 5 % under åren 1980-2012 samtidigt som bostadspriserna gått upp med flera hundra procent. En enorm kapitalexpansion.

Om vi nu inte skulle få låga räntor, utan de skulle återgå till ett normalläge, så kan man fråga sig hur värderingen av tillgångar är då? Först är frågan av vad en normalränta är och jag har tidigare skrivit att den historiskt sett är som nominella BNP-tillväxten. Många spår att vi kan komma att ha en reell BNP-tillväxt på 1-2 % under de närmsta decennierna i västvärlden, vilket innebär med 2 % inflation en nominell tillväxt på 3-4 %. Det är också vad Riksbanken spår som en långsiktig reporänta. Brooklyn investor har gjort en bra analys på det hela (se länk nedan) där han jämfört räntor med börsens earnings yield (invers P/E). Både i USA och Sverige så värderas S&P 500 och OMXS30 till ca P/E 20 i snitt. Det innebär en earnings yield på ca 5 %. Historiskt sett så är det nära medelvärdet av börsens värdering vid långa räntor på 4-6 %. Det innebär att även om räntorna går upp till 4-6 % så kan dagens börsvärderingar fortfarande motiveras. Sedan 1955 så har räntorna earnings yield och räntor korrelerat någorlunda, men med stora fluktuationer. Oavsett så är det historiskt sett vanligare att earnings yield ligger under den långa räntan på obligationer, vilket gör att dagens värdering står ut med det motsatta förhållandet.

Var är vi i nuläget? Vi har en 10-årig ränta på 0,75 %, börsen värderas till earnings yield på 5 %. Om räntorna fortsätter vara låga på 1-2 % och earnings yield kommer att närma sig det värdet innebär det att börsvärdet kan dubblas till P/E 40-50. Om nu räntorna normaliseras till runt 3-4 % så kan börsvärdet öka med 50 % till P/E 30. Vi har sett det hända förut, så det kan hända igen. Däremot tror jag inte det kommer att hända, utan jag tror vi mer kommer att se en utveckling likt de som skedde i början av 1900-talet (se första grafen i Brooklyn investors inlägg). Där var räntan ganska konstant, medan värderingarna på börsen varierade mycket. Nu sätts räntan helt annorlunda jämfört med då, men om vi nu kommer att ha nollränta/låg ränta i en lång tid framöver så kan vi effektivt få samma situation.

Om vi nu har två lägen framöver, låg ränta eller normalränta, så kan vi fundera på hur det skulle påverka våra investeringsbeslut. Börsen är oavsett ränteläge ganska okej värderad (även om den känns dyr eftersom vi haft en billig börs trots lågt ränteläge senaste åren). Långa räntor är varken ett bra köp oavsett läge, låga räntor ger dem knappt någon avkastning, medan en återgång till normalräntor skulle ge ett fall i obligationernas värde. Bostäder skulle fortsatt vara bra i ett lågt ränteläge, då den ganska låga avkastning i form av intjänad hyra överstiger räntekostnaderna. Däremot vid en normalränta så kan räntekostnaderna göra att det blir riktigt dyrt att bo och det kan pressa ner priserna.

Så även om allt känns dyrt idag så känns det som att aktier är det minst dyra. Många tror att det allmänt är en tillgångsbubbla, se vad Jesse Felder skrivit om "everything bubble" i länken nedan, men det kan också vara ett nytt läge där vi får nöja oss med låg direktavkastning på kapital. Vi börjar däremot närma oss en konjunkturtopp och i en lågkonjunktur minskar både vinster och värderingen på börsen. Börsen anses dyr, men det ansågs den vara redan för ett år sedan. Sen dess har den gått upp med 30 % och den kan fortsätta göra det.

Oavsett läge så tror jag att aktier kan vara bra att äga de närmaste 20 åren och jag tror vinnaren i automatiseringsracet kommer främst vara företagen och dess ägare. Därför satsar jag på att investera i aktier med en stor del av min lön för att skifta från lön till kapitalvinster. Då man inte vet framtiden så gör jag inga aktiva marknadsbeslut utan låter mina mekaniska strategier göra det åt mig. En krasch kommer, frågan är när och hur stor den är? Om man slutade köpa aktier år 2005 så kunde man köpa dem billigare under 2008/2009. Frågan är om vi kommer se ett liknande läge idag? Jag önskar att vi kommer se en krasch/bear market så snart som möjligt, men man får inte underskatta marknaders tröghet/momentum. Med lite halvtungt hjärta fortsätter jag att köpa aktier trots att de känns dyra, men jag tror att det kan kosta mer att stå utanför och jämfört med andra investeringar så är de fortfarande att föredra.

Läs mer:
http://www.di.se/artiklar/2015/5/13/makroradet-glom-bort-loneforhojninge...
http://brooklyninvestor.blogspot.se/2015/05/market-valuation-scatter-plo...
http://thefelderreport.com/2015/05/13/welcome-to-the-everything-bubble/
http://www.dn.se/debatt/automatiseringen-har-tagit-bort-450-000-jobb-pa-...

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (112)
Nov (9)

Taggar