PerPenning
Likes
252
Antal inlägg
542
Följare
54
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
4 november

Robotkorg

 

Inte ska du ha alla dina pengar i samma korg när du likt mig är en fritidsinvesterare. Tid i tillräcklig omfattning finns inte för mig att i de rätta ögonblicken sälja eller köpa. Familjen Pennings investeringar och sparande påminner lite om vad en ekorre gör inför vintern - gömmer en nöt här och en annan där. En liten skillnad är möjligen att vi inte glömmer bort vissa gömslen. I all sin enkelhet har vi följande sparanden:

 

  • Amortering bolån
  • Sparbuffert för småkriser
  • Bilsparande
  • Investeringssparande aktier
  • Barnsparande
  • Robotsparande (!)
  • Studielån amortering
  • Sparlån/Lendify
  • Svanenmärkt sparande

 

Och vad är nu detta sammelsurium? Och vad gör amorteringar bland sparandet? Jo, i min sparvärld ingår alla amorteringar. De minskar våra räntekostnader och själva amorteringen ingår i sparmålet. Detta innebär att när räntekostnaden minskar så ska dessa pengar som 'sparas' investeras på annat sätt. Så som kommunicerande kärl. Och när ett lån är färdigbetalat får amorteringspengarna nya uppgifter. Närmast till hands är mitt studielån som är färdigbetalt under sommaren 2018. Detta frigör då c:a 1 800 kronor till annat sparande.

 

Vi har inget toksparande i buffertar - de avkastar för lite och vid riktiga kriser så kommer vi att tvingas sälja av andra investeringar. I bufferterna ingår sparande för småkriser typ en trasig diskmaskin eller en dyrare reparation. Vi har exempelvis pratat om att byta ett golv men då ingår inte detta in denna buffert utan då måste vi målspara ytterligare. Antagligen blir det inget nytt golv - kanske inte så viktigt, egentligen? Vi sparar också separat till barnen vilket egentligen inte är deras pengar - vi sparar där för att kunna hjälpa eller stötta våra barn i framtida behov. Som jag nämnt tidigare sparar vi inte till våra barn och det med goda skäl efter inte minst empiriska studier i vän- och släktkretsar - ingen lär sig något genom att bara få utan motprestation.

 

Några slantar ligger ute till utlåning via Sparlån och Lendify. Lite spännande och samtidigt märkligt - jag leker bank och de som lånar hamnar i Lyxfällan. Ser faktiskt fram emot ett avsnitt i den serien där Lendify dyker upp bland skulderna. 

 

Min senaste lilla äggkorg är ett påbörjat sparande i Svanenmärkta produkter. Inte tvål eller diskmedel utan fonder. Jag tror att detta är framtiden och i den bor konsumentmakten. Läs gärna mer här. Jag inleder mitt sparande i Handelsbankens Hållbar Energi. Fonden placerar globalt i företag som utvecklar eller använder teknologier och metoder för att begränsa den globala uppvärmningen genom att direkt eller indirekt begränsa utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, häribland företag som positivt kan bidra till effektivare energianvändning genom bland annat alternativa energikällor eller miljöteknik.

 

Men robotsparandet då? Jo, där tokstartade jag med Avanza Auto och Nordnet Robosave för att det verkade spännande. Jag läste ju inte på någonting alls förrän Jan Bolmeson tog tag i frågan på sin blogg Rika Tillsammans. Jan är ju en äkta trist och klok investerare, likt George Bol, som är påläst och gör grundliga undersökningar - vilket jag och många andra kan ta till oss på hans blogg. 

 

Efter att läst Jans inlägg så kommer jag nu att även ta in Lysa och omfördela från Avanza Auto. I Robosave behåller jag en liten månatlig investering. Däremot ligger barnsparandet kvar i Avanza Auto - tills vidare. 

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
3 oktober

Verktygslåda

 

Jag blir så förbannad. Hade ett riktigt uselt lönesamtal som i princip renderade mig skulor. Argumentet för att det inte skulle bli mer än så var så småaktigt att det inte ens gör sig i pränt. Mulen, men inte motstulen, planerar jag mina drag framåt. Jag har en ganska bra lön och det i sig gör att jag för stunden ger min arbetsgivare ett virtuellt finger. Lönearbete åt andra är och förblir ett modernt frivilligt slaveri. Däremot så är lön ett verktyg i sig.

 

För lön är viktigt men inte allt - förmågan och utrymmet att spara av den är faktiskt än mer väsentligt. Det är ju så enkelt - spara tio procent varje månad och du har en hel månadslön undanstoppad efter blott tio månvarv. På dylikt sätt ökar man på sin lön på ett alternativt sätt. Till sist så blir lönen helt underordnad och det är dags att tacka för kaffet och önska chefen ett fortsatt långt arbetsliv.

 

Verktyg har man aldrig för många av. Här kommer ett av mina. Jag har satt upp en sparmatris som jag kallar något så fantasieggande som Målsparande. Vi har alla lärt oss att målsparande - det betyder att vi sparar till något som vi ska köpa, det vill säga själva målet. Så är det inte med familjen Pennings målsparande även om pengar ska användas till något förr eller senare. Nej, målet här är att nå en viss nivå på sparandet och det är ungefär 49 procent av inkomsterna.

 

För stunden ser denna matris ut enligt bild.

 

Det här är själva målen. Vi ser en schablonintäkt och ett gäng poster som är sparande av olika slag - amorteringar, insättningar, sparanden och investeringar. Varje månad fyller jag i faktiska inkomster och målen balanseras därefter mot dessa. 

 

Mål ska vara uppnåeliga och inte alltför svåra. Just femtio procent kändes tufft så därför valde vi fyrtionio som kändes lite bättre. Och september blev en fin månad och hela 55 procent nåddes, minsann. 

 

Vad betyder då de olika posterna? 

 

  • Amortering är bolån och studielån
  • Spar- och semesterbuffert är respektive till för trista ting och roliga äventyr
  • De så kallade överbetalningarna är att krediter i slutänden ska uppgå till att vara förbetalde i sin helhet.
  • Och så ett gäng olika investeringskonton

Det fina med min tjusiga målsparartavla är att det finns en morot som innebär att varje procent vi lyckas nå utöver målet får vi lägga 25 procent av dessa till restaurangkontot. Ja, det vill säga att eftersom vi nådde 6 600 kronor över mål läggs 1 650 kronor av dessa i äta gott. Att äta och dricka gott är för mig en livsnjutning av rang.

 

Om vi missar målet då? Måste vi då böta från restaurangkontot? Blir det springnota? Nej, det blir det inte. Uppfyllt mål är lika med belöning. Missat mål - då är förlorarna ändå vi. Det blir revision, det blir det - men inte mer.

 

Vad har du för verktyg i din låda? Något vasst?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

1 oktober

Månadssummering 2017 september

 

Den första höstmånaden tog slut på en helg och en ny tar sin början. Hur gick finanserna för den Penningska klanan? Det har ju varit storinköp av personbil - och vad det innebär för vad som finns i skattkistan. Inga siffror går min väg av den anledningen.

 

Jag brukar inte nämna realkapitalet i min blogg vilket jag gör nu. Kalkylledes höjdes den med bilens uppskattade värde (89 900 kronor). Här finns huset och ytterligare en personbil. Droskornas värde sjunker månatligen med schablonmässigt 2 procent.

 

Kapitaltillgångarna sjönk med 6 637 kronor. Prognosen är att nå 858 tusenlappar tills årsskiftet. Av dess frångår dock en semesterresa över jul och nyår med ungefär 100 lakan.

 

Skulderna ökade med 56 199 kronor.

 

Skuldsättningsgraden steg till 326 procent.

 

Skuldkvoten steg till 355 procent.

 

Räntekvoten sjönk till 4,59 procent.

 

Balans mellan skulder och tillgångar kan nås under 2023.

 

Nåväl, det mest intressanta är egentligen min nya sparmatris. I den jag jag lagt in de olika sparmålen som vi har avseende allt från kapitalsparande till semesterresor. Målet är att totalt spara 47 procent av våra inkomster och här ingår också CSN-lån och bolåneamorteringar. Denna månad är jag nöjd med då vi nådde 55 procent.

 

Ha en skön söndagkväll!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
21 september

Bilavslut

 

Ja, jag lovar - detta blir mitt sista inlägg kring bil för nu är affären klappad och klar. Och även om jag gärna haft något likt bilden med vingar och sköna former så är det ju inget konstverk jag köpt utan ett bruksverktyg. Det blev ingen 1948 Norman Timbs Special utan en 2012 Opel Astra Non-Special.

 

Kalkylen blev som följer:

  • 17 000 kronor för mitt inbyte
  • 72 000 kronor som mellanbelopp

Klart det svider. Nu blir det till att snabbt kompensera upp denna garanterade förlust. 72 lakan är många ostkorkspåsar oavsett om man räknar så illa som Ulla.

 

Jag ratar av erfarenhet en sak: ny personbil. Värdeminskningen är grotesk, man blir deppad för alla repor och parkeringsskador och den härliga nybilslukten vänjer man sig fort av med. Värdeminskningen är den i särklass största enskilda utgiften för bilägandet. Bränsle, service och skatt är närmast bagateller i jämförelse. De första hundratalet mil är som att elda upp sedlar. Pengarna försvinner utan att det märks - förrän det är dags att byta eller sälja den. 

 

Statistiken säger att första årets värdefall ligger mellan 30 till 45 procent i genomsnitt. Och för Opel Astra ligger det nära det senare procenttalet och det beror på att många av dessa bilar har sålts nedsatt i kampanjer - ingen poppisbil, helt enkelt. Däremot är det en bra bil.

 

Tar vi miltalskalkylen istället hamnar värdeminskningen på från 14 kronor och uppåt. Plötsligt har bilens bränsleförbrukning på kanske 7-8 kronor milen inte längre så stor betydelse. 

 

Avgörande för andrahandsvärdet är inte i första hand om märket är 'premium' eller inte. I första hand är det bilens pris som avgör nivån på värdeminskningen. Den som köper en småbil som exempelvis Hyundai i10 har du inte så mycket att förlora, oavsett om bilen efter fem år har förlorat mer än halva värdet. Det är ändå mindre än vad dyrbilköparen förlorar på ett år.

 

Vinnare är också kombimodeller, billiga instegsmodeller och bilar utan tillvalspaket. Kunden på begagnatmarknaden är en rationell bilköpare som framför allt köper ett transportmedel. Många tillval kan därför betraktas som en engångskostnad och de faller i värde betydligt snabbare än bilen i övrigt. Begagnatkunden betalar inte extra för prestanda, lågprofilhjul och sportchassi. Bland de få tillval som är relativt ekonomiska är luftkonditionering och metalliclack.

 

Jag ratar också privatleasing. Bilföretag har de senaste åren marknadsfört privatleasing i stora braskande annonser - alltså att man hyr bil under en längre period. Men tro inte att det minskar värderaset. Värdeminskningskostnaden är oftast med råge inbakad i bilhyran. Privatleasingkalkyler är inte fördelaktigare än traditionellt köp av bil.

 

Jag väljer begagnad bil. 

 

Ha en underbar afton!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
9 september

Sent på bollen

 

Jag trivs med helg. Jag mår gott en lördag och söndag. Då får jag ju göra vad jag vill. Just denna lördag är vigd åt att umgås under nöjsamma former med min älskade familj - vi ska ut på tur och promenera, titta på sedvärdheter och äta och dricka gott. Man ska vara rädd om sin fria tid, sin fritid.

 

Nu kom det till sist, det underbara dödkorset i OMXS30. Underbara? Jo, all förändring är underbar för det visar på utveckling och nu gick vi faktiskt - enligt denna enkla tekniska indikator - över i en björntrend.

 

 

Du kan så klart välja att förhålla dig till den eller inte. Jag, däremot, får ytterligare en förstärkt syn på att det är mycket försiktighet i mina investeringar framgent som gäller. Dessutom finns det ytterligare två viktigare faktorer - alla pratar investeringar och kvällstidningarna samt gratisblaskorna har investeringsartiklar. Och när det är så, det är då det börjar bli för överhettat. För vi vet alla att medelsvensson alltid är sent på bollen.

 

Intressanta dagar är det också kring Nordeas flytt av huvudkontor. Statsministern, som alltid duckar när han själv kommer under lupp, ryar nu om bankens etiska värderingar. Folk är förbannade och lämnar banken. Jag har min åsikt men tänker inte värdra den här. Däremot så är det fakta att Nordea är en bank som får uselt betyg av kunderna i Finansbarometern, som nämns över 10 000 gånger i de Panamadokument som lyfter fram hur rika fått hjälp att via skatteparadis undvika skatt och som har en styrelseordförande, den finländske finansmannen Björn Nalle Wahlroos, som häromåret hävdade att 80 procent av folket är idioter när det gäller pengar. Hmm, förresten - Björn är kanske inte helt fel ute? Jag tänkte kort uppehålla mig kring denne herre.

 

Björn Wahlroos är ingen nalle - han är mer lik en hyena. Han jobbar inte direkt med sin sympatiska sida utan är kantig, självupptagen, härskarmental och troligen psykopat. Jag har aldrig träffat mannen men gör ändå denna analys - jag lyssnade på hans sommarprogram 2014. Jag har dock inga dubier kring hans förmågor att leda ett eller flera företag till framgång - men få vill nog ha honom som chef. Men det sitter väl lite i det finska arvet och storskogens gener - finnar är ju ett folk som tiger på två språk, äter bark till frukost och bastar sig till döds, inga förutfattade meningar här. Men dum, det är han inte. Till skillnad från svetsloppan som kritiserar honom.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

29 augusti

Bra mat är prisvärd

 

Att spara pengar på mat är ett effektivt sätt att få mer slantar över. Men det är inte bara det - matsvinnet är i sig ett miljöproblem, ett etiskt bekymmer och rent slöseri. I snitt slängs 45 kilo mat och dryck per svensk årligen. I pengar handlar det om åtminstone tretusen kronor.

 

Kyl och frys gör livet lätt. Vi behöver heller inte hamstra utan det finns mat i butiken - varje dag. Konserver är bra mat och även all torrmat som kan förvaras mycket länge. Att lära sig att inte vara kräsen är också en fördel. Eller som smålänningen säger: hungern är den bästa kryddan och det finns vetenskapliga belägg för det. Dessutom blir man inte fet och dryg av att inte äta jämnt och ständigt.

 

Här kommer några av mina bästa tips för att spara pengar och miljö:

 

  • Ställ matvarorna i datumordning i kylen - äldst längst ut och närmast. Gäller framförallt mjölkprodukter, fisk och kött.
  • En regelbunden inventering för och kolla längt in i kylen. Man kan hitta hemskheter också som tyvärr måste sjöbegravas.
  • En färdig matkasse är faktiskt effektivt - utan svinn. Storpack är inte för alla. Att att köpa på sig och sedan inte göra av med är inte bra, speciellt inte om man kört med fetkombin till stormarknaden och fyllt bilen.
  • Frys in rester som inte ska gå åt under de närmaste dagarna. Rester är annars lätt att glömma bort i hastigheten och drabbas snart av grön påväxt.
  • Köp mat med kort datum. Ska det lagas ganska omgående är detta bra för din plånbok och att maten inte heller slängs i butiken.
  • Bäst-före-datum är en rekommendation utan förankring. Det finns massor med faktorer som gör mat otjänlig men detta datum är inte ett av dem. Titta, lukta och smaka - vi har sinnen av en anledning.
  • Har du mat över som inte tycks gå åt - laga en rätt efter egen uppfinningsrikedom. Det kan bli gott eller så blir det mindre gott. Bättre än att slänga. Lite tips finns här.

 

Pengar som man bara slänger - det är slöseri för allt och alla.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

27 augusti

Billigare bil

 

Jag kommer att behöva din hjälp. Men först så ska jag berätta kring bakgrunden. Den handlar om vikten om att placera hundratusentals kronor på uppfarten - för det är där som de helst ska vara, sägs det. De ska synas.

 

Vi är en familj med behov av bil - så är det i stora delar av landet även om våra folkvalda gärna navelskådar storstaden och hänvisar till tunnelbana, tåg eller buss. Det kan däremot inte finnas en fungerande vardag eller helg för flertalet svenskar utan en personbil. Familjen Penning behöver två.

 

Den senast inköpta vagnen var det första någonsin inköpt utan belåning. Den rönte en nedprutad prislapp av runt etthundratusen kronor och ett inbyte av gamla droskan. Det var ett bra köp i många hänseenden - 6 år gammal, niotusen mil på mätaren och i gott skick. Men det viktigaste var att den betalades ur kassa vilket i sig är jobbigt då det syns så tydligt. Köpet gröpte ur kassakistan vilket i sig är trist. Men när man lånar pengar till att köpa en bil mister lätt kostnaden fokus som istället hamnar på det roliga med en ny vagn. Att det är du i din framtid som får ta kostnaden struntar lätt du och här i.

 

Än mer bedrägligt är att låna på bostaden för dylika lån - då försvinner liksom lånet vips av sig själv och in i stora huslånet. Det syns inte att de där pengarna betalade en finfin SUV eller Tesla. Även om vi visserligen inte köpte annat än Volvosar och Passater så ägnade jag och frugan oss åt dessa självbedrägerier - under 16 år fördubblades vårt bostadslån av sådana köp och renoveringar.

 

Sedan köpet av vårt senaste och kanske sista hus år 2011 bestämde vi oss för att aldrig göra så mera. Aldrig låna mer på bostaden. Aldrig låna mer till konsumtionslån. Inte låna mera alls. Vi startade att amortera stadigfast och nådde i månadsskiftet 12 procent av total boendeskulden. Familjen Pennings kassakista stod för bilköpet. Nog nu.

 

Under sommaren har jag letat alternativ till bilbyte numero dos. Vi har tittat på en del men inte nått konsensus. Nu lutar det åt att beslutet är att försöka köra till våren med innevarande droska - för att det är dyrt att byta bil, för att det är tråkigt att betala för den och att det dränerar vägen mot ekonomisk frihet. Imorgon är det besiktning av vagnen och det kan ju påverkar det slutliga beslutet att kunna invänta ytterligare sex månader innan kostnaden kommer är bara en fördel.

 

Jag har vissa kriterier som jag vill förhålla mig till - men vad säger ni? Har ni några förslag på en bra, driftsäker, rostfri bil? Tips emotses. Vad jag däremot säger är:

 

  1. 2011 eller nyare - jag vill ha hyfsat modernt säkerhetstänk och bränsleekonomi i vagnen.
  2. Ingen diesel. Dess framtid ter sig synnerligen osäker.
  3. Minst golfklass - inte en för liten bil. Inte ens femmor i NCAP står emot mer plåt.
  4. Max 10 000 mil. Allt slits för varje mil och där ser jag en bra brytgräns, inte minst på prislappen.

Jag behöver din hjälp. Tack, kära du.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
6 augusti

Dagarna

 

Jag är ju så som många vet inte en av de yngre bloggarna även om Dagny med sina 103 år slår mig med hästlängder. Jag fyllde nyligen femtio år och är därför ett halvsekel. Av dessa år har jag nu, som det heter, förvärvsarbetat heltid under 23 år. Dessförinnan studerade jag, gjorde värnplikt eller ströarbetade. Med den normala måttstocken så har jag därför ungefär 15 år kvar till en eventuell pension.

 

Jag vädrar ofta min aversion mot lönearbete. Varför då? Jo, jag har svårt att finna nöjet och glädjen med det. Däremot så är jag beroende av att fortsatt jobba för att anskaffa slantar för leverne, försörjning och fritid. Jag har jobbat ganska länge, är rätt duglig på det jag gör och därför har jag en lön i motsvarande grad. Visst är det väl viktigt att en såld timma av mitt begränsade liv har en rimlig ersättningsnivå?

 

Jag och mina vänner som är i samma ålder vädrar ungefär samma sak - vi känner oss färdiga med arbetslivet. Vi ser inga nya roliga utmaningar, värden eller anledningar till att jobba, något som jag ser varje vardag hos många yngre kollegor - de är hungriga, jobbar över och stressar på för att få erkännanden, beröm och därmed ett värde. Jag med många, vi är bortom detta - jag bryr mig inte om att bli månadens medarbetare och ser inget speciellt i att göra perfektion av mina insatser.

 

Jag får då ibland mothugg från läsare som menar att jag borde rycka upp mig, skaffa ett annat jobb eller köra lite mental träning. De menar att om man nu är så mycket på arbetsplatsen så bör man göra något roligt av det. Jag ser det lite som att om man ler så blir man gladare - det är en travesti på sann lycka och fungerar inte, tro mig -  jag har provat. Nej, det finns något djupare i det här. Att vara bra på något, som jag faktiskt är, är inte av nöd och tvång roligt.

 

För det tjatas ju om att om man bara tycker att något är roligt eller inspirerande så blir man bra på det. Det är nog så sant - att bli duktig på något kräver hårt arbete och utan lågan så blir det svårt. Men när du väl är duktig och glöden har fallnat? Vad gör man då? Slutar det jobb som ger gott om pengar och börjar om? Kanske.

 

Jag läste om Kim Ekdal Du Reitz, en av Sveriges absolut bästa handbollspelare, som mitt i en fantastisk karriär valde att sluta helt med sporten. Han säger själv att han aldrig identifierat sig med handboll, något som många andra spelare gör - för vad skulle de göra istället för att spela handboll? För Kim var träning och matcher bara en belastning de senare åren - han tyckte helt enkelt inte att det var roligt alls längre. Tänk att vara en av världens bästa på något och inte vilja göra det längre? Hur många är så modiga att de vågar ta steget och lämna allt?

 

Kim sammanfattar sitt val så vältaligt: jag vaknade på morgonen och ville bara snabbspola dagen fram till att träningen var slut. Nu vill jag bara att dagarna ska fortsätta, jag ser fram emot livet. Det har jag aldrig känt tidigare.

 

Så jag och många med mig - vi är i samma sits. Vi är duktiga på något som vi väljer att göra varje dag utan att ens tycka att det är roligt. Det kan egentligen inte få fortsätta så, det är inte rimligt. Men modet, det hittar jag inte. Inte heller alternativen ser jag utan det är ett famlande i mörker. Vad ska jag göra istället?

 

Jakten på den ekonomiska friheten är en del i svaret. För om jag inte hade behövt få in lönen, då hade jag slutat tvärt. Min lista över allt jag vill göra istället är lång. För jag vill ju också att dagarna ska fortsätta och inte behöva snabbspolas.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

2 augusti

Månadssummering 2017 juli

 

Då var både min sommarsemester och juli månad till sin ände. Det har varit en spännande månad och en rutinmånad. Lagt om bolånen och förhandlat ränterabatt, satt en rabattkant i trädgården och sett börsen få panik och spasmer om vartannat. Jag bromsade fallet i tid och kan fortsatt åtnjuta en uppgång för året runt åtta procent. Jag ser i min grumliga spåkula ett slut på denna uppgång och litar på den. Onekligen spännande är det.

 

Månadens höjdare var diskussionen jag hamnade i kring klokskapet i att låna pengar och att köpa indexfonder för dem. Inte för att jag ska råda andra men jag säger dock ja till indexfonder men ett absolut nej till att låna till dem. Men folk jagar alltid genvägar, det är väl mänskligt i sig - därmed inte nödvändigtvis så klokt.

 

Månaden som passerat kan kallas mellanmjölk. Familjen Penning hade lite mindre intäkter än vad vi är vana vid och gjorde faktiskt ingen avsättning alls till guldhönan. Det huvudsakliga skälet var dock ett annat - det fanns inga idéer kring bra köp så jag lät det bero. Ett annat skäl var att jag har haft semester.

 

Kapitaltillgångarna steg med med magra 1,07% eller 8 566 riksdaler vilket är betydligt lägre än vad 2017 har bjudit på hittills. Trösten är att det trots allt gick upp.

 

Skulderna fortsätter så klart nedåt - att amortera är alltid en viktig del i en privatekonomi, enligt mig. Minskningen var 0,31% eller 8 270 kronor.

 

Skuldsättningsgraden blev denna månad 328% jämfört med 333% föregående månad.

 

Skuldkvoten är nu 347% jämfört med 348% föregående månad.

 

Räntekvoten är 4,75% jämfört med föregående månads 4,76%.

 

Prognosen för helåret får sig en justering igen. Kapitaltillgångarna ska nu enligt mål nå 25% i ökning på helåret och skulderna fortsatt ned med 4 %. Sedan start 2011 ska då 184 % nås i kapitaltillgångar och skulderna -18 %.

 

Balans mellan skulder och tillgångar kan möjligen nu nås 2024.

 

Så, nu börjar augusti på riktigt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
29 juli

Alltid pank

 

Jag vet att det är svårt. Svårt att se när duktiga investerare vandrar på vattnet likt en historisk Jesus och skapar rejäl vinst när index samtidigt krackelerar. Svårt när jag själv blott förmår att förhindra raset i min egen portfölj. Sådant kräva sans i sinnet - att jämföra mig med de bästa, när jag samtidigt inte vill anstränga mig så som de gör, är praktiskt taget rätt dumt. Och i det ljuset ter sig saker och ting något bättre.

 

Ett av mina starkare barnaminnen är att jag alltid saknade pengar. Jag var alltid pank, helt enkelt. Så som telning räckte aldrig veckopengen - det behövdes godis, Fantomen och fler legobitar. Som yngling hade jag inte råd att köpa de LP-skivor, kassettband att spela in Rakt över disc på eller ens ett vettigt schampo till min tonårsfeta kalufs. Jag sneglade avundsjukt på de av mina kompisar som köpte en platta i skivaffären, hade TDK-band att spela in på och Yves Rocher i duschen efter jympan. Jag kom inte långt med min enda platta med Agneta Fältskog, mina Ton-i-ton-band från BP-macken och Timotei som visserligen doftade gott men var ett maskerat diskmedel.

 

Jag fick aldrig någon ekonomisk skolning - inte hemifrån och inte från skolan. Alla pengar som på ett eller annat sätt nådde mig, via månadspeng eller reklamutdelningen, konsumerades och inget sparades. Varför var det så? Jag, mina syskon och mina föräldrar pratade aldrig om pengar, vad de är, hur de skapas och vad de innebär för oss. Sorgligt och obetänksamt vilket också har lett till att jag idag inte är miljonär - så som jag borde varit. Jag har inte sparat något alls förrän en gryende insikt började gro när jag var runt de trettiofem.

 

Jag skulle inte plöjt ned mina slantar i tonåren på flipperspel och öl. Jag skulle sparat 10 procent av min inkomst från mitt första jobb fram till idag. Jag borde tänkte efter både en och två gånger innan jag gjort all den korkade konsumtion som blev till stora belopp över tid. Men nu blev det så och jag kan inte ändra på historien. Den enda positiva som finns kvar är frustrationen över att alltid känna mig pank, något jag numera inte är. Men känslan har funnits med mig under så lång tid att den är så som ett smärtsamt tandläkarbesök - då blir man flitigare med både tråd och borste.

 

Så jag är trots allt ganska nöjd nu att jag lyckats bromsa fallet i min portfölj med endast 1,5% då OMXS30 tappat 5,8% under samma tidsperiod. Jag har en viss riskaversion just av den anledningen - jag vill inte bli pank igen.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (126)
Nov (8)

Taggar