PerPenning
Likes
252
Antal inlägg
542
Följare
54
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
12 november

Den närsynta bofinken Knut

 

Betänk vad vi belånar oss. Det börjar kanske med att du på barnsben lånar en tiokrona kontant av syrran för att köpa en godisklubba. Sedan följer ett lån av föräldrarna för att bekosta första bilen eller bohag i studentkorridor.

 

Efterhand växer beloppen. Studielånet droppar in för att leva, överleva och att bekosta tjocka böcker. Du lånar pengar och du betalar sedan ränta på dessa pengar. Och du amorterar. Du betalar tillbaka lånen. Sådan är grundkonstruktionen. Ett lån är ett lån.

 

En duglig låntagare når kanske en kvarts miljon. Uppåt en halv miljon kan i sällsynta fall beskådas. Vad som sedan sker är att bostad ska inköpas - villa, radhus eller bostadsrätt. Här far visaren i topp för här finns det ingen hejd, rim, reson eller förnuft. Och efter en sådan affär så är de allra flesta nu belånade långt över en miljon kronor. Två? Kanske tre? Många har koll medan andra saknar det. En enkel app i telefonen är kanske ett verktyg?

 

Bofink heter en sådan som jag laddat ned i min lur. Personerna bakom denna app menar att de kan göra en hälsokontroll på dina bolån. Under sitt examensarbete utarbetade de en algoritm som beräknar den optimala fördelningen mellan fast och rörligt ränta - detta tyckte jag lät intressant och i det stora hela - omöjligt. Men samtidigt är inte jag omöjlig utan tog mig tid att prova Bofink. Appen menar att den kan hjälpa dig med frågor som:

 

  • ska jag binda mina bolån?
  • borde jag amortera mera?
  • kan jag sänka min ränta?

 

Nåväl, jag installerade och provade. Och där fick jag och fru Penning ett sammantaget betyg på 6.2 av 10 möjliga. Betyget är ett genomsnitt av fyra delkriterierna - ränta, bindningstider, belåning samt amortering. Redan där tycker jag att matematiken faller då jag anser att dessa inte kan viktas lika.

 

Hursomhelst så tar vi dem i ordning. 

 

Ränta. Betyg 5 av 10. Vår ränta på 1,6% ansågs okej men kunde så klart sänkas. Vad appen inte tar hänsyn till är att vi i våra gamla Stadshypoteklån har en gratis försäkring som löser halva lånet vid mitt eller makas hädanfälle, något som i princip alla tar betalt för idag. De pengar vi sparar vid ett bankbyte är i min värld relativt sett försumbar mot arbetsinsats och annan osäkerhet. Handelsbanken är en bra bank att ha att göra med. En produkt är inte enbart pris. Röd knapp från mig på ränta.

 

Bindningstider. Betyg 6 av 10. Vi anses ha koll på läget. Appen vill gärna föreslå en och annan bindningstid. Vi anser att binda räntorna är helt fel. Att belåna sig så att man kan spara mellanskillnaden upp till 7 procents ränta är en mer flexibel och smart konstruktion - inte minst om du vill byta bank. Röd knapp från mig kring bindningstider.

 

Belåning. Betyg 5 av 10. Vi anses lagom belånade. Vi är enligt appen belånade till 73 procent. Det är för mycket. På tok för mycket. Värderingen tycks också göras via Booli:s statistik som för vår bostad anses mycket osäker. Röd knapp.

 

Amortering. Betyg 9 av 10. Vi anses amortera fantastiskt. Kan det bli bättre än så? Ja, inte är det bra att amortera för mycket enligt appen. För att höja betyget till 10 ska vi amortera mindre, allt enligt finansinspektionens råd på 2 procent per år. Det här är löjligt. Har någon sagt att FI:s råd var ett maxvärde? Att amortera sina lån kan aldrig vara fel - ju mer desto bättre.

 

Nej, den här bofinken är allt för närsynt för min smak. Lite kul app men inte mer.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
5 november

Säljare i dräkt

 

Ja, nu var det söndag och jag tänder på en brandfackla och slänger in i debatten - jag tycker så illa om fastighetsmäklare. Det har jag gjort länge mycket beroende på att det är en bransch där mången lycksökare och lismare satt sitt avtryck. Och jag bryr mig ärligt talat inte om ifall att någon känner sig trampad på foten - men idag är en fastighetsmäklare en säljare och inte en opartisk mellanhand för att verka för både säljare och köpare. Detta är en ren papperstiger och kvalificerad tjurbajs. Att branchen gärna pratar sig blå om just opartiskheten hjälper inte - för den existerar inte.

 

Mäklarna älskar att framställa sig som helt neutrala och som opartiska förmedlare mellan köpare och säljare. Det är en image som hela mäklarkåren odlar för att skapa förtroende hos bostadsköparna. Men mäklaren är inte och kan aldrig vara en neutral eller opartisk person. Mäklaren är säljare. Mäklaren arbetar på säljarens uppdrag för att sälja bostaden till högsta möjliga pris. Och i den säljprocessen är det mesta uppenbarligen tillåtet.

 

Rekordmånga bostadsmäklare anmäls dessa dagar. Det handlar om lockpriser, rena lögner eller att mäklaren inte gör sitt lagstadgade arbete. Det är däremot inte lätt att hitta listor på mäklare som blivit varnade - det vill inte ens Fastighetsmäklarinspektionen visa upp på ett tydligt sätt på sin hemsida. Hittills i år har 368 anmälningar kommit in. Det ska jämföras med 296 anmälningar samma tid i fjol, och 416 under hela 2016. Det tyder på en allt smutsigare och oseriös bransch.

 

Oavsett är det bra att veta nedan:

  • Mäklaren ansvarar personligen för förmedlingsuppdraget. Mäklarföretaget har inte något ansvar för förmedlingen.
  • Det är säljaren som bestämmer vem som får köpa bostaden.
  • Säljare och köpare ska få en förteckning över spekulanter och bud när mäklarens uppdrag är slutfört.
  • Inga bud är bindande.
  • Muntliga avtal om att köpa en fastighet är inte juridiskt bindande.
  • Mäklaren är skyldig att ge köparen skriftlig information om vad undersökningsplikten innebär.
  • Mäklaren kontrollerar normalt inte fastigheten eller bostadsrätten, eller om säljarens uppgifter om objektet är korrekta.
  • En spekulant har rätt att ange villkor i sina bud, till exempel tidsbegränsning.

 

Jag anser att mäklararvodena är hutlösa i de flesta fall. Så varför anlita en? En borätt som går för exempelvis 2.5 miljoner kan utan större insats ge mäklarfirman 70-80 tusen kronor. Är det inte bättre att behålla dessa pengar själv? Det finns information en googling bort. Man kan få hjälp med det nödvändigaste så som budgivningar, blanketter och kontrakt för exempelvis femtontusen kronor - oavsett bostadens försäljningspris.  

 

Stylade herrar och damer i kostym och dräkt samt bländvitt leende, så som många mäklare visar upp sig, är så pinsamt fejkat. Det är nära på fotomodellvarning ibland. Eller vad säger du

 

En mäklare är säljare till etthundra procent och skiljer sig inte på något sätt från en TV-försäljare eller en bilhandlare. Samma skrot och korn.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
1 november

Pengar i ordning

 

Det finns många åsikter kring budget och dess vara eller icke. Själv tycker jag det är en enkel match - antingen har du alla dina verktyg som skruvmejslar och tänger i en hög på golvet eller så finns de i ordning i en verktyslåda. Det finns fler liknelser så som betickslådan, kastrullskåpet och strumplådan - utan ordning så hittar du inte det du behöver. I en röra tar allt längre tid och tid är pengar. Det känns också bra att veta att det finns en gaffel att tillgå när hungern pockar på.

 

Det finns olika sätt att budgetera. Ett av de sämre, enligt mig, är att räkna med pengar man inte har - framtida inkomster, arv och avkastning. Jag budgeterar enbart med pengar jag har. Framtiden är alltid osäker, det enda reella är de slantar som finns här och nu.

 

Amenvaf? Om jag nu bara har tvåhundra kronor på kontot? Om jag budgeterar enbart dessa kronor, hur ska jag då få ihop hela månaden? En rimlig fråga. Du vill ha en större bild, en längre horisont. När jag menar att du har tvåhundra kronor, inget mer, att budgetera så ter det sig märkligt.

 

Så klart, du ska budgetera dina framtida utgifter, det är helt korrekt. De har troligen inte täckning på din tillgångssida som är tvåhundra kronor. Du är underfinansierad. Och det är de flesta svenskar lever med att lönen kommer in och betalar de omedelbara utgifterna och att det sedan är ofinansierat fram till nästa lön. Kallas också ur hand i mun eller leva från lön till lön. Och det är så vedertaget att få ens tänker på det.

 

Kommande kostnader som är underfinansierade motsvarar ett belopp som jag behöver för att täcka dem. För att skaffa sig dessa pengar behövs ett mål - ett av dessa är ett balansdatum. När kan jag i min budget nå en balans mellan pengar jag har och framtida kostnader?  Detta ska leda till att det alltid finns pengar nog i min budget för att täcka de kostnader som ligger framåt. Vissa kallar det buffert.

 

När du kört din budget några månader så ser du ungefär vad olika saker kostar. Ett bra exempel är livsmedel. Låt oss säga att den posten snittar på 5 000 kronor i en familj. Här kan jag då lägga ett månatligt finansieringsmål för dessa slantar så att det, efter ett antal månader, finns tillräckligt med pengar för att klara månaden som kommer.

 

En budget håller reda och du budgeterar med vad du har. Men varför ska du bara budgetera för kanske halva hyran eftersom pengarna du har inte räcker? Det kommer ju snart en ny lön? Jo, för att en budget ska spegla verkligheten här och nu, enligt mig. Frågan allt kokar ned till är: hur mycket kan jag spendera just nu? Och den kontrollen har jag i min budget.

 

När lönen kommer så finns det slantar att budgetera upp för alla kostnader. De pengar som blir över kan sedan budgeteras för det som komma skall. Stoppa in lite på semesterkontot? Börja budgetera för nästa månadshyra? Det här är kontroll på ett fantastisk nivå som ger en finfin magkänsla.

 

Verkar det skumt? Prova You Need A Budget.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
10 oktober

Pensionssmart

 

När man är post femtio, så som jag, börjar man gärna fundera på pensionen. Jag har märkligt nog arbetat mer än halva mitt arbetsliv, det förstår jag faktiskt inte riktigt. Alla stormkråkor som kraxar om att det blir fattigt som pensionär gör att jag känner ett behov av att kolla och stämma av. Men hej! Alla ni yngre, som ännu inte fattat att ni snart är just femtio plus, kan ju börja redan nu, lite försiktigt?

 

Dagens ämne kring pension handlar om tvenne ting, minsann. Och de hänger ihop. Jag arbetar idag på en arbetsplats utan kollektivavtal men med alternativa pensionslösningar. Ofta vill ju företag, som valt att stå utanför kollektivavtal, att de har lika bra eller bättre pensionslösningar. Dessvärre är det sällan fallet och det är inte helt enkelt att försöka jämföra sig fram. Så egentligen är den bästa vägen att gå att tillse att arbetsplatsen man verkar på har kollektivavtal.

 

För ämne två hänger samman med kollektivavtal och det som kallas för ITP2 vilket är - förenklat - tjänstepensionen via kollektivavtal. Om så är fallet och du är född 1978 eller tidigare så finns det en spännande, magisk gräns vid 62 år och en månad.

 

Om du väljer att gå i pension tidigast månaden efter du fyller 62 år och din arbetsgivare slutat betala in premier för dig - då får du ett brev från Alecta där de frågar dig om det är så att du gått och blivit pensionär. Om du svarar att så är fallet och intygar att du inte kommer jobba mer, så kommer de premier som din arbetsgivare annars hade betalat in fram till din sextiofemårsdag att betalas in av kollektivavtalet. Det finns särskilda pengar avsatta för detta ändamål. Du kan alltså gå i pension månaden efter du fyller 62 år och ändå få lika mycket inbetalt som du hade fått om du jobbat till 65 år. Det är inte kattskit!

 

Men som sagt - kruxet är att du är arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal. Det gör inte jag dessa dagar. Men jag sneglar.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
3 oktober

Verktygslåda

 

Jag blir så förbannad. Hade ett riktigt uselt lönesamtal som i princip renderade mig skulor. Argumentet för att det inte skulle bli mer än så var så småaktigt att det inte ens gör sig i pränt. Mulen, men inte motstulen, planerar jag mina drag framåt. Jag har en ganska bra lön och det i sig gör att jag för stunden ger min arbetsgivare ett virtuellt finger. Lönearbete åt andra är och förblir ett modernt frivilligt slaveri. Däremot så är lön ett verktyg i sig.

 

För lön är viktigt men inte allt - förmågan och utrymmet att spara av den är faktiskt än mer väsentligt. Det är ju så enkelt - spara tio procent varje månad och du har en hel månadslön undanstoppad efter blott tio månvarv. På dylikt sätt ökar man på sin lön på ett alternativt sätt. Till sist så blir lönen helt underordnad och det är dags att tacka för kaffet och önska chefen ett fortsatt långt arbetsliv.

 

Verktyg har man aldrig för många av. Här kommer ett av mina. Jag har satt upp en sparmatris som jag kallar något så fantasieggande som Målsparande. Vi har alla lärt oss att målsparande - det betyder att vi sparar till något som vi ska köpa, det vill säga själva målet. Så är det inte med familjen Pennings målsparande även om pengar ska användas till något förr eller senare. Nej, målet här är att nå en viss nivå på sparandet och det är ungefär 49 procent av inkomsterna.

 

För stunden ser denna matris ut enligt bild.

 

Det här är själva målen. Vi ser en schablonintäkt och ett gäng poster som är sparande av olika slag - amorteringar, insättningar, sparanden och investeringar. Varje månad fyller jag i faktiska inkomster och målen balanseras därefter mot dessa. 

 

Mål ska vara uppnåeliga och inte alltför svåra. Just femtio procent kändes tufft så därför valde vi fyrtionio som kändes lite bättre. Och september blev en fin månad och hela 55 procent nåddes, minsann. 

 

Vad betyder då de olika posterna? 

 

  • Amortering är bolån och studielån
  • Spar- och semesterbuffert är respektive till för trista ting och roliga äventyr
  • De så kallade överbetalningarna är att krediter i slutänden ska uppgå till att vara förbetalde i sin helhet.
  • Och så ett gäng olika investeringskonton

Det fina med min tjusiga målsparartavla är att det finns en morot som innebär att varje procent vi lyckas nå utöver målet får vi lägga 25 procent av dessa till restaurangkontot. Ja, det vill säga att eftersom vi nådde 6 600 kronor över mål läggs 1 650 kronor av dessa i äta gott. Att äta och dricka gott är för mig en livsnjutning av rang.

 

Om vi missar målet då? Måste vi då böta från restaurangkontot? Blir det springnota? Nej, det blir det inte. Uppfyllt mål är lika med belöning. Missat mål - då är förlorarna ändå vi. Det blir revision, det blir det - men inte mer.

 

Vad har du för verktyg i din låda? Något vasst?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

27 september

Låna ut

 

Jag drömmer om en förmögenhet, en stor hög med slantar som gör mig ekonomiskt fri. Så pass ekonomiskt fri att jag inte behöver Sköta mitt löneslavgöra utan att jag hade min tid åt mig. Då skulle jag ägna mycket tid åt volontärarbete och filantropi - jag vet att detta är ett par ting som gör tid riktigt värdefull.

 

Ligga på stranden med en drink? Nej. Spela golf? Nix! Det är inte alls så jag ser på en tid som ekonomiskt oberoende. Jag har allt jag behöver för ett synnerligen drägligt liv och jag struntar i allt som heter status. Vad jag lider brist av, däremot, är tid och när jag gör det tenderar jag att stressa och jaga för att hinna med - vilket i sin tur gör aktiviteterna betydligt mindre givande.

 

Och det är inte som jag bara skriver och du kanske ser mig som en präktig jäkel som vill göra sig till. Men jag jagar ingen lycka för den har jag redan och jag vet att den inte bor i konsumtion, status eller andras gillande. Däremot vet jag att mötet med människor är det som gör skillnad, åtminstone för mig. Och då menar jag inte menlösa jobbmöten kring saker som jag egentligen struntar i - företagets vinst, kärnvärden, priokunder och nyckeltal.

 

 

När jag blir ekonomiskt oberoende ska jag låna ut mer av min tid och mina pengar till att hjälpa människor att hjälpa sig själva. Detta är ju ett sådant resonemang som exempelvis Ulla Andersson och Vänsterpartiet inte förstår - att människor faktiskt vill försörja sig själva och att bidrag i mängd inte löser en sådan oförmåga.

 

Idag lånar jag ut pengar via Kiva - en organisation som hjälper människor att lyfta sig själva. Jag sätter in motsvarande 250 kronor per månad här och kommer att låta dessa pengar vara hävstång under alla framtid. Jag har slutat ge pengar till exempelvis Rädda barnen eller Röda korset - jag ser inte vart pengarna tar vägen och det finns ingen insyn. Hos Kiva ser jag exakt var mina pengar hjälper och arbetar. Gör det du med! Du kan exempelvis välja ut att låna pengar till en kvinna i något utsatt område som behöver starta ett eget företag - i mina ögon riktigt feminism och inte det som exempelvis svenska, så kallade feminister, ägnar sig åt. Att regeringen Löfven, mitt under den värsta flyktingströmmen sedan 2:a världskriget, dessutom avskaffar skatteavdraget för hjälpbidrag är det hittills absolut bästa tecknet på denna regerings fullkomligt monumentala dumhet.

 

Jag lånar ut till mera. Kiva är filantropi medan mina övriga utlånade krediter är för mig själv. Jag använder både Lendify och Sparlån för att hjälpa bortskämda svenskar att lösa sina dyra krediter, bygga nytt kök eller köpa fin bil. Grisbonden i Armenien betalar en liten ränta på sitt lån men inget i jämförelse med de svenska livsstilsbyggarna.

 

Eller vad sägs om bilköp till 5,45% ränta i 10 år eller konsolideringslån på 13% i 8 år? Det blir dessutom snabbt påtagligt att människor har svårt att betala för sig - vissa har redan en påminnelse på den första betalningen.

 

Är jag då en utsugare som lånar ut till dessa utsatta grupper? Nej, det är jag inte. För det första så lånar människor i Sverige med berått mod och både Lendify och Sparlån ger bättre räntor än vad många låneinstitut eller banker gör. Att man däremot lånar till ren konsumtion är förkastligt - men fritt valt arbete. Man kan inte hindra att människor begår kollektivt ekonomiskt självmord.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
24 september

Kreditkort i din budget

 

Att använda kreditkort är inte enbart av ondo - inte om du hanterar dessa på ett ansvarsfullt sätt. Det finns fördelar så som ett visst antal dagars gratis förfogande, freebies och erbjudanden. Kreditkort är ett verktyg som samtidigt kan vara ett tveeggat svärd om man inte hanterar det regelmässigt och korrekt.

 

Jag använder ett mycket kompetent budgetverktyg som heter You Need A Budget och i detta hanteras också kreditkostnader och kreditkort på ett begåvat sätt och det bygger på idéer från 1400-talets Italien. Luca Pacioli publicerade nämligen 1494 en matematisk encyklopedi som beskrev bland annat dubbel bokföring - ett system som handelsmännen i Venedig använde för att hålla reda på sina affärer.

 

Dubbel bokföring, i all sin enkelhet, tvingar till balans i boken - tillgångar måste alltid vara lika med skulder och eget kapital. På denna tid var detta revolutionerande eftersom metoden visade vilka varor som såldes, vilka ingen ville köpa och gav ett fokus på vilka beslut de behövde ta för att göra bättre affärer.

 

You Need A Budget eller YNAB hanterar kreditkort på konceptet dubbel bokföring. I sin grund är den dubbla bokföringens ekvation enligt nedan:

 

Tillgångar = Skulder + Eget kapital

 

I YNAB gör man en liten detaljförändring i ekvationen:

 

Tillgångar = Skulder + Inkomster - Utgifter

 

Så om vi tar ett verkligt exempel. Jag har 100 kronor i inkomst, inga skulder och inga utgifter så blir min ekvation enligt nedan:

 

Tillgångar = Skulder + Inkomster - Utgifter

100 = 0 + 100 - 0

 

Om jag köper något för 50 kronor så minskar mina tillgångar med lika mycket:

 

Tillgångar = Skulder + Inkomster - Utgifter

50 = 0 + 100 - 50

 

Om jag köper något för 50 kronor på kredit, det vill säga via ett lån, så ökar min skuld med 50 kronor. Samtidigt ökar mina utgifter med 50 kronor så mina tillgångar är desamma:

 

Tillgångar = Skulder + Inkomster - Utgifter

100 = 50 + 100 - 50

100 = 100

 

Detta kanske ter sig förvirrande men är helt logiskt. Varje gång jag drar mitt kreditkort så uppstår både en skuld och en kostnad. Tillströmningen av lånade pengar vägs direkt upp av ett köp och därmed är tillgångarna orörda.

 

Så ett köp med kreditkort av exempelvis ett paket kaffe minskar inte vad du har på ditt bankkonto så därför ska de vara kvar i budgeten - däremot är de omfördelade från matvaror till nästa kreditkortsbetalning.

 

Överkursen i kreditkortshantering är om man betalar ränta på sina köp - men det tänker jag inte ens ta upp. Anledningen är enkel - kortköp ska bara göras om de är fria från ränta.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
14 september

Budget som rutin

 

 

Borsta tänderna och så budgetera - regelbunden repetition och du skapar en rutin. En rutin som man inte behöver tänka på utan något som går av sig själva. Men rutin, det låter trist. En budget som rutin än värre, så jag försöker istället att tänka rutinerad budget.

 

En rutin är faktiskt något bra. Vi behöver rutiner. De hjälper oss att slippa att ta beslut eftersom de i en rutin är automatiserade. Med rutiner som fungerar väl blir vi mer produktiva, organiserade och fokuserade - samt frihet!

 

Jag gillar ordning och jag gillar att budgetera vilket sker på rutin. Varje dag budgeterar jag men blott en fem minuter. Jag stämmer av utgifter och konton för att se att verkligheten ligger i linje med planen. Jag lägger in kommande fakturor och köp. Jag kontrollerar månadens inkomster mot nästa månads utgifter. Fem minuter ungefär per dag.

 

Jag skiljer på konton i min budget - jag har konton i budgeten och jag har konton utanför. Varför och vad är skillnaden? Jo, typiska konton i en budget är lönekonto och kreditkort. Mot dessa sker all budgetering. Konton utanför budgeten är investeringskonton, bolån, studielån och kanske realkapital. Dessa konton påverkar inte budgeten alls.

 

Pengarna i min budget flödar över gränserna. Inkomster blir en kostnad som betalar av ett lån, exempelvis. Dessa pengar lämnar budgeten och far iväg utanför. Lånet minskar och det syns tydligt i balansen.

 

Ja, jag använder ju You Need A Budget så konceptet kommer därifrån. Det fungerar fantastiskt väl.

 

 

Gör du en budget? På enkelt sätt eller inte alls?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
27 juli

Aldrig nöjd

 

Jag lyssnade på podden På riktigt med de båda gamla Lyxfällanrävarna Charlie och Mathias där Jan Bolmeson från ekonomibloggen Rika Tillsammans gästade. Ja, jag var faktiskt med på ett litet hörn. Podden har haft en lite svajig resa rent kvalitetsmässigt men så är ju också radiomedia lite annorlunda jämfört med TV. Tycker dock att de börjar bemästra det riktigt väl nu.

 

En som kan tala på ett sätt som fungerar väl i poddvärlden är dock Jan Bolmeson som med ett lite sävligt och eftertänksamt framförande gör att man inte missar budskapet. Det finns de som inte gillar Jan utan ser honom som en krängare av träd i Afrika och en säljare av Balansekonomikurser - något som är ganska orättvist. På Jans blogg finns det oerhört mycket av värde att läsa och förkovra sig i. Han är trots sina kvaliteter som sakkunnig inom ekonomi både ödmjuk och tycks drivas av en vilja att hjälpa andra - inte tjäna pengar på dem.

 

Mitt problem med Charlie och Mathias är mina egna tillkortakommanden. De har kommit så långt, de har förmögenheter, är kloka med både sparande och konsumtion - vilket gör mig så frustrerad och irriterad. Jag undrar därför hur många av poddens lyssnare som känner liknande irrationella strömningar i sinnet? Jag är ju inte sämst i klassen kring privatekonomi men likväl långt efter dessa herrar. Så hur känner en lyssnare som fortfarande står där i startblocken, kanske femtio år gammal och utan medel och mening? Jag inbillar mig att det känns helt hopplöst.

 

För podden På riktigt drivs ju av två personer som få kan relatera till. Charlie och Mathias är inte representativa - de tillhör eliten, något som inte helt sällan hörs mellan raderna, framförallt från Mathias med en viss präktighet. Jag tror inte att speciellt många ser sig ha eller kunna skaffa sig förmågan att göra deras resa. Detta är i sig problemet - att folkbilda är bra men det blir lite härsket när experterna som aldrig misslyckats gör det. Eller har de tabbat sig någon gång? Berätta om det i så fall så lite mänsklighet skönjas.

 

Jan Bolmeson är däremot öppenhjärtlig och berättar om sina misstag, sin bakgrund och varför han agerar som han gör. Sådant berör och sådant kommer man ihåg. Och eftersom jag är en person som saknar disciplin, tillräcklig långsiktighet och dessutom har en shoppinggen så behöver jag höra mer av den varan - jag behöver se allvaret i medelsvenssons privatekonomiska verklighet där så mycket mera vilar på oss enskilda numera jämfört med förr. Vill jag ha en dräglig tillvaro och vill jag ha en pension? Ta då ansvar, herr Penning!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
13 juli

Budget på tavla

 

Jag har ett fortsatt intresse för att ibland se ett eller annat avsnitt av Lyxfällan. Och den berömda budgettavlan har jag länge hyst en förkärlek till. Den är lite som den gamla, hederliga svarta tavlan jag hade i småskolan där man med kritor kunde skapa alster. Det sägs att det är riktiga pengar de använder i TV-programmet men jag är skeptisk.

 

Tavlan är fördelad enligt programledarna som nedan:

 

Boende Alla kostnader som rör ditt boende. Hyra, bostadsrättsavgift, kostnader för el och värme, hemförsäkring, tv-abonnemang, sophämtning, ränte- och amorteringskostnader och eventuella bolån.

 

Mat Hit räknas både kostnaden för mat du lagar hemma och när du äter ute på restaurang. Glöm inte bort småutgifterna som fika, en kaffe på stan eller sportdryck på gymmet.

 

Transport Utgifter för eventuell bil, som drivmedel, service, skatter och försäkring. Hit räknas även busskort, taxiresor och inköp av till exempel en cykel.

 

Kläder Kostnaden för kläder och skor.

 

Sparande Alla de pengar du lägger undan till olika typer av sparanden.

 

Lån Hit räknas alla lån förutom bolån, till exempel studielån, sms-lån och saker du har köpt på avbetalning.

 

Övrigt Allt som inte ryms i de andra kategorierna, exempelvis frisörbesök, tobak, nöjen, mobil, spel, inköp av möbler.

 

Jag använder samma kategorisering som dessa i familjen Pennings budget med några mindre skillnader:

  • Alla amorteringar hamnar under Sparande
  • TV och liknande hamnar under Övrigt

För januari till juni 2017 ser vår budgettavla ut som nedan och det blir lite speciellt eftersom vi använder YNAB:s metoder:

  • Boende 12 %
  • Mat 12 %
  • Transport 6 %
  • Kläder 1 %
  • Sparande 46 %
  • Lån 1 %
  • Övrigt 22 %

För det första halvåret har våra inkomster varit extraordinära men kommer att vara rätt goda även andra halvåret. 2018 blir ett normalår igen.

 

I den pågående säsongen av Lyxfällan som är nummer 22 (!) gjorde jag en sammanställning av ett antal avsnitts budgettavlor. Några intressanta iakttagelser var:

  • Kläder är ingen stor kostnad, åtminstone inte med intjänade pengar. Kreditköp?
  • Få av deltagarna säger jag utan istället man - för att distansera sig från ansvar?
  • Det finns alltid pengar till cigg men sällan till barnen.
  • Övrigt är den överskuggande största posten i snitt över deltagarna.
  • Och är det inte Övrigt så är det Lån.
  • Sparande är noll kronor för elva av tolv familjer.
  • Ingen går mindre än tiotusen kronor minus varje månad.
  • Värst är över 40 000 kronor minus per månad.

Fördelningen i genomsnitt blev så här:

  • Boende 12 %
  • Mat 13 %
  • Transport 9 %
  • Kläder 2 %
  • Sparande 0 %
  • Lån 27 %
  • Övrigt 37 %

I genomsnitt går man 21 608 kronor minus per månad.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (126)
Nov (8)

Taggar