Spartacus
Likes
162
Antal inlägg
645
Följare
47
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed

Blogg

Vem får betalt när konkursen kommer?

Konkurs förknippas mest med bolag, men även personer kan gå i konkurs. En person eller bolag som inte kan klara av sina skulder försätts i regel förr eller senare i konkurs.

 

 

Personlig konkurs kan ofta undvikas genom skuldsanering och nedskrivning av skulder. Dock så har personer som går i konkurs även efter konkursen betalningsansvar för kvarvarande skulder. Det har inte ett bolag som istället upplöses.

För personer kan det alltså bli en väldigt, väldigt långdragen procedur att bli av med skulder och komma på fötter igen.

När det gäller bolag så innebär en konkurs att i princip alla tillgångar tas om hand och används för att betala av skulder. Den stora frågan är då. Vilka får pengarna?

Först i kön står Skatteverket därefter avgörs det av förmånsrätten. Det finns:

Särskild förmånsrätt.

Allmän förmånsrätt

Oprioriterade fordringar

Vanligaste typen av särskild förmånsrätt är panträtt på fast och lös egendom. Exempelvis pant i en fastighet där borgenären kan få ut sin fordran efter att fastigheten sålts.

Allmänna förmåner kan exempelvis vara arbetstagares lönefordringar eller fordringar som är kopplade till bokföringsuppdrag, revision m.m.

Oprioriterade fordringar är leverantörer och deras fakturor som sällan har någon fordringsrätt alls. De kommer m.a.o. ofta sist. Där av att fakturaförsäljning till factoring bolag kan vara en god ide, inte bara av likviditetsskäl, om man vill undvika kreditrisk.

Tittar vi närmare på särskild förmånsrätt så finns först och främst pantsättning av egendom. Då har t.ex. en fastighet satts som säkerhet för lånet. För borgenärer är det viktigt att värderingen av den är realistiskt. Utifall den skulle behöva säljas. Begrepp som 1:a prioritets (senior) eller 2:a prioriet (junior) indikerar var man står i ledet att få betalt vid försäljning av egendomen.  Det är inte helt ovanligt med något som finansieras upp till ett visst belopp av någon storbank (senior borgenär) för att sedan få in resten från någon crowdfunding sajt (junior borgenär). En sådan situation kan t.ex. även uppstå om pantbrevet ursprungligen är på 4 miljoner kr. 1 miljon kr har amorterats och så tar man upp ett nytt, 2:a lån, på 1 miljon kr nyttjandes det pantbrevet. Borgenären på den ”nya” miljonen får då 2:a prioritet.

Även aktiepant är en särskild förmånsrätt. Detta kan gälla då ett moderbolag tar uppl ån och sätter aktier i  ett dotterbolag i pant. Även detta kan ha ett mer begränsat värde än pantsättning av egendom.

En annan pant inom särskild förmånsrätt är företagshypotek. Då pantsätts bolagets lösa egendom. D.v.s. inte fastigheter. Även pengar och aktieinnehav är exkluderade. Företagshypotek är av förklarliga skäl sällan lika ”säker” som pant av fastigheter.

När alla låntagare (eventuellt) fått sitt så står preferensaktieägare i tur att få ut eventuella tillgångar.

Sist står stamaktieägare.

Så förenklat. När ett bolag ska skiftas ut sina eventuella tillgångar blir det följande turordning:

Skatteverket

Borgenärer med 1:a prioritets pant i egendom.

Borgenärer med 2:a prioritets pant i egendom.

Borgenärer med aktiepant och företagshypotek.

Anställda.

Leverantörer.

Preferensaktieägare.

Stamaktieägare.

Nu kan detta se ut som att äga stamaktier inte är en bra ide, men när det gäller uppsida på en investering så är det stamaktieägare som drar det längsta strået. Alla andra är till för att hjälpa till och ge maximal utväxling på stamaktieägarnas investering. Stamaktieägarna bär dock också på en hög risk. De står sist i kön att få någonting om det vill sig riktigt illa...

Taggar (blogg): 
Anonymous's picture
JonasKommenterar (ej registrerad)

Och i praktiken så får preferensaktieagäre ut noll också, vilket är varför jag alltid skakar på huvudet när det tas upp som en anledning till att de har mindre risk än en stamaktie. Enda anledning till att äga en preferensaktie är att vilja ha ett osäkrat lån till företaget till en ränta ingen bank eller finansinstitut skulle tänka sig låna ut för till företaget till att börja med.

Anonymous's picture
H (ej registrerad)

Intressant. Jag antar att innehavare av företagsobligationer (t ex sådana som SolTech nyligen gav ut, SOLT2) också hamnar långt ner på listan? Man ser ofta rådet att köpa företagsobligationsfonder när börsen är skakig.

Spartacus's picture
162
646
47
0
Spartacus

@JonasKommentar - Jag har också alltid varit lite ljummen inför preferensaktier. Det är ett fiffigt sätt för bolag att "låna" utan att det ser ut som ett lån, men som investerare får man ju inte stamaktiens uppsida eller skydd på nedsidan i form av säkerhet. Med det sagt så finns ju också en del fördelar. De kan köpas och säljas lätt m.m.

Spartacus's picture
162
646
47
0
Spartacus

@H - Företagsobligationer är ju ett sätt för bolag att låna istället för att gå till banken. De lånar m.a.o. in pengar från allmänhet/investerare. Då det gäller företagsobligationer brukar de kreditklassas. Från bra s.k. investment grade till junk bonds. Räntan brukar oftast (inte alltid) vara därefter och indikera risken. Ofta så är ju minsta belopp ganska högt därav att det är smidigast att exponera sig mot detta genom fonder.

SolTechs obligation vänder sig mot småsparare (minsta belopp 20.000 kr), finns ingen kreditklassning, soliditeten är lövtunn samt så är ränteteckningsgraden negativ. Verksamheten går ut på att investera i ett land på andra sidan jordklotet, Kina.Du får 8,75 % och ingenting får i princip gå fel för på balansräkningen finns ju inget direkt som "kudde".

Om man nu vill investera 20.000 kr i något räntebärande instrument så bör man fråga sig var man får bäst betalt kontra den risk man är villig att ta. Personligen lockar inte SolTechs obligation mig.

Anonymous's picture
Investeraren_tw (ej registrerad)

Ett långt inlägg som ju bara påvisar att det gäller att veta vad man äger, och varför. Jag ser själv preferensaktier som ett mycket bra komplement till min portfölj, som gett mycket bra riskjusterad avkastning över lång tid. Mvh https://investera-pengar.blogspot.se/

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2018 (49)

Taggar