Spartacus
Likes
156
Antal inlägg
589
Följare
45
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
7 februari

Risker med utländska P2P-lån

I peer to peer lånens förlovade tid så kan det kanske vara dags att ta en titt på utländska peer to peer lån. Per to peer lån är när man lånar eller lånar ut till andra personer (ibland inkluderas även företagslån). Det sker ofta via en förmedlingstjänst i form av en digital plattform. Det finns i Sverige flera sådana förmedlingstjänster och vänder vi blickarna mot utlandet så vimlar det praktiskt taget av dem. Äldre förmedlingstjänster från brittiska öarna till nystartade från baltstaterna.  Vilka de enskilda aktörerna är får du som läsare googla fram själv för tanken är inte att leda någon vidare på något.

Principen är ganska enkel som investerare. Har du sparkapital att undvara så kan du starta ett konto hos någon aktör och börja låna ut det.

Som förmedlare av peer to peer lån så kan det fungera på två sätt. Man kan vara själva utlåningstjänsten som ”säljer” sina lån vidare till investerare eller så är man en förmedlare och marknadsplats mellan investerare och olika utlåningsföretag som ”säljer” sina lån till investerare. Ungefär som ett fintech Amazon.

Aktörerna brukar finansiera sina utlånade pengar genom att ha tagit egna lån. Exempelvis obligationer med, säg, 10% ränta. Får de sedan 20% ränta på sina SMS-lån så blir det en förtjänst. Fördelen för dessa aktörer att använda sig av peer to peer investerare är att de kan ta dessa ”lån” till P2P-investerare i samma utsträckning som de utökar sin lånestock. På så sätt måste de inte låna i förväg utan kan refinansiera sig och bara betala ränta på redan utlånade pengar. Garanterat räntenetto med andra ord.

Så för att förenklat exemplifiera. Lånapengaravossdyrt AB tar ett lån på 1000 kr med 10% ränta. Lånar ut det till 20% ränta. Lägger upp lånet till P2P-investera att investera i. En hugad P2P-låneinvesterare ”köper” lånet och får 10% ränta av Lånapengaravossdyrt AB. Lånapengaravossdyrt AB kan ta de 1000 kr och låna ut till någon annan för 20% samtidigt har man ett räntenetto på 10% på det gamla lånet o.s.v. Fiffigt va!?

Om du tycker det låter oproblematiskt och som guld och gröna skogar så kan vi väl ta fram lite problem och risker med P2P-lån och investeringar i dem via utländska aktörer.

Ränteintäkter ska beskattas som vanligt med 30% om du är skattskyldig i Sverige (vilket de flesta är). Dessa aktörer skickar inget i förväg till Skatteverket utan det är bara att kavla upp ärmarna och göra grovjobbet själv.

Valutarisk. Investerar du via lån i utländsk valuta, må det vara euro, ryska rubler eller georgiska lari bär du valutarisk.

Som utlånare kan man ibland ha återköpsgaranti. Det ska innebära att man får pengarna tillbaka om den enskilde låntagaren inte kan betala. Detta gäller ju dock naturligtvis bara om aktören som ”garanterar” detta är solvent. Vilket inte kan garanteras. Vi pratar ju i regel om bolag här med lövtunn soliditet.

Seriositeten hos förmedlingstjänsten måste bedömas. Det är trots allt där du sätter in pengarna. Enkelt att sätta in, ja. Hur fort går det att få ut dem igen?

Med det sagt så är P2P-lån ett växande fenomen och på marknader som är större än den svenska så erbjuds också bättre räntor än här i Sverige för P2P-låneinvesterare. Det kan vara kul att leka bank, men tänk bara över riskerna innan samt hur mycket du är villig att riskera.

Är du sugen på att testa en utländsk P2P aktör och investera i lån så finns exempelvis Mintos. De erbjuder både att kunna göra insättningar i SEK samt göra investeringar i SEK. Dessutom kan man sprida risken genom att låna ut via flera olika lånebolag då Mintos fungerar som en marknadsplats för olika lånebolag.

Jag har skrivit en del om Mintos här på bloggen.

Vill man testa så har man möjligheten att få 1 % bonus på alla investeringar man gör de första 90 dagarna genom att registrera sig hos Mintos här via denna affiliate länk.

 

Taggar (blogg): 
6 februari

Latour för 90 kr

Gick igenom lite köp på 90 kr i Latour idag. Tydligen var kursen nere och vände på 89,20 kr. Där ser man.  Skadar aldrig att ha ordrar som ligger uppe. Plötsligt händer något ute i världen och vips, så fångar man något.

Kan också utläsa av graferna att kurserna på världens börser gått ned lite de senaste dagarna. HERREGUD! VILKET RAS!

Skämt å sido. Det går upp och det går ned. När det går upp så har alla gjort kloka aktieval. När det går ned så är det någons fel...

Tillbaka till Latour.

Latour består ju av de noterade bolagen Assa Abloy, Sweco, Fagerhult, Securitas, Tomra, Troax, HMS Networks, Loomis, Nederman och Nobia samt ett 70-tal onoterade industribolag. En mix av noterat och onoterat med andra ord.

Gillar man investmentbolag (vilket jag i regel gör) så är Latour inte att förakta. Substansvärde, aktiekurs liksom rörelsemarginaler inom verksamheterna har stadigt gått uppåt de senaste åren. Just det sistnämnda är värt att komma ihåg samt att Latour just består av mycket industri. Denna bransch har en tendens att få pressade marginaler då konjunkturen vänder nedåt. Det betyder att man ska vara lite försiktig att köpa då det går som bäst. Ofta kan denna typ av bolag få höga multiplar på toppvinster vilket gör att det blir kaka på kaka värderingsmässigt. Viker intjäningen nedåt så pressar inte bara marginalerna utan även multiplarna faller eftersom det nu inte är ”populärt” längre med dessa bolag. Dubbelt så hårt fall med andra ord.

Snart presenteras Latours bokslut. Ser fram emot den. Något annat jag också är nyfiken på att läsa är, lite halvt om halvt bortglömda, Nederman som återfinns i Latours portfölj. Miljöteknikbolaget som jag hållt ett öga på ett tag nu, men ej vågat ta i, än.

Tankar om Latour eller Nederman?

Taggar (blogg): 
3 februari

Bokslutsrapport 2017 Autoliv

Autoliv släppte sin rapport för några dagar sedan. Orderingången verkar ha varit god och Electronics planeras knoppas av under Q3 2018. Själv är jag lite ljummen till denna delning.

Att rörelsevinsten raderas under Q4 och den sjunkande vinsten 2017 berodde på nedskrivningar av goodwill. Totalt har 234 milj usd av goodwill skrivits ned under året. Justerar man rörelseresultatet så ligger rörelseresultatet ungefär i nivå med förra året. Ca 55 kr/aktie (57), men nu är en nedskrivning resultatpåverkande så vinsten kom in på 38,20 kr/aktie.

Nuvarande kurs är 1150 kr vilket skulle betyda ett PE-tal på 30,1 och EV/EBIT 21,9 eller justerat PE-tal på ca 21.

Mina Autoliv-aktier är köpta till en lägre värdering i höstas och jag är inte sugen att öka i nuläget. Min ljumma inställning till delningen i kombination med att aktien verkar stiga högre och längre från mitt ”bevakningspris” kan trigga en försäljning istället. Hatar att vara kortsiktig, men vi får se vad som händer.

Tar gärna emot tankar från andra kring Autoliv för det här är inget bolag jag egentligen följt länge.

På bild nedan. Billanseringar under kvartalet där Autoliv haft ett finger med. Jag äger ingen av modellerna...

 

 

 

Taggar (blogg): 
3 februari

Bokslutsrapport 2017 Hexpol

Nästa bokslutsrapport in för granskning är från ett annat fordonsrelaterat bolag, Hexpol. En stor del av Hexpols produktion handlar om att tillverka olika sorters plastdetaljer till fordonsindustrin (ca 40% av kunderna).

Hexpol har en förvärvsdriven strategi därav den fina tillväxten (ca 13 % försäljningstillväxt i snitt per år de senaste 10 åren). Min investeringstes från början var att Hexpol hade en väldigt stark balansräkning samtidigt som det mesta såg ut att gå åt rätt håll. Förra året skiftades en hel del av den stora kassan ut till aktieägarna (via en extrautdelning). Första halvåret av 2017 bjöd på valutamedvind, medan andra halvan verkade börja bjuda på valutamotvind. Hexpol har en stark exponering mot USA.

Så vad har hänt som helhet under 2017?

Försäljningen har ökat med 12 %, men rörelseresultatet ökade bara med 3 %. Marginalpress m.a.o.

Rörelsemarginalen landade på 16,2 % (17,7). Resultatet per aktie blev 4,44 kr/aktie (4,06) men då är ca 0,30 kr/aktie av dem en engångsvinst hänförlig till skattesänkningen i Trumpenomics USA. Så krasst sett så ökade visserligen försäljningen men egentligen inte vinsten. Prisspress verkar fortsätta i branschen. Därtill hänför man marginalpressen till att man får ut lägre marginaler ifrån, under året, förvärvade verksamheter.

Vid Q3 var soliditeten 60 %. Man har nu jobbat upp den till 68% (77). Detta årskifte har man ingen nettokassa utan det står ungefär plus, minus, noll. Nettokassan delades ju i princip ut förra året. Balansräkningen är dock långt ifrån dålig. Det finns utrymme för fortsatta förvärv i den.

En ordinarie utdelning om 1,95 kr/aktie föreslås (1,75).

Om nuvarande trend fortsätter med försäljningsökningar och marginalpress så kommer ju vinsten inte öka nämnvärt framöver. Risken är också att vi får en konjunkturdipp och då kan marginalerna sjunka kraftigt i Hexpol. I kombination med ett eventuellt försäljningstapp så finns det ju en påtaglig riskfaktor här. På plussidan ligger att bolag med starka balansräkningar (inte minst om de gillar att förvärva) kan komma ut än starkare efter dylika dippar.

Direktavkastningen lockar ju ej, men jag gillar att man bygger kassa. Hittar man inget grandiost att köpa (som förut) så har de delat ut den hellre än att köpa på sig något dyrt. Sunt tänkt av ledningen.

Jag har vad jag definerar som en mindre bevakningspost i bolaget och som det ser ut nu så får det nog förbli så ett tag till. Priset är inte jättelockande, men ej heller så avskräckande som det är på vissa andra verkstadsrelaterade bolag. PE 18,7 och EV/EBIT 14,4.  

 

Taggar (blogg): 
2 februari

Bokslutsrapport 2017 Gränges

Gränges har släppt sin bokslutsrapport. Det blir det första bokslutet sedan jag blev aktieägare i bolaget.

Försäljningen steg kraftigt 2017 i jämförelse med förra året. Noranda förvärvet,som konsoliderades från augusti 2016, har naturligtvis bidragit rejält.

Vinsten per aktie landande på 8,64 kr/aktie (6,64). Soliditeten ökade till 42 % (37). De räntebärande skulderna minskade med 1/4. Rörelsemarginalen kom in på ca 8 %. (8,7 % som 6-års medel) och utdelningen föreslogs bli 3 kr/aktie (2,40).

Värderingsmässigt så ligger aktien på PE 10,2 och EV/EBIT 9,5.

Enligt Gränges så ser man positivt på framtiden och hyfsad god efterfrågan på sina produkter. Man är ganska beroende av fordonsindustrin och den här branschen kan naturligtvis svänga snabbt.

En intressant notis är att Gränges, hör och häpna, inte flyttar ut produktion till t.ex. Kina, utan flyttar hem! Anledningen är högre tullar i USA på import från Kina. Trumpenomics har tydligen inte inneburit att man infört samma tullar på import från Finspång därav flytt av produktion från Shanghai till Finspång.

Shanghai klarar sig dock. Den huvudsakliga produktionen där går till den Asiatiska marknaden. Det är den delen som producerar för USA-marknaden som lika gärna nu verkar flyttas till Finspång. Gränges fortsätter också sin investeringsplan i USA.

Det mesta ser ok ut tyckte jag i rapporten förutom bruttomarginalen som sjönk till ca 35 % (39).

Jag har inte justerat mitt bedömda ”värde” på bolaget baserat på bokslutet än. Även om det kanske vore motiverat med några kronor högre. Jag anser att man inte bör betala för mycket för ett bolag som Gränges som riskerar få kraftiga svängningar i intjäningsförmågan beroende på konjunkturläget. Jag kommer troligen köpa lite fler aktier framöver om priset inte sticker iväg då jag tycker att bolaget ser välskött ut, är hyfsat prissatt men ändock har potential till fortsatt stigande vinster.

Taggar (blogg): 
27 januari

Addtech

Addtech är en teknikhandelskoncern som jag slängt ett öga på då och då. Addtech består av ca 120 helägda men självständiga dotterbolag. Man delar upp verksamheten i fyra affärsområden: components, energy, industriell process och power solutions.

Components marknadsför och säljer, som namnet avslöjar, komponenter inom mekanik, hydraulik, elektronik m.m.

Energy handlar mycket om eldistribution, elinstallation, elsäkerhet m.m.

Industriell process riktar sig mot tillverknings, skogs- och livsmedelsindustri.

Power solutions handlar om batterilösningar.

Förenklat kan man säga att till skillnad mot t.ex. ABB som riktar in sig på volym och sälja standardiserade lösningar så riktar Addtechs dotterbolag in sig på mindre men högre marginaler och mer kundanpassade lösningar. Ungefär hälften av produkterna är direkt kundanpassade lösningar.

Man försöker via dotterbolagen driva småskalighet i stor skala och värna entreprenörskapet. Många av dotterbolaget är ju köpta av en familj. I en del fall arbetar även familjemedlemmarna kvar i bolaget.

Bolaget har varit väldigt framgångsrikt och lyckats växa med lönsamhet samt utan att anstränga balansräkningen orimligt mycket som en del andra förvärvande bolag gör. Risken ibland med en förvärvsdriven strategi är ju att man i goda tider köper dyrt sådant som sedan visar sig inte vara så bra köp. Addtech verkar dock sköta sina förvärv med långsiktighet i åtanke. Inte för att imponera på aktieägare på kort sikt.

En tidigare del, Life Science delades ut till aktieägarna. Avknoppning är ingenting nytt. Addtechs historia går tillbaka till Bergman & Beving. Avknoppningar därifrån är bl.a. Addtech men även B&B Tools, Addlife, Lagercrantz och Momentum.

Addtech säljer i regel inte bolag. Mig veterligen har det bara hänt en gång. Addech köper för att behålla. Man är ute efter affärsverksamheten som sådan, inte casha in på företagsaffärer. Med det sagt så försöker man naturligtvis optimera kassaflöden i förvärvade bolag. Kan man se över varulager, kundfordringar och leverantörsfordringar så gör man det. På så sätt frigörs mer pengar till nya förvärv.

Prislappen upplevs dock inte som billig för Addtech. PE på 27, P/S 1,7 på en verksamhet som snittar på ca 8-9%. Direktavkastning på 1,8%. Å andra sidan är Addtech ett av de här bolagen som aldrig uppfattas billig. Lite likt Indutrade och andra välskötta bolag. Addtech har också höjt blicken från Norden och kikar på förvärv ute i Europa. Det öppnar upp för fortsatt tillväxt länge till. Vad man är redo att betala för aktien får man helt enkelt göra upp med sig själv om och passa på när/om det beger sig.

Tankar om Addtech?

Taggar (blogg): 
21 januari

Uppdaterad MIILF-lista

Dags för en ny, uppdaterad, titt på vad några förvaltare köpt den senaste tiden. MIILF (Mature Investors I´d Like to Follow) är ett koncept där jag då och då, sedan 2013, kikat igenom några utvalda fondrapporter för att se hur de köpt och agerar. Förvaltarna bekänner sig i regel till någon form av  mer långsiktig”värdeinvestering”.

 

Bill Nygren Q3

Netflix ca 173 usd

General Electric ca 23 usd

Anadarko Petroleum ca 44 usd

 

Warren Buffett Q3

Bank of America ca 24 usd

Apple ca 155 usd

 

Monhnish Pabrai Q3

AerCap Holding ca 49 usd

 

Donald Yacktman Q3

Unilever ca 58 usd

Infosys ca 15 usd

 

Odin Fonder December

Trelleborg ca 195 kr

ISS ca 235 dkk

Ahlström-Munksjö ca 180 kr

 

Simon Blecher December

Securitas ca 145 kr

 

Skagen Fonder Q4

DSV ca 490 dkk

RelX ca 23 usd

Thyssenkrupp ca 23 eur

Lundin Petroleum ca 195 kr

 

Kommentar

Netflix är populärt även hos Nygren. Han har kommenterat köpet bl.a. så här: "We think there is a lot of latent pricing increase availability here. The moat that Netflix has created is already large and grows as every day goes past."

Buffett fortsätter öka i Apple och Bank of America. Pabrai fortsätter öka i AerCap Holding.

Yacktman tar in ett nytt innehav, holländsk-brittiska Unilever. Nytt tar även Blecher på Carneige in som valt att ta in Securitas med motivationen: ”Vi sålde aktien ifjol då vi tyckte den blivit en smula dyr, sedan dess har kursen stått still och vinsten utvecklats bättre än vi trodde. Lägg till att skatten i USA kommer gå ner kraftigt och plötsligt ser bolaget aptitligt ut igen med sin defensiva karaktär och massiva satsning på större teknikinnehåll. Den nye vd:n är därtill fullastad med aktier och optioner, vilket bådar gott.”

Någon av aktierna du är intresserad av?

 

 

18 januari

Berkshire Hathaway

Berkshire Hathaway tuffar på, verksamhetsmässigt. Ser man på tillväxten på det s.k. ”book-value” från Q3 till Q3 så växte den ungefär 9%.

Det som dock har hänt den senaste tiden är att bolaget värderats upp. 200 usd strecket är passerat sedan en tid tillbaka för B-aktien. Priset som förr varierade mellan 1,3 och 1,5 x book value ligger nu närmare 1,7. En multipelexpansion. Bakom ligger troligen dels en generellt bättre amerikansk ekonomi och börs samt Trumps skattereform som kan komma att innebära, enligt vissa analytiker, ca 15% högre vinster för bolaget.

I Q3:an var book value motsvarande 125 usd per B-aktie. Jag tycker detta ”book value” är ett ok mått att utgå ifrån samt hur tillväxten ska bedömas. Frågan är bara vad man själv är redo att betala för det då bokförda värden i Berkshire troligen är underskattat och blir mer och mer underskattat ju längre tiden går och ju mer Berkshire handlar om helägda bolag istället för en noterad aktieportfölj.

Vinstmässigt har bolaget presterat ca 8 usd/B-aktie tidigare för att sedan få den stiga mot 9-10 usd/B-aktie de senaste åren. I den senaste rapporten gick det dock sämre vilket gör att rullande 12 månaders vinst ligger under 8 usd/B-aktie i skrivande stund. 3 stora orkaner och 1 jordbävning gjorde tydligen sin del för att dra ned vinsten något. Försäkringsverksamheter har dock en tendens att ta igen sina kostnader med högre premier vad det lider så jag är inte orolig över att Moder Natur ska sänka bolaget.

Nu handlar ju inte Berkshire bara om försäkringsverksamheter. Berkshire Hathaway är ett gigantiskt konglomerat. Jag brukar likna det med en globalfond (fast med lite extra USA exponering). Dock så får man utvalda innehav (helägda samt noterade), en stor påse pengar (Över 100 miljarder usd i kassa och/eller korta räntepapper samt över 20 miljarder i  ränteplaceringar) samt en historisk bevisad förmåga att kunna sätta pengar i arbete när de gör som mest nytta.  

Jag har extremt svårt att tro att någon i Berkshire Hathaways styrelse sover dåligt om natten kring över om en sättning på börsen kommer snart eller ej...

Appropå styrelsen så utökades den nyligen med två platser. Från 12 till 14. Gregory Abel och Ajit Jain tillkommer. Abel från Kanada. Jain från Indien är inga nya namn. Det har spekulerats om de ska ta över efter Buffett förut. Liksom det förekommit spekulationer om andra.

Det har spekulerats i många, många år kring Buffetts och Mungers efterträdare. I korthet så finns det väl två läger här. De som anser att när Buffett är borta så kommer Berkshires saga vara över. De som anser att det kommer vara mycket business as usual. Jag tror det senare. Vad tror du om Berkshire framtid?

 

Taggar (blogg): 
14 januari

Vad bör man ha investerat i om kriget kommer?

Ville inte börja det nya året med ett Om kriget kommer-inlägg så därför fick årets första inlägg istället handla  om den mycket mer lustfyllda Premiepensionen!

Med framtidens glada dagar avklarad så kan vi nu komma in på något mer dystrare – Vad bör man ha investerat i om kriget kommer?

Det finns ju lite olika tillgångsklasser som man placera sin surt förvärvade pengar i. Låt oss kolla hur de klarade sig under förra gången då det begav sig med krig och ofred som spred sig genom Europa och i Världen. Utgår bl.a. från vad Barton Biggs kom fram till i sin bok Wealth, War and Wisdom.

Låt oss börja med fysiskt guld, smycken och dylikt. Fungerar om det är en rimlig mängd och om de kan förvaras hemma. Historien har visat att under tider av krig så kan det vara en ok investering. OM du inte har dem i bankfack eller liknande förvarade hos någon annan för där löper de risk att konfiskeras. Kommer en främmande makt och ”begär” nyckeln av banken kommer de också ”få” nyckeln. Då förvandlas en kanske realtivt stor förmögenhet till 0.

Bra att ha hemma alltså. Dock ska det inte skyltas att det finns hemma. Bor du på en fin herrgård eller sprungit runt och skrytit med dina fysiska guldtillgångar så är risken för stöld/konfiskering också stor. Inte bara av främmande ockupationsmakt utan även från omgivningen. När svälten slår till importstopp av livsmedel, sönderslagen infrastruktur eller liknande ja då ökar kriminalitet och inbrott. Vintrarna 1945-1946 brukar ibland kallas de laglösa vintrarna i Europa.

Konst. Vackra tavlor och stayetter? De är svårgömda och förstörs lätt. Konfiskeras gärna av främmande makt. Finns exempel på människor som lyckades smuggla ut några av sina tavlor, men då pengar behövdes efter kriget för uppehälle så fick man ofta bara en liten, liten andel av målningens urprungliga värde. Dålig värdehållare med andra ord. Att tavlan återfått sitt ”värde” 20 år efter krigsslutet hjälper dig inte strax efter.

Räntepapper? Ja kan fungera. Låg volalitet och kanske inte den där fantastiska avkastningen som aktiesparare är van vid, men rimlig. Brukar också kunna handlas, men baksidan är att det kan slå väldigt fel om man sitter på papper i ”fel” land. Inte minst om det gäller statspapper. Gäller att veta vilka som vinner.

Hus då? Ska familjen fly så verkar människor historiskt ha en tendens att sälja sina fastigheter till vilket under-pris som helst. Så en kraftig prispress på fastigheter som följd. Då har man ändå haft tur och inte fått sitt hem sönderbombat. Då är det bara att fly utan medel. Värdeförstöring av kolosala mått. I alla fall för dem som har sitt hus som största och enda ”spargris”.

Lite bättre (relativt) verkar det gått för de som hyr. Lättare att komma ifrån utan att det påverkar ekonomin på samma sätt.

Nu måste krig nödvändigtvis inte innebära flykt, men värdeförstöring i form av förstörelse är ändock en påtaglig risk. Efter kriget så verkar det varit oerhört svårt att få ut någon eventuell kompensation också.

Markägande verkar det gå bättre för. Mark som helhet är en tillgång som ofta genererat en helt ok värdetillväxt. Undantagsfall finns. Exempelvis om en främmande makt konfiskerar marken (kommunisterna) eller tvingar markägaren till tvångsförsäljning (McArthur med japansk jordbruksmark). För att undvika ”landsrisk” så vore det ultimata ett väldifersifierat markägande, men kan i praktiken vara svår att uppnå. I alla fall för oss vanliga dödliga småsparare.

Pengar i madrassen då? Stor risk för inflation samt så brukar valutan i förlorande länder och/eller ockuperade länder förändras. Vilket gör pengarna värdelösa.

Så vad kommer Biggs fram till är det mest lämpliga att investera i?

Aktier.

Vara väldifersifierad i aktier. Det är tydligen det tillgångsslag som till helhet sett klarat av krig och umbäranden bäst. Så tillvida att man varit någorlunda väldifersifierad för det förekommer många osäkerheter även där. Enskilda nationers börser har även historiskt haft en tendens att svänga beroende på hur krigsförloppet (positiv eller negativ riktning) utvecklat sig.

Det här talar för att det finns (om man tror vi riskerar krig) en poäng i att geografiskt sprida sina aktieinvesteringar.

Problemet är bara att vare sig aktier eller marktillgångar går att för dagen leva på. Då det verkligen gäller är det mat och kläder som är hårdvaluta. Eller som Briggs utrycker det:

”One European family that lived through the war in Japan found that the exchange rate for clothes was much higher than that for jewelery, and they survived the hungry years by bartering their large inventory of sweaters and overcoats for food.”

 

Taggar (blogg): 
13 januari

Var placerar du din premiepension?

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. 2,5% av lönen upp till 7,5 basbelopp avsätts och du som individ kan själv välja hur denna summa ska förvaltas.

Till skillnad från den största delen av den allmänna pensionen är detta alltså pengar som de facto finns avsatta inte bara en fordran på framtida skattebetalare.

Den som inte gör ett aktivt val får sin premiepension placerad i Sjunde AP fonden. Eller för den delen, den som finner att Sjunde AP fonden är bästa alternativet behöver inte göra någon aktiv åtgärd för att placera PPM-pengarna där.

Låg förvaltningsavgift och en struktur som gör att man automatiskt växlar ner aktiedelen ju närmre pensionsåldern man kommer gör Sjunde AP fonden riktigt attraktiv. Den fungerar i princip, fram till 55 års ålder, som en global indexfond med en del hävstång. Efter 55 år ökas över tid ränteandelen.

AP7 Aktiefond har en förvaltningsavgift på 0,10%. Räntedelen har en förvaltningsavgift på 0,04%. Riktigt bra.

Under de senaste 5 åren var avkastningen 144%. Även det riktigt bra. Inte minst relativt den förvaltningsavgift man förväntas betala.

Var placerar du din premiepension?

 

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2018 (20)

Taggar