Spartacus
Likes
155
Antal inlägg
535
Följare
44
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
11 november

Undersökning - Har du koll på grundläggande ekonomi?

För något år sedan (eller två, tre kanske)  gjordes en undersökning  kring vuxnas koll på grundläggande ekonomi.  De visade sig att "bara" 38% av svenkarna hade god koll och kunde svara rätt på alla frågorna. Bäst var tyskarna. Där hade 58% rätt på alla frågorna.

Nu kan du kolla dig själv genom tre nya frågor och svarsalternativ som rör ränta, inflation och avkastning:

Du sparar 100 kr på ett sparkonto, där räntan är 2 % om året. Hur mycket pengar har du på kontot om fem år?

A) Vad är ett sparkonto?

B) Om 5 år har pengar ersatts av kryptovaluta, så inga.

C) Löjlig fråga. Inga naturligtvis. Jag hamstrar guld.

 

Föreställ dig att räntan på ditt sparkonto är 1 % per år och inflationen är 2 % per år. Kommer du då att kunna köpa mer, mindre eller exakt lika mycket för pengarna efter 1 år?

A) Va? Vad menar du? Kan ränta vara ett positivt tal? Är inte räntan alltid negativ?

B) Dum fråga. Det kvittar väl vad sparränta och inflationen är. Hur mycket jag kan köpa för beror ju på hur mycket jag kan låna naturligtvis.

C) Kvittar om det är mer, mindre eller lika mycket. Pappa betalar.

 

En aktie kostar 500 kr och ger 10 kr i utdelning. Hur stor är direktavkastningen?

A) Direktavkastning? Direkt... Ah, okej. Jo den kommer stiga +10 % direkt vid släppet av kvartalsrapporten.

B) Är det en I.P.O.? Är det inte det är jag inte intresserad och tänker inte bemöda mig att svara.

C) Beror på vad ECB säger vid nästa möte.

 

Hur gick det? Vad fick du för svar?

 

Taggar (blogg): 
9 juli

Semesterspara på skattekontot

Med anledning av en fråga via Twitter gällande skatter kring reavinster, utdelningar m.m. så kommer här ett inlägg kring hur jag brukar göra.

Ofta har jag råkat ut för att få överskott av kapital vilket resulterar i att staten vill ha in skatt. Detta har mildrats med åren tack vare ISK-konstruktionen, men inte avhjälpt skattesituationen helt och hållet.

Eftersom jag förväntar mig att få restskatt så har jag haft som rutin att betala in en slant på skattekontot varje månad. Då räkningar ändå ska betalas.

Det jag gillar med det är att pengarna finns i säkert förvar redo att parera restskattsanspråk. Det är pengar som kortsiktigt finns på en plats där jag är ganska obenägen att göra något annat med dem.

Eventuellt överskott på skattekontot betalas också ut en gång per år. Av en händelse lagom till semester-tider. Vilket gör att det passar bra som ett extra tillskott då man just vill ha det - inför semestern.

Vill man få ut det tidigare kan man alltid begära utbetlaning från skattekontot, men det är aldrig någonting jag gjort.

Nu kommer vän av ordning påpeka att det inte blir någon avkastning på skattekontot. Sant. Tyvärr har räntant i denna lågräntemiljö upphört att ges på skattekonton. Den upphörde 1 januari 2017 i och med en lagändring. Tidigare kunde man ju få ränta varje månad insatt på kontot. Inte jättehög, men ändå bättre än många andra storbankers.

Jag har ändå fortsatt med inbetalningar då jag tycker att, i och med att jag har andra formers sparande, detta passat som buffert inför eventuell restskatt tillika som en extra semesterpeng.

Men som sagt. Jagar man avkastning så är detta inte att rekommendera. Detta är rent buffert-tänk.

Taggar (blogg): 
22 april

Vår och deklerationstider

Nu är det ju vårbrukets, vårtecknens och deklerationernas tid just nu. De två första varierar något i vårt avlånga land i fas, men den sista är mer definitiv i tid. Skatter och döden undkommer man inte så lätt.

 

Som aktieägare så har ju inte minst redovisning av transaktioner förenklats något oerhört. Man redovisar dem helt enkelt inte utan mycket hålls ju i konton där man nyttjar en schablonbeskattning istället. Lite källskatt kan det dock bli på utdelningar från utländska innehav, men jämfört hur det varit så är det ju nu en blygsam beskattning.

 

Men låt oss kika på några avdragsposter. Finns det några kul avdrag att göra när det gäller arbete!?

 

Har man en sommararbetande ungdom hemma så påminn dem om att inkomster upp till och med 18.738 kr är skattefria. Det finns intyg att fylla i som arbetsgivaren kan ta emot så de inte drar skatt då det beger sig. Nu under 2017 är inkomstgränsen 18.951 kr. Bra att känna till när man vill få iväg sin 16-åring på jobb.

 

Finns också avdrag att göra om man har dubbel bosättning p.g.a. av arbete. Under två år kan du göra avdrag för bostadsutgifter men även t.ex. ett shcablonbelopp på 66 kr per dag för andra kostnader förknippade med detta. Är man sambo eller gift kan avdrag ibland få göras under fem år.

 

Advokat- och rättegångskostnader kan dras av om de är relaterade till tvist kring arbetet som uppsägning, lön eller liknande.

 

Arbetskläder tror jag är allmänt känt att man kan dra av om man behöver. Kläder som hörselskydd, skor med stålhätta med mera som kan behövas.

 

Arbetsrum, men det ska inte kunna användas som bostad och vara klart avskilt från bostaden.Fungerar ej om arbetsgivaren redan håller dig med arbetsrum så det räcker inte att du tar med dig arbete hem ibland. Dock kan det fungera om man är t.ex. tandläkare och nyttjar delar av huset till t.ex. behandlingsrum.

 

Finns också möjlighet att göra avdrag för tidskrifter och facklitteratur om de läsandet av dem krävs för att kunna hålla sig ajour med jobbet.

 

Bär- och kottplockning kan man få tjäna 12.500 kr skattefritt på. Om de är egenhändigt plockade och man inte gör det som anställd. Sitt inte inne nu i höst utan ut och plocka!

 

Sedan har vi ju dessa arbetsresor. Bil, tåg m.m. Säkerligen välkänt avdrag, men kom ihåg att om använder du cykel ibland får du addera 250 kr i avdrag för nyttjande av cykeln.

 

Vilka arbetsrelaterade avdrag nyttjar du och har du tips på fler?

Taggar (blogg): 
17 mars

Avgiftens påverkan på pensionen

Det damp ned ett e-mail från ett pensionsförvaltande bolag som tog upp avgiftens påverkan på det slutglitiga pensionskapitalet. Bolaget har i regel ganska låga avgifter på sina fonder så det ligger naturligtvis i deras intresse att påvisa detta.

Jag tyckte hur som helst att det ändå var en intressant jämförelse. Det påvisar inte minst vikten av att om man väljer dyrare fonder att man ser till att man får extra avkastning för det.

Summorna nedan är beräknade på en lön på 25.000 kr/mån. Man börjar sin premieinbetalning vid 30 års ålder och håller på till 65.

 

 

Som synes så blir det en hyfsad skillnad. Eftersom kapitalet sedan i regel ska tas ut under flera år så kommer ju avgiften även ligga på under de, säg 10?, åren.

Själv är jag en riktig latmask när det kommer till pension. Mina pensionsalternativ är dels soffliggarfonden dels breda indexfonder.

Jämför man den med andra privata fondförvaltare som grupp så står den sig bra, men det är klart om man klarar av att plocka russinen ur kakan så kan man ha fått mer levererat.

En annan stor fråga för framtiden är pensionsåldern. Jag tillhör de som anser att det kommer bli nödvändigt att se över när man kan gå i pension.

Bland de i generationen innan mig började många ofta arbeta (tjäna pengar och skatta) redan vid 15-16 års åldern. Medellivslängden var då, säg kanske ca 65-70 år. Man arbetade m.a.o. i snitt kanske 50 år och bidrog till "välfärdsstaten" och sin egen pension på så sätt.

Nu tror jag det mer ser ut som om de flesta börjar jobba i 25 års åldern. Inget ont om det. Tidens melodi är ju studier, studentliv, sabbatsår m.m. innan jobb. Ska man gå i pension vid 65 har man ju dock enbart då ca  40 år på sig att jobba. Dessutom lever man kanske dubbelt så länge som pensionär.

Kortare arbetstid men längre "ledighet" m.a.o. Det är en svår ekvation att få ihop.

Nu kan många jobba längre än till 65 års ålder. För många arbeten idag är ju inte direkt fysiskt slitsamma, men tyvärr tycker jag det verkar som om de som sliter ut sina kroppar mest och kanske av hälsoskäl borde gå i pension tidigare är de samma som ofta har lägre pensioner. Också en tuff ekvation att få ihop.

Summa summarum. Oavsett livssituation, försök att vara en nettosparare och såvida du inte har starka skäl till annat så håll dina avgifter och transkaktionskostnader låga. Det är de faktorer du direkt kan påverka - utan att behöva gissa framtiden.

Hur ser du på pension, pensionsfonder och pensionsåldern?

Taggar (blogg): 
25 februari

Uppmuntra buffertsparande

Här kommer dagens tredje och sista utspel från mig. De tidigare var om vinsttak i skolan och avskaffa ränteavdrag.

Jag har alltid tyckt att man bör uppmuntra sparande därför har jag ju tidigare skrivit mig varm för ett införande av någon form av schablonavdrag för kapitalinkomster. Upp till ett visst belopp. För att just premiera att man sparar undan en slant som buffertsparande.

I dagens räntemiljö och tider med ISK m.m. samt att schablonavdrag för kapitalinkomster verkar sticka i ögonen hos vissa så kommer jag även med ett till förslag.

Återinför förmånlig ränta på skattekontot för fysiska personer. Ge fysiska personer ränta på skattekonto, upp till ett visst belopp.

Skattekontot kan man begära utbetalning från vid behov och kan du fungera som buffertkonto för lite större oförutsedda utgifter Räntan på skattekontot avskaffades ju vid årsskiftet då det tydligen nyttjades för friskt av vissa som förmånlig kapitalplacering.

Jag kan tycka att det hade varit bättre med en revidering som på något sätt uppmuntrade enksilda individer till sparande. Jag menar inte att skattekontot ska ta över hela sparandemarknaden, men viss form av morot för att premiera sparande skulle vara klädsamt.

Hur ser du på buffertsparande?

Taggar (blogg): 
6 augusti 2016

Vad sparar du till?

Visst kan man fascineras över vilken aktie eller strategi som ger mest i avkastning över tid. Ett ständigt diskussionsämne inom aktiesparande, men hur ofta diskuteras varför man sparar?

 

Vilka mål, drömmar och visioner ligger till grund för att man månad efter månad lägger undan en del av sina surt förtjänade slantar på aktier?

 

 

 

I en rapport från Länsförsäkringar så är mediansparandet i Sverige 2000 kr/månaden. Ju mer man tjänar ju mer tenderar man spara. Det verkar i och för sig vara logiskt då man med en högre inkomst har större möjligheter att spara.

 

Sparsammast verkar skåningar vara, minst västgötar. I västra Skåne är mediansparandet tre gånger så stor som i t.ex. Skaraborg. 

 

Men tillbaka till sparmål.

 

Själv så sparar jag inte till något speciell händelse eller mål utan sparandet är rätt och slätt rent allmän. Även aktiesparandet. Det är inte mer intressant än så. Inga illusioner om snartida pensionering eller storslagna planer på permanent flytt till utlandet (trivs förövrigt gott i Sverige).

 

Oavsett vad det är för framtid jag möter eller väljer så vet jag dock att det är bättre att ha något sparat. Då utgör aktier och fonder en bra långsiktig spargrund. Dels för dess förväntade avkastning och dels för att de är ganska livkida och möjliga att handha oavsett var du befinner dig. Läsning av rapporter m.m. för att följa och "sköta" innehaven är möjliga i både Östersund, Ystad som Valetta.

 

I en något äldre rapport från Swedbank anges de tre främsta sparmålen vara buffertsparande, pension och till en resa.

 

Jag förmodar då att vare sig buffertsparande eller rese-sparandet sker i aktier eller aktiefonder.För många sker dock troligen pensionssparandet i aktier i någon form.

 

Men nog om mig och andra. Varför och till vilket syfte sparar du i aktier och/eller fonder?

Taggar (blogg): 
15 december 2015

Var placerar du din premiepension?

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. 2,5% av lönen upp till 7,5 basbelopp avsätts och du som individ kan själv välja hur denna summa ska förvaltas.

Till skillnad från den största delen av den allmänna pensionen är detta alltså pengar som de facto finns avsatta inte bara en fordran på framtida skattebetalare.

Den som inte gör ett aktivt val får sin premiepension placerad i Sjunde AP fonden. Eller för den delen, den som finner att Sjunde AP fonden är bästa alternativet behöver inte göra någon aktiv åtgärd för att placera PPM-pengarna där.

Låg förvaltningsavgift och en struktur som gör att man automatiskt växlar ner aktiedelen ju närmre pensionsåldern man kommer gör Sjunde AP fonden riktigt attraktiv. Den fungerar i princip, fram till 55 års ålder, som en global indexfond med en del hävstång. Efter 55 år ökas över tid ränteandelen.

Under de senaste 5 åren var avkastningen 111%. Det tycker jag är riktigt bra.

Var placerar du din premiepension?

 

Taggar (blogg): 
12 juni 2015

Skatteåterbäring

Denna veckan har många fått skatteåterbäring. Min vana trogen så gör jag därför ett instick med min vanliga uppmaning i dessa tider. Skapa incitament för folk att skaffa sig en sparbuffert!

Vad som är en lämplig sparbuffert skiljer sig från person till person, men oavsett storlek så skapar en liten sparbuffert mer ekonomisk trygghet än ingen alls.

För den som vill låna finns redan fullt av incitament, låga räntor och subventionerade ränteavdrag. Ränteavdragen är jag för övrigt av den bestämda åsikten att de gör föga nytta i slutändan. Eftersom de i praktiken "sänker" nettoräntekostnaderna så höjer det också i andra änden tillgångspriser när alla börjar räkna på "vad man har råd" till. Summa summarum föga effekt i praktiken annat än skyffla skattepengar till kreditgivare.

Min uppmaning är att skapa ett schablonavdrag för kapitalinkomster. På låt oss säga 5000 kr. Ett schablonavdrag ger en viktig signal. Att sparande inte lånande är viktigt. Att samhälle gärna ser att människor skaffar sig en sparbuffert, inte fler kreditkort. Införsel av ett schablonavdrag är inget krångligt. Det innefattar inga nya påfund i form av ny kontotyper eller dylikt.

Det kan lätt "finansieras" genom en liten sänkning av de massiva subventionerna av ränteavdrag. Ränteavdrag som ändå nyttar föga till då de ändå bara blåser upp tillgångspriserna och på så sätt ger högre räntekostnader. På sikt får ränteavdragen gärna fasas ur helt och hållet.

Premiera sparande, inte ökat kreditgivande.

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (103)
Dec (6)

Taggar