Spartacus
Likes
155
Antal inlägg
519
Följare
44
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
7 december 2016

Checklista - Brasklappar och undantag

Det sista inlägget om min checklista på, i grunden, tolv punkter som jag använder mig av för att snabbedöma ett bolag handlar om brasklappar och undantag. Ingen regel utan undantags sägs det ju.

I det här fallet så är det vissa punkter i checklistan som inte passar på vissa bolag. Bolag som jag ändå generellt gillar. Jag syftar på investmentbolag.

För investmentbolag är redovisade vinster av mindre betydelse då det kan svänga kraftigt beroende på hur innehaven ned- eller uppvärderas. Ren pappersprodukt m.a.o. Det gör att punkterna 9 - Avkastning på eget kapital och 12- Vinststabilitet utgår när jag bedömer investmentbolag. De stryks helt enkelt och ett investmentbolag som skulle kvala in på alla de andra punkterna får därmed topprating.

Angående investmentbolagens vinster. Se till exempel Investors vinstutveckling nedan (Bild från Börsdata).

 

 

Man skulle ju kunna tro att det är vinstsiffror från ett väldigt ojämnt presterande bolag, men tvärt om. Investor tuffar ju på om något år efter år.

Jag brukar även s.k. brasklappar. En brasklapp är en förbehållen försiktighetsåtgärd. Dess historiska ursprung  sägs komma från biskopen Hans Brask som kändes sig tvungen att godkänna ett beslut, men smög in en reservation, en brasklapp.

På samma sätt fungerar en brasklapp i checklistan. Ett bolag kan i sak klara kriteriet, men det finns någonting som gör att jag ändå känner osäkerhet och vill göra ett förbehåll. En brasklapp sänker "ratingen" med ett steg. Det vill säga ett bolag som i sak klarar av alla utom två kriterier, men som får en brasklapp, rankas i likhet med bolag som enbart klarar tre kriterier.

Exempel på brasklapps-förbehåll är om goodwill och immateriella tillgångar överstiget det egna kapitalet, medan om posterna håller sig under 2/3 brukar vara ok. Där i mellan en bedömningsfråga.

 

Taggar (blogg): 
27 november 2016

Checklista - Vinststabilitet

Tolfte punkten i min enkla checklista är vinststabilitet. D.v.s. inte bara att man  undvikit förlust de senaste 10 åren utan att vinsten ett enskilt år inte fallit mer än maximalt 1/3 från ett år till ett annat.

Benjamin Graham förespråkade att ett bolag inte ska ha gjort en förlust på 10 år i sin väkända bok "The Intelligent Investor" så det kriteriet kan sägas vara direkt därifrån. Graham förespråkade också att se på vinsttillväxten - att den sett till per aktie ska ha vuxit med minst 33% på 10 år. Här ser jag lite annorlunda på det hela. Eftersom tillväxtsfaktorn som "premierar" bolag finns i min punkt 10 så handlar det här mer om att premiera bolag vars resultat inte svänger allt för mycket.

Det man helt enkelt vill åt är bolag som driver verksamheter som är förhållandevis stabila. Det handlar dock inte bara om verksamheten som sådan utan också ett eget psyke. Det kan vara påfrestande ibland med verksamheter som historiskt visat sig kunna göra kraftiga avskrivningar eller är starkt cykliska. Därför bör detta flaggas för/identifieras redan innan man går in i ett sådant bolag.

En fundering jag haft ett tag här är att justera kriteriet så det handlar mer om rörelsevinster istället för redovisade vinster efter skatt. Jag har inte kommit till skott med det än och är heller inte färdig-tänkt. För övrigt brukar jag ändå titta på rörelsemarginalerna över tid när jag kikar på bolag. Checkliste-punkterna är ju till för en första snabb screening så kanske det inte för någon större skillnad...

Det här avslutar 12-punkts listan och kvar är bara en sidonotering som jag brukar kalla "brasklappar och undantag". Publicerar det lite längre fram.

En påminnelse. Checklistan är till för att screena av "kvalitet", inte värde. Värde-komponenten är en annan, men checklistans punkter används för att få bolag att hamna på Bevakningslistan samt ranka dem någorlunda efter "kvalitet". Avkastning är sedan naturligtvis en funktion av vilket pris man betalar, allt annat lika.

Hur ser du på vinstförmågan i bolag`Vad tittar du efter då det kommer till vinster?

Taggar (blogg): 
4 november 2016

Checklista - Ledningen

Den elfte punkten i min enkla checklista för att snabbedömma ett bolag är huruvida jag känner förtroende eller ej för ledningen.

Det här är av naturliga skäl en "mjuk faktor" som är full av subjetivism då det egentligen är ganska svårt att få grepp om. Samtidigt är det en självklarhet för man vill ju sällan satsa pengar i något eller någon som man känner man ej har förtroende för.

Det jag försöker göra är att se så att ledningen inte överdriver i sin optimism utan verkar ha realistiska förväntningar på bolaget och framtiden. Det hör naturligtvis till saken att man i grunden är optimistisk, men kan i vissa bolag ta sig alltför udda uttryck.

Jag vill gärna se rak och tydlig information. Inte så att jag kanske alltid tycker samma sak eller gör samma bedömning som ledningen, men det ska i alla fall gå att förstå ledningens resonemang. Kommunikationen ska vara rak både när det går bra för bolaget som när det går dåligt.

Jag vill se att man arbetar för bolagets bästa, inte aktiekursens. Eftersom jag oftast vill vara långsiktig ägare så vill jag se ledningar som ser till bolagets långsiktiga konkurrensförmåga. Inte till morgondagens aktiekurs. Ibland stöter man på bolag där ledningens agenda mer verkar vara att få upp aktiekursen än att leda verksamheten.

Det är inget oruckbart kriterium, men jag gillar internrekryteringar. Jag ser hellre att ledningspersoner som VD och dylikt har ett förflutet inom bolaget än att man sätter externt rekryterade "påläggskalvar" där.

Sedan händer det att jag drar öronen åt mig om det t.ex. verkar vara hög personalomsättning eller om det verkar vara många bland personalen som slutar Ibland finns det en trovärdig förklaring, ibland kan det tyda på en mindre bra arbetsmiljö och den brukar till slut ge negativa effekter. En ledning bör kunna ha/få sin personal med sig. 

Det finns naturligtvis fler saker man kan titta på och man får försöka lägga ett pussel som till slut utmynnar i huruvida man känner, eller inte känner, förtroende för ledningen. I ärlighetens namn så är det dock sällan bolag misslyckas på detta kriteriet för kriteriet har en tendens till att bli ett hellre fria än fälla-kriterium. MEN skulle det bli en fällande dom så faller oftast hela "caset".

 

 

Så pass viktig är punkten.

Vad brukar du kika på när det gäller bedömning av ledningen?

 

Taggar (blogg): 
14 oktober 2016

Checklista - Tillväxt

Den tionde punkten på min checklista för att avgöra hur pass intressant ett bolag är är tillväxt. Den tillväxt jag tittar på i denna första screening är vinsttillväxten, utdelningstillväxten samt det egna kapitalet. Allt per aktie.

Det jag vill se är att bolaget minst lyckats fördubbla dessa tre under en tioårsperiod. Det motsvarar  en årlig tillväxt på 7%.

Ett bolag som kan fördubbla vinsten vart tionde år, dubbla utdelningarna till aktieägare samt dubbla dess egna "värde" ger oftast en långsiktig stabil avkastning.

Det gills med andra inte att ett bolag fördubblat utdelningarna men inte vinsten. Då har ju utdelningarna kommit ifrån att större och större andel av att vinsten delas ut. Kanske utan att vinsten i sig ökat märkbart.

När det kommer till det egna kapitalet så är det ju ett sätt man kan mäta bolagets "egenvärde". Man vill ju gärna att bolaget i sig självt blir mer och mer värdefullt över tid.

Min upplevelse är att bolag som uppvisar den här formen av tillväxt ger god riskjusterad avkastning över tid. I och för sig också beroende på inköpspris.

Jag kan dessutom passa på att slå ett slag för tjänsten Börsdata.se Där man snabbt kan se huruvida bolag fördubblat vinst/utdelningar/eget kapital per aktie på 10 års tid.

Vad brukar du i första hand titta på för tillväxtsparametrar?

Taggar (blogg): 
10 oktober 2016

Checklista - ROE

Den nionde punkten på min lilla checklista huruvida ett bolag är mycket eller lite intressant att investera i (eller inte alls) är huruvida ROE (Return of Equity), eller på svenska avkastning på eget kapital ligger över 20% i medel över de senaste 10 års perioden.

Det är ett mått på hur väl bolaget förvaltar sina egna pengar - sitt egna kapital - för att skapa vinster i bolaget.ROE-procenten får man helt enkelt genom att dividera vinsten med det egna kapitalet. Ett bolag som gör 200 milj i vinst och har 1000 milj kr som eget kapital i sin balansräkning har m.a.o. en ROE på 20%.

ROE kan lätt ändras genom att bolaget tar sig an mer skulder. D.v.s. skapar mer finansiell hävstång. Därav är balansräkningen någonting som är viktigt att kolla på (se punkt 8). Bolag som har lite eget kapital men stora skulder kan få mycket hög ROE, men dessa upptäcks när man går igenom balansräkningen.

Varför använder jag ett sådant här mått? Jo för det ger en fingervisning om hur väl bolaget förvaltar sina vinster och huruvida verksamheten ger godlönsamhet baserat på det egensatsade kapitalet.

Redovisade vinster är pengar som i bolagsredovisning hamnar i det egna kapitalet. Pengar som bolaget är fria att använda till att lägga på hög, investeringar eller utdelningar. Ett bolag som drivs finansiellt effektivt har i regel hög och ihållande bra ROE. Pengar som inte behövs delas troligen ut till aktieägare (annars skulle de skvalpa runt i det egna kapitalet och över tid sänka ROE) och vinstpengar investeras för att skapa fortsatta framtida vinster.

Många pengamaskiner förenar ofta låg skuldsättning med hög ROE.

Hur ser du på return of equity/avkastning på eget kapital?

Taggar (blogg): 
24 september 2016

Checklista - Balansräkningen

Jag nyttjar ofta en 12-punkts lista för att få en överblick över bolag och dess risker. Denna lista är sedan en utgångspunkt för hur mycket jag vill exponera mig mot dem, om ens något. Då ju färre ok det blir ju högre risk anser jag bolaget och dess verksamhet medför. Risk för mig är m.a.o. aldrig hur volaliteten i en portfölj är utan hur bolagens verksamheter i portföljen kan tänkas utvecklas. Vilka risker man utsätter sig för när man investerar i dem.

Jag gillar inte skulder.

Jag oroar mig inte nämnvärt för bolag med en hel del korta skulder. Axfood är t.ex. ett bolag med många korta leverantörsskulder. Ingen större fara då man i princip säljer mjölken innan man betalar för den. Det är främst de räntebärande skulderna jag ser som ett orosmoln och då i förhållande till det egna kapitalet – tillgångarna. Därför tycker jag ej heller räntetäckningsgrad är så relevant ven om det är bra att ha koll på. Intäktsströmmar och ränteläge förändras  ju dock oftast snabbare än redovisade skulder och tillgångar. Grahams tumregler är då det gäller räntetäckningsgrad att industribolag bör ligga över 7, handelsbolag över 5 och s.k. utilites 4.

Jag vill se två saker i balansräkningarna. Att de räntebärande skulderna är lägre än det egna kapitalet och att den totala skuldbördan inte är större än 2 gånger det egna kapitalet. Man kan då prata om Debt/Equity 2 eller på svenska skuldsättningsgrad. Eller m.a.o. en soliditet på 33%. Det man ibland kan behöva tänka på är att obeskattade reserver ibland inte räknas till eget kapital så räknar man själv kan det behöva tillföras.

Det man då får fram är hur bolaget i stort finansierar sig självt. Jag vill alltså främst ha bolag som klarar av att finansiera sig själva (via det egna kapitalet), inte via lån.

I en de fall så utgör det egna kapitalet inte av så mycket reella tillgångar. Jag bryr mig inte om det i denna punkten. Däremot kan det föranleda en s.k. ”brasklapp” som sänker ”rankingen” i det sista skedet i checklistan. Dylika tillgångar kan ju ibland föranleda nedskrivningar som kan slå till plötsligt. Samma sak med nyemissioner.

Vad tittar du på i balansräkningarna?

Taggar (blogg): 
10 september 2016

Checklista - Utdelningsstabilitet

Sjunde punkten i min enkla checklista är utdelningsstabilitet. D.v.s. om man kunnat vidhålla utdelningar (ordinarie) utan att behöva sänka under de senaste tio åren med mer än en tredjedel.

Benjamin Graham förespråkade att titta på 20 års sikt för den defensive investeraren. Bloggare som Lundaluppen och Aktiefokus har också haft liknande kriterium.

Det man vill åt när man premierar bolag som inte sänker sin utdelning är bolag som driver verksamheter som är förhållandevis stabila. Ett bolag som driver sin verksamhet på sådant sätt så de kan genom en konkunkturcykel betala  utdelningar är en kvalitetsstämpel i motsats till de som betalar ut maximalt under ett fåtal år för att sedan köra i väggen där de sedan tvingas att kraftigt dra ned på sina utdelningar.

En del bolag har ju medvind i affärerna och betalar ut  väldigt mycket i utdelningar och slimmar balansräkningen för att sedan vid motvind behöva dra ned drastiskt. En del branscher är "boom and bust" branscher.

Kriteriet försöker premiera bolag och branscher som historiskt visat inte ha detta i sig. MEN man ska vara medveten om att historiken inte är detsamma som framtiden. En bolagsledning kan när som helst avgöra att pengar gör bättre nytta någon annanstans än i händerna på ägarna, men ju längre historiken av att inte ha sänkt utdelningar ju högre bör "tröskeleffekten" till ett sådant beslut vara.

Kriteriet tillåter som sagt en sänkning på 33% för att inte vara allt  för dogmatiskt. Samtidigt så är det lite kaka på kaka då kriterium nr 3 på checklistan också handlar om utdelningar. Jag är ingen utpräglad utdelningsinvesterare men visst spelar utdelningar en viktig roll när jag kikar på bolag.

Taggar (blogg): 
27 augusti 2016

Checklista - Innovativ produktutveckling

Den sjätte punkten på min lista är huruvida bolaget är beroende av innovativ produktutveckling eller inte.

Innovativ produktutveckling kan betyda många saker och visst är det så att alla bedriver någon form av produkt- eller tjänsteutveckling, men i mitt sammanhang så står det för om bolaget är beroende av att hela tiden utveckla en ny produkt samt lansera den för att fortsätta lyckas med sin försäljning.

Måste man satsa mycket på R&D kan det bli kostsamt samt att det även kan slå väldigt fel. Det är inte säkert att man får betalt får all den satsning man gjort. Framgångar på kort sikt inom produktutveckling betyder inte att man når framgångar på lång sikt då man gång på gång måste bevisa sig "bäst".

Samtidigt så måste att man satsar mycket på R&D inte betyda att man inte klarar av denna checkpunkten. En av de avgörande sakerna är hur diversifierad man är i sitt produktutbud. Är bolaget beroende av ett fåtal produkter eller har man hundratals av olika kategorier som tillsammans suddar ut beroendet?

Ett bolag som har ett fåtal produkter som måste vara "top-of the art" för att leda till försäljningar och konkurrensfördelar klarar inte denna punkt. Ofta handlar det om teknikbolag (teknikrisk) eller läkemedelsbolag. En tidigare framgångsrik produkt betyder inte att den kommer sälja i längre tidsperioder utan ständig förnyelse krävs.

Bolag som är beroende av att hela tiden vara innovativa är enligt min definition mer riskfyllda på sikt.

Hur tänker du kring teknikrisker och liknande risker

Taggar (blogg): 
5 augusti 2016

Checklista - Politisk risk

I den fjärde punkten i den enkla checklista på 12 punkter jag använder mig av kommer - politisk risk.
 
 

Politisk risk är uppenbar i länder med auktoritära regimer, marknadsfientliga eller helt enkelt opålitliga. Risken för att styrande i dessa länder ställer till det för bolag är uppenbar.

Jag räknar dock även reglerade verksamheter som extra riskfylld. Verksamheter vars intjäningsförmåga baseras direkt eller indirekt på politiska beslut, som t.ex. kraftproduktion eller betting-industrin för den delen. Även finansindustrin (banker) med dess reglering räknas in här.

Även verksamheter som är beroende av offentliga medel räknas in så som t.ex. försvarsindustri. När politiken är synbart påtaglig är det en riskfaktor.

För att problematisera lite. Det finns de som gärna ger sig in i marknader med, enligt min definition, högre politisk risk. Skagen fonder är en sådan förvaltare som gärna ger sig in i dylikt för att leta "bargains" och Lundin-sfären är ett annat exempel. Kan de få bra avkastning? Ja naturligtvis. Men enligt mig genom att ta högre risker. Rätt eller fel?

Som vanligt så innebär att ett bolag just inte klarar av det här kriteriet diskvalificeras, utan det är först när det inte klarar av flera kriterier på checklistan som det sållas bort helt och hållet.

Taggar (blogg): 
8 juli 2016

Checklista - Ger bolaget utdelningar?

Tredje punkten i den enkla checklista på 12 punkter jag använder mig av för att snabb-bedöma ett bolag och gradera det är huruvida bolaget ger utdelningar eller ej.

I likhet med de andra punkterna så är det inte nödvändigt att ett bolag klarar varenda punkt på checklistan, men ju fler punkter det misslyckas med att uppnå ju mindre är chansen att det tilldrar sig mitt intresse.

Det jag vill se är att bolaget ger utdelningar och förväntas göra det även i framtiden.

Argumenten är att dels utgör utdelningar en väldigt stor av aktiemarknadens totalavkastning över tid så varför gå miste om det, utdelningar ger pengar i handen, utdelningar kan visa på att bolaget har pengar över att fördela till sina ägare även efter kostnader för rörelsen och expansion tagits. Utdelningar ger även en viss krockkudde i situationer då man gått in i s.k. turn-arounds men missbedömt affärsverksamheten. Det ger en del plåster på såren när verksamheten trots allt inte vände till det bättre. Utdelningar ger även en del plåster på såren när man missbedömt tillväxten i bolag. Kanske växte inte bolaget så som man trott utan står stilla och stampar.

Det här är inget ovanligt kriterium. Det finns hos flera bloggare, bl.a. Lundaluppen.

Vill man fördjupa sig i utdelningar och utdelningstillväxtens betydelse så går det även läsa mer i t.ex. The Single Best Investment eller i någon annan liknande bok som fokuserar på utdelningsinvestering.

För att problematisera lite. Är utdelningar verkligen det bästa sättet att maximera avkastningen för ägare? Är det inte ett tecken på avtagande tillväxt och att ledningen i bolaget blivit slöa eftersom de inte hittar bättre avsättning för vinstmedlen?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (95)
Nov (10)

Taggar