Fantastiska Farbror Fri
Likes
299
Antal inlägg
1309
Följare
65
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Jag heter egentligen Oskar Lindberg men bloggen drivs av mitt superhjälte alter ego Fantastiska Farbror Fri. Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF blev ekonomiskt fri (pensionär) strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed

Blogg

Gyllene bojor är också bojor!

Under en tid har jag funderat på detta inlägg kring priviligier och hur dessa kan fungera som hinder för frihet. Jag började fundera på detta under sommaren publicerade Vägen till frihet ett inlägg om nya tankar kring deras frihetsplan som tidigare handlat om att helt sluta jobba och flytta till ett annat land där de nu istället funderar på att vara långlediga från jobbet men fortsätta jobba. Den planen fick mothugg från bloggaren Onkel Tom som väljer en annan väg att säga upp sig och testa livet på landet om ett år. Onkel Tom kommenterade hos vägen till frihet och skrev även ett eget inlägg i frågan

Personligen tror jag att det är lika svårt att vara "halvfri" som det är att vara "halvgravid" men det är inte det jag tänkte skriva om idag utan istället tänkte jag skriva om begreppet "Golden Handcuffs" på svenska gyllende handbojor. Detta är ett begrepp som används mer i amerikansk-engelska. Det handlar om personer ofta i ledande positionener på företag som sitter fast på grund av sina höga inkomster, optionsprogram, pensionsavtal etc som är utformade på ett sådant sätt att de är "rika" så länge de stannar men blir "fattiga" om de lämnar. Om man parallelt med detta har byggt upp en högkostnadslivsstil så har man dragit åt handbojorna ännu hårdare helt på eget initiativ. 

Problemet med gyllene handkbojor (jämfört med deras fysiska motsvarighet) är att de är rätt bekväma och att de till stor del är osynliga. Säg att ditt jobb är OK men inte mer...men du får väldigt bra betalt för att göra det..är det lättare eller svårare att gå vidare. Egentligen borde det vara lättare för en höginkomsttagare har förstås satt undan massa pengar...eller det har ju de flesta inte. Den som har satt undan pengar kanske är rätt förtjust i pengarna i sig...och "glömmer bort" vad syftet med pengarn är..nämligen frihet att göra det man vill. 

En svår situation med överbelåning och låga inkomster är självklart värre men samtidigt är situationen tydlig och i den mån personen som drabbas har möjlighet att ta sig ur den så kommer de flesta göra så gott de kan. Den omvända situationen att sitta fast i en priviligierad situation är egentligen mycket bättre men det kan faktiskt bli ett minst lika svårt om inte svårare fängelse att ta sig ur. 

OK men vad är din poäng...jo min poäng är att om syftet med pengar är frihet att göra det man vill så ska man vara uppmärksam så att man inte ovetande sitter i gyllene handbojor vilka hindrar en från att förverkliga drömmar som är långt mycket större än värdet på handbojorna Jag har själv nyligen lämnat ett välbetalt jobb med hög fast lön och möjlighet till rörlig lön beroende på arbetsinsats och företagets resultat...Jag ska inte påstå att det var ett helt självklart beslut..utan det krävde en del funderingar för att konstatera att friheten ändå är värd mer än alla pengar i världen. 

Hur ser ni andra på detta? Har ni någonsin känt att ni sitter fast i ett gyllene läge? Har ni sett andra som visar på detta beteende? 

Taggar (blogg): 
Sparo's picture
34
47
3
0
Sparo

Tänkvärda funderingar! Jag sänder då och då en tacksamhetshälsning till gamla dåliga chefer för att de indirekt hjälpte mig att ta mig vidare i livet. Skulle jag träffa någon av dem borde jag göra det helt öppet: "Du var den sämsta chef jag haft och det ska du ha tack för!"

Fantastiska Farbror Fri's picture
299
1309
65
0
Fantastiska Far...

Hej Sparo och tack för din kommentar,

Intressant tanke, skulle vara kul om du gjorde det och återrapporterade om reaktionen:-)  

Anonymous's picture
Spargrisen (ej registrerad)

Hittade till din blogg för bara ett litet tag sen. Tycker den är intressant. Har själv en plan på att om inte bli helt fri så i alla fall fundera på att sluta arbetslivet lite tidigare. Har just i år alldeles för många i bekantskapskretsen som inte får uppleva första pensionsdagen.

Det kanske är en medelålderskris, eller så är det min personlighet, efter några år på samma plats så behöver jag en förändring av något slag, men jag trivs med min bostad och med man&barn (inte alla som gör det) så ska det till en förändring får det ske med arbete eller fritid. Arbetet kunde vara… mer stimulerande, men jag har ganska stor frihet och självständighet trots allt. Lönen är låg jämfört med vad man kan få med min utbildning, men det uppvägs som sagt av friheten, till exempel att det aldrig är problem att få ledigt när man behöver.

De gyllene bojorna då? Ja förutom de du nämner: att få ihop till mat för dagen (och fin bil, resor, dyra fritidsintressen, statusprylar mm) så finns det andra bojor som är minst lika kvävande, trots sin bekvämlighet. Det kan vara ”måsten” i form av ”måste vara klassförälder och se till att det finns massor av fika till alla föräldrar på skolavslutningen fast jag hatar att baka” eller ”borde” i form av ”borde springträna så jag kan vara med i laget som jobbet anmäler till tjejmilen”.

En stor boja som många har är alla tårtbitar! Vilka tårtbitar då, tårta är väl trevligt? Jag tänker närmast på tårtbitar i form av fritidshus. De flesta 60-70-80-talister av medelsvenssontyp har på något vis något slags förhållande till minst ett fritidshus. När man var barn så kunde det vara ”farfars lilla stuga i skogen med utedass”. Någon hade kanske turen att ha ”den stora gården där man alltid träffar kusiner på sommarlovet”. Så småningom växer man upp, träffar någon att bilda familj med och efter ett tag så kan följande situation uppkomma (obs ett fiktivt exempel): A och A’s syskon har varsin del i sin mammas ärvda stuga samt en varsin mindre del i pappas sommarhus, för de har ett par halvsyskon också. Dessutom har A del i morfars gamla fjällstuga som delas med ett antal kusiner. B (som A är gift med) kommer att ärva en skärgårdsfastighet tillsammans med sina syskon när föräldrarna inte orkar längre. B själv älskar sin gammelmosters ganska stora trädgård där B har varit mycket i sin uppväxt och är fortfarande där ofta.

Visst låter det trevligt med alla dessa fantastiska ställen? Försök då få ihop följande ekvation: tid – pengar – uppgift! Tiden- dels tiden att vara på alla dessa olika ställen, dels tiden att underhålla (måla, klippa gräs, byta dåliga brädor). Pengar- har man hur mycket som helst så kan väl det mesta av förra punkten lejas bort, annars går all ledighet åt till att renovera fönster. Uppgiften- vilken ambitionsnivå ska man ha på alla dessa ställen? Dessutom ska man vara överens med alla övriga tårtbite-ägare om hur mycket som ska göras, till vilken standard och när och hur ska man få utnyttja tårtbiten (samtidigt med andra, få hyra ut mm).

Själv håller jag just nu på att göra mig av med en tårtbit. Vi tårtbiteinnehavare hade totalt olika ambitionsnivå på vad framtidsplanen var och hur vi skulle nå dit. Och trots att det är lite vemodigt så känns det väldigt bra, det har varit väldigt energikrävande för varje beslut som ska tas genom åren. Mycket är fortfarande kvar att göra, men jag har valt att sätta mig i förarsätet för att vi överhuvudtaget ska komma nånstans. Jag ser målet hägra inom en ganska snar framtid. Sen blir det ett avslutat kapitel, jag kommer att få mer fri tid i form av ”välja själv”, inte bara ”måste göra xx”. Min närmaste familj vet vad som gäller, stöttar och hjälper till där de kan. De tycker att det låter trist när jag säger ”vad skönt det ska bli att slippa vara tvungen att umgås med dem”. Sant, men kanske att det blir trevligare umgänge utan det gemensamma ägandet.

Lyxproblem kan nog vissa tycka om hela tårtan (eller alla tårtorna), men när man är mitt i det är det inte så lätt att säga ifrån, särskilt när det är till nära och kära.

 

Vägen till Frihet's picture
158
218
74
0
Vägen till Frihet

Tänkvärt inlägg som det ligger väldigt mycket i. Vi brottas själva med de här frågeställningarna kan jag säga och familjen VtF sitter säkerligen fast i just det här gyllene läget. Saken blir verkligen inte enklare av att det just nu (men kanske inte om X månader) är kul på jobben samtidigt som både herr och fru VtF är väldigt välbetalda.

Trots vår ändrade plan sparar vi dock på som tidigare, fullt medvetna om att situationen snabbt kan ändras igen. Till vår fördel finns också att vi långt ifrån lever som vi tjänar och, trots att jag själv är just företagsledare, har säkerställt att jag inte är inlåst i någon dimension (t ex gällande pension, ägarskap mm). Jag får nog vara observant dock så att handbojorna som ändå finns där i dunklet inte dras åt!

Fantastiska Farbror Fri's picture
299
1309
65
0
Fantastiska Far...

Hej Spargrisen och tack för din kommentar, 

Mycket intressanta reflektioner i din kommentar, du skulle inte vara sugen på att skriva ett gästinlägg??

Vad gäller fritidshus och andra måsten så försöker jag begränsa dessa så mycket som möjligt. Vi har sett till att sälja hus som funnits i familjen om inte någon har velat ta över. Det betyder att huset som jag tillsammans med min bror fick av pappa nu ägs av min kusin som också har grannhuset och som hur ut huset som vi tidigare ägde. Familjens sommarhus som mina föräldrar haft sedan jag var liten sålde mamma för ett par år sedan när hon inte längre orkade med och både jag och min bror konstaterade att vi inte kunde ta över....det var jobbigt av nostaligska skäl men det är inte rimligt att ha ett hus som "minnesgrej". 

Numera bor vi på en plats där vi kan leva och klara vardagen med cykel och till fots samtidigt som det är så vackert att vi gärna skulle semestra här...allt för att minska antalet måsten. Vi gör vår beskärda del av arbetet som föräldrarepresentanter etc i skolan och vi ställer upp i barnens idrottsklubbar..men vi begränsar detta och vi kommer inte låta barnen hålla på med flera olika sporter och aktiviteter samtidigt...de kommer tidigt få lära sig att välja och prioritera. 

 

Fantastiska Farbror Fri's picture
299
1309
65
0
Fantastiska Far...

Hej Vägen till frihet, 

Som sagt men får vara uppmärksam på vilka bojor man sitter i och jag tror att ni genom att fortsätta sätta undan pengar i varje fall ser till att inte dra åt bojorna hårdare. Varje år ser man höga chefer som krampaktigt håller sig kvar vid jobb som de inte är lämpliga för eller inte verkar brinna för längre och jag tror att det till stor del beror på dessa bojor...sen ser man också exempel på chefer som mitt i steget säger upp sig och seglar jorden runt...eller köper ett fjällhotel eller liknande...de senare tror jag är dem som sett till att göra sig oberoende genom sina stora tillgångar. 

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (209)
Oct (15)

Taggar