Fantastiska Farbror Fri
Likes
308
Antal inlägg
1453
Följare
64
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Jag heter egentligen Oskar Lindberg men bloggen drivs av mitt superhjälte alter ego Fantastiska Farbror Fri. Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF blev ekonomiskt fri (pensionär) strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed
27 mars

Lendify - hur ofta behöver man logga in?

Vi har ett marknadsföringssamarbete med Lendify. Där vi investerar egna pengar i lån till privatpersoner. 

För ungefär en månad sedan så skrev jag en uppdatering om hur våra investeringar går på Lendify. I det inlägget så skrev jag att vi brukade logga in på plattformen en eller ett par gånger i månaden och läsaren undrade om det "verligen var nödvändigt"? Det korta svaret är Nej! 

För egen del så valde vi att göra vår första investering via ett manuellt konto då vi ville förstå plattformen bättre och tycker det är lättare att själv testa sig fram än att läsa sig till informationen. Sedan dess så har vi kompletterat våra investeringar med ett autoinvest konto och där sköter sig investeringarna helt själva och vi har även valt automatisk återinvestering löpande vilket fungerat väldigt bra. För den som inte har intresse av att logga in då och då för att göra manuella investeringar är därför autoinvest att rekomendera. 

Våra investeringar fortsätter att utvecklas enligt plan. Just nu är betalningar motsvarande några hudralappar försenade sedan början av året annars löper betalningarna av amortering och ränta på bra. Genomsnittlig löptid på autoinvest kontot är 100 månader (drygt 8 år) medan vårt manuella konto har en genomsnittlig löptid på 48 månader (4 år). För närvarande återinvesterar vi all amortering och ränta i nya lån löpande. 

Har ni andra testat Lendify? Eller har ni kanske testat andra p-2-p låne platformar? Varför/ varför inte? 

26 mars

Du är (inte) ditt jobb..

För lite sedan så skrev bloggaren snålcoachen ett inlägg om att man inte är sitt jobb eller sin titel. Detta är något som jag har funderat på betydligt mer sedan vi blev fria från kravet på lönearbete än vad jag någonsin gjort tidigare. 

Vi har själva tagit steget fram och kallat oss själva för pensionärer och fria men samtidigt företagare det gör vi med en förutfattad mening om vad detta betyder men det blir ibland uppenbart att andra inte riktigt uppfattar detta på samma sätt. 

Vi människor vill gärna kategorisera in dem de möter (du oxå med dem du möte öven om du gärna vill verka fördomsfull och skön) och där kör vi in i ett problem när vi inte riktigt passar i någon etablerad kategori..det stör vissa kan man märka.  

Detta är självklart sant även för mer etablerade kategorier så som "student", "arbetslös", "sjukskriven", "anställd", "företagare" eller "pensionär". Var och en av dessa rubriker kan dölja en stor variation av olika förutsättningar.

  • En pensionär kan vara någon som tar ut pension men som jobbar på som tidigare men numera med större frihet, det kan vara någon som flyttat till ett varmare land, någon som sitter på en parkbänk och matar fåglar eller någon som av ålder och sjukdom inte länger klarar sig själv. 
  • En företagare kan vara en förmögen person med en stor och blomstrande verksamhet eller någon som sliter hund och får mycket lite tillbaka och knappt får ihop till brödfödan. 

Just pensionär och företagare är något som vi känner igen oss i. I detta fall en person som inte behöver jobba för att betala räkningarna men som fortsätter arbeta i lagom grad för att det är roligt. För att få friheten att göra detta så sker detta i ett bolag och därav är vi också företagre.  Hade vi varit 55 och i samma situation skulle detta nog varit lättare att förstå för flera men nu märker jag att det skapar kognitiv disonans hos många. 

Tror att detta har att göra med att många tänker att en pensionär måste vara gammal och tror att många tänker mer på 90-åriga Sixten som inte kan ta sig ut på egen hand ur lägenheten än 57-åriga Agneta som gått i förtid från jobbet som chef och nu driver en firma som coachar unga. Företagaren tänker de flesta som någon som gör allt för att vinstmaximera och försöker växa verksamheten så mycket som möjligt. 

Vad tänker ni om detta? Får man vara pensionär och företagare trots att man "bara" är 41-år och inte har någon önskan om att maximera vinsten eller tillväxten?

Taggar (blogg): 
22 mars

Fredagsfunderingen - Är din ryggsäck överfull av åtaganden?

Om du är ny på bloggen börja gärna här. Vill du stödja spridandet av bloggens budskap finns förslag på hur du kan göra det här. 

Våra stackars små stenåldershjärnor har det inte lätt. De är hårdkodade för en situation av ständig brist på det mesta medan de nu förväntas fungera i en situation där vi har överflöd. Tidigare var det den som var duktigast på att roffa åt sig och ta vara på allt som var "vinnare" genom att överleva men idag är det snarare den som är duktig på att skala av som vinner i form av ökad livskvalitet och lycka. 

Hur åskådliggör man då detta som är sunt förnuft men som ändå är så direkt i motsats till våra instinkter. Jag tänkte försöka använda mig av liknelsen med en vandrares ryggsäck.

 

(Vad har han egentligen i ryggsäcken den där Farbror Fri? Ser den inte väldigt tung ut:-)

  • En erfaren vandrare (och jag är inte en av dem) vet hur man packar ner allt man behöver och ändå får ner detta i en liten och inte allt för tung ryggsäck. Detta är en konst då varje extra kilo kommer göra vandrigen mycket jobbigare men att ge sig ut långt från närmaste mataffär utan att ha det nödvändiga kan bli riktigt jobbigt..till och med dödligt i värsta fall. 
  • Den ovane vandraren tenderar att packa för mycket "för säkerhets skull" och med otränad kropp och för tung packning så blir vandringen inte riktigt den där sköna upplevelsen som så många andra (vana) vandrare har pratat om. Istället blir det en ren plåga. Det förekommer också en del ovana vandrare som packar för lite, som av okunskap ger sig ut för dåligt förberedda med en väldigt lätt packning något som kan funka bra ett par gånger fram till något går snett....å när jag säger snett så menar jag inte en jordbävning utan typ lite regn.  

 

Om vi då tar tillbaka denna liknelse till livet så menar jag att de flesta beter sig som den ovane vandraren som packar för mycket. Detta kan vara rent fysiskt att vi har ett stort boende fullpackat med grejer från golv till tak som gör det nästan omöjligt att flytta (eller ens hyra ut) men också olika åtanganden och aktiviteter som staplas på hög. Trots att man upplever att man har för lite tid och ork så tar man ständigt in nya saker och åtaganden. Saker som var för sig är väldigt trevliga men som sammantaget blir en belastning. Det finns även dom som packar för lite och försöker leva ett liv helt utan åtaganden (hoppar från tuva till tuva)..det kan funka ett tag och säkerligen hela livet för några få. För de flesta tror jag dock med tiden att dessa människor blir väldigt ensamma och funderar över om det ens finns någon mening med att leva. 

För att byggga ett bra liv och vara lyckliga vi behöver en del  åtaganden men så snart vi laddar på för mycket så blir även det trevliga en börda som ska tryckas in. Mer specifikt de ägodelar som du verkligen uppskattar går knappt att hitta bland allt "skrot". De trevliga mötena med människor som du gillar blir inte mycket av då du springer både dit och därifrån med andan i halsen till nästa aktivietet. 

Hur tänker ni kring detta? Hur lätt har ni att hitta balansen mellan att ta in nya saker och åtaganden men samtidigt inte överlasta livets ryggsäck?

Taggar (blogg): 
20 mars

"Allt annat lika" - med H&M rakt ner i diket?

I en kontrollerad laboratoriemiljö kan man testa olika saker "allt annat lika" men i den verkliga världen funkar det inte och kan istället leda rakt ner i diket. 

Ett sådant exempel är väl den senaste dikeskörningen i H&M där analytiker och investerare under åratal har suttit och räknat på vad onlineförsläljningen, nya butiker och sparprogram ska kunna ge "allt annat lika" medan marknaden förändrats i sådan takt så att inget är lika (marknad, konkurrenssituation, valutor etc).

Många saker som påverkar vår privateknomi ligger någonstan mitt emellan laboratoriemiljön och storföretagets föränderliga värld. Där vi  till viss del själva bestämmer vad som ska hållas konstant. Dock kan vi också luras in i "allt annat lika" tänkade av våra stenåldershjärnor.

För att illustrera detta så tänkte jag ställa en fråga:

Vill du ha ett större sovrum? 

Många skulle nog "allt annat lika" svara att ja det skulle vara skönt för då har jag även plats med en liten läshörna, ett sminkbord..eller kanske en "walk in closet" (även känd som klädkammare för alla födda före 1990). Vi är liksom hårdkodade för att alltid tycka att mer/större är bättre.  Men om vi funderar ett steg till så inser vi att detta påverkar andra saker. Om jag ökar ytan på ett rum så innebär det antingen att ett annat rum försvinner/blir mindre eller att jag måste bygga ut. Alltså är inte allt annat lika, antingen blir ett annat rum sämre eller försvinner eller så bygger jag ut och ökar min boendekostnad i motsvarande grad som utbyggnaden. Det luriga här är att insikten om att man "behöver" bygga ut kan komma några år senare..då huset börjar kännas för trångt av någon vid det laget outgrundlig anledning.  Det samma gäller andra rum i huset. Säg ett badrum...visst kan det vara rymligt och trevligt med ett badrum på 15-20 kvadrat men det kommer inte "allt annat lika" utan påverkar antingen ytan för andra saker eller gör att huset måste byggas ut. 

(Vi har valt att hålla yttermåtten på vårt lagom stora hus "lika" medan vi gör små uppdateringar för att ytnyttja de existerande utrymmena på bästa sätt detta håller underhållsbehov och kostnad konstant samtidigt som vi höjer livskvaliten i vårt boende)

Här kan vi som privatpersoner ändå påverka våra förutsättningar på helt andra sätt än vad ett storföretag kan. Vår värld är lite mindre och mer kontrollerbar. När det gäller huset så kan vi tillexempel bestämma att de yttre väggarna är vår begränsning (alltså ingen utbyggnad) och sedan se på helheten i hur vi utnyttjar de existernade kvadraten. Detta tänkande är tillexempel varför hela familjen fri numera har sina sängar på ytor med snedtak. Inte nog med att det är väldigt mysigt att sova i dessa ombonade ytrymmen. Det har också frigjort större delen av boytan med full höjd som utrymmen för att leka, umgås och arbeta. (Fru fri har skrivit lite om våra projekt på sin blogg tex här och här)

Vad är då sensmoralen av denna utläggning kan man tro? Som jag ser det handlar det om att utmanan sig själv. Att inse att om man inte aktivt håller "allt annat lika" så kommer andra saker att påverkas. När ett av barnen får ett större rum så försvinner en yta för något annat...eller så blir följdverkningen att du känner behov av att bygga ut vilket ökar kostnaderna...detta trots att det ursprungliga beslutet att utöka ytan på barnrummet togs utifrån att det inte skulle påverka något annat.  

Hur tänker ni på detta? Kan ni se att ni har tagit beslut utifrån ett perskektiv av "allt annat lika" vilket senare visat sig inte alls stämma?  

Taggar (blogg): 
19 mars

Korrelation mellan börsen och kreditvärdighet hos privatpersoner?

Jag har ett marknadsföringssamarbete med Lendify. Inlägget nedan är dock mina egna tankar och funderingar kring hur jag använder mig av deras tjänst och hur jag ser på risken. Jag vill gärna bjuda in till diskussion kring detta för detta är mitt sätt att se på detta givet vår situation och det kan helt klart finnas flera perspektiv. 

Min tro är att det inte finns något direkt orsakssamband mellan hur börsen rör sig och risken för kreditförluster hos svenska privatpersoner. Däremot finns det ett indirekt samband då både börsen och privatpersonerna är beroende av den reela ekonomin. 

Tyvärr finns det ingen bra data på hur detta sett ut vid tidigare lågkonjukturer. Det finns data för nedgången 2008-09 då kreditförlusterna dubblades från 1% till 2% men det är enligt mig ett ganska svagt exempel då finanskrisen var lite av ett specialfall med mycket kraftiga fall inom alla industrier drivet av likviditetsproblem (brist på förtroenede) mellan aktörer i banksektorn. När de akuta problemen var lösta studsade börsen och även ekonomin tillbaka nästan lika starkt som den en gång gått ner. 

(Fakta ovan sammanställt av Lendify gällande den typiska låntagaren och hur kreditflörlusterna hos nichbanker (inriktade på blanko lån till privatpersoner) utvecklade sig under perioden 2006-2014) 

En mer normal konjunkturnedgång är mer utdragen och börjar i en branch och sprider sig sedan. Börsen går ofta ner redan vid de första tecknen på försvagad konjunkture och sedan förvagas bolagen branch för branch över en längre period. Det tar ganska lång tid innan detta får full effekt i den reela eknomin med högre arbetslöshet och vid det laget så brukar börsen ha börjat repa sig igen då börsens aktörer redan tittar på möjligheterna till en ny uppgång inom ett eller ett par år. Det kan man se tillexempel under 90-tals krisen där börsen bara gick ner under ett enda år 1990 (sammanställt här på bloggen rikatillsammans) medan de riktigt stora kreditförlusterna kom under de kommande åren (data på kreditförluster finns på SCB)

Så här ser jag att det förenklat skulle kunna utvecklas i vår portfölj - värt att notera här är att vi ju lever på portföjen och detta skulle ju se ut på ett annat sätt för någon som är i uppbyggnadsfasen. 

År 1 - Börsen går ner kraftigt - våra utdelningar, ränta och hyresintäkter fortsätter rulla in som vanligt. Om vi behöver extrapengar så slutar vi återinvestera ränta och amorteringar på  vår peer-to-peer utlånging via Lendify

År 2 - Börsen stabiliseras - något bolag sänker sin utdelning men i övrigt är allt relativt stabilt som ovan. Även under detta år är det främst amorteringarna på peer-to-peer lånen som är vår kassaflödesreserv. 

År 3 - Kreditförlusterna ökar medan börsen vänder upp - några bolag höjer utdelningen så att totala utdelningsnivån i portföljen återställs. Nu är återigen aktieportföljen vår huvudsakliga kassaflödesreserv medan den numera lägre andelen utlåning via Lendify utsätts för lite större förluster och kanske till och med (om det är riktigt illa ett enskilt år) helt utan reel avkastning. 

Vad tänker ni andra om detta? Är jag helt ute och cyklar? Hur resonerar ni och använder Lendify (eller annan Peer-to-peer aktör) i era portföljer? 

Taggar (blogg): 
15 mars

Fredagsfunderingen - Att slänga pengar!

Även denna vecka kommer fredagsfunderingen på en torsdag, detta har två anledningar en symbolisk nämligen att helgen börjar tidigare när man är fri och en mer praktiskt nämligen att jag vill kunna ha tid att svara på era eventuella kommentarer och på fredagar är jag ledig med lill-tjejen och har inte tid med er..

För ett tag sedan lyssnade jag på en amerikans podcast (tyvärr minns jag inte exakt vilken) men avsnittet handlade om att spara stora summor pengar på mat. Personen som medverkade hade gjort detta och sedan byggt upp en verksamhet där hon hjälpte andra att göra det samma via veckomenyer och andra förslag. 

En sak som kom fram där förutom det gamla vanliga om att laga mat från grunden, köpa i säsong och välja varor utifrån erbjudanden etc. var att man skulle se svinn som att man kastade pengar. Flera personer verkade ha haft väldigt stor framgång med detta. Principen är att när det blev några jordgubbar över i lådan så slänger man inte "några ruttna jordgubbar" vilket både praktiskt och känslommässigt har noll i värde utan man slänger en tia (säg att litern kostade 40 kronor och de icke förbrukade var 1/4-del). Personen som intervjuades sa att detta hade minskat matsvinnet väldigt mycket för henne och att många andra hade hjälps av detta tankesätt också. 

Jag tror faktiskt att inte ens den mest slösaktiga person skulle få för sig att ta nävar med pengar och bara kasta dom på det sättet har fortfarande kontanter en sällsam makt på oss. Däremot är man beredd att göra det samma genom att tillexempel ta sin bil helt i onödan korta sträckor, ha ett hus som är mycket större än vad man behöver, slänga överbliven mat (i vissa fall innan den ens blivit dålig) etc. 

(Det är något speciellt med "riktiga" pengar vilket inte minst exemplifierades av uppmärksamheten när Gudrun Schyman eldade pengar för några år sedan...i en kampanj som säkert kostade mycket mindre än många mycket mindre uppmärksammade kampanjer)

Vad tror ni? Skulle detta kunna hjälpa fler att spara mer pengar och bli någon mindre ineffektiva på fler områden...tänk att du varje gång du tar bilen (i onödan) för din inre bild ser dig själv sitta och slänga ut tior eller hundralappar genom fönstret med jämna mellanrum. Att du när du värmer upp flera rum i huset som du sällan använder skulle se framför dig Gudrun Schymans pengabränning i Visby för några år sedan? Eller att du när du slänger ett gäng ruttna frukter skulle se framför dig att du slänger pengar i komposten. 

Tror ni att det skulle kunna ändra inställningen hos fler? Eller är det bara en rolig gimick som inte hjälper det minsta?  

14 mars

Otränad, dum och fattig - Vad gör självbilden med oss?

Den här veckan ska jag egentligen sitta och skriva på boken men sen kan jag inte riktigt låta bli att skriva här också för det är hela tiden saker som poppar upp i huvudet och som jag vill dela med er. Skönt att min chef är så snäll å inte säger nått:-) 

Den här gången handlar det om vad våra självbilder gör med oss och hur vi kan förändra dessa..kanske?

Två saker har jag funderat över ganska mycket på sista tiden: 

  • Det första är träning och hur jag idag känner mig mycket friskare och starkare än när jag jobbade även om man formellt inte kan hävda att jag genomför någon träning. Visst jag går, cyklar, sparkar nästan dagligen och vi spenderar mycket tid i skidbacken men det är en del av livet. Sen började jag tänka tillbaka på mitt yngre själv som cyklade fantastiskt mycket (bla i skogen med bockstyre långt innan mountainbiken var uppfunnen) och troligen var i mycket bra form fram till 15-16 års åldern. Men eftersom jag inte höll kvar vid någon organiserad idrott mer än högst någon termin så var min självbild att jag var otränad och nog rätt värdelös rent fysiskt. Därför var inte vägen så lång för att bli en riktig soffpotatis som äldre tonåring. Titta på film 10 timmar i veckan paralLellt med att äta chips och dricka cola var vad vi gjorde under en 5 års period. Ett litet avbrott 19-20 med militärtjänst när det blev lite mer rörelse igen. I efterhand tror jag verkligen att min självbild som var som otränad redan innan jag var det bidrog till att det var lätt att sjunka ner så djupt i soffan. Jag tror också att den här bilden av träning som en separat aktivitet höll mig från att återigen komma iform under en massa år då jag inte tyckte att något (gym, pass) organiserat var tillräckligt kul för att hålla kvar vid. 

(Inte kan väl detta vara träning det är ju härligt ju...)

  • Det andra är vikt, jag har själv aldrig varit överviktig men min mamma har under några år varit det och har nu börjat röra på sig mer och äta mer hälsosamt vilket verkligen märks positivt på hennes energinivå och välmående. När vi var små så tjatade hon dock oavbrutet om hur tjock hon var även om jag på gamla bilder idag kan se att det inte alls var sant så tror jag att det blev hennes självbild (och vår bild...om inte bilderna hade funnits hade jag också trott att mamma var tjock när vi växte upp). Senare fick hon bröstcanser och slutade röka och under sjukdomsperioden gick hon upp kraftigt i vikt något som sedan fortsatte. Delvis kan det kanske förklaras av ändrad ämnesomsättning men jag tror även att det kan ha påverkats av självbilden...om man redan är tjock..vad är då skilnaden med att bli lite mer överviktig. Problemet är bara att några extra kilo knappt gör någon skillnad för hälsa och välmånende men när kilona adderas på och blir fler så blir det en markant skillnad. 

 

Vad kan man då göra åt detta. För det första så tror jag att vi ska vara försiktiga med ord när det gäller oss själva och andra. Att ständigt prata om och tänka på sig själv med ord som tjock, otränad kanske dum eller relevant för den här bloggen fattig har en märklig självuppfyllande kraft. Ibland kan jag tycka att det finns en jargong mellan människor där man ska vara självutplånade. Inte är väl jag fin...inte är väl jag bra..inte är väl jag smart...inte har väl jag några pengar kvar när månaden är över. 

Eller vad tror ni? Är jag ute och cyklar? Hur har du påverkats negativt eller positivt av din självbild? Vad ser du runt omkring dig?

Taggar (blogg): 
13 mars

Lysningstips - Bigger Pockets Money

Behövs det verkligen en ny ekonmi podcast? Det kan man verkligen fråga sig men sen kommer det en ny och man inser att det finns nya perspektiv att ta in och nya format som förmedlar nya budskap. 

En relativt ny amerikans podcast som jag gillar är Bigger Pockets Money som leds av Mindy Jensen och Scott Trench det som gör denna så intressant är först att värdarna själva är ekonmiskt oberoende men fortsätter att arbeta med sådant som de tycker är kul men också att de har en härlig dynamik. För egen del gillar jag verkligen detta koncept med två värdar som själva är väldigt insatta och engagerade i ämnet. Kul också med en podd med en kvinnlig och en manlig värd där båda tar lika mycket plats! 

Länken ovan är till Youtube men podden finns självklart också i alla podcatchers. Detta är avsnitt två där Mindy invervjuad Scott.

Hoppas ni gillar! Vad är annars era favoriter?  

Taggar (blogg): 
12 mars

Utmaningen - Inget "nytt" i mars!

Det var ett tag sedan vi körde någon form av månadsutmaning och nu i mars kände vi att det var dags igen. Tyvärr hann jag inte skriva om detta i slutet av februari därför att vi hade sportlov men nu tänkte jag skriva helt kort vad vi har tänkt.

När man är fri och arbetar hemifrån och utifrån egna intressen är det väldigt lätt att hela tiden dra igång nya projekt vilket också innebär att det blir en del halvgjort som aldrig blir klart. Så även hos oss och det blev riktigt tydligt i Februari kanske därför att vi varit borta så länge och kom hem med ny kraft. 

Därför har vi beslutat att vi inte ska dra igång något nytt under hela månaden Mars (får se om vi förlänger) och att vi istället ska fokusera vår tillgängliga tid på att göra projekt klara och att ytterligare rensa i hemmet. Ju längre vi kommer ju tydligare blir det vad vi behöver och varje gång vi går igenom våra skåp och lådor så hittar vi saker som vi inte längre behöver. 

  • Min svaghet (och största styrka) är mat, jag älskar att fylla på skafferi, källare och frys och även om vi har väldigt lite svinn är det ibland bra att äta ur också och göra saker av det som redan finns. Därför ska jag inte köpa hem någon mat under denna månad där det inte finns ett tydligt direkt behov (dvs som kommer ätas upp de kommande dagarna)
  • Fru fris svaghet (och största styrka) är att utvekcla hemmet och projekt kring att fixa rummen i sig men även renovera och göra om möbler etc. Just nu finns det en del projekt pågående och vi ska inte påbörja något nytt och inte heller ta in några nya grejer (samma regel här om det inte finns ett direkt verkligt behov omgånede)

(Källaren är lite för full, rörig och smutsig just nu..och då är det ändå efter att vi gjort slut på en del..)

Detta ska förhoppningsvis ha fyra fördelar listade i orning efter hur viktiga de är just nu:

  1. Vi kommer att få klart fler projekt då vi kan fokusera
  2. Vi kommer att få mer ordning och mindre prylar hemma (storstädning av matkällaren står bla på agendan något som egentligen behövts sedan vi flyttade in)
  3. Vi kommer spara tid då vi kan skippa att kolla på annonssiter för möbler och andra grejer och spendera mindre tid i affärer.
  4. Vi kommer att göra av med mindre pengar

Jag skulle tro att vi behöver förlänga denna utmaning att även gälla April men vi låter det vara öppet för nu och fokuserar på de närmaste veckorna. 

Vad tycker ni om detta? Har ni någon liknande utmaning på gång eller vill ni kanske hänga på våran? 

Taggar (blogg): 
8 mars

Fredagsfunderingen - Är du en duktig konsument?

Nej jag har inte börjat nalla på helgvinet för tidigt, jag vet att det är torsdag idag. Däremot så testar jag någon nytt och ska sluta att publicera inlägg på våra "lediga" dagar vilket är fredag-söndag. Detta då jag så gärna vill kunna vara aktiv och svara på eventuella kommentarer som kommer har och på twitter (@FarbrorFri) jag vill dock inte sitta med telefonen eller datorn mer än nödvändigt medan vi lär lediga tillsammans därför blir det från och med nu fredag på torsdag...vilket i och för sig matchar frihetsbudskapet på bloggen...för vem vill inte ha en extra helgdag:-)

Förra veckan hade jag en diskussion med en person som jobbat med marknadsföring om hur pass kompetent den svenska konsumenten egentligen är. Hon hävdade att konsumenten är väldigt kompenent och svår att nå med markandsföring och jag menade att vi påverkades väldigt mycket av marknadsföring och tror att vi ständingt behöver nya saker på grund av denna.

Vi hade verkligen totalt olika åsikt om detta  men vi var inte ovänner utan det var bara så att vi inte alls förstod vad den andra egentligen sa. Lite senare förstod jag dock vad det var som gjorde att vi hade så olika åsikter och det var att vi ser detta från så olika perspektiv. 

Det första perspektivet  kallar jag för "den duktiga konsumenten": 

Den duktiga konsumenten uppfattar ett problem "det är inte fint hemma hos mig" sen funderar den duktiga konsumenten på vad som ska köpas detta problem ska lösas ska nya blommor inhandlas, nya gardiner eller kanske ska det målas om? När det beslutet är taget jämför den duktiga konsumenten olika erbjudanden och väljer det som är mest förmånligt utifrån konsumentens perspektiv (behöver inte vara pris kan också vara bekvämlighet eller bara personliga preferenser). Denna process slutar nästan alltid med ett köp men det köpet kan många gånger vara väl övertänkt. 

Det andra perspektivet kallar jag den "eftertänksamma icke-konsumenten":

Den eftertänksamma icke-konsumenten  börjar också känna att det inte är så fint hemma, men frågar sig då varför det känns så? Vad är det som får mig att tro att mitt hem inte duger? Varför tycker jag att gardinerna som jag köpte för ett år sedan och som då var det snyggste jag kunde tänka mig helt plötsligt känns så tråkiga? För vem ska jag ha fint hemma? Är det för mig eller för att imponera på grannen eller familjen? Behöver jag verkligen köpa något för att det ska bli trevligare eller handlar det mer om att skapa lite ordning och reda kanske ska till och med problemet lösas med att jag gör mig av med saker snarare än att jag köper något? Denna process slutar vid några enstaka tillfällen med ett köp men oftast med en annan "icke konsumtions" lösning. 

Det är den senare typen av analysprocess som jag tycker händer för sällan och som jag skulle vilja uppmärksamma fler på. En slags "konsumtions mindfullness" skulle man kunna säga. Inte nödvändigtvis ställa sig helt utanför konsumtionssamhället utan snarare att se dess mekanismer mer tydligt inklusive sina egna känslor som detta skapar. Att förstå hur vi påverkas av direkt och indirekt marknadsföring och hur denna skapar behov som vi kanske inte egentligen har. Hur marknadsföringen trycker på våra ömma punkter och önskan om gemenskap, självförverkligande etc men hur ingen egentligen blir mer självförverkligad av en ny bil eller ett nytt köksbord. 

Vad tänker ni om detta? Är vi eftertänksamma medborgare eller är vi ens duktiga konsumenter? 

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2018 (37)
Apr (9)

Taggar