Fantastiska Farbror Fri
Likes
302
Antal inlägg
1329
Följare
65
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Jag heter egentligen Oskar Lindberg men bloggen drivs av mitt superhjälte alter ego Fantastiska Farbror Fri. Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF blev ekonomiskt fri (pensionär) strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed
30 oktober

Läsarfråga - hur bibehåller man engagemanget i jobbet sista åren?

Förra veckan kom det en fråga på mail och jag tyckte att den passade bättre att besvaras som inlägg. Vad passar väl bättre en måndag morgon än att prata om motivation för jobbet. 

När den här frågan dök upp i mail korgen så läste jag upp den för Fru Fri som log och sa...ja det var ju på sitt sätt jobbigt men samtidigt så var det ju vissa saker som blev enklare också på upploppet.

Vi funderade på hur det var för oss och kom fram till detta:

  • Det som gjorde det svårare att bibehålla motivationen var att det var så kort tid kvar så att det inte kändes så meningsfullt att göra långsiktiga planer för jobbet. Det var också svårare för att man såg att det fanns ett alternativ...varför ska jag sitta här när jag kan göra allt det där andra som jag har drömt om. Den exakta tidpunkten när man väljer att hoppa av ekorrhjulet är ju nämligen inte skriven i sten utan baseras på olika antaganden och tum-regler varför man ibland kan frestas att tänka att "varför hoppar jag inte av redan nu". Detta var mer vanligt förekommande under de sista åren...Vi höll ju också våra planer hemliga för de flesta både privat och på jobbet och det kändes ju ibland som om man inte var 100% ärlig vilket kan vara jobbigt. Å andra sidan tror jag inte man gör arbetsgivaren någon tjänst genom att berätta då det blir svårt att ha någon på arbetsplatsen som ska hanteras annorlunda. I mitt fall kom det tillslut till en punkt där min gamla arbetsgivare behövde spara pengar och göra sig av med personal...då räckte jag upp handen och sa att jag kan gå frivilligt vilket löste ett problem för dem. Man ska inte räkna med det men det är fullt möjligt att din "frihet" kan bli en möjlighet i slutändan för arbetsgivaren. 
  • Å andra sidan var de sista 2-3 åren i arbetslivet på vissa sätt lite mer enkla att ta sig igenom. Det fanns absolut ingen oro för att bli av med jobbet och känslan av att man landar på fötterna vad som än händer infann sig redan efter en liten tid av sparande. Man kunde också ta mycket på jobbet med lite mer av en klackspark och låta andra bli upprörda och arga över förändringar eller vad som uppfattas som konstiga beslut. En annan sak var att man för varje månad la undan pengar till sin framtida dröm vilket gjorde att det på det viset kändes som om man fick mer betalt än någonsin. När man helt plötsligt lever på långt mycket mindre än vad man tjänar och lägger undan det mesta blir det ju som en gigantisk löneförhöjning. Att följa upp framdriften mot slutmålet kan på så sätt vara ett sätt att bibehålla motivationen. 

 

Egentligen handlar nog både det positiva och det negativa som infinner sig under de där sista åren om att man fått en distans till sitt arbete. Det är inte längre det viktigaste i livet, man står inte och faller med den månatliga inkomsten och man ser att det finns alternativ. Det gör att man inte bara går på i gamla hjulspår och inte ser alternativ. I själva verket ser man dagligen massor med alternativ men väljer att vara kvar på arbetet för att genomföra en större plan. 

Hoppas det svaret var till någon hjälp! Fortsätt gärna diskussionen i kommentarerna både brevskrivaren och andra som har ideer och tankar om detta! 

Har du själv en fråga som skulle passa i ett framtida inlägg. Ställ den gärna nedan, skicka på twitter @FarbrorFri eller maila på frivid42@hotmail.com

 

 

 

 

 

Taggar (blogg): 
30 augusti

Men vad ska ni göra med all tid?

Är du ny på bloggen börja gärna här med en samling läs och lyssningstips!

En fråga som jag har fått är hur det kommer sig att vi inte planerar att vara hemma med barnen all tid nu när vi är fria och jag ska försöka förklara hur vi tänker. 

(Fin titel...sämre bild:-)

Enligt mina beräkningar tog mitt tidigare jobb inklusiver pendling, jobbresor, samtal efter kontorstid etc upp cirka 60 timmar i veckan i snitt vilket med 45 arbetsveckor på ett år ger 2700 timmar. Denna siffra var möjligen något lägre för fru fri som inte reste så mycket i jobbet men säg kanske 2 500 timmar eller så så för nedanstående uträkning avänder jag 2 600 som ett snitt. 

Detta var den enskilt största delen av våra liv. Familjen, vännerna, släkten, huset, sömnen är ju också viktiga men inget fick lika mycket tid som detta jobb. Om man utgår ifrån att man sover 7 timmar per natt så är detta den näst största delen av livet med knappt 2 600 timmar.  Utöver jobb och sömn finns det då cirka 3 500 timmar kvar av ett år vilket ska räcka till allt annat. Det kan låta mycket men betänk att här ingår tvätt, städning, matlagning, underhåll, semester, läxläsning, läsning, underhållning, träningar, sagor, hygien och all övrig fritid inklusive semester.

(Fin titel och fin fru)

Det betyder alltså att jobbet med bred marginal blir den största delen av livet kring vilket allt annat för anpassa sig. Det innebär också att många av de sysslor och den fritid som förekommer kring jobbet blir stressad då man måste trycka in så mycket på de få timmar man har. Vilket i sin tur gör att fritiden riskerar att inte bli den fristad för uppladdning som den borde vara. 

När vi nu är fria så kan vi själva avgöra hur vi vill disponera tiden och vill ändra detta samtidigt som vi vill fortsätta arbeta en mindre del. Våra tankar just nu går i linjen att vi kommer välja att lägga väldigt stor del av den frigjorda tiden på familjen (där vi inkluderar vännerna och den vidare släkten). Detta sker genom att vi framöver är lediga tillsammans alla skollov och studiedagar, vi kommer också minska vår veckoarbetstid till cirka 30 timmar och utan behovet av att åka till ett arbete eller resa så är dessa 30 timmar just det varken mer eller mindre. 

För enkelhetens skull kan vi säga att vi kommer lägga 30 timmar i veckan på vårt arbete(mot tidigare nästan 60) under terminerna som motsvarar cirka 32 veckor per år . Vår helt lediga tid går också från 7 veckor tidigare (semester + långhelger) till 20 veckor per år när vi är lediga tillsammans. 

Tiden med familjen får växa fram organiskt men framförallt tänker vi oss nog att vi gör ungefär samma saker som vi redan gjort men med större lugn. Att inte behöva stressa på samma vis kring barnens tränningar eller läxläsning etc. Att kunna laga mat ännu mer ordentligt, kanske baka lite mer bröd, ta vara på trädgården etc. Saker som vi redan gjort men som får mer tid och därmed troligen också blir mer lustfyllt. 

Tiden som vi lägger på arbete kommer förhoppningsvis också bli mer lustfylld då saker kan få ta den tid det behöver och vi kan fylla arbetet med sådant som vi själva tycker är intressant och utvecklande utan vinstmaximeringskrav. Arbetet blir också mer påtagligt och verkligt när man är "sin egen" eftersom det är vi och inga andra som driver eventuella projekt framåt och i den takt vi själva vill och kan. Vi har möjlighet att utveckla oss själva men även förhoppningsvis bidra till andra utveckling. Genom detta tror jag också att vi blir bättre föräldrar som känner oss mer nöjda under den övriga frigjorda tiden då familjen kommer först. Rent praktiskt driver vi vår verksamhet i en enskild firma som är lönsam men inte vinstmaximerande. Lönsamheten beror i första hand på mycket låga kostnader och inte höga intäkter vilket är helt i linje med vår livsfilosofi. Min verksamhet är skrivande, läsning/studier, föreläsningar och eventuell youtube/podd, fru fri är i startgroparna för en verksamhet inom återbruk och design och är också intresserad av foto. 

Vad tänker ni om detta? Har du räknat på hur mycket tid ditt jobb tar, och hur skulle du använda den tiden om du fick välja själv? 

Taggar (blogg): 
22 augusti

Men vad ska ni göra med all tid?

Är du ny på bloggen börja gärna här med en samling läs och lyssningstips!

En fråga som jag har fått är hur det kommer sig att vi inte planerar att vara hemma med barnen all tid nu när vi är fria och jag ska försöka förklara hur vi tänker. 

(Fin titel...sämre bild:-)

Enligt mina beräkningar tog mitt tidigare jobb inklusiver pendling, jobbresor, samtal efter kontorstid etc upp cirka 60 timmar i veckan i snitt vilket med 45 arbetsveckor på ett år ger 2700 timmar. Denna siffra var möjligen något lägre för fru fri som inte reste så mycket i jobbet men säg kanske 2 500 timmar eller så så för nedanstående uträkning avänder jag 2 600 som ett snitt. 

Detta var den enskilt största delen av våra liv. Familjen, vännerna, släkten, huset, sömnen är ju också viktiga men inget fick lika mycket tid som detta jobb. Om man utgår ifrån att man sover 7 timmar per natt så är detta den näst största delen av livet med knappt 2 600 timmar.  Utöver jobb och sömn finns det då cirka 3 500 timmar kvar av ett år vilket ska räcka till allt annat. Det kan låta mycket men betänk att här ingår tvätt, städning, matlagning, underhåll, semester, läxläsning, läsning, underhållning, träningar, sagor, hygien och all övrig fritid inklusive semester.

(Fin titel och fin fru)

Det betyder alltså att jobbet med bred marginal blir den största delen av livet kring vilket allt annat för anpassa sig. Det innebär också att många av de sysslor och den fritid som förekommer kring jobbet blir stressad då man måste trycka in så mycket på de få timmar man har. Vilket i sin tur gör att fritiden riskerar att inte bli den fristad för uppladdning som den borde vara. 

När vi nu är fria så kan vi själva avgöra hur vi vill disponera tiden och vill ändra detta samtidigt som vi vill fortsätta arbeta en mindre del. Våra tankar just nu går i linjen att vi kommer välja att lägga väldigt stor del av den frigjorda tiden på familjen (där vi inkluderar vännerna och den vidare släkten). Detta sker genom att vi framöver är lediga tillsammans alla skollov och studiedagar, vi kommer också minska vår veckoarbetstid till cirka 30 timmar och utan behovet av att åka till ett arbete eller resa så är dessa 30 timmar just det varken mer eller mindre. 

För enkelhetens skull kan vi säga att vi kommer lägga 30 timmar i veckan på vårt arbete(mot tidigare nästan 60) under terminerna som motsvarar cirka 32 veckor per år . Vår helt lediga tid går också från 7 veckor tidigare (semester + långhelger) till 20 veckor per år när vi är lediga tillsammans. 

Tiden med familjen får växa fram organiskt men framförallt tänker vi oss nog att vi gör ungefär samma saker som vi redan gjort men med större lugn. Att inte behöva stressa på samma vis kring barnens tränningar eller läxläsning etc. Att kunna laga mat ännu mer ordentligt, kanske baka lite mer bröd, ta vara på trädgården etc. Saker som vi redan gjort men som får mer tid och därmed troligen också blir mer lustfyllt. 

Tiden som vi lägger på arbete kommer förhoppningsvis också bli mer lustfylld då saker kan få ta den tid det behöver och vi kan fylla arbetet med sådant som vi själva tycker är intressant och utvecklande utan vinstmaximeringskrav. Arbetet blir också mer påtagligt och verkligt när man är "sin egen" eftersom det är vi och inga andra som driver eventuella projekt framåt och i den takt vi själva vill och kan. Vi har möjlighet att utveckla oss själva men även förhoppningsvis bidra till andra utveckling. Genom detta tror jag också att vi blir bättre föräldrar som känner oss mer nöjda under den övriga frigjorda tiden då familjen kommer först. Rent praktiskt driver vi vår verksamhet i en enskild firma som är lönsam men inte vinstmaximerande. Lönsamheten beror i första hand på mycket låga kostnader och inte höga intäkter vilket är helt i linje med vår livsfilosofi. Min verksamhet är skrivande, läsning/studier, föreläsningar och eventuell youtube/podd, fru fri är i startgroparna för en verksamhet inom återbruk och design och är också intresserad av foto. 

Vad tänker ni om detta? Har du räknat på hur mycket tid ditt jobb tar, och hur skulle du använda den tiden om du fick välja själv? 

Taggar (blogg): 
3 juni

Mina underbara bloggläsare!

Så himla roligt att träffa några av läsarna i veckan, det blev fika, promenad, lunch, fika och öl i den ordningen och en super trevlig dag i torsdags. Det är så givande för mig att höra om alla olika tankar och livssituationer som representeras i läsekretsen. Så roligt och i alla sammanhang så hade vi svårt att sluta prata när tiden var över. Jag hoppas verkligen att dessa träffar var lika givande för er som det var för mig. 

 

Detta är för mig ett superexempel på hur det här med friheten kan fungera. Jag har små inkomster på min blogg och lite andra aktiviter vilka jag kan tacka mina läsare för. Dessa inkomster får jag ifrån att göra något som jag brinner för och därför tror är bra på. Inkomsterna betalar för tågbiljett och en hotellnatt när jag var i stockhom och där hade jag även möjlighet att träffa några läsare och ge tillbaka till dem. Dessutom så ger denna typ av möten mig så mycket i form av inspiration för att fortsätta skriva och försöka inspirera fler att finna mer frihet på sitt vis. Detta gör förhoppningsvis bloggen och föreläsningarna bättre vilket gör att fler vill läsa vilket gör att jag kan finansiera nästa resa eller aktivitetet. 

Men hur skiljer sig detta från ett jobb då? Jo för det första så är inte syftet att dra in pengar utan syftet är att finansiera nästa aktivitet och nästa aktivitet är helt driven av inspiration. Den senaste veckan är ett bra exempel, jag har spenderat mer tid med barnen än när jag jobbade. Jag har städat huset, skött tvätten och dessutom cyklat ett par mil. Lagat mat till de dagar när familjen var ensamma hemma så att det blev lite enklare att klara det mina två resdagar. Har träffat två gamla vänner, en bloggkollega, en samarbetspartner, skrivit 4 inlägg, spelat in podd och träffat sex nya intressanta människor. Otroligt!

En positiv spiral av frihet, skapande och kreativitet där vi tillsammans gör våra egna liv bättre samtidigt som vi i mycket små steg bidrar till en bättre värld. Härligt! 

Taggar (blogg): 
4 februari

Lyssna och Läs - En helt vanlig dag...

Sedan jag hoppade av ekorrhjulet för cirka ett år sedan så har jag börjat mejsla ut ett nytt liv för mig själv. På något vis börjar jag känna mig mer besläktad med musiker, författare och artister. De som har ett arbete som är samtidigt gränslöst allomfattande och fullständigt fritt. Jag förstår känslan av att leva ett annat liv än den man lever med som beskrivs av Melissa Horn i sången "En helt vanlig dag". 

Nu är vår sitation inte alls så här extrem och eftersom vi har barn så kan jag ju inte (och vill heller inte) sova hela dagarna och vara vacken på natten.  Det jag dock kan känna igen är att jag och frun nu under ett år har levt delvis olika liv. Det är OK under en begränsad tid men svårt att se att det i längden skulle funka att göra den här resan "ensam". Tillsist skulle man bo i samma hus men leva i olika världar. Lite som gamla tiders hemmafruar och arbetande män. 

En annan liknande beskrivning finns i boken "Det är Natten" där Karolina Ramqvist. Där beskrivs hur hon som författare förväntas berätta om sina böcker, i media och föreläsningar, medan hon egentligen känner att hon är färdig när boken är skriven. Hon kommer även in på frågor som "har jag ett riktigt jobb"...och speciellt hur detta tog sig uttryck i början av författarkarriären när hon dessutom inte tjänade några pengar på sitt författande. När famljen går till jobb och skola på morgonen och hon sitter kvar hemma och stirrar på ett tomt papper där det egentligen borde finnas text..är det ett arbete? . Jag gillar Karonlina Ramqvists sätt att skriva utan ett onödigt ord, hon lyckas säga mycket med få tecken något som jag uppskattar. I denna mycket korta biografiska novell så är förmågan att yttrycka mycket med få ord extra tydligt. Boken går troligen att låna på de flesta bibliotek eller köpa på Bokus.se, (Affiliatelänk).

Sen hade jag ju den obeskrivliga förmånen att vara med i Onkel Toms nystartade podd som numera finns att finna på hans blogg men även i din podcatcher (podcaster...eller liknande). Det var otroligt roligt att vara med men också lite skrämande att höra sig själv prata i "radio". Utan att förhöja min egen insats så tycker jag att vi hade ett väldigt intressant samtal och  att vi berörde många intressanta ämnen kring frihet, trygghet, ekonomi med mera. Detta på ett sätt som kanske ibland är svårt att fånga i ett blogginlägg. Så lyssna gärna och ge feedback om det är något som är oklart, konstigt eller som ni vill höra mer om för jag hoppas verkligen att jag och Tompa gör detta snart igen! 

Har ni lyssnat eller läst något på sista tiden som fått er att tänka eller känna? Att fundera över er situation och hur den förhåller sig till andra? 

22 december 2016

Fredagsfunderingen - Är jag kanske en hippiekapitalist?

Ähh vad sjutton det är snart jul..kör fredagsfunderingen redan på nu på torsdag..jag är i varje fall redo för fredag NU!!

Något som är intressant när man inte tillhör någon tydlig kategori i samhället är det här med hur man ska definiera sig själv. (Jag är inte anställd, inte arbetslös, inte pensionerad, inte studerande).  När jag slutade jobba tyckte jag att det vara kul att försöka provocera lite genom att kalla mig för pensionär (det tycker jag fortfarande ibland). Man kan även leka med ord så som ekonomiskt oberoende, fri företagare eller helt enkelt bara FRI. Alla utryck ger olika känslor både hos mig och hos andra. Pensionär då tänker många på någon som sitter på en bänk och matar duvor eller på en strand med en drink i handen...eller kanske går runt på en golfbana. Ekonomiskt oberoende då tror jag att många ser en mycket rik person framför sig, man tänker 100-tals miljoner eller kanske till och med miljarder. Fri företagare tänker många på någon som visserligen är sin egen chef men som sliter i sitt anletes svett för att få vardagen och arbetet att gå ihop och slutligen FRI är en så bred definition att den knappt betyder någonting. 

I relatiteten funkar ingen av dessa beskrivningar på oss..om jag var tvungen att välja så gillar jag pensionär men tyvärr ger det hos många en helt felaktig bild. Vi är ekonomsiskt oberoende men baserat på sparsamhet i första hand inte förmögenhet och företagare är jag också men jag gör precis vad jag själv vill när jag vill så ingen svett i det anletet. Fri är man ju aldrig helt. 

En dag när jag satt hemma vid köksbordet i vårt enkla hem och sammanfattade våra nuvarande tillgångar i ett excelark så slog det mig att vi nog är Hippiekapitalister. Vårt ointresse för flashiga saker och vår ibland alternativa livsstil kan nog utåt sända en del "hippie vibbar" (vi har till och med en VW buss om än av lite modernare slag:-) medan den välomhändertagna om än inte jättestora investeringsportföljen snarare sänder tänkarna till en klassiskt kapitalist.

Så kanske är vi hippiekapitalister? Vad tycker ni? Hur definierar du dig själv? 

3 november 2016

Fantastiska Fru Fri är Frustrerad och vill ha din hjälp!

Idag kommer ännu ett inlägg från Fantastiska Fru Fri som är frustrerad och vill ha era råd och tips! 

 

Hej Fru Fri här igen! 

 

Jag är så nära målet att bli fri men aldrig har det känts så långt bort.  Varje kväll lägger jag mig med en stor suck av vetskapen att jag nästa dag ska åka och jobba igen, på morgonen vaknar jag med en stor suck. Jag börjar tycka synd om min underbara man som måste stå ut med mina suckar och mitt muttrande.

 

 I normala fall är jag en positiv person men har på sistone känt mig som en riktig gnällkofta hemmavid, på jobbet håller jag masken förstås för ingen där vet ju min plan. Tror att den största delen av min frustration bottnar inte i jobbandet i sig, när jag väl är på jobbet är det trots allt helt okej arbetsuppgifter och kollegorna är trevliga. Tror snarare att min frustration beror mest på att jag helst av allt vill stanna hemma och påbörja mina projekt hemmavid. Känner ett litet sting av avundsjuka när Farbror Fri sätter på kaffebryggaren på morgonen och börjar planera upp sin dag, vetskapen om vad vi kan åstadkomma som ett team gör ännu mer att jag bara vill säga upp mig och påbörja egna projekt. Men just ja, vi behöver de här sista slantarna som jag ska tjäna in de kommande 8 månaderna för att kunna bli fri. Jag biter ihop!

 

Det har dykt upp en annan grej också som satt griller i mitt huvud. Har varit på en anställningsintervju för ett annat jobb som dök upp via en kontakt . Det har ett väldigt intressant och roligt innehåll med fokus på småföretagande i regionen, där tror jag att jag skulle kunna skapa ett bra kontaktnät och få erfarenheter som kan hjälpa mig i mitt framtida fria liv.  Det finns nog goda chanser att jag blir erbjuden jobbet med start i mitten av januari men jag misstänker att lönen är mycket lägre än den jag har idag vilket skulle innebära fler jobbmånader innan jag kan bli fri. Har inget att ta ställning till ännu men vill vara klar i tanken om det blir något.

 

Någon som har några goda råd så här på upploppet? Känner du likadant? Om du fick välja mellan att jobba 8 månader i ett OK jobb jämfört med 12-14 månader i ett roligt jobb vad skulle du välja? 

Taggar (blogg): 
19 oktober 2016

Hur ser en vecka ut när man är fri?

Jag har fått en hel del frågor här på bloggen och via twitter om  hur en vanlig vecka ser ut nu när jag är fri..och förra veckan kände jag för första gången att jag hade en "vanlig vecka" så som jag skulle vilja ha den. Under sommaren höll vi på mycket med flytten och därefter hade jag ett uppdämt behov av att läsa och skriva vilket gjorde att det tog (för) stor del av tiden. Förra veckan började dock en rytm ta form. 

 

När jag slutade gå till ett reguljärt jobb så frigjordes (lågt räknat) cirka 50 timmar i veckan som tidigare gått till jobb, pendling, tjänsteresor med mera och förra veckan bestämde jag mig för att kolla hur jag änvänt dessa. (se ovan). 

Den största delen går till min roll som hemmapappa vilket betyder att jag hämtar barnen tidigare och även har möjlighet att göra mer med packning av kläder till idrotten, frukt, läxläsning med mera. Tidigare delade vi på detta men frun tog ett större ansvar eftersom jag reste en del i tjänsten. 

Den näst största tårtbiten är "skribent" jag kommer hela tiden på olika saker som jag vill skriva om...och har massor av utkast som ännu inte blivit inlägg här på bloggen. Inspirationen kommer delvis inifrån men också från de stora mängder läsning (tidningar, facklitteratur, skönlitteratur) och lyssning (radio och poddar) som jag har möjlighet att få in på en vecka. 

Mat är viktigt för mig och jag lägger ganska många timmar varje vecka både på att inhandla maten och att laga den. Jag är ingen stjärnkock utan gör ganska basala husmansrätter och barnvänliga grejer men oftast från grunden och med riktiga och billiga råvaror. 

En hel del tid läggs också på att följa och läsa på om våra investeringar. Både inom pensionsområdet där jag går igenom allt just nu efter en period där fokus har varit på att sätta in så mycket pengar som möjligt. Bevakar även vår aktieportfölj, egentligen tror jag att det är svårt att leverera någon betydande överavkastning över tid..men jag tycker att detta är roligt så jag fortsätter hålla på. Dessutom har jag möjlighet att välja en portfölj som passar mig. 

Cirka en halvdag i veckan läggs på att städa huset inför helgen och lika mycket som "hantverkare" och "cykelbud". Dessa saker överlappar ganska mycket med annat då jag kan lyssna på en podcast om investeringar, privatekomni eller något annat intressant paralellet med att jag gör dessa sysslor. Att ha lite mer tid innebär också att jag har möjlighet att cykla i stort sett överallt och att bilen används mycket sparsamt. 

Intressant är att när jag summerar timmarna ovan så visar det sig att det blir betydligt fler timmar än de 50 som frigjordes av arbetet. Det boror självklart på att jag kan kombinera olika saker när jag har mer eget inflytande. Jag kan lyssna på podd medan jag städar eller skriva ett inlägg medan jag kokar äppelmos. 

Så här kommer det nog se ut ungefär fram till det att även frun slutar sitt heltidsarbete. Därefter kommer jag nog vilja lägga till några tårtbitar till i den här pajen. Mycket av det praktiska kan vi då dela mellan oss och då hoppar jag kunna jobba lite mer som lärare/föreläsare och jag skulle även kunna tänka mig att vara deltidsstudent under någon period för att utveckla mina förmågor inom skrivandet eller konsten att lära ut. 

Hur skulle du önska att dina dagar/veckor såg ut om du inte behövde anpassa dig till en arbetsgivare? Eller är du redan fri, hur ser din veckan ut? 

Taggar (blogg): 
4 oktober 2016

Gästinlägg från Fru Fri - Tankar om ekonomi och frihet...del 1.

Idag har jag ett gästinlägg från min Fantastiska Fru som kommer skriva en serie på 3-4 inlägg här på bloggen om frihet och ekonomi. Första inlägget nedan är en presentation. Hoppar ni gillar det och kommentera gärna vad ni vill höra mer av. 

 

Hej all bloggläsare jag heter Fru Fri! 

 

Jag har alltid varit av den förnuftiga sorten när det gäller val av studier och arbete och jag har mest gått på förnuft istället för känsla. Det var med andra ord ganska naturligt att jag efter samhällsvetenskapligt program på gymnasiet valde att studera företagsekonomi på högskolan eftersom "det var mest troligt att det skulle ge ett jobb".  Mycket riktigt så hade mitt förnuft ganska rätt. Efter min utbildning så har jag alltid haft jobb, i olika branscher och företag och om jag ska hitta någon röd tråd i mitt brokiga arbetsliv så är det i globala företag och koordinerande roller.  Ironiskt nog blev det aldrig inom företagsekonomi.

 

Trots att jag alltid varit en uppskattad kollega på jobbet och alltid fått höra att jag gör ett bra jobb,  har jag alltid känt mig på helt fel plats och aldrig riktigt hittat någon mening med mina arbeten.  Redan under mitt första "riktiga" jobb  började jag fundera på om det var så här livet skulle se ut, stiga upp, klä på mig, gå till jobbet, gå hem från jobbet osv. 5 dagar i veckan.  En arbetsmyra som arbetade åt någon annan. Här någonstans väcktes mina första tankar om att få vara fri och inte vara i någon annans bojor dag ut och dag in.  Det som jag har uppskattat och uppskattar allra mest med ett "vanligt" jobb är kollegorna, är det något jag har gillat med mina arbetsplatser så är det alla roliga och positiva kollegor som jag har omgett mig med! 

 

 Med den plan vi har idag så är jag väldigt nära att vara fri en arbetsgivares bojor, att kunna bli min egen och få göra sånt jag drömmer om i min egen takt. Nu när det börjar närma sig (ca. 9 månader kvar) så är det med skräckblandad förtjusning,  äntligen kommer jag att få välja med känslan och hjärtat i de "arbeten" jag åtar mig.  Samtidigt som det känns otroligt kul och spännande så är det också lite skrämmande. Skrämmande  eftersom jag inte riktigt vet hur det kommer, det blir en helt ny situation att förhålla sig till. Ser dock att det har gått väldigt bra för min man så det ska nog inte vara något problem för mig. Ofta när jag sitter på jobbet skickar han (lite elakt) bilder till mig där den röda kaffekoppen figurerar. ;-)

 

Så vad är mina hjärtesaker och vad vill jag i frihet ägna min "fri"tid åt? Allt som har med färg och form att göra. Jag driver sedan några år tillbaka en hobbyverksamhet (väldigt liten skala) tillsammans med min syster inom återbruk och design. Jag är en loppisfantast som gillar utmaningen att försköna med små medel och skulle vilja lägga mer tid på det och även lära mig mer om renovering så att vi kan applicera det på vårt hus. Mitt fotointresse skulle jag vilja bygga vidare på, utveckla och finslipa det så att jag kanske ta några uppdrag eller fota åt FF kanske ;-) när andan faller på. Jag tycker om att sy och har en hel del idéer i mitt huvud som jag bara längtar efter att få ta tag i. Jag ser fram emot att min kreativa sida som älskar färg och form äntligen ska få ta det utrymme som det förtjänar!  

 

Det var en bit av mig, kommer kanske mer inom kort. Ge gärna tips på vad ni skulle vilja veta mer om.

Taggar (blogg): 
28 juni 2016

Ekonomi fungerar som en cykeltur - det hårda arbetet först sen belöningen!

Ekonomi är många gånger ganska abstrakt därför blir jag så glad när jag hittar paralleller mellan ekonomi och livet i den verkliga världen.

En sådan är den cykeltur som jag ibland tar på lunchen vilken bär mig några kilometer hemifrån:

  • Den första etappen är upp på ett berg på skogsvägar och stigar. Det är en ganska kraftig stigning och när jag väl är uppe så är jag 700 meter över havet jämfört med 150 eller så i "byn". Jag gör inga rekordtider uppför men när jag kommer upp är jag lite svettig och det bränner lite i benen. Detta kan liknas vid den anstränging och det fokus det tar att bygga upp kapitalet för ekonomiskt frihet, det är inte plågsamt men kräver lite fokus.
  • Sen kommer belöningen, i ryggsäcken har jag nämligen den egenhändigt fixade matsäcken, en flaska vatten, en termos med kaffe och något gott till kaffet. Sittande med benen utöver en klippa bland höga träd där fåglarna kvittrar och med vacker utsikt får jag nu äta min mat och ta min fika som smakar extra gott efter en liten ansträngning. Jag sitter kvar ett långt tag och njuter av maten och fikat och sen funderar jag på att vända hemmåt. Detta kan liknas vid fasen när man börjar bygga upp lite kapital, stressen lägger sig och du börjar helt plötsligt få belöningar. Man är extra glad och nöjd över belöningarna eftersom man har fått anstränga sig lite för att ta sig dit...man är förtjänt av detta.   
  • Eftersom cyklingen hittils i stort sett bestod av en enda lång stigning så forsätter belöningarna. Nu får jag nämligen glädjen att susa ner för backen och känna vinden i håret. På lagom utmanande stigar och vägar slår denna känsla allt som jag någonsin känt i motoriserade fordon. Denna etapp kan liknas med var jag befinner mig just nu i livet. Som ekonomiskt fri behöver jag inte längre trampa för att ta mig fram. Däremot så vill jag ha lite utmaningar och väljer därför att inte cykla på den jämna asfalten utan istället i skogen där jag måste koncentrera mig. Njuta av utmaningen men inte krökas av den. 

En liten cykeltur på lunchen kan på detta sätt illustrera vägen fram genom ansträngningen till belöningen som man får på vägen mot ekonomiskt frihet eller tidig pension. Detta är raka motsatsen till vad vi ser omkring oss i ett konsumtionsdrivet samhälle...spendera första betala sen...

Var befinner du dig på cykelturen? Har du inte börjat...i uppförsbacken...vid matsäcksstadiet eller i det behagliga nedförslutet?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (216)
Nov (3)

Taggar