Fantastiska Farbror Fri
Likes
302
Antal inlägg
1329
Följare
65
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Jag heter egentligen Oskar Lindberg men bloggen drivs av mitt superhjälte alter ego Fantastiska Farbror Fri. Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF blev ekonomiskt fri (pensionär) strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed
20 oktober

Fredagsfunderingen - Sitter vi i samma soffa men ser olika filmer?

På film och i  TV-serier och böcker (även i verkligheten ) finns det massor av exempel på personer som är "lyckade och framgångsrika" men absolut inte lyckliga. 

I vissa fall är anledningen till olyckan framgången i sig med någon som har klättrat ända till toppen men inte har några vänner kvar. Området spelar nästan ingen roll om det är företagsledare, entreprenörer, musiker eller skådespelare. I många fall handlar det ju om personer som är framgångsrika just för att de har offrat allt. Musikern som tagit alla spelningar, alla radiointervjuer och alla resor och som tillsist efter år av slit lyckas få en stor hit som spelas över hela världen. Eller företagsledaren som alltid var bäst i skolan, gick flera utbildningar paralellt och gradvis tog större chefsansvar redan i mycket unga år. Personer som har många ja sägare runt omkring sig när det går bra...men möjligen väldigt få riktiga vänner och i vissa fall knappt någon kontakt med sin familj. 

(Vägen till lycka..går den verkligen via hörnkontoret eller toplistorna? Eller är den helt enkelt en cykeltur över Leksandsbron?)

På senare tid har det slagit mig att jag alltid tänkt när jag sett denna typ av filmer att det är intressant att se dessa på ytan intelligenta och duktiga personer göra så konstiga val. Hur kan en karrär var viktigare än familj, vänskap och kärlek och i vissa fall även den egna hälsan? Hur kan ytlig framgång vara viktigare än lycka.

När jag filosofierat och funderat kring detta så har jag kommit fram till att det finns personer som börjar i andra änden. För dem är det viktigaste som finns att nå framgång, inom idrott, musik eller karriär och i relation till detta som är det viktigaste så tycks andra uppoffringar som små. Tror ingen skulle uttrycka det som att framgång är viktigare än lycka men i realiteten så agerar man så. Skulle tro att det är vad som populärt kallas "vinnarskalle". 

När jag kommit fram till detta så inser jag också att olika människor ser olika filmer även om de sitter bredvid varandra i samma soffa. Den som prioriterar framgång ser en person som uppnått det viktigaste men gjort vissa nödvändiga uppofringar för att nå det. Medan den som likt mig är lyckofokuserad ser en person som gjort konstiga val för att ta sig till en upphöjd position utan värde då den inte ger lycka. 

Eller vad tror ni? Finns det olika grundläggande synsätt? Eller är det bara en mognadsfråga? 

8 september

Fredagsfunderingen - Den livsfarliga 4% regeln...

Om du är ny på bloggen rekomenderar jag att du börjar här! Detta inlägg är en återpublicering av förra veckans fredagsfundering som på grund av serverstrul publicerades retroaktivt och därmed missades av många. 

I somras lyssnade jag på ett avsnitt av podden "Radical Personal Finance" som handlade om varför det kan vara farligt och dumt att sluta jobba tidigt baserat på väldigt låga antaganden om utgifter för att överleva. Premissen var att många unga attraheras av iden att spara ihop ett litet kapital i unga år som man sedan ska leva på resten av livet. Som exempel tas Jacob Lund Fisker (som bland annat skrivit boken och bloggen Early Retirement Extreme) som lever på 7 000 dollar om året och baserat på den såkallade 4% regeln behöver man då bara 175 000 dollar (ca 1,4 MSEK) för att kunna leva på kapitalet resten av livet. 

Podavsnittet är intressant och väl värt en lyssning men ska jag sammanfatta det i en liten kort faktaruta så är detta huvudbudskapen:

Detta är alltihop sant om man bara tittat på matematiken som Jacob Lund Fisker (JLF) redogör för i sin bok och på sin blogg men om man har läst ordentligt och tagit till sig filosofin så vet man att JLF har valt att inte ha barn eller husdjur. Han vid många tillfällen har valt att arbeta när han har funnit det intressant. Dessutom att han anser att det är väldigt meningslöst att passivt titta på när andra spelar teater eller fotboll. Hans filosofi bygger på ett deltagande perspektiv. JLF har även i flera blogginlägg redogjort för att han tycker att traditionellt turistande är bland det mest meningslösa som finns...men att han däremot tycker att det är väldigt intressant att bo på andra platser. Något som inte minst bevisas av att han är född i Danmark, studerade i Schweiz och sedan många år tillbaka bor i USA men har flyttat runt i landet en hel del. 

Vad jag tycker att RPF faktiskt sätter fingret på är hur farligt det är att ta en enkel matematisk formel ( i detta fall en låg levnadsomkostnad och ett avkastningsantagande) och basera sin plan endast på detta utan att faktiskt ta åt sig filosofin bakom. Det är också min huvudsakliga skräck när det gäller vårt eget "inspirerande" av andra att någon försöker kopiera vårt liv "rent matematiskt" men inte har tagit till sig filosofin.

Vår filosofi bygger på att enkelhet i de allra flesta fall är bättre än överflöd. Vi värderar frihet över prylar och köpta upplevelser. Vi är också ganska flexibla  och kan tänka oss att bo på olika platser och på olika sätt genom livet. Vi kan tänka oss att "flexa" kostnader upp och ner  och vi kan tänka oss att prioritera om eftersom livet förändras. Detta gör att vi känner oss väldigt trygga med att vi kan leva på vad som av vissa anses vara ganska lite för en barnfamilj. Att bara ta till dig det relativt låga beloppet som vi lever på utan att ta till sig filosofin tror jag skulle sluta i ett ganska tråkigt liv där man ständigt känner att man får avstå och kanske inte riktigt ser vad man får i utbyte. 

Hur funderar ni andra kring det här med matematik vs filosofi? Vad är viktigast och hur påverkas ni av andras exempel? Försöker ni kopiera rakt av eller göra er egna grej? 

1 september

Fredagsfunderingen - Farligt att tro att du ska kunna leva på lite?!

Om du är ny på bloggen rekomenderar jag att du börjar här! 

I somras lyssnade jag på ett avsnitt av podden "Radical Personal Finance" som handlade om varför det kan vara farligt och dumt att sluta jobba tidigt baserat på väldigt låga antaganden om utgifter för att överleva. Premissen var att många unga attraheras av iden att spara ihop ett litet kapital i unga år som man sedan ska leva på resten av livet. Som exempel tas Jacob Lund Fisker (som bland annat skrivit boken och bloggen Early Retirement Extreme) som lever på 7 000 dollar om året och baserat på den såkallade 4% regeln behöver man då bara 175 000 dollar (ca 1,4 MSEK) för att kunna leva på kapitalet resten av livet. 

Podavsnittet är intressant och väl värt en lyssning men ska jag sammanfatta det i en liten kort faktaruta så är detta huvudbudskapen:

Detta är alltihop sant om man bara tittat på matematiken som Jacob Lund Fisker (JLF) redogör för i sin bok och på sin blogg men om man har läst ordentligt och tagit till sig filosofin så vet man att JLF har valt att inte ha barn eller husdjur. Han vid många tillfällen har valt att arbeta när han har funnit det intressant. Dessutom att han anser att det är väldigt meningslöst att passivt titta på när andra spelar teater eller fotboll. Hans filosofi bygger på ett deltagande perspektiv. JLF har även i flera blogginlägg redogjort för att han tycker att traditionellt turistande är bland det mest meningslösa som finns...men att han däremot tycker att det är väldigt intressant att bo på andra platser. Något som inte minst bevisas av att han är född i Danmark, studerade i Schweiz och sedan många år tillbaka bor i USA men har flyttat runt i landet en hel del. 

Vad jag tycker att RPF faktiskt sätter fingret på är hur farligt det är att ta en enkel matematisk formel ( i detta fall en låg levnadsomkostnad och ett avkastningsantagande) och basera sin plan endast på detta utan att faktiskt ta åt sig filosofin bakom. Det är också min huvudsakliga skräck när det gäller vårt eget "inspirerande" av andra att någon försöker kopiera vårt liv "rent matematiskt" men inte har tagit till sig filosofin.

Vår filosofi bygger på att enkelhet i de allra flesta fall är bättre än överflöd. Vi värderar frihet över prylar och köpta upplevelser. Vi är också ganska flexibla  och kan tänka oss att bo på olika platser och på olika sätt genom livet. Vi kan tänka oss att "flexa" kostnader upp och ner  och vi kan tänka oss att prioritera om eftersom livet förändras. Detta gör att vi känner oss väldigt trygga med att vi kan leva på vad som av vissa anses vara ganska lite för en barnfamilj. Att bara ta till dig det relativt låga beloppet som vi lever på utan att ta till sig filosofin tror jag skulle sluta i ett ganska tråkigt liv där man ständigt känner att man får avstå och kanske inte riktigt ser vad man får i utbyte. 

Hur funderar ni andra kring det här med matematik vs filosofi? Vad är viktigast och hur påverkas ni av andras exempel? Försöker ni kopiera rakt av eller göra er egna grej? 

8 april

Utveckla genom att avveckla!

I söndags morse gick vi ut i trädgården och möttes av vårsolen med spade i handen. Uppdrag att återskapa vad som genom de senaste åren blivit en nästan helt överväxt stenbelagd gång mellan huset och parkeringen. 

Jag har ju tidigare berättat att vi har olika planer för att utveckla vårt hus och trädgård men att vi tar det i långsam takt för att det ska bli rätt och för att vi inte heller vill läga ner onödiga pengar eller riva ut sådant som faktist är funktionellt.  Vi är dock inte heller imuna mot konsumismens lockrop och när vi stod där på trappen på morgonen så började vi genast prata om vad vi skulle göra kring trappen...bygga en ny trapp..större..skulle vi lägga sten runtom eller skulle vi kanske bygga ett trädäck? Hur som helt inget av detta skulle hända just den dagen och vi började jobba med projektet för dagen. 

Med barnen springande kring benen och kompisar/kusiner till dem som kom och gick..men också hjälp från svärföräldrarna  så hade vi när det blev middagstid åter igen skottat fram den 15 meter långa gången som numera är nästan 1,5 meter bred (jämfört med 50 cm innan...). Av bara farten hittade vi också en stenlagd kant mot parkeringen som var så överväxt att vi alla (och då är ändå frun uppväxt i grannhuset) blev förvånade att det fanns sten under den gräskanten.  

Under dagen som vi jobbade så växte något fram hos oss, borta var helt planerna på att lägga sten och bygga altaner i närtid och fram kom den mycket mer rimliga idén att vi under den första hela våren och sommaren i vårt hus ska utveckla genom att avveckla. Vilket vi definierar som att fokus blir på att ta bort och klippa ner växter, skrapa bort överväxt vid byggnader och kantläggningar och gräva om i planeteringar. Kort sagt inte tillföra något nytt innan vi har koll på vad som finns. Att minska på antalet växter för att bara ha de kvar som vi verkligen gillar och tycker är värt att satsa på och utveckla trädgården så att det blir lite mer ätbar odling. Ta bort buskar som växt för mycket, fälla träd, fräsa stubbar etc men inte tillföra några nya uteplatser, altaner..och kanske inte ens växter utöver nån liten kruka med örter. 

Det är så lätt att vilja lösa ett problem (i detta fall en rörig trädgård) med att tillföra något när det kanske är "för mycket" som är problemet. Samma erfarenhet märkte vi när vi flyttade in i huset, vi ville egentligen komma igång väldigt snabbt med att göra förändringar men fick hindra oss både för att vi hade för mycket grejer (vi flyttade in i ett möblerat hus från ett hus som var dubbelt så stort som det nya..) men också därför att det blev lite nya förutsättningar i det nya huset. Vi behövde "bo in oss" och vi har redan ändrat oss flera gånger både kring vad som ligger först på agendan att ändra på, men också hur vi ska utnyttja ytan och vem som ska bo i vilket sovrum. 

Som vanligt får jag lägga in en brasklapp här, det är inte så att vi aldrig någonsin kommer bygga eller utveckla på det viset. Till hösten är det dags att bygga om övervåningen på vårt hus efter ett drygt år av tid då vi kännt vad som behövs. Det är också troligt att vi kommer bygga om vår trapp på något vis framöver det kommer dock ske som en utveckling efter en lång avvecklingsfas. 

Hur tänker du kring utveckling och avveckling? 

 

 

Taggar (blogg): 
10 mars

Fredagsfunderingen - Är Sverige är ett skatteparadis??

Vi får ofta höra att skatterna är så höga i Sverige och att det därför är i stort sett omöjligt att bli ekonomiskt oberoende. Det håller inte jag med om. Det finns helt klart länder där marginalskatterna är signifikant lägre på arbetsinkomst vilket inte är negativt men man ska också inse att det är ganska mycket i dessa länder som man behöver betala ur egen ficka som vi i Sverige får via den skatt vi betalar. Det  finns så klart också en hel del brister i vårt system men det är naivt att tro att det funkar perfekt någon annanstans. 

Sverige har också under senare tid blivit ett riktigt skatteparadis för den med små inkomster från många olika källor. Kapitalbeskattningen är låg och vi har rätt att hyra ut vårt privata boende för cirka 50 000 per år utan att betala skatt på detta. Jobbskatteavdraget har dessutom gjort att låga inkomster får en effektiv skattesats mellan 10-15%. Detta sammantaget gör att det tillexempel för vår familj skulle vara möjligt att försörja oss på en mix av arbetsinkomst, direktavkastning och uthyrning med en effektiv skatt på cirka 9% och om vi till det lägger att vi även skulle få en pensionsavsättnining på den del som är lön så blir skatten i stort sett obefintlig (man iofs ta i beaktande att arbetsgivaren också betalar skatt under namnet "arbetsgivaravgift" men som löntagare är detta en förmån) 

I nedan ett exempel beräknat på skattetabell 35 och med nuvarande skatt schablon skatt på ISK avdragen från direktavkastningen på aktier och en allmän pensionsavsättning på 18,5% av bruttolön. 

Vi har ju jobbad under några år (vi började på allvar 2011) för att komma i den situation att vi har ett lågbelånat boende med möjlighet till uthyrining och en aktieportfölj värd ett par miljoner som direktavkastar 4% (detta hade kunnat vara högre men vi har inte optimerat för hög direktavkastning utan för stabil sådan). Tycker dock att detta är ett kraftfullt exempel på hur många fler skulle kunna vara mycket mer fria om de bara utgick ifrån vad de behövde och sedan anpassade inkomsten till detta iställlet för att utgå från inkomsten och sen försöka komma på kreativa sätt att göra av med precis varje litet öre varje månad. 

Har ni funderat i dessa banor? Hur mycket skatt betalar du? 

Taggar (blogg): 
4 februari

Lyssna och Läs - En helt vanlig dag...

Sedan jag hoppade av ekorrhjulet för cirka ett år sedan så har jag börjat mejsla ut ett nytt liv för mig själv. På något vis börjar jag känna mig mer besläktad med musiker, författare och artister. De som har ett arbete som är samtidigt gränslöst allomfattande och fullständigt fritt. Jag förstår känslan av att leva ett annat liv än den man lever med som beskrivs av Melissa Horn i sången "En helt vanlig dag". 

Nu är vår sitation inte alls så här extrem och eftersom vi har barn så kan jag ju inte (och vill heller inte) sova hela dagarna och vara vacken på natten.  Det jag dock kan känna igen är att jag och frun nu under ett år har levt delvis olika liv. Det är OK under en begränsad tid men svårt att se att det i längden skulle funka att göra den här resan "ensam". Tillsist skulle man bo i samma hus men leva i olika världar. Lite som gamla tiders hemmafruar och arbetande män. 

En annan liknande beskrivning finns i boken "Det är Natten" där Karolina Ramqvist. Där beskrivs hur hon som författare förväntas berätta om sina böcker, i media och föreläsningar, medan hon egentligen känner att hon är färdig när boken är skriven. Hon kommer även in på frågor som "har jag ett riktigt jobb"...och speciellt hur detta tog sig uttryck i början av författarkarriären när hon dessutom inte tjänade några pengar på sitt författande. När famljen går till jobb och skola på morgonen och hon sitter kvar hemma och stirrar på ett tomt papper där det egentligen borde finnas text..är det ett arbete? . Jag gillar Karonlina Ramqvists sätt att skriva utan ett onödigt ord, hon lyckas säga mycket med få tecken något som jag uppskattar. I denna mycket korta biografiska novell så är förmågan att yttrycka mycket med få ord extra tydligt. Boken går troligen att låna på de flesta bibliotek eller köpa på Bokus.se, (Affiliatelänk).

Sen hade jag ju den obeskrivliga förmånen att vara med i Onkel Toms nystartade podd som numera finns att finna på hans blogg men även i din podcatcher (podcaster...eller liknande). Det var otroligt roligt att vara med men också lite skrämande att höra sig själv prata i "radio". Utan att förhöja min egen insats så tycker jag att vi hade ett väldigt intressant samtal och  att vi berörde många intressanta ämnen kring frihet, trygghet, ekonomi med mera. Detta på ett sätt som kanske ibland är svårt att fånga i ett blogginlägg. Så lyssna gärna och ge feedback om det är något som är oklart, konstigt eller som ni vill höra mer om för jag hoppas verkligen att jag och Tompa gör detta snart igen! 

Har ni lyssnat eller läst något på sista tiden som fått er att tänka eller känna? Att fundera över er situation och hur den förhåller sig till andra? 

30 januari

Att lyssna på en alkoholist..

Detta är ett inlägg som går lite utanför det vanliga här på bloggen kring sparande , konsumtion och investeringar. Till viss del kanske det handlar om måttlighet men jag låter er avgöra. 

På senare år har vi kommit närmare alkoholimen inom familjen. En nära släkting har varit riktigt illa däran och skadat både sig själv och andra på ett sätt som jag aldrig sett förut. Jag har varit med om några äldre släktingar (där ibland min egen far) som drack för mycket men oftast slutade det bara med att de somnade på soffan och efter helgen var de åter på jobbet och skötte sig som "vanligt folk". Upplevelsen med min far men kanske ännu mer de här nyliga händelserna inom släkten har gjort mig ganska uppmärksam på hur missbrukare beter sig. Det har också gjort mig benägen att sjunga måttlighetes lov när det gäller allt för även ganska oskyldig njutningar som några glas vin eller ett kasinobesök kan snabbt förbytas in något annat om man inte är uppmärksam. 

För några dagar sedan satt jag på biblioteket och läste när två personer kom in med en vit kasse från systembolaget. De slog sig ner med varsin tidning och den som hade kassen skickade (som han trodde) diskret över en öl under bordet till den andre. De fortsatte att (som de trodde) prata diskret om sina problem, hemska soc-tanter/arbetsgivare/politiker/invandrare. De talade även om tidigare kollegor och "tjejer" som de uppskattat genom tiderna. Genomgående var att de som hade ställt krav i på dem var "otrevliga" medan dem som bjudit dem på en öl var "en trevlig kille" och en "schyst tjej".

De fortsatte att klaga på invandrare som tog jobben och gjorde samhället otryggt....Ironiskt kan tyckas för de flesta av dem som satt på samma bibliotek och studerade i tystnad hade tydligt utomeuropeiskt ursprung. Den ena av de två männen som talade (som de trodde) diskret om invandrarna pratade sluddrigt och med så stark brytning på ett annat nordiskt språk så att det var mycket svårt att förstå vad ha sa bitvis..även för kompisen som satt mitt emot. 

Efter en stund så kollade de båda på klockan och insåg att det bara var en halvtimme kvar till tåget skulle gå hem...till en mindre ort där det tydligen inte fanns något systembolag. De sprang snabbt ut för att köpa ytterligare 10 öl. Som en andra ironi upptäckte jag senare, när jag när jag lämnade biblioteket, att de glömt den första påsen öl som de diskret (trodde dem) hade lagt under bordet när det kom. (Undrar vem de skyllde det på senare?)

Även om det är ganska få av oss som dricker så vi hamnar på bänken så är det nog flera som skulle behöva ta sig en funderare över sitt beteende. De här männen skyllde alla utom sig själva för var de hade hamnat medan dem som de skyllde på jobbade hårt för att få ett bättre liv. Det kan också vara intressant att fundera över om det finns områden där vår egen argumentation för eller emot något är lika tom som dessa alkolisters? 

Hur är det med er? Har ni lyssnat på några alkoholister eller andra intressanta människor på sistone? 

Taggar (blogg): 
22 november 2016

Börsen är farlig - håll dig borta!

När någon säger att börsen är farlig så tänker man kanske först på volatilitet..men den är i sig inget problem för den långsiktige. Rent generellt är inte ens risk ett problem för utan risk ingen avkastning. Aktier torde rent teoretiskt vara en säkrare investering än till och med kontanter eftersom pengar bara är en bokföringsmässig konstruktion medan en aktie faktist är någon 100 dels promille av ett verkligt bolag med reela tillgångar. När jag säger att börsen är farlig menar jag snarare som drog..som underhållning och som förströelse..och därmed förstörare av tid. 

Det pratas mycket idag om mediabruset och sociala medier. Vi sugs gärna in i det som pågår även om det egentligen är helt irrelevant. Varför bryr du dig egentligen om var din gamla gymnasiekompis är på semester eller vad din granne har ätit till frukost men ändå fastnatnar du där med telefonen och kollar på allt som dyker upp i "flödet". 

För egen del använder jag egentligen bara twitter och läser bloggar. Jag är motvillig medlem i Facebook för att få info från barnens skola och idrottsaktiviteter men jag är otroligt innaktiv..min mor blir sur på mig för jag ser inte hennes bilder som hon lägger upp...det säger en del när en 40-talist blir arg på en för att man är dålig på att hänga med i sociala medier. 

Något som däremot har nästan samma effekt på mig som sociala medier är börsen. De korta rörelserna i index och enskilda bolag kan liknas med små uppdateringar på facebook...egentligen helt meningslöst men jag kan inte låta bli att kolla. Att lägga en timme per kvartal och lyssna på kvartalsrapporten på mina bolag och då och då kolla om det hänt något stort borde räcka. Särskilt med tanke på att min tänkta inveseringsperiod är "för alltid" och att det oftast går minst en månad mellan mina affärer (mest köp nån gång sälj)...men ändå är jag där och kollar depån upp till 10 ggr på en dag. Jag frestas att titta på DI's börsmorgon tillsammans med morgonkaffet och ibland EFN börslunch vid lunch...trots att jag vet att inget som sägs där kommer förändra min syn på marknaden eller egentligen kommer vara till någon nytta överhuvudtaget. 

Så detta är helt enkelt en varning! Börsen är farlig! 

Taggar (blogg): 
17 oktober 2016

Ibland går FFF på stan som en vanlig konsument!

Då och då åker jag till stan för att jag har något ärende och lägger då samman flera andra små ärenden och kanske passar på att besöka butiker som inte finns i vår lilla ort (som tillexempel Lidl). Det blir då otroligt tydligt för mig hur långt ifrån den vanliga konsumtionen jag står. Jag blir chockad när jag ser det gigantiska IKEA varuhuset och de stora köpladorna runt omkring. 

 

 

Samtidigt går jag runt och köper saker som vi behöver till hus och hem och gör av med så mycket pengar att jag nästan skäms, det är mat, cykellampor, elsladdar, tätning till avlopp med mera. Jag kostar till och med på mig (hör och häpna) att äta en hamburgare på stan och dessutom en kaffe med wienerbröd på ett trevligt gammalt Kafé…jag har inte många konsumtions svagheter längre men när jag ser ett Kafé eller restaurang som ser ut som om det inte har förändrats på 50 år så blir jag alltid sugen på att gå in…så lite slöseri. När allt är summerat har jag gjort av med 1 100 kr och jag är helt slut…

 

En rolig sak händer också på mitt besök på kafé nämligen att två äldre damer sitter och diskuterar vid bordet bredvid mitt. Det börjar med att den ena damen säger till den andra att hon i stort sett inte handlar något annat än mat längre. Den andra damen säger ”oj det låter klokt”. Men det är sedan det blir riktigt roligt för sedan fortsätter dam nummer ett att berätta om allt hon har köpt under de senaste månaderna (och det är mycket) och för varje grej är det ”men det var ju en riktigt fin grej” eller ”den gamla var ju så stor”. Efter en lång utläggning om allt som köpts börjar de båda prata om alla grejer de ärvt från gamla släktingar och hur de nu försöker ”bli av med” dessa grejer genom att bjuda ut dem till barnen…med blandad framgång. 

 

Frågan är om vi ens förstår hur marinerade vi är in konsumismen? Det känns lite som om vi numera är konsumenter i första hand följt av våra andra roller som föräldrar, barn, medborgare, medmänniskor etc.

 

Hur ser du på detta? Har du haft några liknande erfarenheter som det som jag beskriver ovan?

Taggar (blogg): 
25 augusti 2016

Bo där du vill vara!

Det har varit lite tight med tid på sistone så detta inlägg skrevs sent på kvällen och med ett glas vin i handen...så vi får se hur det slutar:-)

Den här sommaren har väldigt mycket präglats av vår flytt och en sån här förändring föder mycket tankar. Delvis är det jobbigt för barnen som börjar nya klasser och förskolor och det smittar av sig på oss också. Vi har fortfarande flera tiotals kartonger som inte är upppackade och den här veckan har vi både monterat in en duschkabin och gjort förberedelser för en diskmaskin (fanns inte tidigare i huset..vilket också har varit spännande att in några månader diska allt för hand..har funkat bättre än väntat faktiskt). Trots att vi jobbat på bra så är det massor kvar att göra och som småbarnsföräldrar har man redan utan flytt ganska mycket på agendan. 

Trots att det är utmanande så står ett faktum fullständigt klart för oss efter de här första veckorna vilket är att man ska "bo där man vill vara",med det menar jag att man inte ska längta bort utan bara önska sig mer tid. Som vi har det nu så har vi gångavstånd till det nästan allt  vi behöver och dessutom bor vi på en "turistort" vilket betyder att det är generellt bättre service och större utbud av allt men samtidigt mycket av småstadens fördelar. Vi har gångavstånd till en strand där vi får vara nästan själva och både skolan och skogen ligger runt hörnet. Att vi är på rätt ställe visar sig också i att vi under dessa veckor nästan inte alls använt bilen (förutom för en kort semesterutflykt och lite flyttbestyr..rundor till återvinningen med mera). Däremot har vi använt cyklarna mycket!! 

Vi kommer behöva fortsätta jobba en hel del med huset och flytten även under hösten och det hade helt klart varit bekvämare att stanna kvar där var innan, men bekvämlighet är inte målet...målet är lycka och förnöjsamhet och där har vi helt klart dragit vinstlotten på vår nya ort. 

En positiv bieffekt av att vi bor på ett ställe där andra semestrar är att om vi någon gång (hur otroligt det än kan verka) skulle längta bort så kan vi hyra ut huset och få en inkomst som täcker boende på en annan ort ett tag:-)

Hur är det för dig? Hur har du resonerat kring boendeort? Är det jobbet som får styra eller nått annat? 

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (216)
Nov (3)

Taggar