Investerarfysikern
Likes
730
Antal inlägg
1281
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed

Blogg

Investera i aktier är statistik

Jag skrev tidigare ett inlägg om det svåra med att investera kvantitativt där jag pekade ut att det kan hända att man köper en aktie som man inte gillar och som går ner mycket. Fick flera kommentarer på det inlägget och mycket fokuserade just på att få bort enstaka förlorare genom specifika regler samt att man undviker just kvantitativa strategier då man köper vissa dåliga bolag. Vill kommentera att 1. aktiekursras är inte begränsat till en kvantitativ portfölj, 2. mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning, och 3. att investera i aktier är att agera på statistik. 

 

1. Aktiekursras är inte begränsat till en kvantitativ portfölj

Mitt tidigare inlägg skulle likväl ha hetat "Det svåra med att investera aktivt" då ett ras i en aktie kan hända vilken aktie som helst. Jag har dels här på bloggen kommenterat flertal exempel på ras i aktier. Speciellt ras i aktier som av alla ses som självklara inköp och innehav och där det kan ske snabbt. 

 

Senaste månaden har t.ex. de populära aktierna G5 Entertainment och NetEnt gått ner med -20 %. Catena Media har också gått ner med -30 % och Volati och Cloetta likaså. Alla bolag som anses hålla hög kvalité och som skrevs som ofta nämns som mest på bloggar och sociala medier när de peakade. För två år sen var det bolag som Betsson och Kindred Group som var på tapeten och de föll med -50 respektive -30 % under 2016. Var på ett Aktiespararna möte där de varmt rekommenderades strax före årsskiftet 2015 med motiveringen att det var säkra kort eftersom spelbranschen inte påverkas av konjunkturen. 

 

Samtidigt i USA började 2016 med att bjuda på en nedgång på 20-40 % i teknikfavoriterna Amazon, Netflix och Tesla, alla bland de hetaste aktierna under 2015. Två andra "självklara" kvalitetsbolag här på hemmaplan under 2015 var H&M och Novo Nordisk, två av Nordens största bolag som båda gick ner med -40 % som mest efterföljande 1-2 år. 

 

Så aktiekursras är något alla aktieinvesterare utsätts för, kvantitativa som de som utför aktiv analys. Flera av bolagen ovan var just gillade av stora delar av investerarcommunityt. 

 

2. Mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning

Tro mig. Jag har läst otaliga studier, studerat bolag och försökt få till mer komplicerade regler. Jag har under loppet av några år gått igenom en hel del bolag där jag köpt/sålt totalt ca 50 bolag med mer komplicerade regler med en kvantitativ strategi i grund (se mina tidigare aktiva inköp här (sålda + net-nets)). Utöver dessa bolag har jag gått igenom minst lika många till som inte köpts. Till min hjälp har jag haft olika checklistor som är skapade efter hundratals timmar att läst på olika värdeinvesteringskoncept.

 

Min slutsats var att när det kommer till dessa aktier ger mer komplicerade inte oftast bättre avkastning. Jag har försökt att gå igenom olika F-score, Z-score, M-score och så vidare för det. Jag testade det på Börsdatas databas och det kan vara ganska blandat om det gick att få högre avkastning eller inte. Nyligen testade jag också att se om det går att få bättre resultat på en direktavkastningsstrategi genom att kombinera det med ett krav på P/E <15 (nej, det gick inte). Jag analyserade en 20 net-nets med komplicerad checklista och fick att endast två faktorer korrelerade med avkastningen ett år efteråt (mer om det i ett kommande inlägg). Så nej, mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning. 

 

Sen givetvis så finns det exempel på där det kan förbättra något. Som jag och andra sett har t.ex. EV/EBIT och net-nets fått bättre resultat med F-score eller momentum. Men skillnaden kan vara många gånger marginell. Självklart kommer jag fortsatt se över vettiga kriterier att applicera för att få upp avkastningen framöver, jakten är inte slut än.

 

3. Att investera i aktier är statistik

Att investera i aktier är att gå på statisk. Mitt syfte med det tidigare inlägget är att man får acceptera att aktier går ner ibland. Se nedan där avkastningen visas för alla aktier i portföljen sedan början av maj:

 

 

Som syns är det mer än hälften som gått ner. Hur är avkastningen under samma period? Se nedan:

 

 

Så även om majoriteten av aktierna är ner har aktieportföljen slagit index med nästan 8 %. Det är mycket på grund av att de som gått bra har gått klart bättre än de som gått dåligt. Endast ca en femtedel av alla aktier bidrar till den bra avkastningen. Det är mycket i linje med vad en studie som jag kommenterat här på bloggen tidigare säger: 4 % av alla aktier driver avkastningen. Tur nog är det mer än 4 % för en kvantitativ strategi.

 

Och slutligen: Ser ni i grafen ovan hur mycket portföljen drabbades av nedgången på -35 % i Fingerprint senaste månaden?

Taggar (blogg): 
Anonymous's picture
Anonym (ej registrerad)

Liteoff topic menjag funderar på hur du applicerat MA10 och BC i fin studie om marknadsdominans. Är det sälj/köp när båda signalerna signalerar eller är det när en utav de två visar köp/sälj? Mvh Magnus

Anonymous's picture
Anonym (ej registrerad)

Rättatavning, edit av tidigare inlägg. Hur du applicerat MA10 och BC i din studie om marknadstiming*

Anonymous's picture
Jocke (ej registrerad)

Som du skrev och visar i grafen så "ska" statistiskt sett runt 50% av innehaven gå minus medan runt 50% går plus och gör så med överavkastning. 

Varför köra i ISK istället för aktiedepå där man vid varje omfördelning kan kvitta sina förluster mot vinster? Jag förstår principen att ha ISK när man räknar med att alla innehav ska gå plus, men depå borde väl ändå vara mer förmånligt när man redan i förväg vet att en stor del av sina innehav kommer gå minus och att man då kan förbättra beskattningen?

Investerarfysikern's picture
730
1281
138
0
Investerarfysikern

@Magnus Är det denna studie som du menar? https://tradevenue.se/Investerarfysikern/absolut-momentum-vs-moving-aver... Där kombinerar jag helt enkelt BC med MA10 genom att båda signalerna måste vara sanna för att man ska gå ur och in marknaden. Liknande studie har gjorts men med arbetslöshet som indikator istället för konjunkturbarometern i USA, vilket också fungerat bra: http://www.philosophicaleconomics.com/2016/02/uetrend/ Mindre bra att gå på arbetslösheten här i Sverige, men konjunkturbarometern fungerar helt okej.

@Jocke Vet inte om det verkligen blir bättre. Säg att avkastningen är 20 % per år i snitt och beloppet som är investerat är 100 000 kr. För en aktiedepå innebär det att när man kvittat alla vinster mot förluster bör vinsten det året var 20 000 kr. Då ska man alltså skatta 30 % på 20 000 kr, vilket blir 0,3*20 000 = 6000 kr i skatt.

För ett ISK blir det grovt uppskattat en schablonskatt på 120 000 kr. Med dagens skattesats på 0,375 % innebär det 120 000 * 0,00375 = 450 kr. Med en skattesats på 1,8 % (30 % skatt på 5 % statslåneränta + 1 % i påslag) blir det totalt 120 000 * 0,018 = 2 160 kr. Så skatten blir klart lägre med ISK, även vid en ränta på statslåneränta på 5 %, vilket vi troligen inte kommer att se på länge.

Anonymous's picture
Anonym (ej registrerad)

Tack försvar samten fantastisk blogg. Mvh Magnus 

Anonymous's picture
Anonym (ej registrerad)

Nejmen det inlägget beskrev samma sak så det gav bara ännu mer bra info, tack för det. Syftade på http://investerarfysikern.blogspot.se/2015/02/the-timing-model-och.html?m=1

Anonymous's picture
Anonym (ej registrerad)

Hej igen, nu har jag läst artikel du länkade. Det jag inte får ihop är hur nedsidan kan minska med en kombinerad strategi. Skulle index falla skulle det ju ta längre tid att gå ur med två regler i kombination än med en regel individuellt. Har jag missat något? Skulle personligt gärna kombinera de två då jag inte gillar att MA inte tar hänsyn till värdering vilket jag indirekt kan anta att BC gör. Att dina testet ger positiva resultat ökar såklart viljan att implementera reglerna.

Investerarfysikern's picture
730
1281
138
0
Investerarfysikern

Hej!
Problemet med just MA är att den ger falska signaler ibland. Det hände bland annat 1998, 2006 och nu senast 2015. Alla dessa perioder hade man velat vara fortsatt investerad då ekonomin precis är på väg in i högkonjunktur. Det BC gör är att sortera bort dessa falska signaler och minimera dessa. Så nu när vi egentligen har en signal från BC bör en MA signal tas mer allvarligt än för två år sen. Men vi får se om det är fallet med senaste MA signalen då börsen gick upp så kraftigt efteråt.

Kommentera som anonym eller registrera dig/logga in
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Blog Archive

Blog Archive
2017 (100)
Oct (2)

Taggar