Investerarfysikern
Likes
734
Antal inlägg
1308
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
5 timmar

Nyproduktion och bostadspriser

Det händer en del på bostadsmarknaden för tillfället och det är intressant att se hypotetiskt var vi kan vara om några år. Vi har för tillfället höga byggtakter och många kommuner passar på att planlägga mycket mark för nybyggnation. Bostadspriserna justeras dels av utbud genom nybyggande, av räntor och av regleringar kring hur mycket man kan låna. Regleringarna kring hur mycket vi kan låna har vi sett stramas åt ganska mycket på sista tiden medan räntorna är på lägsta nivåer och kan dröja innan de går upp. I och med det stora byggandet kan det vara intressant att se hur kostnaden för att bygga kan spela in.

 

ett tidigare inlägg gick jag igenom kostnaden för att bygga i dagsläget. Det är drygt 20 000 - 30 000 kr per kvm i byggkostnad och 5 000 - 10 000 kr per kvm i markkostnad i ytterkanten av större städer och i mindre städer. I mer centrala delar är dessa högre och i jämförelse så säljs byggrätter i Stockholms innerstad för 50 000 kr per kvm i dagsläget. Om vi utgår från bostäder i ytterkanten av städerna blir totalkostnaden runt 30 000 - 40 000 kr per kvadratmeter. Förutsatt en viss belåning på ca 10 000 kr per kvm som är normalt i flera bostadsrättsföreningar slutar det i ett pris på runt 20 000 - 30 000 kr per kvm.

 

Det är något under den ungefärliga prisnivå många städer låg på under åren 2007-2012. I Malmö, Göteborg, Uppsala och i Stockholms förortskommuner låg priset på 15 000 - 25 000 kr per kvm. Även om byggandet var lägre då skedde det fortfarande ett byggande och byggbolagen kunde sälja sina bostäder med okej marginaler till ett pris på ca 25 000 kr per kvm. I och med de ökande bostadspriserna har priserna för nybyggda bostäder ökat till 40 000 - 50 000 kr per kvm på flera av dessa platser, vilket lett till höga marginaler för byggbolagen trots högre byggkostnader. Man kan helt klart förstå byggbolagens incitament att bygga.

 

Som många säger är det bostadsbrist och billiga lån som lett till dels denna uppgång i bostadspriser, men också lett till den stora byggboom. I mellanstora städer som Jönköping, Linköping, Norrköping, Umeå och Luleå har priset på lägenheter tredubblats senaste tio åren och där är nu priserna per kvm i nivå eller över nybyggnadspriser i snitt. Också Stockholms ytterförorter som Haninge, Huddinge, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Sigtuna har sett liknande ökning.

 

Det skulle ju vara motiverbart för byggbolagen att bygga så länge bostadspriserna befinner sig över kostnaden för nybyggnation. Också Boverket har gått igenom det i en marknadsrapport där de kom fram till liknande argument; bostäder kommer att byggas så länge priset är över kostnaden för nyproduktion. De kom fram till en byggkostnad på runt 30 000 kr per kvm i Stockholmsområdet (ej inkluderat markkostnader), något över de 20 000 kr per kvm ALM Equitys VD Joakim Alm nämnde i en presentation.

 

Det är intressant att inflika att se priserna utifrån byggnadskostnader är något annorlunda än den vanliga synen på bostadspriser utifrån räntor och möjlighet till belåningsutrymme. Visst har bostadspriserna ökat till stor del av att det blivit billigare att låna. Men under denna uppgång, ungefär från mitten av 90-talet tills för några år sedan, var bostadspriserna lägre än kostnaden att bygga nytt. Nu när vi istället fått priser över detta innebär det att man med låga räntor och möjlighet till belåning snarare kan utöka sin levnadsyta. Det innebär att kvadratmeterpriset inte behöver gå upp i ytterkanten av städerna, även om personer konsumerar mer boende givet fritt byggande. Alternativt att centralare lägen får högre priser.

 

Därmed kan nybyggnation fungera som en dämpande faktor på bostadsmarknaden och något att koppla priserna till. Sen kan det givetvis bli så att det blir ett överutbud som på 90-talet och priserna långt understiger priset för nyproduktion. Här i Uppsala har den stora nybyggnationen gjort att priserna dämpats och sedan början av 2015 då nyproduktionen tog fart på allvar har vi sett stillastående priser. Byggtakten har ökat sen dess och i flera nybyggnadsprojekt har de nyligen sänkt priserna med 10-25 %. Det kommer att bli intressant att se vad som sker nu i och med den nya oron på marknaden och hur många av nybyggnadsprojekten som kommer att byggas framöver, vissa bolag börjar redan ställa in sina nybyggen. 

Taggar (blogg): 
3 dagar

Halvårsuppföljning: Global trendande värde

Det är nu ett halvår sen jag gjorde om en del av mitt internationella sparande till att helt gå över att göra det själv. Jag skrev mer om den nya globala strategin i detta inlägg och om de senaste inköpen här. Anledningen till att jag gick över till denna strategi var att på grund av de billigare internationella courtagen gör det möjligt att ha en global strategi på börser som utgör 70 % av världens börsvärde. Denna strategi utgör nu en tredjedel av mitt totala aktiesparande. 

 

Det kan vara kul att följa upp utvecklingen för denna portfölj nu när det gått ett halvår och det ser minst sagt bra ut. Utvecklingen är + 17,6 % när index gett negativ avkastning på någon procent. 

 

 

Om man kollar bolagen som finns i portföljen är det främst Finnair och Lufthansa som gått upp. Flygbolagen har varit riktiga vinnare på Europas börser och bolag som Finnair, Lutfhansa, SAS och Air France-KLM har gått upp med 70-200 % i år och värderas trots uppgången endast till P/E 5-10.

 

Men portföljen har inte bara haft vinnare utan också tre större förlorare. Sämst har Office Depot gått, vilka inte klarar av konkurrensen från internet och liknande så bra. De börjar nu stänga ner butiker som går dåligt och fokusera verksamheten på de som går bra. Trots detta har börsen straffat deras motgångar med en nedgång på -40 % sedan i maj.

 

Som vanligt med kvantitativa portföljer är det några som går bra, några som inte utvecklas direkt bra och några som gått dåligt. Totalt har 4 bolaget utvecklat sig bättre än 20 %, 3 bolag har gett i stort sett plus minus noll och 3 bolag har gått sämre än -15 %. Ingen kändes direkt given vid köp, utan alla omhärdades av potential för både uppgång och nedgång, lite beroende på hur omvärlden utvecklades.

 

Det ska bli intressant nu att se vad kommande halvår kommer att ge. Det blir också troligtvis så att portföljen kommer att balanseras om redan februari-mars nästa år när alla årsrapporter kommit ut. Detta på grund av att det passar med ombalanseringen av hela portföljen och är i samband med årliga insättningar. 

Taggar (blogg): 
5 dagar

Knackigt i småbolagsindex

Vi har sett lite turbulens på börsen sedan månadsskiftet och börsen har gått ner något. Vi såg nu fallande index flera dagar i rad innan det vände upp. Något som däremot inte de stora indexen snappade upp är att fallet har varit värre bland småbolagen. Både mid och small cap är nu ner med mer än -5 % sedan 1:a juni och prisindexen befinner sig under MA200, se graf nedan jämfört med storbolagindex OMXS30 fram tills igår.

 

 

Det har gjort att många småsparare har upplevt lägre avkastning i sina portföljer då man kanske inte har endast storbolagen i sin portfölj. Detsamma med kvantitativa portföljer som oftast investerar i mindre bolag. Däremot, om vi zoomar ut, ser vi att avkastningen för de olika indexen varit likvärdig 2008-2015, men att småbolagen gett klart bättre avkastning sen dess. Trots halvårets fall har avkastningen bland småbolagen trumfat de stora senaste tre åren.

 

 

Kollar vi värderingen på de olika listorna utifrån Börsdatas data får vi fram att large cap har P/E 16,5, P/B 2,3 och P/S 1,9 medan small cap och mid cap har P/E 18,6, P/B 2,2 och P/S 1,2. Så värderingen är knappt högre på P/E, medan lägre om man ser till P/B och P/S då de större bolagen är mer lönsamma.

 

Det ska bli intressant att se vad som händer i de mindre listorna nu framöver och om de fortsätter utveckla sig sämre än storbolagen eller om de går upp mycket. Vi har ju sett en klart högre tillväxt i småbolagen än i de större senare år i alla fall och denna kanske fortsätter framöver. De har dessutom gynnats av den starka inhemska ekonomin, så om denna saktar ner kan det påverka dessa bolag. Det är ändå bra att komma ihåg att de olika indexen kan gå mycket annorlunda och att veta var man själv är investerad.

Taggar (blogg): 
14 november

Lite om bostadsmarknaden

Som många är medvetna om har stämningen vänt lite på bostadsmarknaden senaste halvåret. Jag prenumererar på Valueguards Mäklarpanel och den har vänt ner från +70 till -30 sedan i våras. Också SEB:s boprisindikator har vänt tvärt ner från 50 till 11 senaste månaden. Cornucopia publicerar regelbundet data från Husmask som visar avsluten från Booli och där lägenhetspriserna har sjunkit i flertal städer i Sverige senaste månaderna (finns en liknande tjänst Penates också). Också mer publik data från Valueguard och Svensk Mäklarstatistik kom ut nu idag och visade på prisfall för de senaste tre månaderna på några procent (data fram tills oktober).

 

Förra veckan lyssnade jag också på en riktigt intressant föreläsning med ALM Equitys VD Joakim Alm som hos Erik Penser. Efter föreläsningen hade de en diskussion om bostadsmarknaden (se den här) som var mycket intressant. Här kommer en kortfattad sammanfattning av föreläsningen:

  • Det var hela 40 % spekulanter i vissa projekt 2015.
  • Panikförsäljningar av spekulanter i och med amorteringskrav och begränsning av lån.
  • Stora överutbud i lokalområden medan brister i andra.
  • Många byggbolag har köpt alldeles för många byggrätter till höga priser.
  • Går att konvertera vissa bostäder till hyresrätter, men med dyra byggrätter blir svårt att göra.
  • Svenskar är trögrörliga. Vi byter bostad var 20:e år.
  • Vi bor på mycket yta. I snitt 70 kvm för ensamhushåll och 110 kvm per tvåmannahushåll.

Joakim Alm tog också upp ett bra exempel på hur de räknar på en fastighetsinvestering och vad priset skulle bli för att konvertera det till en hyresrätt:

 

53 000 kr per kvm för mark.

20 000 kr per kvm för att bygga.

5 % på detta för hyra.

 

Totalt 21 000 kr per månad i hyra för 70 kvm, något som han menar på inte skulle gå igenom hos hyresnämnd etc.

 

Det belyser vad jag skrev senast här på bloggen om bostadspriserna att byggandet är en stor faktor. Förutsatt fri exploatering skulle bostadspriserna gå mot markpris plus byggkostnader. Markpriset i utkanten av större städer och i mindre städer skulle inte vara särskilt högt, medan det i centrala delar är högre. Som Joakim Alm påpekar är det i stort sett kostnaden för byggrätter plus byggkostnad som avger prissättningen av nya bostäder eller hyran i nya hyresrätter.

 

Kollar vi på SCB:s statistik var markkostnaden i snitt 10 000 kr per kvm i snitt i landet, medan det var 5 000 kr per kvm utanför storstadsområdena. I klippet som jag länkade till nämner Joakim att byggrätter har tredubblats i pris senaste åren i centrala delar av Stockholm och kan på vissa platser kosta ca 50 000 kr per kvm i jämförelse. ALM Equity köpte exempelvis byggrätter för 10 700 kr per kvm på telefonplan för ett antal år sen (där ligger de på 23 000 kr idag). Här i Uppsala var kravet från kommunen 6000 kr per kvm BOA för bostadsrätter i området Rosendal vilket blir ungefär 8000 kr per kvm lägenhetsarea. Addera 20 000 kr på det i kostnad för att bygga själva bostäderna får man i stort sett kostnaden för bolagen att bygga nya bostäder.

 

Vi får se hur utvecklingen kommer att ske på bostadsmarknaden framöver och om bolagen fortsatt kommer att bygga. Flera av bolagen har ökat sina marginaler till närmare 20 % de senaste åren. Exempelvis Bonava har marginaler på 20 % i Sverige, medan runt 5-10 % i övriga länder. Så de kan fortsatt mycket väl bygga om inget mycket drastiskt händer på marknaden. Också politiker i bland annat Stockholmsregionen verkar vara fortsatt dedikerade att bygga oavsett marknadsläge och uttrycker att i en eventuell nedgång så kan mer hyresrätter byggas istället (även om det kan ändras givet en ordentlig krasch).

 

Det här med priser på bostäder är lite komplext, men är ändå intressant att se att det är många parametrar som spelar in. Ränteläget och amorteringsnivå är en. Men också kostnaden för att bygga en ny bostad spelar in och är viktigt att inte missa när man diskuterar bostadspriserna framöver.

Taggar (blogg): 
12 november

Aktiva case och backtrading

Ibland är det kul att gå tillbaka och utvärdera tankegångar och resonemang när man investerar, speciellt i köp man gjorde och inte gjorde. För den som vill investera aktivt och lyckas bra är det en bra egenskap, speciellt om man vill lära sig av misstag och bli bättre framöver. Genom åren har jag både investerat aktivt och kvantitativt och investerar fortsatt lite aktivt på sidan av där jag fortsatt gör aktiva inköp och analyser (men på grund av tidsbrist och rationellt tänkande har jag det mesta kvantitativt). Tänkte i detta inlägg gå igenom några aktiva case som jag kommit över senaste åren som är intressanta att gå tillbaka till.

 

Laxodlingsbolag

Ett case som jag kommit tillbaka till här senast är laxodlingsbolag. Jag köpte mitt första för nu snart tre år sedan då den dök upp på en screen som ett billigt bolag med bra momentum. Bolaget är Bakkafrost och sköter laxodling på Färöarna. Det sticker ut som ett bolag med bra avkastning på kapital och bra konkurrensfördelar då färöisk lax är något större än annan lax. Däremot har bolaget begränsad möjlighet till tillväxt och det kan vara intressant att spana in andra laxodlingsbolag. Lundaluppen och Aktieingenjören har gjort varsin analys av laxodlingsbolag (se här och här) där flera ser intressanta ut, bland annat Leröy som Luppen lyfter fram. I alla fall var det en bra investering och Bakkafrost är upp 100 % sen köpet (sålde efter ett år) och det är en intressant bransch att sätta sig in i och bolagen kan ge fortsatt bra avkastning framöver.

 

Detaljhandel

Detaljhandel har drabbats ganska mycket av online-försäljning och har varit ett hett ämne. Också märken och olika märkesvaror har varit intressanta värdecase som kommit upp. Det är en relativt enkel bransch att analysera, men är ganska svårt ändå att uppskatta tillväxt och liknande. H&M är ju ett bolag många insett i efterhand var för dyrt för något år sen. Andra bolag där det skett en multipelkontraktion är Pandora som många bloggat om. Själv har jag erfarenhet av att analyserat billiga bolag som Movado (klockor), Michael Kors, Fossil (klockor) och MQ senaste åren. De har inte gått så bra och det har varit svårt att förstå hur omvärlden påverkar bolaget. Kors t.ex. är ju fortfarande ett extremt populärt varumärke och syns regelbundet på gatan, men tillväxten har avtagit vilket påverkat aktiekursen drastiskt. Det är trots allt svårt att hoppa på ett bolag där pessimismen är framme och prognoserna revideras ned.

 

Energi och shipping

Energi och shipping är något jag satt mig in i senaste åren, speciellt på grund av den nedgång som skett i sektorn och det låga oljepriset. Det är däremot en riktigt svår bransch och jag har insett att det inte var det lättaste att analysera. Det är oftast bolag som man gått sig bet på, men där man kunnat utnyttja marknadernas pessimism och optimism i olika lägen, själv har jag lyckats ha lite tur med detta och fick bra avkastning efter Trump blev tillsatt. Offshorebolag har gått riktigt dåligt och analyserat och ägt några sådana som gått riktigt dåligt senaste tiden. Bolag som Seadrill, Transocean, Noble Energy, Atwood, Viking Supply Ships, Nordic American Offshore har alla sett billiga ut i relation mot vinst och eget kapital. 

 

Men en lågkonjunktur i sektorn kan pågå längre än man tror och kurserna har för det mesta dalat fortsatt nedåt. Nu har vi sett en nästan tvåårig period där kurserna varit ganska samma nivå för sektorn, så kan vara intressant att se vilka som överlever och den som vågar och är bra på analysera denna typ av bolag kan nog få en bra avkastning. Men som vi såg i gruvbolagen senaste tio åren kan det fortsätta långt längre än vad man tror. Ibland kan också det vara vettigare att investera i breda ETF:er, så som oljeservice. Själv har jag lite i ETF:en URA (uranbolag) och vi får se hur det går med dessa. 

 

Gruvbolag

Desto bättre har gruvbolagen gått och kolgruvor (KOL) samt stålgruvor (XME) är upp 150 % sedan vi såg en riktig rädsla i sektorn i början av 2015. Också guldgruvor (GDX) är upp 80 % sedan dess. Många av dessa bolag handlades till konkursvärderingar, som vissa energibolag gör nu, vilket gjorde det ett bra läge att köpa när det skedde. Men här igen är det mycket makro som spelar in, men där man kunde gå på statistik om att 1. billiga bolag tenderar att gå bra, 2. långvariga björnmarknader tenderar att vända och ge bra avkastning. Om det var för tidigt med oljeservice så var det bra läge i denna sektor.

 

Hårdvara och komponenter

Det var kris i många sektorer i början av 2016 och gruvbolag och energibolag var endast en av dessa. En annan sektor som det var kris i var hårdvarubolag och komponenter. Jag kollade på två bolag här; Micron och Western Digital. Micron fick jag tips om via en artikel av en bra investerare vid namn Vitaliy Katsenelson som skrivit boken "Active Value Investing". Micron har gett 250 % avkastning och Western Digital har gett 100 % avkastning nu. Tyvärr investerade jag inte i någon av dessa på grund av tidsbrist. Det var ganska svårt att sätta sig in i och hade fullt upp med att läsa på om andra branscher för tillfället. Men också här var det intressant case om hur bolagen handlades riktigt billigt pågrund av tillfälliga problem i branschen och bolag med bra pricing power och moats. 

 

Flygbolag

Flygbolag är ett annat aktivt case som jag kollade lite på i våras efter att Buffett och Pabrai hade köpt. Här i Europa var många bolag billiga också och dök upp i diverse screeners. Själv satte jag mig in i SAS, vilket jag tyckte såg intressant ut i och med deras konstruktion med preferensaktierna. Förutsatt att preferensaktierna skulle kunna lösas in såg det ganska billigt ut och vi har nu sett en uppgång på 70 %. Finnair har tredubblat aktiekursen i år och Lufthansa har dubblat sin kurs. Alla är i mina kvantitativa portföljer så gjorde inga aktiva köp. SAS tyckte jag var just intressant för att det verkade vara som Pabrai säger "heads I win, tails I don't loose much" när jag räknade på det.

 

Övrigt

Ovan är det ett antal teman som är intressant att gå tillbaka till och se vad som funkat bra och inte fungerat bra. Jag tyckte det var intressant att lyfta fram några exempel. Andra case jag varit inne och kollat på är;

  • Fastighetsbolag, som gått bra men som jag efter analys i våras var skeptisk till.
  • Bemanningsbolag, där bland annat Dedicare har gått otroligt bra.
  • Tillväxtbolag som jag försökt förstå hur folk tänker om. T.ex. Catena Media, Fortnox, G5 Entertainment, EVO, Cherry etc. 
  • Norwegian Finance. Den enda aktien för tillfället i min aktiva portfölj (resten ETF:er).

Det finns en hel del som man satt sig in i genom åren, vilket både är roligt men också lite övermäktigt. Det är ändå en kul hobby att bevaka finansmarknaderna. 

Taggar (blogg): 
10 november

Vilken slags aktieinvesterare är du?

Det finns många olika aktieinvesterare där ute och många olika sätt att investera i aktier. Oftast hittar man sin nisch och investerar i det man är bra på och tycker är vettigt. Under åren har jag insett att det finns så sjukt många sätt att investera på och tjäna pengar på och investerande i aktier är bara ett sätt. Det finns också otroligt många sätt att investera i aktier, där det gäller att hitta något som passar en själv.

 

När jag gick i tankarna för detta inlägg läste jag ett inlägg av Kenny på Aktiefokus. Jag tycker att det var ett sånt bra sätt att se på frågan så startar där. Vi är alla olika individer med olika preferenser och personlighetstyper. Det gäller att känna sig själv om vad som passar för sitt investerande, hur man är lagd och vad man är intresserad av. Kenny gick igenom olika personlighetstyper efter IDI-modellen där man kan anpassa sig efter olika skalor och hitta sin personlighetstyp och utifrån det förstå bättre varför man fallit för den sortens investeringar som man har.

 

Jag tyckte det var en riktigt bra övning för att fundera på vilken investerare man själv är. Själv hamnar jag någonstans mellan processor - producer. Jag har svårt för kvalitativa kriterier som att identifiera vallgravar eller leta efter vilket bolag som kommer bli nästa Amazon. Att diskutera bolag utan värdering är för mig helt främmande och ryggar vid P/E-tal som kräver hög tillväxt. Att räkna på något är i mitt DNA och företagsidéer och framtida tillväxt är extremt svårt att räkna på. Själv kollar jag istället upp en graf över hur svårt det är för bolag att växa extremt och gör en omvänd DCF som visar på tillväxttakten som krävs och hur osannolikt det är.

 

Men detta är min bild och hur jag investerar och det finns många sätt att lyckas på aktiemarknaden. Jag är ändå lite nyfiken på hur man kan identifiera bra bolag som ger bra avkastning oavsett värdering. Detta dels på grund av den intellektuella utmaningen, men också för att förstå hur andra tänker och att förstå framgångsrika företagsidéer och koncept.

 

Läste nu senaste igenom Magnus Anderssons inlägg om värdeinvestering på Tradingportalen som går igenom om hur man kan identifiera bolag utifrån kvalitativa kriterier, mycket med Peter Lynch-inspiration. Lyssnade också på Patrick O'Shaughnessys podcast med Motley Fools grundare David Gardner som pratar om att hitta nytänkande bolag. Båda är riktigt intressanta att läsa/lyssna på och förstå deras synsätt och hur de ser på investering. Trots detta är det tvärtemot mitt eget sätt att investera och jag tycker att Patrick beskriver det så bra med inledningen: "The investment strategy discussed in this week’s episode is diametrically opposed to my own value tendencies, but it still one that has done exceptionally well.".

 

På samma sätt kan man vara den investerare som väljer att fokusera sina inköp, så som Buffett och Greenblatt, eller diversifiera sina inköp, som Graham eller jag själv (mitt största aktieinnehav utgör 3,1 % av portföljen). Detta behöver inte heller vara beroende på vad för investeringsprofil man har. Exempelvis var den mer kvantitativt lagda värdeinvesteraren Joel Greenblatt mycket fokuserade medan Graham inte var det. Också investerare i kvalitativa tillväxtbolag kan vara mycket diversifierade, där Peter Lynch är ett exempel, men också David Gardner som i stort sett aldrig säljer en aktie.

 

Det gäller att hitta det sätt som passar sig själv och där man tror man har en edge på marknaden. Antingen gör man som jag och investerar systematiskt i billiga aktier á Graham eller så letar man fantastiska bolag som man bara genom att äga lyckas slå index med. Utöver dessa sätt finns det åtskilliga andra sätt att tjäna pengar på, som exempelvis makro eller trading. Ett sätt utesluter inte de andra.

Taggar (blogg): 
7 november

Bra rapporter från tillväxtbolag

Idag har det kommit bra rapporter både Catena Media och G5 Entertainment, två bolag som jag nämnde i mitt senaste inlägg "Se upp för Twitter-trumman". Jag tycker att det understryker min poäng, då vi såg en otroligt positiv respons på deras rapporter. Det betyder att:

 

  1. De skribenter och analytiker som skrivit om det på Twitter hade bra insikt och de underliggande bolagen utvecklades som de skrev.
  2. Kortsiktigt var marknaden tveksam och Twitter-trumman hade gått åt andra hållet i flera av aktierna, där många tvekade på bolagens prestation.

 

Mitt inlägg kanske verkade kritiskt mot bolagen, men jag ville återspegla hur tongångarna ändrades på Twitter i och med att aktiekursen ändrat bana. Som vi såg nu så var det mest marknaden som ändrade uppfattning, inte så mycket underliggande bolag som ändrades så markant. Och det är det man ska se upp med; att följa stämningen på marknaden och agera kortsiktigt. Som sagt, var insatt i bolaget och dess nyheter. 

 

Åter till tillväxtbolagen. Jag har lite projekt på gång till Börslabbet nu i månaden som kommer gå igenom olika kvantitativa regler för att hitta bra tillväxtbolag. Momentum har "What Works On Wall Street" visat vara bästa tillväxtkriteriet och kommer utredas mer framöver (läs om en intressant kandidatarbete om momentum här). Jag har utöver det kollat på omsättningstillväxt, vinsttillväxt och avkastning på eget kapital i kombination med momentum, en strategi som jag kallar "Trendande tillväxt". Intressant nog är denna nästan likvärdig med Trendande Kvalitet som redan nu finns på Börslabbet och där G5 Entertainment har legat i topp sedan starten i juni. Det är intressant hur man kan med så få parametrar urskilja bra tillväxtbolag. Men mer om det framöver på Börslabbet.

 

Det är intressant att se vilken tillväxt G5 Entertainment har. Runt 100 % senaste året i omsättningstillväxt och närmare 150 % i vinsttillväxt. Man förstår att kursen har mångdubblats och den gick upp så mycket idag med det resultatet. Mobilspel för medelålders kvinnor och ryska/ukrainska utvecklare verkar vara ett framgångsrecept. Det är också intressant hur liten del av omsättningen som ändå är utvecklingskostnader, det mesta verkar gå åt till annonser och plattformskostnader. 

 

Liknande med Catena Media som trots aggressiva uppköp verkar lyckas bra att växa organiskt med en tillväxt på 30 % årligen. Förstår marknadens skepticism till uppköpen, men ändå en bra tillväxttakt och det verkar som strategiska uppköp. Däremot är påverkan främst på omsättningen och inte så mycket på sista raden, men det kanske kommer framöver.

 

Vill också kommentera att det slående med båda dessa bolag är att bland deras största utgiftsposter är till de stora tech-giganterna. Man förstår varför Facebook, Google, Apple och Amazon som har plattformarna kan gå så bra, då många bolag som dessa två är beroende av deras tjänster. Lite imponerande ändå att se vilken stor tillväxt det är i dessa IT-bolag (Facebooks omsättning förväntas växa med 43 % bara i år). 

Taggar (blogg): 
5 november

Se upp för Twitter-trumman

Aktieintresset är större än någonsin och skickliga investerare och analytiker lockar till sig tusentals följare på Twitter och bloggar. Många av dem är riktigt bra på det de gör och visar på att de effektivt kan hitta aktier och få bra avkastning. Många gånger kan man få riktigt bra tips, men man ska akta sig för att blint följa deras rekommendationer. Det handlar oftast flera gånger om att man måste göra sin egen analys. Se upp för Twitter-trumman!

 

Anledningarna till att man ska se upp för Twitter-trumman är följande:

 

  • De som skriver om ett bolag är oftast mycket insatta och kan ha helt annan investeringshorisont än vad man själv har.
  • En investerare kan både vara mycket lättfotad och hålla ett bolag några månader, eller mycket långsiktig och hålla det flera år. Det är extremt svårt att veta vilken investeringshorisont personen har. Plus att den som skriver om en aktie kan sälja den dagen efter, då man fick ny information och insåg att köpet inte var det bästa.
  • Även en skicklig analytiker gör misstag ibland. Att investera i aktier är statistik och det räcker att få rätt i 2/3-delar av alla aktier med bra avkastning för att få bra odds. Väljer man att agera på ett tips kan det mycket väl vara i den tredjdedel som inte går så bra.
  • Den främsta anledningen; Twitter-trumman ljuder oftast som mest när aktien har gått som bäst och allt ser riktigt bra ut. Det gör att aktien kan vara övervärderad och det ibland leder till en korrektion.

 

För att illustrera det hela tänkte jag ta upp några exempel på aktier som dök upp mycket på Twitter i våras, vissa togs upp så mycket och gick så bra att jag själv blev intresserad.

 

Ett sådant fall är Catena Media som bland annat dök upp på många bloggar och podcast. Den underbara tillväxtmaskinen som vidarebefordrar kunder till olika spelbolag. Bolaget gick extremt bra sedan nynoteringen och gick upp från 40 kr till över 110 kr. Där gick Twitter-trumman som högst när kursen nådde nya rekordnivåer. Nu visade sig att solen inte sken så stark på Malta, med VD-byte etc, vilket gjort att kursen dalat med -35 % som mest. Nu kan givetvis en investering vara bra i Catena Media på sikt, men en som agerat kortsiktigt och köpt på toppen och sålt nu nyligen vid botten hade förlorat en tredjedel av pengarna då övriga börsen gett positiv avkastning.

 

Andra exempel på bolag som rosas har bland annat varit Nilörn, som gick ner med -30 % sen juni, och G5 Entertainment, som gått ner med -35 % sen augusti. Det finns också tidigare exempel på bolag som rosats på sociala medier, där H&M har en ständig förespråkarskara. Andra exempel är spelutvecklare som Betsson och andra spelbolag som var mångas favorit under 2015 och tappade mycket efterföljande år.

 

Man ska vara lite försiktig när Twitter-trumman börjar gå, eftersom många gånger kan man vara för sent ute och hoppa på något som inte längre har en attraktiv värdering. Det är mycket lättare att skriva om aktier som man anser är köpvärda och gick upp mycket än de bottennapp som man gjort. Sociala medier bekräftar dessutom detta, då man får likes om aktien går upp, medan man istället får kommentarer av folk som undrar varför man behåller aktien om den gått ner (om det inte är H&M). Så gör din egen analys och vet varför just du är investerad.

Taggar (blogg): 
2 november

Momentumeffekten på Stockholmsbörsen

Efter mitt inlägg i våras där jag publicerade Oskar Landgrens kandidatarbete om "The Acquirer's Multiple" analyserades på Stockholmsbörsen blev jag kontaktad av en annan student som skrivit en kandidatuppsats. Denna uppsats är skriven av Johannes Westin och är om momentumeffekten på Stockholmsbörsen, det andra sättet förutom värdeinvestering som funkat bra över tid på börsen. För att läsa mer se studien här.

 

Studien utfördes på large cap aktier på Stockholmsbörsen under perioden 2000-2017 där topp 10 % köptes utifrån dess 12 månaders momentum och behölls i 3 månader. Det är den mest använda uppdateringsfrekvensen och behållningstiden och är liknande vad både jag skrivit om här tidigare på bloggen och vad Alpha Architect använder. Den årliga avkastningen blev 22,61 % jämfört med 3,22 % för OMXSPI. Nedan visas en jämförelse och i uppsatsen finns den årliga avkastningen där momentumaktier slog börsen 15 av 17 enskilda kalenderår. Mest intressant gav momentumaktier positiv avkastning under 2001, 2002, 2007 och 2015 då OMXS30 gav negativ avkastning.

 

 

Utöver att testa momentumeffekten testades det om det gick att få bättre avkastning med trendföljande MA12-regler. Det innebär att man varje månad jämför med 12 månaders glidande medelvärde och behåller om kursen är högre, men säljer om kursen är lägre. Det är också något jag skrivit mycket om här på bloggen och har fungerat riktigt bra på index senaste 17 åren. Som vi ser i tabellen nedan fås högre avkastning om man köpt och sålt index på detta sätt, men lägre avkastning för momentumstrategin. Det är likhet mot liknande studier som jag sett i värdestrategier och den bästa implementeringen av en sådan riskjusterad modell skulle därmed vara en hedge mot index (något också Tobias Carlisle och Alpha Architect varit inne på).

 

 

Det är otroligt kul att se alla dessa studier som igen och igen bekräftar både värde och momentum-effekten. Det extra roliga med de senaste studierna är att jag själv varit med och sett exakt denna avkastning i mina portföljer och bevakningsportföljer, så de återspeglar verkligen verkligheten.

 

För den som vill skapa sin egen momentum-strategi så kan man göra det via en enkel screener där man ser avkastning för senaste året. Det finns också en färdig sammansatt momentum-strategi på Börslabbet (som innefattar ett snitt av flera olika perioder). Utöver det finns fonden Nordic Equity Momentum av Jonas Olavi på Alfred Berg, som också investerar efter liknande strategi och blev intervjuad inför denna kandidatuppsats (har själv ingen personlig koppling med Jonas Olavi eller Alfred Berg). Nordea har också produkter att följa momentum-effekten med STRIKT och i USA finns Alpha Architects QMOM och IMOM. 

Taggar (blogg): 
29 oktober

Börssignaler i dagsläget

Under åren har jag skrivit en del här på bloggen om olika börssignaler för att avgöra trenden på börsen och kommit fram till ett antal som korrelerar med börsutvecklingen. Alla är inte optimala och funkar inte hela tiden, men de har funkat bra om man använt de systematiskt över längre tidsperioder. Har sammanställt en sida med trendverktyg (premium) för dessa signaler på Börslabbet och för den som vill lära sig mer om dessa signaler kan följa Börslabbets Grundkurs i trendföljning

 

Tycker det är ganska intressant läge nu senaste året då de börjar indikera en börstopp, skrev mer om det i våras i inlägget "Toppar börsen i år?". Men som vanligt i denna börscykel så fortgår trenderna långt mycket längre än förväntat. Många trodde att börsen skulle toppat 2015, vilket visade sig vara en falsk signal. Det verkar också som att det varit lite för tidigt att förvänta sig en börstopp i år.

 

Kollar vi på glidande medelvärdet visar det fortsatt tjurmarknad på Stockholmsbörsen. Nedan visas utvecklingen för Stockholmsbörsen inklusive utdelningar (OMXSGI) och glidande 200-dagars medelvärde. På grund av dollarförsvagningen i augusti var vi strax under glidande 200-dagars medelvärde, men börsen rekylerade uppåt till nya toppnivåer därefter. Än så länge har trenden inte vänt på börsen. 

 

 

Också underliggande ekonomi går i högvarv. Nedan visas barometerindikatorn som korrelerat bra med börsen senaste 20-30 åren. Ett värde runt 110 (högkonjunktur) har korrelerat med börstopp, medan värden runt 90 (lågkonjunktur) har korrelerat med börsbotten. Vi har nu varit runt 110 sedan december förra året. Alltså snart 1 år av högkonjunktur och tidigare gånger har det legat på dessa nivåer i 1-2 år och därefter resulterat i en nedgång i ekonomi och börs.

 

 

Också amerikansk arbetslöshetsdata är bra att gå på när det kommer till signal för den underliggande ekonomin. Som syns nedan är den 4,2 % och vi får se om den går under 3,8 % och blir lägsta arbetslösheten i USA sen 60-talet. Alltså fortsatt högkonjunktur på andra sidan atlanten.

 

 

Också amerikansk inköpschefsbarometer visar på höga noteringar och är runt 60 i dagsläget. Denna indikerar att företag köper in en hel del och gör positiva resultat och är nära de högsta noteringarna senaste 30 åren.

 

source: tradingeconomics.com

 

Totalt sett visar de flesta signaler på högkonjunktur och att allt går bra i underliggande ekonomi. Nu är frågan hur länge det fortsätter och när det kommer vända. Det kan mycket väl dröja ett tag till innan det sker. Än visar inte signalerna någon vändning, men en eventuell nedgång i nyproduktion av bostäder och bostadspriser här i Sverige skulle kunna påverka svensk konjunktur.

 

Det ska bli intressant att se vad som kanske får in oss i nästa lågkonjunktur och när det sker, men det kan fortsatt vara ett tag tills dess. Bloggen Kortsikt som skriver en del vettigt om makro tror att vi är inne i en femte och sista våg här på börsen som fortsätter in i nästa år. Konjunkturinstitutet visar indirekt på lågkonjunktur under 2019-2020 i sina prognoser

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (112)
Nov (9)

Taggar