Investerarfysikern
Likes
730
Antal inlägg
1281
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
6 juli

Syftet med en universitetsutbildning?

I och med mitt förra inlägg igår om framtiden för ingenjörsutbildningen kom många intressanta kommentarer som ledde in på syftet med en universitetsutbildning. Detta är något jag funderat på senaste åren, speciellt då jag och många av de jag pluggat med insett att de specifika kunskaperna man fick i ingenjörsutbildningen inte är de man använder sen i sitt arbete. Då kan man fundera på vad egentligen syftet är med att genomgå en femårig utbildning, då många av arbetsuppgifterna som en nyutbildad ingenjör gör kan utföras med endast något år av studier. Har också hört flera lärare och ekonomer som upplevt detsamma med sina utbildningar.

 

Här är några punkter på vad som man kan anse att syftet med universitetsutbildningen är:

 

  • Utveckla studenters analytiska förmåga. 
  • Bilda studenterna och befolkningen. 
  • Lära ut ett vetenskapligt arbetssätt. 
  • Färdigheter för sin framtida karriär.
  • Specifika kunskaper för sin yrkesroll.

 

Sista punkten är det som de flesta fokuserar på, att man ska lära sig specifika kunskaper för sin framtida yrkesroll. Men om man funderar på vad egentligen en universitetsutbildning ska ge är syftet mycket bredare än detta. Fokus bör snarare vara på de första fyra punkterna, speciellt med tanke på att arbetslivet förändras mycket allt mer. 

 

För att prata ur egna erfarenheter så har det vetenskapliga arbetssätt och den analytiska förmågan som jag fått under min universitetsutbildning hjälpt mig väldigt mycket i mitt intresse av investeringar och denna blogg. T.ex. tog det mig endast några kvällar och helger att bygga upp ett backtest-bibliotek i Python som på ett effektivt sätt testar olika strategier utifrån Börsdatas databas, trots att jag knappt programmerat i Python tidigare. Man märker också att många av de som lyckas i finansmarknaderna är de som tillämpar ett näst intill vetenskapligt arbetssätt och har enormt bra analytisk förmåga. Det är också den stora anledningen många fysiker blir anställda inom finans, då det till stor del är deras utbildning inom det vetenskapliga arbetssättet och analytiska förmåga som är intressant. De specifika kunskaperna för yrket kan läras på plats. 

 

Därmed tror jag inte att själva de specifika kunskaperna för sin yrkesroll är av vikt, utan snarare de färdigheter man lär sig genom att gå en högre utbildning. Det skiljer sig självklart mellan olika utbildningar. Läkare behöver självklart veta vad de gör. Men industrin och privata arbetslivet kan många gånger behöva en välutbildad befolkning med möjlighet att specialisera sig på arbetsplatsen i de arbetsuppgifter som krävs för dagen. Med ett föränderligt arbetsliv kommer dessa uppgifter att variera, så det kommer ställa krav på att vara adaptiv för olika teknologier och arbetsmetoder. Därför tror jag att framtida utbildningar behöver fokusera på att ge sina studenter en bredd och utmana/förbereda dem för framtida arbetsliv. I t.ex. Danmark har de ändrat om vissa utbildningar till att ske helt i projektform (alltså man utför alla kurser i projekt), något som kan ha bra resultat i det man vill lära ut.

 

Vad en universitetsutbildning ska ge är nog inte en fråga som kan få ett direkt svar, utan kommer utvecklas genom åren. Skriv gärna om ni har några tankar på vad en universitetsutbildning ska ge i dagens samhälle och arbetsliv.

Taggar (blogg): 
5 juli

Framtiden för ingenjörsutbildningen

Som utbildad civilingenjör och då jag undervisar på universitetet är ingenjörsutbildningen och dess framtid något som ligger nära. I senaste numret av "Ingenjören" (en facktidning för Sveriges Ingenjörer) har de en intressant artikel om att endast hälften av alla som börjar civilingenjörsutbildningen tar examen inom 8 år. Trots de framtida bra förutsättningarna för ingenjörer där ca 98 % får ett relaterat jobb inom ett år och en arbetslöshet på en procent är det många som hoppar av.

 

Genomströmning är också ett aktuellt ämne inom just universitetet och det är inte bara ett problem på civilingenjörsutbildningen. Också andra breda utbildningsprogram som lärare och civilekonomer har stora avhopp (se UKÄ:s rapport). Därmed verkar det vara ett allmänt problem för högskolan, och inte bara något enbart civilingenjörsutbildningen lider av.

 

Ett förslag för att öka genomströmningen som många gånger kommer upp är att korta ner utbildningen och göra den mer specifik. Högskoleingenjör är i dagsläget en sådan variant av civilingenjörsutbildningen och där är genomströmningen ännu lägre, trots att utbildningen är 2 år kortare mot civilingenjörsutbildningen. Detta trots att efterfrågan framöver för ingenjörer kommer främst vara bland högskoleingenjörer, då industrin förväntas ha en stor efterfrågan av ingenjörer med mellanlång utbildning eftersom många gymnasieingenjörer går i pension.

 

En stor del som hoppar av gör det på grund av att de insåg att utbildningen inte var vad de tänkt sig. I civilingenjörsprogrammet är det också vanligt att många hoppar av då utbildningen är långt svårare än de tänkt sig. Det är en ordentlig skillnad mot gymnasiet och i många kurser kuggar ca hälften av studenterna (notera att dessa är bland de bästa studenterna på gymnasiet). Själv har jag fått uppleva det i förstahand genom att undervisa mekanik, vilket oftast är en av de kurser studenter har svårast med och där i snitt hälften kuggar tentamen.

 

Att många hoppar av första året är nog bara naturligt, då man måste lära sig om utbildningen är rätt för en själv. Sen behöver det inte vara ett så stort problem att folk inte slutför utbildningen, speciellt för ingenjörsyrken som inte kräver yrkeslegitimation. Man har ändå fått en stor del av kunskapen och flera av de jag känner som hoppat av senare i utbildningen har ingenjörsjobb.

 

Trots det är det i dagsläget brist på högkvalificerad arbetskraft. Att ha en stor del högkvalificerad del av befolkningen driver oftast utvecklingen och är bra för framtiden. Speciellt framöver ser det ut att behövas flera inom utvecklande/kunskaps-yrken, då arbetslivet omvandlas allt mer. Men samtidigt har inte studenter lättare att ta sig an svårare utbildningar och de studenter som börjar på universitetet idag är många sämre utrustade än de som började för 20-30 år sedan. Så ett större behov av högutbildade men samtidigt färre studenter med rätt förkunskaper är dilemmat svenska universitet ställs inför idag.

 

Jag tror att man därför måste tänka om lite hur man utför högre utbildning. Det kan innebära att införa bättre pedagogik och mer aktiva metoder för utlärning, vilket studenter oftast är vana med från gymnasiet. Det kan hända att man blir tvungen att ge mer hjälp och stöd i utbildningen, men också kanske tänka om de klassiska programmen och utveckla nya. Mycket av värdet i en högskoleutbildning är signalvärdet och mycket av de specifika kunskaperna är inte så relevanta. Många har t.ex. inte mycket användning av en- och flervariabelanalys och mekanik i sitt yrkesliv. Ett större fokus kan också ges på att skapa breda program för att bilda studenter, alltså ge en generell utbildning inom relevanta områden för arbetslivet, då kommande arbetsliv troligtvis kommer kräva en bredd av kunskaper och att man löpande under karriären byter arbetsuppgifter.

 

Vi får se vad som händer med ingenjörsutbildningen framöver och universitetsutbildningar i allmänhet. Det viktiga är oftast de färdigheter man får på universitetet. Att förstå logik och hur man programmerar är t.ex. en sådan, de som jag känner som hoppade av sina utbildningar arbetar alla med programmering. Jag tror att programmering i kombination med specifika sakkunskaper kommer vara en riktigt stark kombination framöver. De flesta av de jag pluggat med har jobb där dessa två kombineras och flera känner att det inte krävdes fem år tuffa studier för det. 

Taggar (blogg): 
1 juli

Halvårsrapport 2017

Det har varit ett händelserikt halvår med uppstarten av Börslabbet och kringliggande verksamheter. Det tar mycket längre tid än vad man många gånger tror att starta upp en verksamhet, speciellt om man gör det på sidan av sitt vanliga arbete, men det är också extremt lärorikt. Jag tror också verkligen på det Buffett säger med att han är bättre affärsman/manager på grund av att han är investerare, och bättre investerare på grund av att han är affärsman/manager. Att driva sin eget företag får en inblickar i saker som är svårt som yttre investerare, speciellt de kvalitativa sidorna.

 

Trevligt nog har börsen varit lugn under denna tid och tuffat på i en lugn takt. Inte mycket har hänt under året och man undrar om någon på ett magiskt sätt trollat bort volatiliteten. Detta har fått flera in på att köpa optioner samt bli intresserade av Talebs tail-hedge strategi. När volatiliteten kommer tillbaka vet vi inte, men lugnt är det kan man i alla fall konstatera. Det ser man inte minst på Sharpekvoten hos Avanza, där min egen totala portföljs Sharpekvot ökat från 2,28 vid årsskiftet (se årsrapporten) till 3,64.

 

Utvecklingen i år har också varit bra. Avkastningen för olika index i SEK är följande:

 

Global + 3,6 %

USA + 1,2 %

Sverige + 11,7 %

Tillväxtmarknader + 10,2 %

 

Trenden från första kvartalet håller sig fast (se senaste kvartalsrapporten) men där Sverigeindex har tagit ikapp tillväxtmarknader. Årets trade har varit att ligga lång Sverige och Tillväxtmarknader, och USA har inte varit lika vinnande koncept som tidigare år mycket på grund av den svaga dollarn.

 

Vid kvartalets slut är min allokering (likt förra kvartalet):

54 % Aktier

31 % Taktisk tillgångsallokering

11 % Sparkonto

3 % Guld

 

Aktieportföljer

Mitt aktiesparande ligger uppdelat i dels svenska aktieportföljer och globala aktieportföljer och ETF:er. Den totala utvecklingen av mina aktiestrategier sedan starten i början av 2015 visas nedan (exkl ETF:er):

 

 

 

Utvecklingen för de svenska aktieportföljerna har varit följande i år:

 

  • EV/EBIT + 9,9 %
  • EV/EBIT + momentum + 19,5 %
  • Value composite + 17,4 %
  • Value composite + momentum + 7,4 %

 

Som i tidigare rapporter har avkastningen för de individuella portföljerna variera. Det är inte mycket man kan analysera utifrån detta utan att konstatera att avkastningen varierar under olika perioder. I snitt har de i alla fall utvecklat sig något bättre än Stockholmsbörsen.

 

De internationella portföljerna har utvecklat sig följande:

  • Globala trendande värde - 2,4 % 
  • Net-nets + 13,6 %
  • Globala ETF:er + 4,2 %

 

Globala trendande värde har inte gått bra i år, vilket mest beror på den stora exponeringen mot olja i början av året. Sedan ombalanseringen den 10:e maj har portföljen utvecklat sig 2 % bättre än index. Avkastningen varierar alltid och med koncentrerade portföljer kan de skilja sig mycket mot index. Net-netsportföljen har gått desto bättre och har gått bättre än index. Denna gick dåligt i början av året med nollavkastning men stuckit iväg senaste två månaderna. De globala ETF:erna har gått desto sämre under andra kvartalet, med ett riktigt bra första kvartal. 

 

Taktiskt tillgångsportfölj

Den taktiska tillgångsportföljen har utvecklat sig bra i år och har gått bättre än GAA, motsvarande portfölj som är lång i alla tillgångar. Portföljen är upp 7,5 % i år i USD, vilket innebär ca 0 % i SEK på grund av den svagare dollarn. Den är fortsatt mest investerad i tillväxtmarknader och stora börser. Rensat för dollarn är det okej avkastning, men som tidigare nämnt visar denna portfölj sina framfötter vid nedgångar.

 

Guld

Under halvåret har jag skiftat min guldposition från guldbolag till rent guld (se detta inlägg). Guld har gått okej i år och är upp med 8,5 % i dollar räknat. Vi får se utvecklingen framöver. T.ex. tror gamla hedgefondförvaltaren Jesse Felder på att tiden är inne för guld medan Jim Rogers tror det tar något år till innan tiden är inne. Oavsett tror jag att det är något som spelar ut på 5 års sikt.

 

Sammanfattning

Totalt sett har det varit ett bra halvår på flera fronter. Till och med räntan på sparkontot höjdes (men bara från 0,25 % till 0,3 %). Det ska bli intressant att se hur bra 2017 kommer att gå och hur länge denna bullmarknad kommer att bestå. Vi befinner oss ännu i högkonjunktur och det kan ta ett tag innan det vänder. Tills dess är det bara att njuta av vinsterna och vara beredd för alla framtida scenarion. 

Taggar (blogg): 
28 juni

Indexfonder - bra eller dåligt?

Jan på Rikatillsammans kommenterade nyligen en artikel i Aktiespararna om riskerna med indexfonder. Jan är klar förespråkare av indexfonder och jag håller med honom att det oftast är den bästa lösningen till aktiesparande för gemene man. Jag tycker också att det är en mångfaceterad och dagsaktuell diskussion, så vill gärna skriva lite om det här på bloggen.

 

Kan först nämna att jag själv var helt såld på indexfonder när jag började spara och var övertygad av att marknader var effektiva. Men allt eftersom jag satte mig in i börsen så insåg jag att det finns luckor av ineffektivitet som man kan utnyttja. Det ramverk jag skapat för mina investeringar efter dess, bland annat med kvantitativa investeringar och trendföljning, är byggda kring hur man utnyttjar dessa luckor på ett effektivt sätt.

 

En stor anledning till att dessa luckor av ineffektivitet fungerar är att de är något obekväma att utnyttja. Därmed lyckas inte de flesta aktiva förvaltare och småsparare att slå börsen, speciellt då luckorna bygger på mänskliga brister. Dessutom, när det kommer till professionella förvaltare så har de en stor dragkloss, nämligen sina avgifter. Innan avgifter slår snittet av professionella förvaltare börsen, då de är mer skickliga än privatpersoner, men efter avgifter slår de inte index. Därmed är indexfonder ett perfekt alternativ för de flesta, då de i stort sett slår 80-90 % av alla aktiva fonder över tid.

 

Kritiken mot indexfonder är dels att det kan bli för stor andel av börsen som är investerad i indexfonder och att för få är aktiva förvaltare som gör prissättningen effektiv. Bloggen Philosophicaleconomics har skrivit mycket om det och visat på att det i stort sett skulle vara möjligt att nästan hela börsen är passiv. Det krävs bara någon enstaka procent av börsen som aktiv för att den ska vara effektiv och om ineffektivitet kommer att märkas kommer säkerligen många försöka utnyttja det.

 

En annan kritik mot indexfonder som också tas upp i artikeln av Aktiespararna är just övervärderade aktier som IT-aktierna under IT-bubblan samt FANG-aktierna idag göds ytterligare. Men detta är just på grund av att de aktiva förvaltarna investerar i dessa aktier som drivit upp dessa kurser i relation mot andra aktier, och skulle man välja en aktiv förvaltare kommer denna med stor sannolikhet förtjusas att investera i de trendiga aktierna för dagen. Historiken visar att trots allt att det är svårt för aktiva förvaltare att slå index, även om de kan vikta bort från de övervärderade aktierna. Men det är oftast de som lyckas som slår index.

 

En annan kritik mot indexfonder på senare tid är personer som tycker att börsen i allmänhet är för dyr, speciellt i USA. Där motiveras det att köpen av indexfonder drivit upp värderingen av börsen till ännu höga nivåer, som inte skulle ske om man investerat på vanligt sätt. Men det är inte själva indexfondernas fel, utan handlar om flödet in och ut ur marknaden och hur man allokerar sina pengar i olika tillgångsslag. Visst ska man investera efter sunda principer och veta vad man äger, men det motverkade inte folk att köpa IT-aktier under IT-bubblan då indexfonder inte alls var lika populära som idag.

 

Själva det underliggande med indexfonder, att skapa en regelmässigt sparande där man tar bort beteendemässiga principer är A-O. Det är oftast det som gör att de flesta underpresterar index. Sen anser jag att man kan lösa många av de problem med indexinvestering genom att själv investera kvantitativt efter simpla regler. Genom att investera i börsens billigaste aktier efter sunda principer kan man slå både index och de flesta aktiva fonder. Då undviker man också dessutom övervärderade aktier och slipper betala hutlösa fondavgifter. Såg nu att mina aktiestrategier har slagit 1294 av 1295 fonder hos Avanza sedan starten i början av 2015. Så det går att både slå index och de flesta aktiva fonderna.

 

EDIT: Fick en bra kommentar av Mr P på Twitter som också nämner att indexfonder är momentumdrivna. Därmed utnyttjas också en av de anomaliteter jag utnyttjar i min aktiva förvaltning. Har också ett annat inlägg på gång som handlar om en studie som visar att endast 4 % av alla aktier drivit avkastningen på USA-börsen sedan 1926. Något som också talar för indexfonder eller breda strategier. 

Taggar (blogg): 
25 juni

Golden butterfly 1 år

Min Golden butterfly-portfölj har firat 1 år då den startades i slutet av maj. Den går att följa på Shareville här och själva portföljen och konceptet introducerades i detta inlägg. Jag har fallit just för Golden butterfly eftersom det är ett enkelt koncept där man simpelt kombinerar korta räntor, långa räntor, aktier och guld på samma sätt som i Permanenta portföljen som RikaTillsammans skrivit om och följer liknande logik. Den bygger också på alla delar så man får en väldiversiferad portfölj. I tester har portföljen gett 5,5 % per år inflationsjusterat (ca 9,5 % per år innan inflation då inflationen var ca 4 % under perioden). Maximal avkastning har varit 8 % per år och minsta 4 % per år inflationsjusterat under 10 årsperioder, vilket innebär en stadig avkastning sedan 1972.

 

Följande är utvecklingen för senaste året. Som jämförelse tog jag Swedbank Robur Access Mix som består av 50 % aktier och 50 % räntepapper. Som syns är utvecklingen mycket lik för båda men med något lägre volatilitet för Golden Butterfly. En stadig och stabil avkastning för den som vill sova lugnt om nätterna. Det är främst i nedåtgående börs jag tror denna typ av portfölj visar sina framfötter, så vi får se när en sådan kommer nästa gång.

 

Taggar (blogg): 
18 juni

Första veckan med Börslabbet

Det har varit en riktigt kul vecka med lanseringen av Börslabbet och det är extremt roligt att se det stora intresse som funnits av tjänsten. Lanseringen gick klart bättre än förväntat och det är extra kul att det verkar vara uppskattat av många. Projektet började vid årsskiftet då jag blivit kontaktad av flera läsare här på bloggen som ville ha hjälp att enkelt komma igång med kvantitativa strategier och har under våren tagit sin form. Tanken var först en enkel mailtjänst, men under tiden blev lite mer med screener, månadsbrev via mail och premiumblogg.

 

 

Tack vare det nära samarbetet med Börsdata har jag också genomgående kunnat testa alla strategier på deras databas, något som jag publicerat i "Vad fungerar på Stockholmsbörsen?". Jag hoppas att studien kommer många av läsarna till användning och det är extremt roligt att få dela den nu efter att ha få suttit inne på innehållet i någon månad. Prenumerera på Börslabbets nyhetsbrev nedan för att få tillgång till studien i PDF som är designat så att det enkelt går att skriva ut.

 

Allteftersom kommer jag också att rulla ut mer information på Börslabbets premiumblogg med djupare studier och insikter från testet som inte fick plats i själva sammanställningen. Här är några exempel:

  • Hur många aktier ska man ha i kvantitativ strategi?
  • Är F-score bra att ha med i sina strategier eller inte?
  • Shareholders yield vs direktavkastning
  • First north eller inte?

 

Framförallt har det varit riktigt kul att få den kontakt med läsarcommunityt till denna blogg. Börslabbet är en tjänst skapad för att komma igång och investera i enkla strategier, men också för att utveckla sig själv som investerare. Jag frågade Börslabbets medlemmar vad de vill se framöver och många vill se tips på hur man använder Börsdata, trendföljning, studier och backtest, tips för hur man sätter ihop sin portfölj och inkludering av nordiska aktier. Alla dessa är saker som kommer komma upp på premiumbloggen framöver, så det är bara att hålla utkik.

 

För er som undrar vad som kommer hända med denna blogg är det bara att hålla er lugna. Jag kommer fortsatt att uppdatera den, men kan hända lite mindre frekvent än innan. Fokuset på just Börslabbet är att leverera tips och råd hur man investerar kvantitativt, men jag har så många flera intressen än det. Allmänna observationer, mitt eget sparande och andra ämnen som intresserar mig kommer jag fortsätta skriva om här. Kanske jag också börjar skriva om min forskning, tankar om maskininlärning och optionsteori, vilket är ämnen jag är intresserad av men ännu inte skrivit mycket om här. Så håll utkik på nya inlägg här med!

 

 

Taggar (blogg): 
15 juni

Bitcoin-investering och bubbla

När jag startade denna blogg blev jag intresserad av Bitcoin. Detta var i början av 2014 då förra Bitcoin-bubblan skedde och Bitcoin fick stor exponering i media. Det var några kompisar som kände till Bitcoin och berättade om konceptet. Själv tyckte jag det var intressant, speciellt då jag är intresserad av både teknik och matematik. Konceptet med blockkedjan är intressant och vi har nu sett ett ökat intresse bland banker och så vidare.

 

Nu har Bitcoin återigen kommit upp i medias intresse och vi har sett en enorm uppgång i år där Bitcoin dubblats i värde senaste månaden. Nedan visas grafen sedan 2010 och vi ser en enorm uppgång på senare tid. Nu verkar det som vi har sett en topp och Bitcoin i skrivande stund kraschar priset då vi sett en nedgång på -25 % på några dagar.

 

 

 

Sedan förra bubblan under 2014 har jag behållt mina Bitcoin och insåg nu att det trots nedgången är den bästa investering jag gjort hittills. Då Bitcoin är mycket spekulativt i sin natur valde jag bara att köpa lite, vilket gjorde att jag köpte en halv Bitcoin för 1600 kr våren 2014 plus lite mining på stationära datorn hemma (uppskattningsvis 200 kr i elkostnad). Mina Bitcoin är nu värda 12 000 kr (ner från 16 000 kr i helgen), vilket innebär en avkastning på 570 %, eller 87 % per år i 3 år.

 

Bitcoin är verkligen en intressant fallstudie, då det visat sig fungera extremt bra att applicera trendföljning på det. Det visar också lite på hur man själv beter sig och resonerar när man äger en volatil tillgång. Själv var jag sugen på att köpa ytterligare en halv bitcoin till under 2015 när priset stod i 230 USD, vilket i dagsläget hade gett mer än 10 gånger pengarna. Men jag höll också på att ge upp och sälja av mina Bitcoin. Investering är verkligen svårt på kort sikt, men på längre sikt kan man få rätt. Joel Greenblatt har sagt att det oftast tar ungefär 3 år för en aktie som är undervärderad att bli fullvärderad och 3 år är en horisont som ofta återkommer i cykler för värdeinvestering och trendföljning.

 

Vad nu Bitcoin kommer att bli värderad framöver är svårt att säga, men vi kanske såg en topp nu för att priset återigen kommer gå ner till någon mer stabil platå. Detta är vad som skett senaste gångerna Bitcoin gått upp i pris och troligtvis denna gång igen. Det verkar som att Bitcoin är här för att stanna nu och vi får se vad nästa stabila prisnivå kan hamna på. Vägen dit kommer i alla fall bli volatil. 

 

Ny kvantitativ aktietjänst - Börslabbet

För den som vill komma igång att investera i väl beprövade aktiestrategier och utveckla sig själv som investerare finns den nya aktietjänsten Börslabbet. Läs mer på Börslabbets hemsida:

 

 

Taggar (blogg): 
12 juni

Börslabbet - En aktietjänst för kvantitativa strategier

Efter ett stort intresse här på bloggen av läsare som vill ha hjälp med att investera i kvantitativa strategier lanseras idag Börslabbet, en kvantitativ aktietjänst. Med Börslabbet ska man enkelt kunna komma igång och investera i aktier efter kvantitativa strategier och få inspiration och idéer hur man kan skapa sin egen strategi. Läs mer på denna översikt över Börslabbets funktioner.

 

 

Börslabbet har ett nära samarbete med Börsdata för att få tillgång till bästa möjliga data, möjligheter till backtest och fungera som bra komplement. Jag tycker att det är extra roligt att nu kunnat själv testa en massa nyckeltal på hela Börsdatas databas. Nu efter flera månaders tester får jag äntligen dela med mig av mina resultat! Jag har kunnat bekräfta flera av de idéer och strategier jag skrivit om här på bloggen på Stockholmsbörsen och med inspiration av "What works on Wall Street" skrivit en egen "Vad fungerar på Stockholmsbörsen?". Signa upp dig nedan på Börslabbets gratis nyhetsbrev för att få den i e-bok format.

 

Utifrån testerna har Börslabbet fem färdiga strategier man kan följa på Stockholmsbörsen; trendande värde, trendande utdelning, trendande kvalitet, sammansatt värde och sammansatt momentum. Alla fick i mina tester runt 20-23 % avkastning per år under åren 2001-2016, se figur nedan. Flera av strategierna har jag skrivit mycket om här på bloggen innan, medan trendande utdelning och kvalitet är utifrån inspiration av andra bloggare och investerare. På så sätt ska det finnas bra strategier för alla möjliga olika användare att enkelt följa med Börslabbet.

 

Backtest av Börslabbets strategier 2001-2016

 

Utöver färdiga screens varje månad finns det flera extra funktioner på sidan. Detta är också något som kommer utvecklas mer framöver. Börslabbet är skapad för er som vill både komma igång att investera kvantitativt men också för erfarna investerare som vill utvecklas, så kom gärna med förslag och idéer på mer vi kan lägga till på Börslabbet. I dagsläget får medlemmar varje månad ett månadsbrev med de senaste aktierna och en marknadskommentar utöver de tjänster som finns på Börslabbets hemsida. På premium-bloggen kommer nya studier på Börsdatas databas och tips och idéer komma upp.

 

Då Börslabbet är lanserat i nära samarbete med Börsdata erbjuds också ett extra förmånligt pris till Börsdatas medlemmar. Se alla medlemskap och priserna här.

 

Jag hoppas att denna aktietjänst fyller något av det tomrum som funnits där ute för kvantitativa investerare och att det kommer många till hjälp. Min förhoppning är att få fler att investera efter väl beprövade metoder och utveckla sig själva som investerare. Gå gärna och kolla in Börslabbet redan idag!

 

 

Taggar (blogg): 
10 juni

Tankar om guld och guldbolag

Guld och guldbolag är ett återkommande ämne här på bloggen, mycket för att det varit ett intressant ämne nu senaste åren med det trendskifte som skedde efter en långvarig björnmarknad. Jag har skrivit lite om det i och med min mean reversion strategi och sålde nu för ett tag sen ETF:erna GDX och GDXJ. Jag tänkte återkomma lite till mina tankar om guld och guldbolag i detta inlägg.

 

För det första, guld har varit en bra bra komponent i en portfölj och i både permanenta portföljen och Golden Butterfly har den visat sig ge bättre riskjusterad avkastning än att endast ha aktier och räntor. Den stora anledningen till detta är att guld presterar bra under cykler då aktier och obligationer presterar dåligt, se grafen nedan som är tagen ur denna långa genomgång av guld i dagsläget. Som syns ger både aktier och obligationer hög avkastning när inflationen sjunker, som den gjort senaste 5 åren, medan det motsatta sker vid ökad inflation och där ädelmetaller och råvaror ger bra avkastning. Om nu inflationen kommer stiga framöver är det därför bra att ha guld i portföljen. Jag kan också rekommendera denna genomgång om varför stora hedgefondförvaltare köper guld till sin portfölj, det finns många anledningar.

 

 

En annan intressant graf från samma rapport är den nedan. Den visar att reella tillgångar (i USA) är historiskt lågt värderade mot finansiella tillgångar. Därmed dras slutsatsen att på några års sikt så kommer guld utklassa finansiella tillgångar och ge bättre avkastning. Guld ses i många fall som en slags säkerhet i portföljen för just kriser och nedgångar generellt på börsen, vilket kan komma att ske framöver med en länge förväntad lågkonjunktur. 

 

När man intresserar sig för guld så kommer guldbolag upp som en naturlig variant av en guldinvestering. Men jag har insett på senare tid att sektorn är spridd när det gäller värderingar och det krävs att man läser på en hel del för att förstå branschen och de individuella bolagen. Dessutom korrelerar inte guldbolag riktigt med guld på samma sätt, och har en tendens att korrelera mer med aktier. När jag utvärderade olika portföljallokeringar kom jag fram till att guldbolag inte var ett bra komplement till guld, vilket jag nu fick bekräftat efter min senare investering. 

 

Om vi jämför avkastningen de senaste tio åren i guldbolag med en motsvarande i guld fås grafen nedan (guldbolag ETF GDX genom guld ETF GLD) och följande avkastning:

 

Avkastning senaste tio åren: Guld + 84 %, guldbolag -38 % (inkl. utdelningar)

Avkastning sedan toppen 2011: Guld -32 %, guldbolag - 60 % (inkl. utdelningar)

 

Oavsett ger det stor skillnad i förmån till att ha ägt guld istället för guldbolag de senaste tio åren. Dessutom är volatiliteten avsevärt lägre i guld än guldbolag. Under förra halvåret föll guld med -17 %, medan guldbolag (GDX) föll med -40 %. 

 

 

Trots den låga prestationen de senaste tio åren för guldbolagen så kanske det inte ger en rättvis bild då de genomgått en av de största björnmarknaderna någonsin. Nedan visas olika tjurmarknader sedan 1942 och som visar att det kan ge en bra avkastning framöver för guldaktier. Trots det kommer de att påverkas av övriga aktiemarknaden om vi ser en björnmarknad framöver. 

 

 

Vi har också sett momentum vända i guld och den har både brutit sin långvariga nedåtgående trend samt glidande 200-dagars medelvärde. På ett års sikt är guld fortfarande ner, men om vi kollar i år har guldet utvecklat sig lika bra som börsen. Det är som sagt ett bra komplement till både aktier och räntor, speciellt vid detta läge då räntorna är rekordlåga och börsen dyr. Rent guld kan också vara att föredra av denna anledning, då guldbolag är mer volatila och korrelerar med aktiedelen i portföljen i övrigt. Men kan ärligt säga att jag är dåligt insatt i guldaktier och insett att de är ganska komplexa, varpå jag sålde dem tidigare (utöver att mean reversion-caset är utspelat). Jämförde också ETF:erna IAU och GLD för guldposition och hittade denna genomgång som tyckte att IAU var att föredra för småsparare på grund av mindre positioner och lägre avgift.

 

Jag har nu tagit en liten position i IAU i form av inflationshedge och av liknande anledningar som nämns i denna genomgång om varför stora hedgefondförvaltare köper guld till sin portfölj. Jag har många gånger varit till och från just med att ha guld i portföljen, då det är en tillgång som inte ger mycket större avkastning på sikt, men i det klimat med rekordlåga räntor och rekorddyr börs tycker jag att det kan kännas vettigt med 5-10 % allokering till guld ändå. Guld har i de flesta allokeringar jag sett fungerat som ett riktigt bra komplement och kan komma att göra så framöver likaså.

 

För den som vill läsa mer om guld och guldaktier är CS Investing är en intressant sida. Han som bloggar där är en gammal student av Joel Greenblatt och riktigt dedikerad värdeinvesterare. Letar man runt på sidan finns det en massa bra material att komma åt. Förutom att skriva mycket om värdeinvesteringar har han skrivit mycket om just guld och guldaktier. Här är några länkar till hans inlägg om guld:

http://csinvesting.org/2016/12/22/poster-board-on-sentiment-a-contrarian...

http://csinvesting.org/2016/12/20/overconfidence/

http://csinvesting.org/2016/12/16/the-capital-cycle-junior-mining/

http://csinvesting.org/2016/12/03/where-to-search/

http://csinvesting.org/2016/11/17/when-no-one-wants-em-search-strategy/

http://csinvesting.org/2016/10/19/gold-is-the-worst-investment-in-history/

http://csinvesting.org/2016/10/18/seek-out-the-opposing-view-passive-inv...

http://csinvesting.org/2016/10/03/gold/

http://csinvesting.org/2016/09/02/the-mining-clock/

http://csinvesting.org/2016/08/30/perspective-on-the-gold-miners-managem...

Taggar (blogg): 
8 juni

Bostadspriser - prismodell sedan 1975

I några inlägg här på bloggen har jag undersökt hur bostäder prissätts och hur man kan beräkna avkastningen på dessa. Jag kom fram till en bra modell som visar på hur bostadspriserna utvecklats och det stämde bra med utvecklingen de senaste tio åren, se detta inlägg. Utvecklingen av bostadspriser är helt enkelt styrd av utvecklingen i hyror och utvecklingen i direktavkastning.

 

För att kolla detta på längre sikt så valde jag att gå till SCB:s statistik för fastighetspriser för småhus och utvecklingen av hyror. Förvånande fick jag fram att utvecklingen av båda dessa var mycket lik varandra (förvånande eftersom bostadspriserna i stort sett har följt inflationen under 1875-2000).

 

Källa SCB:

Hyror har ökat från 160 till 1710 (10,7 gånger) under 1975-2016

Småhuspriser har ökat från 59 till 711 (12 gånger) under 1975-2016

 

Så småhuspriserna är endast 12 % dyrare i dagsläget i jämförelse med hyrorna.

 

Men om vi delar upp perioden i två så återfås en annan bild. Under perioden till 1996 var utvecklingen följande:

Hyror ökat från 160 till 1100 (6,9 gånger) under 1975-1996

Småhuspriser ökat från 59 till 184 (3,1 gånger) under 1975-1996

 

Alltså var det riktigt billigt med bostäder på 90-talet med bostadspriser till under 50 % av 1975 års nivå i jämförelse med hyran. Alltså närmare dubbla direktavkastningen, vilket troligtvis var en konsekvens av den höga räntan och kris som rådde.

 

Sedan 1996 har utvecklingen varit den motsatta:

Hyra ökat från 1100 till 1700 under 1996-2016 (55 %)

Småhuspriser ökat från 184 till 711 under 1996-2016 (286 %)

 

Därmed har det skett en återgång till 1975-års nivåer. Det man kan sig fråga i dagens läge är om detta kan motivera fortsatt höga bostadspriser och till och med högre? Kollar vi in The Economist House Price index har de utveckling mot stämmer utvecklingen ganska bra överens, där priserna mot hyran gick ner från 1980 till 1995 för att sedan gå upp och förbi 1980-års nivå.

 

Källa: The Economist house-price index

 

När jag skrev detta inlägg drog jag mig till minnes studie på långsiktig avkastning på kapital ur Pikettys bok "Kapitalet i det 21:a århundradet". Där visas en långsiktig avkastning på kapital under åren 1770-2010 i Storbritannien. "Pure rate of return to capital" är den avkastning som sker i form av utdelningar, räntor och hyror minus kostnaden för förvaltning (inkluderar inte förändring av priser). Som syns nedan var den låg under 1970-1990 ur historisk synvinkel och låg också under 2010. Utifrån den kan man anta att det kommer ligga på 4-5 % framöver, något över dagens och 1980:s nivå. (Som syns i grafen ovan har Sveriges och Storbritanniens huspriser utvecklats ganska lika).

 

 

 

Det är intressant att se hur prisutvecklingen är om man zoomar ut på detta sätt och det visar att det var allmänt ett bra fyndläge för bostäder under 90-talet. Det är också fascinerande hur lång tid dessa cykler tar för bostäder, där de är långt mycket längre en börscyklerna. Vi får se om direktavkastningen kommer pressas ytterligare framöver med låga räntor eller om vi ser en vändning till medlet ovan. Det visar i alla fall att hyresavkastningen i dagsläget endast är en bit lägre än 70-talets och dagens priser kan motiveras i och med ökningarna av hyrorna senaste 40 åren.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (100)
Oct (2)

Taggar