Investerarfysikern
Likes
730
Antal inlägg
1281
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
7 juni 2015

Problemet med kvantitativa lättnader (QE)

De senaste åren har jag följt den makroekonomiska agendan i hög grad och hela tiden kommer debatten om ifall kvantitativa lättnader (QE) är bra eller dåliga. Jag såg igår detta klipp som lades upp på bloggen RikaTillsammans från två av motståndarna mot kvantitativa lättnader och jag tycker det finns en del i det de säger som stämmer samtidigt som jag är lite av en Keynesian själv.

 

Så vad är QE och varför använder man det? QE innebär helt enkelt att centralbanken köper tillgångar för att öka penningmängden i systemet. Vanligtvis gör man det genom att sänka räntorna men när dessa är noll så köper man tillgångar istället. Vanligast är det att man köper obligationer, men i Japan köper man också aktier och i EU så köper man företagsobligationer och ger stora lån till banker. Anledningen till att man vill öka penningmängden är på grund av att det har skett en stor chock i efterfrågan i ekonomin, vilket gör att man vill öka efterfrågan genom att sänka kostnaden på pengar. Det är just vad som har hänt efter finanskrisen; efterfrågan i ekonomin gick ned trots att ingen större skillnad i hur effektiv marknaden är skedde vilket ger ett stort glapp i tillgång och efterfrågan.

 

Huvudproblemet i en lågkonjunktur är just att efterfrågan går ner, vilket slår mot arbetslöshet och inkomster. John Maynard Keynes är känd att ha sagt under 30-talskrisen att trots ekonomin har kapaciteten att producera lika mycket som tidigare, effektiviseras i samma grad som tidigare och inte ändras mycket så minskar ekonomin av någon konstig anledning. Hans förklaring var en efterfrågechock och det är just detta man vill lösa. Hans förslag var att staten ska gå in och ta ansvaret genom att öka efterfrågan med olika sorters projekt, med så kallad finanspolitik. Den andra delen är att justera penningmängden med penningpolitik. Jag delar denna problembild och håller med om att en efterfrågechock är orsaken till kriser. Frågan är då hur man kan lösa denna på bästa sätt?

 

I dagsläget löser man det genom dels: staten lånar pengar, centralbanken sänker räntorna och centralbanken köper tillgångar. Att centralbanken sänker räntan och gör det billigt att låna är en bra sak, det ökar investeringarna och får igång ekonomin igen. Däremot måste man vara noggrann att inte blåsa upp tillgångsbubblor vilket kan vara risken i dagsläget. Denna sorts manipulation har centralbankerna gjort länge och det har fungerat bra. Att staten lånar pengar har fungerat förut men vid enorma efterfrågechocker som finanskrisen har det visat sig fungera mindre bra. Det negativa är när ekonomier får enorma skuldbördor, likt Japan, att dras med enorma lån en längre tid vilket skadar tillväxten. Däremot är detta inget nytt med stora lån, utan de har gjorts i lång tid. Jag hittade detta inlägg av Simon Taylor vid Cambridge universitet där denna graf visades:

 

 

Historiskt sett så har Storbritannien och andra ekonomier haft ordentliga skulder. Enda nackdelen med att ha stora statsskulder är däremot att den stora massan får betala en massa i räntor till ägarna av kapital, vilket oftast är en liten del av ekonomin. Storbritanniens stora skulder under 1800-talet gav den rika överklassen en stadig inkomstkälla och skapade ett slags "rentier"-samhälle. Det undveks efter världskrigen då man helt enkelt skrev ner skulder, beskattade kapitalägare hårt och hade en enorm inflation. Därför kan det vara negativt att ta allt för stora lån. Flera länder i Europa betalar 4-5 % av BNP i räntor till privata långivare, vilket gör att man behöver dra in motsvarande i skatt från skattebetalarna för att kunna betala.

 

QE gynnar också de som äger kapital då man köper tillgångar och ökar efterfrågan. Här resonerar man att då man köper tillgångar så bör efterfrågan på dessa minska då de blir så dyra och folk konsumerar istället. Däremot så kan det också bli tvärtom då människor har bakåtblickande förväntningar och köper ännu mer tillgångar eftersom dessa går upp. Det blir en spekulativ bubbla, t.ex. något som vi också nu ser i Kina där centralbanken spär på penningmängden på grund av en minskad tillväxttakt. Det grundläggande problemet med QE är att man vill öka konsumtionen och inflationen och man gör det med att köpa tillgångar. Då världens tillgångar ägs av en liten del av befolkningen så sprids tyvärr inte denna effekt som man hoppas. Så istället för att öka konsumtionen så tillverkar man bara tillgångsbubblor vilket kan leda till ännu värre kriser.

 

Så lån och köp av tillgångar gynnar främst de rika, något som också tas upp i klippet ovan. Det är en kritik som många har framfört och speciellt i USA är det kännbart där de haft de mest omfattande QE-köpen. Det stora problemet är att man vill öka efterfrågan bland den stora massan vilket man misslyckas med dagens system. Så hur kan man då lösa det? Mitt förslag är likt många andra ekonomer sagt: helikopterpengar. Idén kommer från den marknadsliberala ekonomen Milton Friedman som säger att om problemet är att medborgarna inte konsumerar, ge dem pengar att konsumera. Att det heter helikopterpengar är på grund av att han sa att man kan åka med helikopter och slänga ut pengar. Det finns flera olika lösningar till detta. Dels kan man helt enkelt ge centralbanken direkta kanaler till medborgarna, t.ex. låta dem ge 1000 kr i månaden till alla. Dessa kommer mycket bättre till nytta än QE, eftersom 1000 kr mer i hushållens kassa ger klart mer konsumtion än att obligationer ökar i pris med 1000 kr. Riksbanken ska i dagsläget köpa obligationer för 80-90 miljarder, vilket är ungefär 10 000 kr per svensk. Tänk om alla svenskar hade fått 10 000 kr, det skulle nog ge en ordentlig ökning i konsumtionen.

 

En annan lösning är att centralbaken helt enkelt ger pengar till staten. Det har man gjort förut med inte så bra resultat (t.ex. enorm inflation) vilket gör att många är tveksamma till det. Däremot om man har en självständig centralbank så skulle de kunna begränsa sig och endast betala motsvarande belopp som behövs för att få igång ekonomin igen. Det skulle också kunna vara knutet till potentiell BNP. T.ex. om den statliga sektorn var 50 % av BNP innan krisen så ger centralbanken staten pengar så att den är 50 % av potentiell BNP trots att skatteintäkterna minskar pga BNP. Eller så kan man på något sätt uppskatta hur mycket pengar ekonomin behöver för att få igång denna och trycka så mycket pengar (som staten annars skulle ta i lån). Med detta skulle man också kringgå problemet med en enorm skuldbörda efter krisen.

 

Nu är helikopterpengar svårt att få igenom politiskt. Om vi nu är fast med dagens system så tror jag ändå att det är bättre att ha en låg ränta under lång tid istället för att ha kvantitativa lättnader och låta återhämtningen ta sin tid. Dessutom så kräver låga räntor hårdare finansiell reglering, som Riksbanken efterfrågar, och att man tar bort de enorma subventioner som finns idag för att låna, t.ex. ränteavdrag. I dagsläget tror jag bara att QE har gjort att alla tillgångar blivit klart övervärderade, då både obligationer, aktier och bostäder alla är enormt övervärderade jämfört med historiska värderingar.

 

För att summera: Kriser uppstår på grund av en efterfrågechock. Låga räntor ökar efterfrågan men är inte tillräckligt. Enorma skulder och budgetunderskott är problematiskt, men också nedskärningar vilket minskar efterfrågan ännu mer. Kvantitativa lättnader ökar inte inflationen nämnvärt utan spär bara på en tillgångsinflation och bubblor. Helikopterpengar skulle kunna vara en lösning på problemet då man ökar efterfrågan utan att ta stora skulder.

 

Så vad är eran syn på QE? Är det en bra lösning på problemen eller tycker ni som de i klippet ovan att det bara späder på detta? 

6 juni 2015

Fysikerportföljen

Fysikerportföljen är mitt namn på min långsiktiga portfölj. Den är uppdelad på ett tre olika portföljer för att sprida riskerna mellan olika strategier. Målet med Fysikerportföljen är att skapa en hög avkastning till låg risk för att skapa en framtida "pengamaskin" för att kunna bli mer ekonomiskt oberoende och skapa en trygghet i vardagen. Fysikerportföljen är skapad utifrån mycket forskning bland de bästa strategierna och de bästa sätten att förvalta sina pengar. Den är skapad utifrån att ha läst tusentals blogginlägg, runt hundra vetenskapliga artiklar och efter att ha läst ett tiotal böcker. Som forskare till yrket så har jag applicerat en mycket vetenskaplig metod i hur jag har tagit fram de olika strategierna och kraven på att strategierna fungerar under lång tid är mycket höga. Fysikerportföljen är också ett löpande projekt, något som kommer att förbättras över tid då ny forskning publiceras och bättre former av strategierna tas fram.

 

Motivering

Först tänkte jag besvara frågan om varför jag väljer att spara runt en fjärdedel av min lön i Fysikerportföljen varje månad. Anledningen är för att skapa en slags passiv inkomst och kunna bli mer ekonomiskt oberoende. Det innebär inte att jag vill sluta jobba, utan mer åt att kunna styra över sin egen vardag och göra det man tycker är kul. Jag tror också att det kommer bli viktigare framöver att bygga upp ett eget kapital, dels då det pratas allt mer om att pensionerna framöver kan komma att bli mindre, pensionsåldern kommer att öka och så vidare. Min stora insikt fick jag då jag läste Thomas Pikettys bok "Kapitalet i det 21:a århundradet" där Piketty anser att vi återigen har gått/håller på att gå mot ett samhälle där kapital är en stor del av ekonomin och där man kan leva på kapital. I dagsläget så utgör kapitalinkomsterna runt 20-30 % av de totala inkomsterna i ekonomin och av denna anledning så känns det vettigt att också ens egen inkomst ska utgöras av kapitalinkomster. Piketty skriver också att en avkastning på kapital efter inflation har historiskt sett legat på runt 4-5 %, vilket innebär att om man har ca 20 årslöner i kapital så kan man få motsvarande en årslön i avkastning. 

När man ska bygga upp en förmögenhet eller en så kallad "pengamaskin" så finns det flera saker att tänka på. Det är speciellt två komponenter man ska tänka på, det är dels tid och avkastning. Traditionellt sett så har börsen gett ca 10 % avkastning per år. Att man har 110 kr nästa år om man investerar 100 kr känns inte som så mycket. Men om man däremot återinvesterar detta och har aktier i 30 år så kommer 100 kr att bli 1745 kr. En miljon blir då alltså 17,45 miljoner om 30 år. Men på tid så spelar också avkastningen roll. Om man har 20 % avkastning så känns det inte så mycket mer om 100 kr blir 120 kr nästa år. Däremot efter 30 år så har 100 kr blivit 23 240 kr mot 1745 kr som fås om avkastningen var 10 % per år. Ökar vi avkastningen bara lite så blir fortfarande effekten stor, t.ex. om vi ökar från 10 % till 12 % per år så blir 100 kr till 3000 kr istället för 1745 kr. Warren Buffett, världens näst rikaste man, har just utnyttjat dessa två samband. Han började i 20-årsåldern med inte så mycket kapital. Nu är han snart 85 år och har lyckats under sin tid som investerare åstadkomma i snitt 20 % avkastning per år. Med en sådan avkastning i 65 år så lyckas man omvandla en miljon till 140 miljarder. Därav vikten att lyckas åstadkomma hög avkastning över lång tid och varför det är viktigt att börja tidigt. Nedan visar jag fallet att spara 5 000 kr i månaden i 30 år med olika avkastning.

[img="public://forum-images/Ska%25CC%2588rmklipp%2B2015-05-31%2B15.54.14.png"] 

Avkastning för månadsspar på 5 000 kr vid olika avkastning

 

Diversifierning genom olika portföljer

Grundtanken när jag investerar är att åstadkomma hög avkastning över lång tid. För att åstadkomma detta utan att utsätta mig för en för stor risk så använder jag flera beprövade strategier. Mina strategier är baserade på forskning i finansiell ekonomi och har visat sig fungera över lång tid. De nuvarande portföljerna är: ränteportfölj, enkla fondportföljen, enkla aktieportföljen och en aktiv portfölj. De tre fond-/aktieportföljerna baserar sig på metoder som skapat avkastning på 15-20 % per år över långa tidsperioder. För dra ner risken och för att skapa en bra och stadig buffert så sparar jag i en ränteportfölj. Det hela gör att Fysikerportföljen står på flera olika ben vilka ska skapa en bra och stabil avkastning över en börscykel.

 

Enkla fondportföljen

Enkla fondportföljen är min variant på en enkel fondportfölj. Den enkla fondportföljen investerar i tre fonder: en global indexfond, en svensk indexfond och en obligationsfond. De flesta har hört att det bästa är att investera i indexfonder samt att investera i både aktier och räntor för att minimera riskerna. Denna portfölj gör detsamma men utnyttjar marknaders tröghet/momentum, där man varierar mellan aktier och räntor i tid istället för att alltid hålla dessa. Den är automatisk och kräver endast en översyn en gång per månad, gärna i samband med månadsinsättningen.

Enkla fondportföljen baserar sig på Gary Antonaccis investeringsstrategi Global tillgångsmomentum som han har skrivit om i boken "Dual momentum investing". Momentum innebär tröghet och är enligt Eugene Fama, nobelpristagare i ekonomi, det främsta som strider mot den effektiva marknadsteorin. Marknaders tröghet gör så att det som går upp... fortsätter att gå upp och det som går ner fortsätter att gå ner. Effekten finns i alla sorters tillgångar som t.ex. aktier, obligationer, guld och så vidare. Det är också ganska fundamentalt och något de flesta av oss känner till. Köpte man aktier under år 2000 eller år 2007 så gick dessa ner i 2-3 år efter det, tvärtom skedde under 2003 och 2009 då aktier gick upp i ett antal år. Dual momentum går ut att på bästa sätt utnyttja detta.

Dual momentum innebär att man kombinerar två sorters tröghetsmått: relativ momentum och absolut momentum. Relativ momentum innebär att man köper den marknad eller sektor som gått bäst de senaste 12 månaderna, t.ex. Sverige eller USA. Absolut momentum innebär att man köper endast en tillgång om den har gått bättre än den riskfria räntan de senaste 12 månaderna. Dual momentum innebär att man kombinerar dessa två, så man köper den marknad som gått bäst om den har gått bättre än den riskfria räntan de senaste 12 månaderna. Antonacci rekommenderar den enkla formen att växla mellan amerikanska aktier, icke-amerikanska aktier och obligationer, något han kallar Global tillgångsmomentum. För Sverige så har jag testat detsamma för en svensk indexfond, en global indexfond och obligationer. Det går då ut på att i slutet av varje månad jämföra en svensk indexfond och en global indexfond för att se vilken som gått bäst senaste 12 månaderna. De jämförs sedan mot den riskfria räntan. Man köper sedan den fond som gått bäst av dessa, om de gått sämre än den riskfria räntan så köps en obligationsfond. Man är alltid investerad med 100 % i den fond som gått bäst. Strategin har testats på amerikanska marknader och gett 17,43 % per år mot 8,85 % för globalindex under åren 1974-2013 och i Sverige har den gett 17,2 % per år mot 6,1 % för globalindex under åren 1993-2013 med lägre risk. Resultatet för den amerikanska varianten Global equity momentum och den svenska visas nedan:

 

Enkla aktieportföljen

Enkla aktieportföljen har sin grund i forskning utförd av nobelpristagaren Eugene Fama. Han visade att trots att marknader bör vara effektiva så går värdeaktier (aktier med låga P/E och P/B tal) och aktier med momentum bättre än index. Det innebär alltså att billiga aktier och aktier vars aktiekurs gått upp mycket går historiskt bättre än index. Just detta används i den enkla aktieportföljen och där man helt enkelt köper börsens billigaste aktier som gått upp mest och sedan byter ut dessa varje år. Att endast köpa börsens 30 % billigaste aktier baserat på P/E har gett utvecklingen nedan för den svenska börsen baserat på Fama-French data.

[img="public://forum-images/Ska%25CC%2588rmklipp%2B2015-06-02%2B15.18.46.png"]

I enkla aktieportföljen tas aktierna fram med hjälp av faktorn EV/EBIT (företagsvärde/rörelseresultet), vilket är en förbättrad variant av P/E-talet då det tar in företagets belåning i beräkningen. Det går helt enkelt ut på att köpa de 5-10 billigaste företagen på marknaden, behålla dem ett år och sedan byta ut dessa. Strategin är baserad på Tobias Carlisle's arbete som presenteras i boken "Deep value" där han visar att på den amerikanska börsen har de 5 % billigaste företagen under åren 1951-2013 gett en avkastning på 15,72 % per år jämfört med 8,32 % för index. Denna strategi är sedan vidareutvecklad av Tim du Toit som visade att om man köper de aktier som gått upp mest de senaste 12 månaderna av de 20 % billigaste aktierna enligt EV/EBIT så ökar det avkastningen med 6 % per år under åren 1999-2011. Mycket forskning har också visat på att det är extra bra att kombinera värde och momentum då dessa har en negativ korrelation, så de olika faktorerna går olika bra vid olika tidpunkter.

 

Aktiv portfölj

I min aktiva aktieportfölj så får jag göra egna beslut baserat på det jag läst och min egen analys. Jag har en aktiv portfölj för att utvecklas som investerare och eftersom det är riktigt kul att investera i aktier. Min aktiva strategi är helt enkelt att köpa billiga och bra bolag. Med billigt menas det att aktierna ska värderas lågt med avseende på deras vinster och resultat. Med bra menas det att bolagen ska vara stabila kvalitétsbolag. Det innebär stadiga vinster, kassaflöden och tillväxt. Helst ska de också ha en bra avkastning på eget kapital. Hela tanken är att hitta aktier som är lägre värderade än vad de bör vara och att bygga en portfölj som utnyttjar detta. För att ha både en diversifierad och koncentrerad portfölj så har jag ca 5-10 aktier beroende på läge. Portföljen är ett löpande projekt där jag gärna lär mig av stora investerare som Warren Buffett, Joel Greenblatt, Guy Spier, Geoff Gannon och så vidare. Min utmaning är att slå index, något som är en riktigt svår uppgift och riktigt intressant utmaning. Det gäller att vara aktiv och annorlunda samt att utnyttja de lägen som finns för att hitta billiga aktier. Mer om det hela i fliken om aktiv strategi.

Taggar (blogg): 
6 juni 2015

Introduktion till Fysikerportföljen

Något jag saknat på denna blogg är en djupgående genomgång av mina strategier och portfölj som nya läsare kan sätta sig in i utan att behöva djupdyka i mina tidigare inlägg. Dessutom kändes det också passande i och med att jag börjat blogga på TradeVenue att skapa ordentliga introduktioner av portföljerna. Jag tänkte här i en serie inlägg skriva om de strategier jag kommit fram till och använder. Först ut är Fysikerportföljen.

 

Fysikerportföljen är mitt namn på min långsiktiga portfölj. Den är uppdelad på ett tre olika portföljer för att sprida riskerna mellan olika strategier. Målet med Fysikerportföljen är att skapa en hög avkastning till låg risk för att skapa en framtida "pengamaskin" för att kunna bli mer ekonomiskt oberoende och skapa en trygghet i vardagen. Fysikerportföljen är skapad utifrån mycket forskning bland de bästa strategierna och de bästa sätten att förvalta sina pengar. Den är skapad utifrån att ha läst tusentals blogginlägg, runt hundra vetenskapliga artiklar och efter att ha läst ett tiotal böcker. Som forskare till yrket så har jag applicerat en mycket vetenskaplig metod i hur jag har tagit fram de olika strategierna och kraven på att strategierna fungerar under lång tid är mycket höga. Fysikerportföljen är också ett löpande projekt, något som kommer att förbättras över tid då ny forskning publiceras och bättre former av strategierna tas fram.

 

Motivering

Först tänkte jag besvara frågan om varför jag väljer att spara runt en fjärdedel av min lön i Fysikerportföljen varje månad. Anledningen är för att skapa en slags passiv inkomst och kunna bli mer ekonomiskt oberoende. Det innebär inte att jag vill sluta jobba, utan mer åt att kunna styra över sin egen vardag och göra det man tycker är kul. Jag tror också att det kommer bli viktigare framöver att bygga upp ett eget kapital, dels då det pratas allt mer om att pensionerna framöver kan komma att bli mindre, pensionsåldern kommer att öka och så vidare. Min stora insikt fick jag då jag läste Thomas Pikettys bok "Kapitalet i det 21:a århundradet" där Piketty anser att vi återigen har gått/håller på att gå mot ett samhälle där kapital är en stor del av ekonomin och där man kan leva på kapital. I dagsläget så utgör kapitalinkomsterna runt 20-30 % av de totala inkomsterna i ekonomin och av denna anledning så känns det vettigt att också ens egen inkomst ska utgöras av kapitalinkomster. Piketty skriver också att en avkastning på kapital efter inflation har historiskt sett legat på runt 4-5 %, vilket innebär att om man har ca 20 årslöner i kapital så kan man få motsvarande en årslön i avkastning. 

När man ska bygga upp en förmögenhet eller en så kallad "pengamaskin" så finns det flera saker att tänka på. Det är speciellt två komponenter man ska tänka på, det är dels tid och avkastning. Traditionellt sett så har börsen gett ca 10 % avkastning per år. Att man har 110 kr nästa år om man investerar 100 kr känns inte som så mycket. Men om man däremot återinvesterar detta och har aktier i 30 år så kommer 100 kr att bli 1745 kr. En miljon blir då alltså 17,45 miljoner om 30 år. Men på tid så spelar också avkastningen roll. Om man har 20 % avkastning så känns det inte så mycket mer om 100 kr blir 120 kr nästa år. Däremot efter 30 år så har 100 kr blivit 23 240 kr mot 1745 kr som fås om avkastningen var 10 % per år. Ökar vi avkastningen bara lite så blir fortfarande effekten stor, t.ex. om vi ökar från 10 % till 12 % per år så blir 100 kr till 3000 kr istället för 1745 kr. Warren Buffett, världens näst rikaste man, har just utnyttjat dessa två samband. Han började i 20-årsåldern med inte så mycket kapital. Nu är han snart 85 år och har lyckats under sin tid som investerare åstadkomma i snitt 20 % avkastning per år. Med en sådan avkastning i 65 år så lyckas man omvandla en miljon till 140 miljarder. Därav vikten att lyckas åstadkomma hög avkastning över lång tid och varför det är viktigt att börja tidigt. Nedan visar jag fallet att spara 5 000 kr i månaden i 30 år med olika avkastning.

 

Avkastning för månadsspar på 5 000 kr vid olika avkastning

 

Diversifierning genom tre olika portföljer

Grundtanken när jag investerar är att åstadkomma hög avkastning över lång tid. För att åstadkomma detta utan att utsätta mig för en för stor risk så använder jag flera beprövade strategier. Mina strategier är baserade på forskning i finansiell ekonomi och har visat sig fungera över lång tid. De tre portföljerna är: enkla fondportföljen, enkla aktieportföljen och en aktiv portfölj. Alla dessa portföljer baserar sig på metoder som skapat avkastning på 15-20 % per år över långa tidsperioder. I mina portföljer där jag direktäger aktier, enkla aktieportföljen och aktiva portföljen, så avgör jag också aktieexponering genom att investera med konjunkturen. Tanken är att ha en tredjedel i varje portfölj, så att fysikerportföljen står på tre lika stora ben.

 

Enkla fondportföljen

Enkla fondportföljen är min variant på en enkel fondportfölj. Den enkla fondportföljen investerar i tre fonder: en global indexfond, en svensk indexfond och en obligationsfond. De flesta har hört att det bästa är att investera i indexfonder samt att investera i både aktier och räntor för att minimera riskerna. Denna portfölj gör detsamma men utnyttjar marknaders tröghet/momentum, där man varierar mellan aktier och räntor i tid istället för att alltid hålla dessa. Den är automatisk och kräver endast en översyn en gång per månad, gärna i samband med månadsinsättningen.

Enkla fondportföljen baserar sig på Gary Antonaccis investeringsstrategi Global tillgångsmomentum som han har skrivit om i boken "Dual momentum investing". Momentum innebär tröghet och är enligt Eugene Fama, nobelpristagare i ekonomi, det främsta som strider mot den effektiva marknadsteorin. Marknaders tröghet gör så att det som går upp... fortsätter att gå upp och det som går ner fortsätter att gå ner. Effekten finns i alla sorters tillgångar som t.ex. aktier, obligationer, guld och så vidare. Det är också ganska fundamentalt och något de flesta av oss känner till. Köpte man aktier under år 2000 eller år 2007 så gick dessa ner i 2-3 år efter det, tvärtom skedde under 2003 och 2009 då aktier gick upp i ett antal år. Dual momentum går ut att på bästa sätt utnyttja detta.

Dual momentum innebär att man kombinerar två sorters tröghetsmått: relativ momentum och absolut momentum. Relativ momentum innebär att man köper den marknad eller sektor som gått bäst de senaste 12 månaderna, t.ex. Sverige eller USA. Absolut momentum innebär att man köper endast en tillgång om den har gått bättre än den riskfria räntan de senaste 12 månaderna. Dual momentum innebär att man kombinerar dessa två, så man köper den marknad som gått bäst om den har gått bättre än den riskfria räntan de senaste 12 månaderna. Antonacci rekommenderar den enkla formen att växla mellan amerikanska aktier, icke-amerikanska aktier och obligationer, något han kallar Global tillgångsmomentum. För Sverige så har jag testat detsamma för en svensk indexfond, en global indexfond och obligationer. Det går då ut på att i slutet av varje månad jämföra en svensk indexfond och en global indexfond för att se vilken som gått bäst senaste 12 månaderna. De jämförs sedan mot den riskfria räntan. Man köper sedan den fond som gått bäst av dessa, om de gått sämre än den riskfria räntan så köps en obligationsfond. Man är alltid investerad med 100 % i den fond som gått bäst. Strategin har testats på amerikanska marknader och gett 17,43 % per år mot 8,85 % för globalindex under åren 1974-2013 och i Sverige har den gett 10,3 % per år mot 1,3 % för globalindex under åren 2001-2015. Största prisfallet är -28 % mot -57 % för SPP Sverige. Resultatet med SPP:s fonder är följande:

 

Enkla aktieportföljen

Enkla aktieportföljen har sin grund i forskning utförd av nobelpristagaren Eugene Fama. Han visade att trots att marknader bör vara effektiva så går värdeaktier (aktier med låga P/E och P/B tal) och aktier med momentum bättre än index. Det innebär alltså att billiga aktier och aktier vars aktiekurs gått upp mycket går historiskt bättre än index. Just detta används i den enkla aktieportföljen och där man helt enkelt köper börsens billigaste aktier som gått upp mest och sedan byter ut dessa varje år. Att endast köpa börsens 30 % billigaste aktier baserat på P/E har gett utvecklingen nedan för den svenska börsen baserat på Fama-French data.

I enkla aktieportföljen tas aktierna fram med hjälp av faktorn EV/EBIT (företagsvärde/rörelseresultet), vilket är en förbättrad variant av P/E-talet då det tar in företagets belåning i beräkningen. Det går helt enkelt ut på att köpa de 5-10 billigaste företagen på marknaden, behålla dem ett år och sedan byta ut dessa. Strategin är baserad på Tobias Carlisle's arbete som presenteras i boken "Deep value" där han visar att på den amerikanska börsen har de 5 % billigaste företagen under åren 1951-2013 gett en avkastning på 15,72 % per år jämfört med 8,32 % för index. Denna strategi är sedan vidareutvecklad av Tim du Toit som visade att om man köper de aktier som gått upp mest de senaste 12 månaderna av de 20 % billigaste aktierna enligt EV/EBIT så ökar det avkastningen med 6 % per år under åren 1999-2011. Mycket forskning har också visat på att det är extra bra att kombinera värde och momentum då dessa har en negativ korrelation, så de olika faktorerna går olika bra vid olika tidpunkter.

 

Aktiv portfölj

I min aktiva aktieportfölj så får jag göra egna beslut baserat på det jag läst och min egen analys. Jag har en aktiv portfölj för att utvecklas som investerare och eftersom det är riktigt kul att investera i aktier. Min aktiva strategi är helt enkelt att köpa billiga och bra bolag. Med billigt menas det att aktierna ska värderas lågt med avseende på deras vinster och resultat. Med bra menas det att bolagen ska vara stabila kvalitétsbolag. Det innebär stadiga vinster, kassaflöden och tillväxt. Helst ska de också ha en bra avkastning på eget kapital. Hela tanken är att hitta aktier som är lägre värderade än vad de bör vara och att bygga en portfölj som utnyttjar detta. För att ha både en diversifierad och koncentrerad portfölj så har jag ca 5-10 aktier beroende på läge. Portföljen är ett löpande projekt där jag gärna lär mig av stora investerare som Warren Buffett, Joel Greenblatt, Guy Spier, Geoff Gannon och så vidare. Min utmaning är att slå index, något som är en riktigt svår uppgift och riktigt intressant utmaning. Det gäller att vara aktiv och annorlunda samt att utnyttja de lägen som finns för att hitta billiga aktier. Mer om det hela i fliken om aktiv strategi.

 

Konjunkturstrategin

Den som har kollat på börsen de senaste 15 åren har kanske märkt att index knappt är över sin topp från IT-bubblan. Det innebär att det inte alltid är så bra att investera på börsen då man kanske inte får tillbaka pengarna på ett antal år. Däremot följer börsen ett mönster. Den toppar vid konjunkturtoppen och den bottnar nära konjunkturbotten. Detta är just vad konjunkturstrategin utnyttjar. Med hjälp av konjunkturinstitutets konjunkturbarometer så säljs aktier då denna har varit över 110 i tre månader. Därefter köps aktier då antingen konjunkturbarometern varit under 90 i tre månader eller om index har vänt (vilket mäts med att uppgången på 10 månader är positiv). För att säkerhetsställa att denna metod har fungerat bra så testades detta på Fama-French data för åren 1975-2013. Förlusterna minskades ordentligt och avkastningen ökade med 6 % för index. Det ökade också avkastningen för låga P/E-bolag markant. För 100 kr investerade 1975 blev till 650 000 kr med denna metod jämfört med 32 000 kr om de var investerade i index. För att inte riskera allt för mycket om modellen ger en felaktig signal så säljs och köps hälften av aktieinnehavet i aktieportföljerna.

Taggar (blogg): 
6 juni 2015

Re-branding av portföljerna

I och med att jag börjat blogga på TradeVenue och för att nå ut till en större målgrupp så tänkte jag döpa om mina portföljer då dessa har fått ganska investerarnördiga namn som knappt ens insatta förstår (någon trodde att jag höll på med trading i kvantitativa portföljen, inte okej). De nya namnen blir följande:

 

Enkla fondportföljen (Dual momentum portföljen)

Enkla aktieportföljen (Kvantitativa värdeportföljen)

Aktiva portföljen (Aktiva portföljen)

 

Att jag använder ordet "enkla" är just därför att de är otroligt enkla. Enkla fondportföljen behöver ses över en gång per månad, där man jämför vilken av de tre fonderna som gått bäst: SPP Global, SPP Sverige och SPP Penningmarknadsfond. Enkla aktieportföljen innebär endast att man vid varje insättning på börsen köper de aktier som gått upp mest av de 20 % lägst värderade enligt EV/EBIT (företagsvärde / rörelseresultat) och byter ut dessa en gång per år. De tar minimalt med tid och har visat att de slagit börsen sedan 1970-talet. Namnet för aktiva portföljen sparar jag som den är då det känns som namnet är fullständigt.

 

Detta är också en del i mitt förnyelseprojekt av bloggen. Jag håller på att skriva ihop längre introduktioner till varje portfölj och min aktiva strategi för att publicera under flikarna på bloggen. Tänkte kanske också sammanställa allt i en PDF som man kan ladda ner. Första inlägget: Fysikerportföljen kommer jag också publicera idag. 

Taggar (blogg): 
4 juni 2015

Värde plus momentum

En läsare uppmärksammade en serie inlägg av AlphaArchitect där de testar liknande strategier som jag har i min kvantitativa värdeportfölj. Jag själv brukar läsa på AlphaArchitect regelbundet då jag gillar deras strategier och analyser (det var de som refererade till Dual momentum och förordet till Dual momentum boken är skrivet av Wes Gray som driver Alpha Architect).

 

Det de testade i inlägget var att ta de lägst värderade 10 %-en efter EV/EBIT av alla bolag med marknadsvärde över 1,8 miljarder dollar. Sedan dela upp denna i två, med de som har högst momentum och de som har lägst momentum baserat på 12 månaders prisuppgång. Detta jämförs med den halva som är lägst värderad till EV/EBIT, alltså de 5 %-en lägst värderade bolagen efter EV/EBIT. Resultatet är följande (åren 1975-2013):

 

Källa: AlphaArchitect

 

Vi ser att en klart högre avkastning och Sharpe-kvot fås om vi tar den halvan där aktierna har högre momentum, något som observeras i liknande tester. Så det känns bra att denna tes stödjer tidigare resultat och det jag investerar efter. Tidigare har jag sett tester på just detta endast under åren 1999-2011, vilket är lite kort tid, men också sett andra tester med liknande mått under åren 1975-2013 som ovan.

 

I ett tidigare inlägg testar de också att kombinera värde och momentum genom en gemensam ranking, likt Magic Formula men där ROIC byts ut mot momentum. Denna presterar mindre bra och de kommer fram till att det är bättre att satsa på värde och momentum separat. De länkar också till två artiklar om detta som jag kollade igenom. Dessa båda säger att det är bra att kombinera värde- och momentum, ena med ett ranking system och ena med att helt enkelt kombinera två separata värde och momentumportföljer. Båda ger ett klart bättre resultat än varje faktor för sig. Frågan är bara om man ska ha 50 % i en värdeportfölj och 50 % i en momentumportfölj eller kombinera dessa i en och samma portfölj? AlphaArchitect kom fram till att det första alternativet var det bästa, men forskningen där är oklar och andra påstår att det andra är det bästa. Oavsett är det bra att kombinera av värde och momentum i portföljen och i deras analys så var det bäst att ta värdeaktierna och sedan de som har högst momentum av dessa, något också Tim du Toit kom fram till och jag använder.

 

Återigen så visas att värde och momentum är de anomaliteter som visar att effektiva marknadsteorin inte alltid fungerar och detta går att använda genom att investera i värde- och momentumaktier. Dessutom är dessa anomaliteter negativt korrelerade vilket gör att de går perfekt att kombinera. Om man nu ska kombinera det i en och samma portfölj så är metoden att först ta de lägst värderade aktierna och sedan ta de som har högst momentum att föredra.

 

På AlphaArchitect kom de fram till att de hellre investera i de värdeaktier med högst kvalitet, då dessa har gett lika bra avkastning som värde och momentum men med lägre volatilitet. Däremot är det ganska svårt att mäta kvalitet, vilket gör att deras metod är svår att åstadkomma i praktiken. Dessutom så såg jag inget bra resultat som visar att värde och kvalitet är negativt korrelerade och det känns snarare som att de inte är det. Därför så använder jag värde och momentum i min kvantitativa portfölj.

 

Däremot så är det nästan exakt som AlphaArchitects kvantitativa strategi som jag aktivt investerar efter. Jag letar bland de billigaste aktierna på börsen, oftast med hjälp av EV/EBIT, och väljer de som har störst potential att stiga i värde och är kvalitetsaktier (förutom VSS som är ett litet experiment). Denna strategi som de har kvantifierat är också lik den strategi som många kända värdeinvesterare har t.ex. Warren Buffett, Joel Greenblatt etc. I mina senaste böcker som jag läst om såna strategier är det också just det jag läst: hitta värde och kvalitet. Alltså hitta en koncentrerad portfölj av bra och billiga bolag. Så istället för att kvantifiera kvalitet så lägger jag det på mig att utföra detta, vilket känns både spännande och givande.

 

Så det roliga är att jag faktiskt använder mig av allt det som AlphaArchitect kom fram till men på ett lite annat sätt.

 

Läs mer:

http://blog.alphaarchitect.com/2014/10/07/our-quantitative-value-philoso...

http://blog.alphaarchitect.com/2015/05/07/combining-value-investing-mome...

http://blog.alphaarchitect.com/2015/03/26/the-best-way-to-combine-value-...

http://blog.alphaarchitect.com/2014/09/23/mixing-momentum-and-value-a-wi...

Taggar (blogg): 
3 juni 2015

Byta från sparkonto till aktier i dagsläget?

Det roliga med TradeVenue är att det känns mer som ett interaktivt forum här och man kan vara mer aktiv. Om man bloggar via en traditionell blogg så är det lätt att man istället börjar skriva långa inlägg och försöker att inte vara så aktiv. Senaste månaderna hade jag satt i system att skriva längre inlägg men inte lägga ut dem på min gamla blogg då det många gånger kan vara avskräckande med en blogg som lägger upp en massa inlägg. Jag har märkt att då blogginläggen blev färre och längre så fick jag mer läsare. Däremot vill man många gånger endast lufta en tanke och skapa en diskussion, något som känns att man verkligen kan göra här på TradeVenue. 

 

Dagens tanke kommer från en mail-konversation jag hade med en läsare. Denna satt med alla sina sparpengar på ett sparkonto och kände att det inte var rätt läge att köpa aktier i dagsläget. Själv så gjorde jag valet under förra året att gå 100 % in i aktier och i mina strategier i min långa portfölj. Däremot är jag mycket väl medveten om att mitt innehav kan minska med 30-50 %. Pratade med min pappa i helgen och sa detta samtidigt som han såg lite oförstående på mig. Min förhoppning är däremot att mina strategier gör så att jag inte kommer att förlora så mycket och snarare komma ut ur marknaden utan några större förluster från i dagsläget. Men att inte ta aktiva beslut i mina strategier är A-O, vilket gör att jag gärna tar risken att min portfölj minskar med 30 % än att jag gör något dumt och sätter in pengarna på ett sparkonto. 

 

Däremot så sa jag till läsaren att jag inte rekommenderar att sätta in alla pengar i dagsläget. Hade jag suttit i samma situation och inte investerat som jag gör så hade jag suttit på de mesta av pengarna på ett sparkonto och endast investerat en liten del i aktier. Detta då jag tror att det kommer ett läge då börsen är lägre värderad än i dagsläget. År 2002 stod börsen lika högt som än under 1996, under 2008 stod den lika högt som 2003. Så om börsen faller de närmaste 2-3 åren så kan vi mycket väl hitta ett billigare läge än idag. Själv tror jag på börstopp under 2016-2017, vilket kan innebära att vi ser att börsen kan handlas till 2012-2013 års värde, vilket är 20-30 % lägre än idag.

Vad tror ni? Kommer vi att kunna se en billigare börs än idag?

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 
2 juni 2015

Billigaste aktierna i juni

Jag tänkte framöver publicera en lista med de billigaste aktierna som finns på large och mid cap då jag ändå tar fram dessa för mina egna köp. Dessa tas fram utifrån min kvantitativa värdestrategi som går ut på att köpa de billigaste aktierna på marknaden utifrån EV/EBIT (företagsvärde/rörelseresultat), vilket är en förbättrad variant av P/E-talet då det tar in företagets belåning i beräkningen. Det går helt enkelt ut på att köpa de 5-10 billigaste företagen på marknaden, behålla dem ett år och sedan byta ut dem. Strategin är baserad på Tobias Carlisle's arbete som presenteras i boken "Deep value" där han visar att på den amerikanska börsen har de 5 % billigaste företagen under åren 1951-2013 gett en avkastning på 15,72 % per år jämfört med 8,32 % för index. Denna strategi är sedan vidareutvecklad av Tim du Toit som visade att om man köper de aktier som gått upp mest de senaste 12 månaderna av de 20 % billigaste aktierna enligt EV/EBIT så ökar det avkastningen med 6 % per år under åren 1999-2011. Läsa mer om kvantportföljen och min kvantitativa investeringsstrategi här.

 

Dessa är aktierna från den 25:e maj 2015:

De tio billigaste bolagen efter EV/EBIT (i ordning):

  1. Medivir
  2. Lucara Diamond
  3. Tethys Oil
  4. B&B Tools
  5. JM
  6. Nolato
  7. MTG
  8. Unibet
  9. Gunnebo
  10. Proffice

 

De tio bolag som gått upp mest på ett år av de 20 % billigaste bolagen efter EV/EBIT:

  1. Unibet
  2. Transcom WorldWide
  3. Nolato
  4. Peab
  5. Lucara Diamond
  6. Tele2
  7. Duni
  8. ABB
  9. Skanska
  10. Gunnebo

Någon ni vill köpa? Har själv kollat på flera av dessa samt har några i portföljen.

Taggar (forum): 
Taggar (blogg): 
1 juni 2015

Placeraportföljen

Placera publicerar varje månad sin marknadssyn och de fonder de anser känns köpvärda. Jag kollade lite i deras historik och såg att de hade ganska bra allokering mellan räntor och aktier det senaste året. Deras strategi är ganska lik den som många investerare och förvaltare har, att aktivt läsa av marknaden och placera pengarna där man tror är bäst den närmaste tiden. Det är också en metod som de flesta nya sparare på börsen har. Själv funderade jag också på att använda denna metod ett tag, också då det är en metod som t.ex. Graham förespråkade att man bör använda. Det är ett ganska attraktivt sätt att investera, får en att fundera över marknadsläget och försöka vinna över marknader. Däremot efter mycket läsning så insåg jag de mänskliga bristerna och valde att automatisera processen för att exkludera aktiva beslut. Efter att ha sökt igenom en massa olika strategier kom jag fram till de två jag valt att använda: konjunkturstrategin och dual momentum. Dessa två skiftar en tredjedel var av min portfölj mellan räntor och aktier medan en tredjedel alltid är investerad. Det innebär att min portfölj kommer att variera att vara investerad i aktier och räntor, likt vanliga investerarportföljer men på ett automatiserat sätt.

Därför vill jag nu skapa en utmaning mot min egna portfölj. Därför skapar jag nu Placeraportföljen där jag kommer följa redaktionen på Placera slaviskt och de får äran att förvalta 1000 kr åt mig. Det är ett sätt att se hur bra Placera är på sina rekommendationer samt hur bra min automatiserade allokering mellan räntor och aktier står mot en traditionell aktiv allokering. Den blir också på så sätt en utmanare till min Dual momentum-portfölj som jag har på Shareville:

https://www.shareville.se/profiles/investerarfysikern/portfolios/66338/y...

Principen är att först kolla Placeras marknadssyn, sedan investera i de fonder som rekommenderas i Placeras fondrekommendationer. Detta uppdateras vid varje månadsslut. Så nu är det upp till bevis: människa mot maskin. Vem vinner?

Läs gärna deras senaste marknadssyn:

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2015/06/01/dra-ner-risken-in...

och Fondrekommendationer:

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2015/06/01/kopvarda-aktier-i...

I dagsläget så är fördelningen:

50 % SPP Global

50 % Spiltan Räntefond

(Inget investerat i råvaror då det ej går att köpa för 50 kr)

Vad tror ni kommer att gå bäst? Aktiv placering utifrån Placeras råd eller att ha en automatiserad allokeringsstrategi?

Taggar (blogg): 
31 maj 2015

Månadsrappot maj

Maj började med ett stort kursras som sedan har återhämtat sig. Utöver det så var det också första månaden som jag hade dual momentum reglerna för indexportföljen istället för mina konjunkturregler som jag har för resten av innehavet.

 

Fysikerportföljen gick upp med 1,32 % vilket gör att den har totalt gått upp med 16,5 % och slog SIX30 Return index som gått upp med 16,06 %, se graf.

 

 

Totalt så har det egna kapitalet i Fysikerportföljen i år växt med 58 % efter insättningar. Utvecklingen sedan starten förra årskiftet ser ut såhär:

 

 

Jag gjorde lite omfördelningar i innehavet samt i och med min insättning så att innehavet är i stort sett jämt fördelat mellan mina tre underportföljer. Jag ska framöver försöka eftersträva att jag har ca 1/3 i varje portfölj för att fördela risken och innehavet på olika strategier. Fördelningen i dagsläget:

 

 

 

Min indexportföljen som nu är 100 % investerad i SPP Global på grund av Dual momentum reglerna är denna månad upp 1,75 %. Sedan start är den upp nästan 40 %, något som man inte kunde ana i början av förra året då många tyckte börsen var högt värderad. 

 

 

Min aktiva portfölj är upp 1,55 % denna månad och totalt 16,87 % mot 8 % för index sedan starten i februari. 

 

 

Jag ökade i alla mina kärninnehav i månadens insättning och sålde två av de aktier som inte utgjorde så stor del av min portfölj så att jag max har tio bolag, då jag kände fler än tio aktier var det svårt att hålla koll på. Efter omplaceringen ser innehavet ut såhär:

 

 

Kvantitativa portföljen är upp 0,64 % denna månad och totalt  11,07 % sedan start. 

 

 

Jag utförde mina månadsinköp denna månad och köpte aktier som är redovisade här:

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1S0XEw4l8aaFRKCw6VWGTc3_g6BY2DR1c...

 

Det har mest varit en ganska lugn månad på börsen. Inte så mycket har hänt, det var en dipp under april-maj men som nu verkar vara återhämtad. Vi står fortfarande lägre än toppnoteringarna i april och vi får se vad som händer framöver. 

Taggar (blogg): 
31 maj 2015

Månadsinköp i kvantportföljen

Jag har tre portföljer, min dual momentum-portfölj som jag skrev om innan, min aktiva portfölj som jag skriver mest om och min kvantportfölj. Varje månad så sätter jag in pengar i alla dessa tre portföljer som baserar sig på tre olika strategier. Tänkte redovisa mina inköp i min kvantportfölj. 

Kvantportföljen är baserad på en helt mekanisk strategi (jag har valt att förkorta till kvantportfölj från kvantitativ värdeportfölj för att det är lättare att uttala plus att det känns passande då jag är kvantfysiker). Att köpa kvantitativt innebär att man endast köper beroende på kvantiteter, mått, t.ex. P/E eller P/B. Min strategi bygger på två grundstenar: att uttnyttja de beprövade marknadsanomaliteterna värde och tröghet/momentum. Det bästa beprövade värdemåttet är EV/EBIT som är Enterprise value delat med EBIT = rörelseresultat. Det är en förbättrad variant av P/E-talet som också tar med hela företagets belåning i beräkningen. Metoden går ut på att sortera ut de 20 % aktier på large och mid cap som är lägst värderade på EV/EBIT, sedan sortera ut de aktier som gått upp mest. Varje månad köper jag de 5 aktier som gått upp mest. 

Månadens inköp är dessa (de aktier på large + mid cap som är bland de 20 % lägst värderade baserat på EV/EBIT och gått upp mest på 1 år):

Lucara Diamond

Peab

Nolato

Unibet

Transcom WorldWide

All aktiedata togs från Börsdata. 

Alla mina inköpt hittills redovisas i detta excel-dokument:

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1S0XEw4l8aaFRKCw6VWGTc3_g6BY2DR1c...

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (100)
Oct (2)

Taggar