Investerarfysikern
Likes
730
Antal inlägg
1281
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
4 dagar

Läsarfråga: Regler för net-nets portföljen?

Under första halvan av 2016 djupdykte jag i net-nets och hur man ska investera i dessa. Läste på en hel del via bloggar och böcker och gick själv igenom ett 30-tal net-nets. Det gjorde att jag skapade en avancerad checklista (se här) och dök ner i bolagen för att se vilka som skulle platsa i min portfölj. Jag insåg ganska snabbt att net-nets är ordentliga soggiga fimpar och inget jag kände jag ville spendera mycket av min fritid att gå igenom (alltså läsa om bolag som håller på att gå i konkurs etc). Istället valde jag att en gång per år gå igenom ett antal och köpa in.

Nyligen fick jag en läsarfråga om just mina regler till net-nets-portföljen utifrån mitt senaste inköp. Insåg att jag inte var helt tydlig med mina uppdaterade kriterier. Utifrån den checklista som jag ursprungligen hade gjorde jag en uppföljning om vad som hade fungerat det senaste året. Nästan hälften av alla net-nets var bortrensade innan jag ens kom till checklistan, då de var kinesiska bolag, prospekteringsbolag eller liknande. Rensat för dessa bolag var det på få andra punkter som bolag skiljde sig på i checklistan. Det var i stort sett på NCAV, F-score, belåningsgrad och insiderägande.

Nedan visas listan med alla net-nets jag gick igenom sorterat på avkastning efterföljande år. Min analys var i stort sett att se vad som korrelerat mest med avkastningen, där kategorierna är NCAV, F-score, belångsgrad och insiderägande.

För att göra analysen delades de olika delarna upp på vardera kategori. Halvan med lägst pris mot NCAV gav 63 % avkastning mot 1 % med halvan med högst NCAV. Halvan med högst F-score fick 55 % avkastning mot 9 % för de med lägst. Halvan med lägst belåning fick 21 % avkastning mot 43 % för de med högst. Halvan med högst insiderägande fick 21 % avkastning mot 16 % med de med lägst.

Som syns gav lågt pris mot NCAV och högt F-score tydligt högre avkastning. Insider var på ett ut. Belåningsgrad visade på bättre resultat för högre belåningsgrad, tvärtemot vad andra kommenterat innan. Däremot påverkas resultaten för belåningsgrad mycket av Bri-Chem och Beazer Homes, så de kan inte kännas helt tillförlitliga. I övrigt dubbelkollade jag övriga checklistan för de som gått bäst mot de som gått sämst och såg inga andra kriterier som visade sig sticka ut. Två av de bolag som gått bäst var faktiskt inblandade i bedrägeri för 10 år sedan.

Nu var urvalet litet men tyckte ändå att det var intressant att gå igenom efter att ha lagt en del tid på att kolla upp 18 net-nets i detalj. Det bekräftar i alla fall min tes om att djupa analyser i bolag inte oftast ger mycket mervärde, utan snarare är det några få huvudregler som levererar avkastning. Det är också något som bland annat grundaren till net-net strategin, Benjamin Graham, sa i slutet av sitt liv.

Tillbaka till frågan; Vad är då mina regler? Helt enkelt; Välj bort alla bolag som inte är riktiga net-nets, alltså kinesiska bolag, prospekteringsbolag, läkemedelsbolag, investmentbolag och de utan försäljning. Gå igenom resten och välj de med lågt pris mot NCAV och bra F-score. Köp och håll i ett år och utvärdera sen. Tips på bra verktyg är Screener.co och Quant-investing.com där jag föredrar den första för net-nets men den är också mer komplicerad.

Det kan vara bra att vara lite aktiv ändå och bevaka bolagsnyheter, speciellt när situationer händer så som att de avnoteras. Jag är nu fast med ett bolag som är noterat på OTC Pinksheet som inte verkar vara värt mycket att sälja. Ett annat bolag verkar gå i konkurs. Det gör det svårare att vara helt kvantitativ och kräver merarbete där man måste läsa på.

Taggar (blogg): 
30 september

Investera i aktier är statistik

Jag skrev tidigare ett inlägg om det svåra med att investera kvantitativt där jag pekade ut att det kan hända att man köper en aktie som man inte gillar och som går ner mycket. Fick flera kommentarer på det inlägget och mycket fokuserade just på att få bort enstaka förlorare genom specifika regler samt att man undviker just kvantitativa strategier då man köper vissa dåliga bolag. Vill kommentera att 1. aktiekursras är inte begränsat till en kvantitativ portfölj, 2. mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning, och 3. att investera i aktier är att agera på statistik. 

 

1. Aktiekursras är inte begränsat till en kvantitativ portfölj

Mitt tidigare inlägg skulle likväl ha hetat "Det svåra med att investera aktivt" då ett ras i en aktie kan hända vilken aktie som helst. Jag har dels här på bloggen kommenterat flertal exempel på ras i aktier. Speciellt ras i aktier som av alla ses som självklara inköp och innehav och där det kan ske snabbt. 

 

Senaste månaden har t.ex. de populära aktierna G5 Entertainment och NetEnt gått ner med -20 %. Catena Media har också gått ner med -30 % och Volati och Cloetta likaså. Alla bolag som anses hålla hög kvalité och som skrevs som ofta nämns som mest på bloggar och sociala medier när de peakade. För två år sen var det bolag som Betsson och Kindred Group som var på tapeten och de föll med -50 respektive -30 % under 2016. Var på ett Aktiespararna möte där de varmt rekommenderades strax före årsskiftet 2015 med motiveringen att det var säkra kort eftersom spelbranschen inte påverkas av konjunkturen. 

 

Samtidigt i USA började 2016 med att bjuda på en nedgång på 20-40 % i teknikfavoriterna Amazon, Netflix och Tesla, alla bland de hetaste aktierna under 2015. Två andra "självklara" kvalitetsbolag här på hemmaplan under 2015 var H&M och Novo Nordisk, två av Nordens största bolag som båda gick ner med -40 % som mest efterföljande 1-2 år. 

 

Så aktiekursras är något alla aktieinvesterare utsätts för, kvantitativa som de som utför aktiv analys. Flera av bolagen ovan var just gillade av stora delar av investerarcommunityt. 

 

2. Mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning

Tro mig. Jag har läst otaliga studier, studerat bolag och försökt få till mer komplicerade regler. Jag har under loppet av några år gått igenom en hel del bolag där jag köpt/sålt totalt ca 50 bolag med mer komplicerade regler med en kvantitativ strategi i grund (se mina tidigare aktiva inköp här (sålda + net-nets)). Utöver dessa bolag har jag gått igenom minst lika många till som inte köpts. Till min hjälp har jag haft olika checklistor som är skapade efter hundratals timmar att läst på olika värdeinvesteringskoncept.

 

Min slutsats var att när det kommer till dessa aktier ger mer komplicerade inte oftast bättre avkastning. Jag har försökt att gå igenom olika F-score, Z-score, M-score och så vidare för det. Jag testade det på Börsdatas databas och det kan vara ganska blandat om det gick att få högre avkastning eller inte. Nyligen testade jag också att se om det går att få bättre resultat på en direktavkastningsstrategi genom att kombinera det med ett krav på P/E <15 (nej, det gick inte). Jag analyserade en 20 net-nets med komplicerad checklista och fick att endast två faktorer korrelerade med avkastningen ett år efteråt (mer om det i ett kommande inlägg). Så nej, mer komplicerade regler ger oftast inte högre avkastning. 

 

Sen givetvis så finns det exempel på där det kan förbättra något. Som jag och andra sett har t.ex. EV/EBIT och net-nets fått bättre resultat med F-score eller momentum. Men skillnaden kan vara många gånger marginell. Självklart kommer jag fortsatt se över vettiga kriterier att applicera för att få upp avkastningen framöver, jakten är inte slut än.

 

3. Att investera i aktier är statistik

Att investera i aktier är att gå på statisk. Mitt syfte med det tidigare inlägget är att man får acceptera att aktier går ner ibland. Se nedan där avkastningen visas för alla aktier i portföljen sedan början av maj:

 

 

Som syns är det mer än hälften som gått ner. Hur är avkastningen under samma period? Se nedan:

 

 

Så även om majoriteten av aktierna är ner har aktieportföljen slagit index med nästan 8 %. Det är mycket på grund av att de som gått bra har gått klart bättre än de som gått dåligt. Endast ca en femtedel av alla aktier bidrar till den bra avkastningen. Det är mycket i linje med vad en studie som jag kommenterat här på bloggen tidigare säger: 4 % av alla aktier driver avkastningen. Tur nog är det mer än 4 % för en kvantitativ strategi.

 

Och slutligen: Ser ni i grafen ovan hur mycket portföljen drabbades av nedgången på -35 % i Fingerprint senaste månaden?

Taggar (blogg): 
28 september

Det svåra med att investera kvantitativt

Det är inte helt lätt att investera kvantitativt. Speciellt när det gäller en strategi där man investerar i billiga bolag i förhållande till vinsten, t.ex. EV/EBIT. Jag balanserade om min portfölj i EV/EBIT vid månadsskiftet (se nuvarande innehaven här) och vi har sett ungefär en månads utveckling sen dess.

 

Det som jag menar med det svåra att investera kvantitativt är att det kan komma negativa nyheter, speciellt när bolags handlas på tillfälligt höga vinster. Det hände i Fingerprint som köptes in i portföljen vid månadsskiftet:

 

 

Under senaste månaden har aktien gått ner med -35 %. Det kan göra det svårt att investera i dessa typer av strategier, speciellt om man själv inte riktigt skulle investera i bolaget aktivt. Jag uttryckte det på Twitter i samband med nyheten:

 

 

Det är som sagt det svåra med att investera kvantitativt. Tur nog hade jag två andra bolag som gått riktigt bra i portföljen, SAS och Mycronic, som båda är upp med 30-50 %. Så portföljen har gått bra ändå. Jag har i alla fall lärt mig att om man ska köra kvantitativt ska man inte ta några aktiva beslut och agera på dessa. Visst kan man ha rätt, men många gånger väljer man bort just de aktier som kan gå riktigt bra, något jag observerat i de flesta fallen. Man får helt enkelt acceptera att vissa aktier kommer gå riktigt dåligt. Nu får vi se vad Fingerprint kommer att ge tills nästa omviktning. 

Taggar (blogg): 
18 september

Statistik, börsen och FAN

Allt kan hända på börsen, vilket gör att det är en ganska rolig plats att bevaka och studera. Men det är också ett riktigt bra exempel på statistik och sannolikheter. Då jag är en datadriven investerare går jag mycket på historisk statistik och sannolikheter. Oftast visar det på att man bör vara investerad i billiga bolag och undvika dyra bolag. Det har också gjort att jag under åren haft en allmän skepticism till dyra bolag, något jag kommenterat här på bloggen och Twitter.

 

Två sådana bolag som jag var skeptisk mot under 2015 var H&M och Novo Nordisk. De var båda Sveriges och Danmarks största börsbolag och värderades till P/E runt 30. Själv tyckte jag inte att deras tillväxt var så hög att den motiverade en sådan värdering, utan de båda var under ökande konkurrenstryck och avtagande tillväxt. De skulle säkert gå bra och växa framöver, men för att en investering ska gå bra behöver man betala rätt pris. Som syns nedan har båda aktierna gått ner med ca -40 % som mest senaste två åren och värderas nu till närmare P/E 20, vilket är ett mer motiverat pris (Novo Nordisk har gått upp lite från sin bottennotering i våras).

 

Graf från Börslabbets trendverktyg via TradeView

 

Men som alltid med statistik och värderingar finns det lägen då man har rätt och lägen då man har fel. Något jag har haft fel om är FANG-aktierna, eller snarare FAN, vilka är Facebook, Amazon och Netflix (se mitt inlägg). Också kända värdeinvesterare som Mohnish Pabrai kallade FANG en bubbla och la upp följande videoklipp. Det var i början av 2016 och FAN har gett en avkastning på mellan 45-65 % sedan dess, se nedan.

 

Graf från Börslabbets trendverktyg via TradeView

 

De har lyckats leverera riktigt bra förbättrade resultat, vilket också fått ner deras värderingar. Trots det är värderingarna fortfarande astronomiska. Facebook värderas till P/E 38, Amazon till P/E 250 och Netflix till P/E 220. Facebook är det enda bolaget som värderas någorlunda okej och förväntas värderas kring P/E 30 i år.

 

För att kolla förväntad tillväxt till dagens pris har GuruFocus en bra räknare för att räkna baklänges på implicerad tillväxt utifrån DCF (diskonterade kassaflöden). För Facebook är den implicerade tillväxten 24 % per år kommande 10 åren. Om Facebook växer så mycket kommer de ha en vinst på 112 miljarder USD, eller mer än dubbelt så mycket som Apple har idag.

 

Netflix förväntas växa sin vinst med 50 % per år, eller totalt 58 gånger kommande 10 åren. Det skulle innebära att de tjänar lika som Google eller Microsoft gör idag. De har haft hög tillväxt hittills, men senaste tio åren är den 25 % i omsättning och 10 % per år i vinst. Det innebär att de måste dubbla den tillväxt de haft i omsättning senaste 10 åren men i vinst.

 

Amazon har också liknande förväntningar på en tillväxt på 50 % per år. Det skulle innebära att de om 10 år tjänar motsvarande tre Apple idag eller motsvarande vinsterna för de fem bolag med högst vinster på USA-börsen idag. Om de gör det och blir det bolag med mest omsättning i världen behöver de marginaler på 20-30 % (mot de marginaler de har på 1-2 % i dagsläget). En ganska svår uppgift.

 

Vi kan fortsatt se FAN gå upp framöver, men utifrån statistiken så finns det anledning till att vara skeptiskt till att de lyckas leverera enligt förväntningarna framöver. Men som Keynes sa "markets can stay irrational longer than you can stay solvent" gör jag inga satsningar på varken upp eller ner, utan håller mig borta. Vi får se vad som händer i nästa björnmarknad, hittills har datadrivna investerare haft fel om dessa bolag. Kanske är det annorlunda denna gång?

Taggar (blogg): 
13 september

Test av value composite-kriterier

I och med lanseringen av Börslabbet testade jag ett flertal olika kriterier för Value composite, något som varit en aktiv debatt här på bloggen tidigare i år. Till grund för studien låg Börsdatas databas som de snällt delat med sig för att kunna göra studier på. Det har kommit flera olika bud från andra sidan Atlanten om vad för kriterier man behöver ha och jag var nyfiken på att testa det här i Sverige. Det hela slutade med min studie "Vad fungerar på Stockholmsbörsen" som återfinns på Börslabbet. Jag vill skriva lite om de slutsatser jag gjorde utifrån denna studie här på bloggen och de uppdateringar jag gjort i min Value composite/Sammansatt värde screening.

 

Det hela började med att OSAM (som utvecklat Value composite) gjort ett antal studier och kommit fram till att använda Shareholders yield och ta bort P/B, något jag skrev om i detta inlägg. Inlägget skapade ett stort intresse och är det mest kommenterade inlägget här på bloggen med nästan 80 kommentarer. Det gjorde att jag valde att testa de teser som kom upp i inlägget, men också andra frågeställningar jag funderat på. Detta testades:

  • Shareholders yield eller direktavkastning?
  • Med eller utan P/B? 
  • Enstaka perioder eller sammansatt momentum?
  • Med eller utan F-score?

 

Detta var resultaten med kommentarer:

 

Shareholders yield eller direktavkastning?

Direktavkastning visade sig ge högre avkastning förvånande nog. Den anledning jag kommer på är att det är på grund av att vi inte har återköp på samma sätt som i USA. Innan införandet av återköp där gav direktavkastning samma premie som shareholders yield. Ännu har vi inte sett företag gå över till återköp här i Sverige, så direktavkastning visade sig vara ett bättre mått. Det visade sig till och med vara så bra mått att jag skapade en strategi utifrån endast direktavkastning; trending dividend, till Börslabbet.

 

Med eller utan P/B? 

Med P/B visade sig fungera bättre än utan. Skillnaden var inte så stor men anledningen är nog densamma som med Shareholders yield. Anledningen till att OSAM tog bort P/B var just återköpen, då det förvrider P/B för amerikanska företag. Då vi inte har återköp här i Sverige är P/B fortfarande ett okej mått att inkludera i Value composite.

 

Enstaka perioder eller sammansatt momentum?

Sammansatt momentum gav bäst resultat och kontinuerligt bra resultat. Enstaka perioder kunde ibland ge bättre resultat, men ändrade man en parameter skiftade det mycket. Detsamma som med enstaka nyckeltal, de kunde ibland ge bättre resultat, men sammansatt momentum och sammansatt värde ger kontinuerligt bra resultat. Då de ger kontinuerligt bra resultat är de tryggast att använda för kontinuerligt bra avkastning framöver.

 

Med eller utan F-score?

Också detta gav förvånande resultat. Med F-score gav lägre avkastning än utan. Det kan troligtvis bero på att man går från de allmänt billigaste bolagen till att hitta de mindre billiga bolagen med bra underliggande kvalitet. Allmänt har alla Value composite bolag bra F-score, så nyttan minskar med F-score måttet då de med sämst F-score är redan bortsållade. Det visar sig att det är viktigare att sortera på billighet än att sortera på de med högst F-score när alla bolag ändå har bra F-score.

 

Sammanfattning

Studien gav slutsatsen att det är bäst att ha value composite med P/B och direktavkastning istället för Shareholders yield. Sammansatt momentum används också i de trendande portföljerna. Alla de olika strategierna finns att tillgå för de som är medlemmar på Börslabbet och mina egna portföljer kommer också att uppdateras utifrån dessa kriterier. Det är intressant att se att det mesta som fungerar i USA fungerar bra här också, men man får justera något för skillnaderna på de olika börserna.

Taggar (blogg): 
6 september

Tvåårsjubileum för kvantitativa portföljerna

Vid månadsskiftet firade mina fyra svenska kvantitativa portföljer två och de har nu representerat mitt svenska kvantitativa sparande sen dess. Portföljerna har i stort sett varit liknande sedan start med fyra portföljer á 10 aktier i varje där vardera portfölj uppdateras en gång per kvartal (innehaven behålls i ett år). Enda stora skillnaden var att jag hade en Magic formula-portfölj som jag tagit bort. Men anledningen till det var att den i stort sett gav liknande avkastning som de andra fyra, vilket kändes överflödigt. Jag verkade också ha tur med tajmingen för Magic formula-portföljen, då en bevakningsportfölj skapades samtidigt och gett en negativ avkastning på -8 % i år.

 

Avkastningen för de fyra portföljerna sedan start är följande:

 

 

Totalt har de gett 51 % i avkastning, vilket ska jämföras med 18,4 % i avkastning för index. Det betyder en årlig avkastning på runt 23 % per år. Det var främst första året de gick klart bättre än index. Senaste året har de gett en avkastning på 14 % mot 11,9 % för index.

 

De individuella portföljerna har gett följande avkastning:

 

Trendande värde

 

Trendande EV/EBIT

 

EV/EBIT

 

Sammansatt värde

 

Som syns ovan skiftar avkastningen markant för de olika portföljerna under olika perioder och totalt under perioden. EV/EBIT har fungerat bra med momentum, medan sammansatt värde gick bättre än trendande värde. Det visar vikten av att det kan vara bra att blanda flera olika strategier så som här. Kollar man i den sammanslagna rapporten längst upp är avkastningen också mer jämn och bättre under åren. Sämsta portföljen har endast gett 3 % avkastning senaste året men de har ändå alla slagit index tillsammans.

 

Nu har vi sett ett år där portföljerna gått klart bättre än index, ett år som gått något bättre än index. Vi får se om nästa år är det år då de går sämre än index, för det händer emellanåt också (var 3-5:e år). Oavsett har de visat att med enkla regler går det att få bra avkastning. För den som vill lära sig mer och komma igång själv att investera efter kvantitativa strategier har jag startat en tjänst för det, Börslabbet

Taggar (blogg): 
22 augusti

Slår enskilda aktier räntepapper?

En ny studie som publicerades i år som heter "Do Stocks Outperform Treasury Bills?" tyckte jag är intressant att tipsa bloggens läsare om. Själv fick jag nys om studien genom att lyssna på Meb Fabers podcast i ett avsnitt med fokus på de billigaste länderna i dagsläget. Kan rekommendera på att lyssna på avsnittet, då de tar upp intressanta teman som är dagsaktuella på börsen. 

 

Artikeln handlar om ifall enskilda aktier slår räntepapper. Alltså; lönar det sig i snitt att investera i en enskild aktie jämfört med att investera i räntepapper? Resultatet var slående och här är sammanfattningen av artikeln (finns också sammanfattad i denna artikel):

Fifty eight percent of CRSP common stocks have lifetime holding period returns less than those on one-month Treasuries. The modal lifetime return is -100%. When stated in terms of lifetime dollar wealth creation, the entire net gain in the U.S. stock market since 1926 is attributable to the best-performing four percent of listed stocks, as the other ninety six percent collectively matched one-month Treasury bills. These results highlight the important role of positive skewness in the cross-sectional distribution of stock returns. The skewness arises both because monthly returns are positively skewed and because compounding returns induces skewness. The results help to explain why active strategies, which tend to be poorly diversified, most often underperform.

 

Alltså, 58 % av alla aktier hade under sin livstid en avkastning lägre än enmånads räntepapper. Sedan 1926 har hela avkastningen av USAs börs varit på grund av de bästa 4 procenten av aktierna, medan de andra 96 procenten gav en avkastning likt enmånads räntepapper.

 

Det är ganska slående resultat ändå, något som är viktigt att komma ihåg som aktiv investerare och som skribenten påpekar gett upphov till varför de flesta aktiva investerarna underpresterar börsen. Då endast 4 % av aktierna ger nästan all aktieavkastning innebär det att man ska ha riktigt tur med att välja rätt aktier. Dessutom, i och med beteendemässiga mönster, tenderar investerare sälja vinnarna och behålla förlorarna, vilket gör att nästan inga behåller dessa 4 %.

 

Som jag ofta skrivit på denna blogg tidigare är aktiv stock-picking riktigt svårt, varför de flesta passar bättre att investera efter enkla metoder, antingen genom index eller genom kvantitativa strategier som jag skriver om här på bloggen och Börslabbet. Som exempel har min Shareville-portfölj slagit alla aktiva svenska fonder och är i topp 10 % av Sharevilles portföljer. Portföljen tog mig en timme att skapa och har sen dess legat orörd. Men det är en hel del efterforskningar bakom portföljen, och det är en av de stora anledningarna till att jag också skapade Börslabbet, för att hjälpa andra investera kvantitativt.

 

Men som artikeln också visar; man kan göra bättre och man lyckas riktigt bra om man väljer de 4 procenten av aktierna som driver börsen. Men oddsen är emot en och man kan resonera på samma sätt om man spelar på lotto. Trots allt så är det kapital man vill ska växa för framtida konsumtion, som man helst gärna inte spelar bort.

Taggar (blogg): 
25 juli

Mean reversion-case: Kina och solcellsbolag

I våras skrev jag en del om olika mean reversion-case, bland annat tillväxtmarknader varit ett hett ämne. De har gått fortsatt bra i år och fått upp momentum och det finns också en hel del intressanta makrocase med dessa.

 

Kina är ett av dessa case och efter lyssnat lite på podcast fick jag upp förnyat intresse av Kina. Kina är ett blandat land där de drabbades av en mini-bubbla för några år sedan, men har allmänt inte gett hög avkastning. Kinas ekonomi är världens näst största och deras börs, också världens näst största, har länge inte varit helt öppen för yttre investerare. Nu öppnar börsen där upp sig något mer och senast så ska de inkluderas i MSCI index.

 

Samtidigt som Kina är ett intressant case framöver så dras de också med en hög skuldsättning. Många misstänker att framtida kriser kan komma att bli där och det finns anledningar till att vara skeptiskt mot landet. Dessutom, hög BNP-tillväxt är inte synonymt med hög tillväxt på den lokala börsen. Men med tanke på att deras börs är en av de billigaste börserna i världen med P/E 7 och P/B 1, de ska inkluderas i MSCI index och att börsen har stark momentum finns det mycket som talar för deras börs framöver.

 

Problemet med Kina är däremot att få rätt exponering. Det är komplicerat med deras olika klassifikationer av olika aktier, speciellt också hur det nu blir med de i Hong Kong och de i fastlands-Kina. Har kollat lite på ETF:erna GXC, MCHI som verkar mer exponerade mot Hong Kong, medan ETF:erna KBA har mot fastlandet och CN har bred exponering mot fastlandet och Hong Kong. Det är lite av en djungel och den insatta läsaren får gärna kommentera på hur man kan få bra Kina-exponering.

 

Det andra caset är solceller via ETF:en TAN. Har skrivit om det tidigare i år men avvaktade eftersom sektorn fortsatte nedåt. Nu har den brutit MA200 och börjat få positivt momentum, varpå det kan bli intressant att ta en position. Solceller har nu blivit så pass billiga att de kan ordentligt konkurrera med fossila bränslen, trots lägre energipriser, vilket kan vara en bra framtidsbransch. Värderingen är lite blandad och kände att den inte riktigt övertygade mig för att ta position. Men blir det ett allmänt uppsving i branschen kan det hjälpa. Nu återstår att se om denna uppgång är robust eller om det bara är en temporär uppgång.

 

Jag valde att ta en liten position i ETF:en KBA (aktier i fastlandet Kina) i min mer spekulativa "lekportfölj" på grund av deras inkludering i MSCI och på grund av att den fått upp momentum. Det ska bli intressant att se hur det utvecklar sig. I övrigt ökade jag också nyligen i GVAL som investerar i billiga länder, något jag tror kan gå fortsatt bra framöver då de har den gyllene kombinationen av värde med momentum (i dagsläget upp 32 % senaste året). 

 

EDIT: Fick tips om ETF:en ASHR, som kan vara bättre än KBA för Kina-exponering. Skiljer lite i index och hur de följer index, vilket gjort att ASHR har haft bättre utveckling än KBA. Har haft svårt att se vilken som är bäst, då det är mycket som talar för och emot båda.

Taggar (blogg): 
15 juli

Net-netsportföljen firar 1 år

Min amerikanska net-netsportfölj fyllde ett år vid halvårsskiftet. Den har gått riktigt bra sedan start och slagit det amerikanska indexet S&P500 med närmare 30 % då den är upp 46 % mot 15,5 % för S&P500, se graf nedan:

 

 

Denna portfölj bygger på Benjamin Grahams gamla princip i att investera i aktier under sitt likvidationsvärde, NCAV = Net Current Asset Value. Warren Buffet började sin karriär i att investera i dessa aktier men fick allteftersom gå vidare till att investera på annat sätt, då de är för illikvida. Han kallar de soggiga fimpar, något jag också insåg ganska snabbt efter analyserat flera förra året och fungerar oftast bäst att köpas in i kvantitet och ligga i portföljen.

 

Portföljen uppdaterades nu i maj och jag har insett att det fungerar bra att gå på rabatt mot NCAV och okej F-score över 3 (alltså undviker de med låg F-score på 1-3 vilket oftast är bolag som inte bör räknas som net-nets). De bäst presterande net-netsen är oftast de som handlas under 60 % mot NCAV. Det finns många aktiva investerare som diskuterar och handlar net-nets med extra analys, men ser inte mervärdet i den aktiva analysen då jag sett många som valt bort de aktier som ofta drivit avkastningen. Net-nets är oftast soggiga fimpar, så i många fall blir det lätt att bli avskräckt.

 

Trots allt kan det vara vettigt att gå igenom net-nets och lägga lite extra tid. Det är mer tidskrävande än just en vanlig kvantitativ strategi, då man oftast måste dubbelkolla alla siffror och förstå balansräkningen. Man vill ju inte heller köpa bolag som i själva verket inte är net-nets. Så det krävs lite mer "due diligence" för att investera i net-nets. Bra resurser för att läsa mer om net-nets är VärdebyrånCigarrfimparNet-net hunter och olika Seeking Alpha-skribenter. Kan tipsa också om ett av mina tidigare inlägg om net-nets. 

Taggar (blogg): 
12 juli

Uppdatering av Simpla aktieportföljen

I juni uppdaterade jag min "Simpla aktieportfölj" som jag skapat för flera syften. Ett av syftena var att visa läsare att man med enkla regler kan komma igång med ett simpelt sparande som oftast slår aktiva sparare. Det är extremt roligt att nu få skriva om den nu efter ett år då den verkligen visat framfötterna. Den har slagit 90 % av användarna på Shareville (har 3 stjärnor) och alla Sverigefonder senaste året.

 

Det är också roligt att se att investera efter simpla regler är något riktigt populärt. Mitt inlägg "Simpla regler slår börsen" är ett av bloggens mest lästa inlägg. För att läsa mer om själva portföljen, se detta inlägg där den introducerades och se detta inlägg där jag skrev om portföljen när den fyllde 1 år. Det är intressant att se att portföljen har gått så pass bra som den gått, trots att totala tiden som jag lagt ner på den är knappt en timme. Däremot tog det många timmar att komma fram till lämpliga värdemått att använda, något som är det svåra med ett kvantitativt sparande.

 

Prestationen från start 2016-05-13 till ombalanseringen 2017-06-19 var 44,25 %. Kollar vi nu utvecklingen för senaste året har det slagit index med över 16 %:

 

 

Det andra syftet till varför jag startat denna portfölj har jag hittills hållit hemligt. Portföljen utger nämligen ett sparande till mina yngre tonårssystrar (själv är jag är omvänt sladdbarn). Det började med att jag ville ge ett sparande i present och gav aktier i H&M till ena systern. Men efter ett tag insåg jag att det är bättre att göra det på rätt sätt, och med en portfölj uppbyggd på simpla regler är mer intressant än en rent kvantitativ portfölj. Intresset finns inte där än men det börjar smått växa (förutom ena systern som hellre ville ha pengarna till en iPhone 7). Trots allt är jag ganska nöjd med att jag bytte bort H&M aktierna mot denna portfölj då portföljen slagit H&M med mer än 60 % sedan start.

 

De nya aktierna blev följande:

 

 

Reglerna var i stort sett som förra året: köp bolag på Stockholmsbörsen som har P/E under 15, P/S under 2, P/B under 2, EV/EBITDA under 9,5 och har ett marknadsvärde över 1 miljard. Exkluderar finansiella bolag. Enda skillnaden var att jag bytte ut EV/EBITDA 9,5 istället för EV/EBIT 10 för att vara mer lik Value composite. Kan också tillägga att efter omfördelningen uppmärksammades att SCA kan ha missvisande uppgifter i och med uppdelningen och kanske inte borde platsa i portföljen. Posten är så pass liten att jag inte kommer ändra den, plus att avknoppningar brukar ge allmänt bättre avkastning. De restrerande aktierna är Boliden och SAS.

 

Nu får vi se om kommande året bjuder på lika bra avkastning. Det är i alla fall intressant att man med simpla regler kan få så hög avkastning. Men det är också det som är svårt, för vissa år slår dessa regler inte börsen och det är då man utsätts för prövning. I goda tider är det mesta lätt.

 

Ny kvantitativ aktietjänst - Börslabbet

För den som vill komma igång att investera i välbeprövade aktiestrategier och utveckla sig själv som investerare finns den nya aktietjänsten Börslabbet. Läs mer på Börslabbets hemsida:

 

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (100)
Oct (2)

Taggar