Investerarfysikern
Likes
730
Antal inlägg
1281
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
2 oktober

Robotrådgivning - Bra eller dåligt?

Robotrådgivning har blivit det nya heta ämnet inom finans och både Nordnet och Avanza har nu kommit ut med sina robotförvaltare. Det har lett till blandade reaktioner på Twitter och i sociala medier där de fått ris och ros. Martin på Aktiefokus har en bra artikel där han diskuterar för och nackdelar med Nordnet och Avanzas nya produkter, där han är ganska kritiskt till utformningen. Håller med i mycket av hans kritik och tänkte dyka lite djupare i detta inlägg i just ämnet robotrådgivning.

Robotrådgivning kommer just från USA där det varit vanligt att man har en finansiell rådgivare som ger en rekommendationer på hur man ska investera sina pengar. Där är det ännu viktigare än här i Sverige att spara och investera då man är tvungen att själv spara ihop för sina barns utbildning och sin pension. Traditionellt sett har kostnaden för denna förvaltning varit 1 % per år och därefter har fonder med ett pris på 1 % per år rekommenderats. Därmed har lågkostnadsförvaltning varit revolutionerande, där nu robotrådgivare som Betterment och Wealthfront erbjuder en förvaltning som kostar 0,25 % per år och underliggande fonder har en avgift på ca 0,1 % per år. Det innebär en sänkning från 2 % till 0,35 %, vilket är enormt bra för de flesta sparare, speciellt då de flesta inte fick något mervärde för den högre avgiften.

I Sverige har fallet varit istället att man går till banken och blir rekommenderad deras fonder med en avgift på 1-2 %. Flera som jag känner som är oinsatta har just en blandning av dessa fonder, helst också blandfonder eller fond-i-fond via sin bank. Det var så jag också startade innan jag själv började sätta mig in i ämnet. Dessa fonder har oftast en avgift på ca 1,5 % per år och är ganska dyra om man ser till vad man får.

I denna relation är den nya robotrådgivningen mycket billig och ett bra alternativ till de som inte vill sätta sig in i teorin bakom portföljförvaltning. Själv behövde läsa Nationalekonomi A vid Lund (distanskurs) för att få upp ögonen för indexfonder, vilket som sen satte mig in på banan till denna blogg. Det är inte direkt något man kan förvänta sig alla göra, varpå en enkel app som rekommenderar fonder åt en kan vara ett bra alternativ för den oinsatta spararen.

Men jag förstår också kritiken mot de nya robotförvaltarna. Dels kan de anses onödigt dyra, där Nordnet och Primepilot tar drygt 0,5 % per år och Avanza tar 0,35 % per år. Endast Lysa verkar stå sig i nivå med de amerikanska motsvarigheterna Betterment och Wealthfront med en avgift på ca 0,25 % per år (deras avgift är 0,15-0,24 % plus transaktioner som de uppskattar är tiotals kronor för 100 000 kr (ca 0,05 %)). Utöver det tillkommer avgifterna för underliggande fonder, så totalt blir det ca 0,7 % för Nordnet, 0,65 % för Primepilot, 0,5 % för Avanza och 0,45 % för Lysa. Det är fortfarande en förbättring mot t.ex. fond-i-fond som ofta tar ca 1-1,5 % per år.

Sen håller jag också med om kritiken mot hur valet sker bland fonder. Avanza använder en aktiv komponent som väljer ens exponering. Oftast är en simpel fördelning mellan aktier och räntor fullt tillräckligt för de flesta, vilket både Betterment och Wealthfront använder. Lysa och Primepilot använder liknande modell som Betterment och Wealthfront där man har ett antal billiga fonder och ETF:er som man väljer med en fördelning mellan ränta och aktier.

Av de jag kollat in gillar jag Lysa:s tjänst. En av grundarna är läsare av denna blogg och kontaktade mig för att pröva tjänsten innan den lanserades och intrycket jag fick var positivt. Tjänsten har samma pris som Betterment och Wealthfront, är öppna med hur de investerar i sitt white paper och fungerar smidigt. Testade själv att starta ett konto och sätta in pengar, vilket gick otroligt smidigt trots att jag har en bank som Ica Banken som oftast inte brukar ha bra överföring direkt kopplade till nya tjänster. (Notera att jag inte fått någon ersättning från Lysa, utan fick bara testa den och tyckte den var bra.)

Den som investerar får ställa sig frågan om det är värt 0,25 % för att de ska välja fonder och balansera det åt en. För den oinsatta spararen kan det vara ett alternativ mot en fond-i-fondlösning. Den som sätter in sig mer kanske inser att man kan lätt kan göra det själv eller få bättre avkastning genom att investera i systematiska strategier.

Taggar (blogg): 
28 augusti

Svenskar har aldrig varit rikare

Ett av det vanligaste misstagen investerare gör är att anta att trender fortsätter i all evighet, speciellt det som skett senaste åren. Det är därför intresset för börsen är som högst på precis innan börstoppen och som lägst precis vid börsbotten. Vi har nu haft en långvarig uppgång senaste 5 åren och den mindre nedgång vi hade under 2015-2016 snarare ökade intresset för börsen (antalet ägare i större bolag på Avanza har dubblats senaste två åren). 

 

Detsamma gäller bostadspriserna. Dessa har ökat med 60 % senaste 5 åren och över 70 % för bostadsrätter enligt Valueguards bostadsprisindex. Allt har ökat rejält i värde och kollar vi över en längre period, sedan krisen i början på 90-talet, har vi sett en avkastning på 300 % på småhuspriser (källa SCB) och 2100 % avkastning på Stockholmsbörsen (källa SIX). Det har resulterat i att svenskar aldrig har varit rikare än i dagsläget, enligt ny data från SCB och Daniel Waldenström (se Waldenströms Ekonomistas-inlägg). 

 

Nedan visas en graf från Ekonomistas-inlägget över nationalförmögenheten i Sverige sedan 1870. Vi ser att rikedomarna ökade fram tills första världskriget och uppnådde totalt 500 % av BNP. Därefter minskade de fram tills 1950 och höll sig på en låg nivå till 1990. Efter 90-talskrisen har de privata rikedomarna skjutit iväg och totalt är nationalförmögenheten närmare 600 %, nära nivåerna i Storbrittanien och Frankrike. 

 

 

Kollar vi på vad de privata förmögenheterna består av ser vi att det i stort sett är hälften finansiella tillgångar och hälften icke-finansiella (bostäder etc). De finansiella tillgångarna är ungefär till hälften våra pensioner och en stor del av uppgången kommer just från att vi har det pensionssystem vi har idag. 

 

 

I dagsläget ser det ut som att trenden kommer fortsätta uppåt och vi kanske når upp till de nivåer på nationalförmögenhet runt 700 % av BNP som rådde under 1700- och 1800-talet i Europa. Denna trend är inte bara här, utan finns i andra länder runt om i Europa. Däremot, kollar vi på andra länder som USA och Tyskland har de endast en nationalförmögenhet på 400 % av BNP. Oavsett kommer vi nog inte se en liknande expansion som vi sett senaste 20 åren under kommande 20 år.

 

Med det sagt tror jag att man bör sänka förväntningarna på avkastning framöver eftersom vi troligen inte kommer ha samma expansion av kapitalet framöver. Det kan fortsatt fortsätta uppåt, men vi befinner oss på nivåer vi inte sett tidigare här i vårt land. Det ska bli intressant att se vad som händer framöver.

Taggar (blogg): 
17 augusti

Har vi sett börsen toppa?

Börsen går i cykler och tenderar att följa olika sorters mönster, både säsongsmönster och mönster kopplade i den underliggande ekonomin. Vi är just inne i en högkonjunktur, vilket gjort att börsen nu gått upp sedan förra lågkonjunturen 2012. Frågan är om konjunktursignalerna och börstrenden indikerar att börsen har toppat?

 

Kollar vi på historisk data är Stockholmsbörsen starkt korrelerad till konjunkturen. Också i USA är detta fallet, där arbetslösheten har fungerat som ett bra mått. Här i Sverige fungerar konjunkturbarometern bättre och indikerar att vi befinner oss i en högkonjunktur sedan slutet av 2016 (över 110). Senast det skedde var under 1999-2000, 2006-2007 och 2010, vilka alla efterföljdes av nedgångar på börsen, se graferna nedan.

 

 

Vi kan också avläsa ett säsongsmönster i dessa konjunktursignaler. Oftast går ekonomin in i överhettat läge/högkonjunktur (över 110) under andra halvan av året. Sen pågår högkonjunkturen i 8-10 månader framöver. Därefter faller konjunkturbarometern och börsen. Det leder till att börsen går bra under våren under högkonjunkturen, men vänder sedan under sommaren och efterföljande höst. Samma mönster observerades senaste tre konjunkturtopparna och hittills i år har börsen följt det mönstret och vi är 8 månader från att vi gick in i högkonjunktur. 

 

 

Vad innebär det om vi nu sett en konjunkturtopp? Kollar vi de tre senaste börsnedgångarna innebär det nedgångar på -70 %, -60 % och - 30 % i index. Hur djup en kommande börsnedgång kommer vara vet ingen, det är bara att hoppas på att börsen inte förlorar två tredjedelar av värdet igen.

 

Nu vet vi inte om detta är en konjunkturtopp eller börstopp och många fick fel när de utlyste att 2015 var en sådan. Men då såg vi inte lika överhettad konjunktur som i dagsläget, samt att små toppar i konjunktur och börs skedde både 1997-1998 och 2006. Det ska bli intressant att se utveckling framöver och under tiden kan det vara bra att fundera på om man är tillräckligt diversifierad. 

Taggar (blogg): 
14 augusti

Minskar aktieexponering marginellt

Vi börjar alltmer närma oss en konjunkturtopp och konjunktursignalerna visar på att vi är i en högkonjunktur. Konjunkturen brukar korrelera bra med börsen och det indikerar att vi börjar närma oss en topp på börsen. Trots det är värderingarna spridda över världen och det är svårt att tajma börsen, varpå vi kan se fortsatta uppgångar framöver. För egen del har jag valt att under året rotera något mot mer defensiva tillgångar och minska min aktieexponering.

 

Det är inte jättestora förändringar som jag gör i portföljen i och med detta. Det innebär främst att jag minskar mitt månadssparande i aktier och koncentrerar det i annat. Mitt mål är att ligga på mellan 50-60 % aktier i portföljen, vid årets början var det närmare 60 % och målet har varit att minska det något. Utöver det kompletterar jag portföljen med innehav i guld och större allokering till kontanter. Min nuvarande allokering är följande:

 

55 % Aktier

30 % Trendföljning

10 % Kontanter

5 % Guld

 

I dagsläget ligger fördelningen på 55 % aktier och fokus ligger på att hålla det kring 50-55 %. Skillnaden är inte så mycket, men det känns tryggare att inte köpa för mycket nu när allting ser bra ut och vara lite mer defensiv. Minskningen är också inte genom att sälja av, utan sker genom att rikta om månadssparandet.

 

För att testa min allokering valde jag också att göra ett större test som kommer upp på Börslabbet framöver. Men resultatet blev i alla fall grafen nedan för portföljen under åren 1972-2016 där globala index fick representera aktiedelen. Sämsta årsavkastningen är totalt -15 % i SEK och -18 % i USD, så i nivå med Ray Dalios All Season Portfolio och Permanenta portföljen/RikaTillsammans-portföljen (jmf här). Mer info i inlägget på Börslabbet.

 

 

 

Vill avsluta med att säga att tajma börsen är extremt svårt. Senast jag valde att minska min exponering var under sommaren/hösten 2015, något som inte visade sig ge bra resultat då portföljerna gick riktigt bra efterkommande år. Min lärdom från det är att inte göra stora förändringar i portföljen. Nedan visas min portföljfördelning sedan början av 2015. I stort sett ganska jämnt med något ökande aktiedel fram tills mitten av 2016, sen dess ganska konstant.

 

Taggar (blogg): 
11 augusti

Är du tillräckligt diversifierad?

Jag har skrivit en hel del om diversifiering här på bloggen och vikten av den. Speciellt nu i goda tider, då både börsen är kring toppnoteringar, bostadspriserna på topp och ekonomin går på högvarv kan det vara ett bra läge att se över sin diversifiering. Min känsla har varit att många har gjort en bostads- eller aktiekarriär och diversifierar genom att köpa antingen bostad eller aktier för pengarna, beroende på vad man initialt investerat i. Vill lyfta fram i detta inlägg att det kanske inte är tillräcklig diversifiering, speciellt om boendet är belånat.

 

Vi har sett en ordentlig uppgång i både börs och bostadspriser senaste 5 åren. Börsen gett 100 % avkastning (SIXRX) och bostadspriserna är upp 60 % (Valueguard) senaste 5 åren. Kollar vi sedan 1992 är stastistiken ännu bättre, vi har sett en avkastning på 300 % på småhuspriser (källa SCB) och 2100 % avkastning på Stockholmsbörsen (källa SIX). Det har resulterat i att svenskar aldrig har varit rikare än i dagsläget, se Waldenströms Ekonomistas-inlägg. Det har varit relativt lätt att tjäna pengar på både bostad och börs så länge man varit investerad och ännu bättre avkastning har fåtts genom belånat boende.

 

För att undersöka min tes om att de flesta var investerade i bostad, aktier eller en kombination av båda valde jag göra en undersökning på Twitter. Roligt nog fick jag bra med svar och över 600 svar. De flesta sa att de mestadels hade aktier. Därefter en kombination av aktier och bostad. Endast 16 % hade flera olika tillgångar än de nämnda. I dagens läge, med konjunkturen på topp, börsen på topp och bostadspriserna på topp kan det vara något riskfyllt att bara vara investerad i aktier och bostad.

 

 

För att ta ett exempel så kan vi se utvecklingen under 90-talskrisen. Vi vet inte om det blir en liknande kris idag, men om en bostadskrasch, lågkonjunktur, budgetkris på grund av flyktingmottagande, etc etc går i uppfyllelse skulle det kunna hända. Vad är då worst-case-scenario?

 

Säg att man har 1 miljon i aktier och 1 miljon i bostaden med 80 % belåning (5 miljonersvilla eller liknande), totalt 2 miljoner. Börsen kraschar med 60 %, likt de tre krascherna vi såg efter 90-talskrisen, IT-bubblan och finanskrisen. Dessutom går värdet på bostaden ner med 30 %, likt de nedgångar som skedde på 90-talet. Det innebär att man förlorar totalt 2,1 miljoner eller 105 % av värdet. Innan kraschen var man något rik, efter kraschen har man ingenting kvar.

 

Innan man befinner sig i det läget kan det vara bra att fundera över sin egen finansiella situation. Det finns många sätt att investera på i en mer diversifierad portfölj som gett liknande avkastning som börsen men till mycket lägre risk. Är man investerad med mycket belåning i sitt boende kan det vara riskfyllt att vara fullinvesterad i börsen med resten av pengarna. Men också om man har 90 % aktier bör man fråga sig om man klarar nedgångar på -60 %? Och det är bättre att fundera på detta nu än när krisen är här, för då kan det vara försent. Som jag nämnde med utvecklingen ovan är det efter en kris som den på 90-talet man vill vara fortsatt investerad, inte tvingad att sälja. Så ställ dig frågan; är du tillräckligt diversifierad? För tips på diversifierade portföljer, är mitt tips att kolla in Portfoliocharts som har en bra sammanställning.

Taggar (blogg): 
7 augusti

James Montier: Six Impossible Things Before Breakfast

James Montier är en av mina favoritförfattare och har skrivit boken "Value investing", en av mina favoriter när det kommer till investeringsböcker. Boken "Value investing" är en sammanställning av ett antal artiklar han skrev under åren 2007-2009 där han tyckte att tillväxtmarknader och råvaror var alldeles för dyra och värdeaktier hade bra potential. Åren därefter var några riktigt bra år för värdeaktier, medan det motsatta skedde för tillväxtmarknader och råvaror.

 

Det är i alla fall en person som har vettiga åsikter och jag har nu läste igenom några av hans senaste artiklar, där den senaste är "Six Impossible Things Before Breakfast". I den artikeln sågar han fem påståenden som måste vara sanna för att dagens höga värderingar ska hålla (sjätte "impossible thing" är hans egen slutsats). Dessa är:

 

  • Sekulär stagnation är permanent och räntorna kommer vara låga för evigt.
  • Diskonteringsräntan för aktier beror på vanliga räntan.
  • Tillväxt och diskonteringsränta är oberoende.
  • Bolag kan göra höga återköp i all evighet. 
  • Bolag har mycket likvider, vilket gör det tryggt i en nedgång. 

 

Jag kommer inte gå in på dessa mer specifikt, utan rekommenderar att läsa hans artikel för att få en full förståelse. I alla fall, det är många aspekter som kritiserar att vi nu ser en ny normal av en högt värderad amerikansk börs. Som också andra värdeorienterade investerare säger finns det mer potential för avkastning utanför USA, där värderingarna inte är lika höga. Nedan visas en graf över vad avkastningen är för USA för olika slutvärden av CAPE (från ATL till ATH) från Meb Fabers blogg (dagens CAPE är 29):

 

 

Om nu CAPE går ner något till närmare 17-21 innebär det en låg avkastning framöver i USA. I jämförelse värderas Europa till CAPE 17, här i Sverige till CAPE 21 och tillväxtmarkander till CAPE 15. Klart mer attraktiva värderingar.

 

Kan också rekommendera att läsa en annan artikel han gav ut om "The Deep Causes of Secular

Stagnation and the Rise of Populism" där han gör många träffsäkra observationer om ekonomin. Man märker att han som många andra investerare är kritisk mot den neoklassiska skolan och lutar lite åt det post-Keynesianska hållet (som Minsky och Steve Keen).

Taggar (blogg): 
8 juli

Konjunktursignaler - Juli 2017

Ett bra sätt att analysera börsen och den underliggande ekonomin är genom konjunktursignaler. Men de kan också vara något förrädiska, t.ex. under 2015 vände många konjunktursignaler samt börs, för att sedan vända upp igen. Trots allt, har de gemensamt gett ett bra signalvärde för vart börsen är på väg. Det som visade sig under 2015-2016 var just att många underliggande signaler, så som amerikansk arbetslöshet etc inte visade på lågkonjunktur.

 

Det är ett intressant läge vi är i, något jag skrev i mitt inlägg "Toppar börsen i år?". Nu har konjunkturbarometern varit på över 110 alla månader förutom en sedan december.

 

 

Inflationen har också börjat ta fart och börjar närma sig den kända 2 %-målet.

 

 

En annan konjunkturindikator är sysselsättningsgraden i befolkningen. Trots hög invandring av befolkningsgrupper som tenderar att ha lägre sysselsättning överstiger dagens sysselsättningsgrad tidigare högkonjunkturer.

 

 

Det som är mest intressant är ändå att nyanmälda platser till arbetsförmedlingen är rekordhögt i Sverige. Här har också trenden brytits något och vi får se framöver om det återspeglar sig i övrig statistik.

 

 

Om vi blickar över Atlanten till USA, vars ekonomi många gånger sätter taktpinnen till världens börser, är konjunkturen fortsatt stark där. Här är en bra sammanställning. Liksom här i Sverige är ekonomin på högvarv och det mesta går bra. Ännu har vi inte sett ett trendskifte, det ska bli intressant att se när konjunkturen toppar och vi kommer se ett sådant. Ännu kan det fortsätta in i 2018, men dagarna börjar kännas räknade för denna konjunkturcykel.

Taggar (blogg): 
1 juli

Halvårsrapport 2017

Det har varit ett händelserikt halvår med uppstarten av Börslabbet och kringliggande verksamheter. Det tar mycket längre tid än vad man många gånger tror att starta upp en verksamhet, speciellt om man gör det på sidan av sitt vanliga arbete, men det är också extremt lärorikt. Jag tror också verkligen på det Buffett säger med att han är bättre affärsman/manager på grund av att han är investerare, och bättre investerare på grund av att han är affärsman/manager. Att driva sin eget företag får en inblickar i saker som är svårt som yttre investerare, speciellt de kvalitativa sidorna.

 

Trevligt nog har börsen varit lugn under denna tid och tuffat på i en lugn takt. Inte mycket har hänt under året och man undrar om någon på ett magiskt sätt trollat bort volatiliteten. Detta har fått flera in på att köpa optioner samt bli intresserade av Talebs tail-hedge strategi. När volatiliteten kommer tillbaka vet vi inte, men lugnt är det kan man i alla fall konstatera. Det ser man inte minst på Sharpekvoten hos Avanza, där min egen totala portföljs Sharpekvot ökat från 2,28 vid årsskiftet (se årsrapporten) till 3,64.

 

Utvecklingen i år har också varit bra. Avkastningen för olika index i SEK är följande:

 

Global + 3,6 %

USA + 1,2 %

Sverige + 11,7 %

Tillväxtmarknader + 10,2 %

 

Trenden från första kvartalet håller sig fast (se senaste kvartalsrapporten) men där Sverigeindex har tagit ikapp tillväxtmarknader. Årets trade har varit att ligga lång Sverige och Tillväxtmarknader, och USA har inte varit lika vinnande koncept som tidigare år mycket på grund av den svaga dollarn.

 

Vid kvartalets slut är min allokering (likt förra kvartalet):

54 % Aktier

31 % Taktisk tillgångsallokering

11 % Sparkonto

3 % Guld

 

Aktieportföljer

Mitt aktiesparande ligger uppdelat i dels svenska aktieportföljer och globala aktieportföljer och ETF:er. Den totala utvecklingen av mina aktiestrategier sedan starten i början av 2015 visas nedan (exkl ETF:er):

 

 

 

Utvecklingen för de svenska aktieportföljerna har varit följande i år:

 

  • EV/EBIT + 9,9 %
  • EV/EBIT + momentum + 19,5 %
  • Value composite + 17,4 %
  • Value composite + momentum + 7,4 %

 

Som i tidigare rapporter har avkastningen för de individuella portföljerna variera. Det är inte mycket man kan analysera utifrån detta utan att konstatera att avkastningen varierar under olika perioder. I snitt har de i alla fall utvecklat sig något bättre än Stockholmsbörsen.

 

De internationella portföljerna har utvecklat sig följande:

  • Globala trendande värde - 2,4 % 
  • Net-nets + 13,6 %
  • Globala ETF:er + 4,2 %

 

Globala trendande värde har inte gått bra i år, vilket mest beror på den stora exponeringen mot olja i början av året. Sedan ombalanseringen den 10:e maj har portföljen utvecklat sig 2 % bättre än index. Avkastningen varierar alltid och med koncentrerade portföljer kan de skilja sig mycket mot index. Net-netsportföljen har gått desto bättre och har gått bättre än index. Denna gick dåligt i början av året med nollavkastning men stuckit iväg senaste två månaderna. De globala ETF:erna har gått desto sämre under andra kvartalet, med ett riktigt bra första kvartal. 

 

Taktiskt tillgångsportfölj

Den taktiska tillgångsportföljen har utvecklat sig bra i år och har gått bättre än GAA, motsvarande portfölj som är lång i alla tillgångar. Portföljen är upp 7,5 % i år i USD, vilket innebär ca 0 % i SEK på grund av den svagare dollarn. Den är fortsatt mest investerad i tillväxtmarknader och stora börser. Rensat för dollarn är det okej avkastning, men som tidigare nämnt visar denna portfölj sina framfötter vid nedgångar.

 

Guld

Under halvåret har jag skiftat min guldposition från guldbolag till rent guld (se detta inlägg). Guld har gått okej i år och är upp med 8,5 % i dollar räknat. Vi får se utvecklingen framöver. T.ex. tror gamla hedgefondförvaltaren Jesse Felder på att tiden är inne för guld medan Jim Rogers tror det tar något år till innan tiden är inne. Oavsett tror jag att det är något som spelar ut på 5 års sikt.

 

Sammanfattning

Totalt sett har det varit ett bra halvår på flera fronter. Till och med räntan på sparkontot höjdes (men bara från 0,25 % till 0,3 %). Det ska bli intressant att se hur bra 2017 kommer att gå och hur länge denna bullmarknad kommer att bestå. Vi befinner oss ännu i högkonjunktur och det kan ta ett tag innan det vänder. Tills dess är det bara att njuta av vinsterna och vara beredd för alla framtida scenarion. 

Taggar (blogg): 
28 juni

Indexfonder - bra eller dåligt?

Jan på Rikatillsammans kommenterade nyligen en artikel i Aktiespararna om riskerna med indexfonder. Jan är klar förespråkare av indexfonder och jag håller med honom att det oftast är den bästa lösningen till aktiesparande för gemene man. Jag tycker också att det är en mångfaceterad och dagsaktuell diskussion, så vill gärna skriva lite om det här på bloggen.

 

Kan först nämna att jag själv var helt såld på indexfonder när jag började spara och var övertygad av att marknader var effektiva. Men allt eftersom jag satte mig in i börsen så insåg jag att det finns luckor av ineffektivitet som man kan utnyttja. Det ramverk jag skapat för mina investeringar efter dess, bland annat med kvantitativa investeringar och trendföljning, är byggda kring hur man utnyttjar dessa luckor på ett effektivt sätt.

 

En stor anledning till att dessa luckor av ineffektivitet fungerar är att de är något obekväma att utnyttja. Därmed lyckas inte de flesta aktiva förvaltare och småsparare att slå börsen, speciellt då luckorna bygger på mänskliga brister. Dessutom, när det kommer till professionella förvaltare så har de en stor dragkloss, nämligen sina avgifter. Innan avgifter slår snittet av professionella förvaltare börsen, då de är mer skickliga än privatpersoner, men efter avgifter slår de inte index. Därmed är indexfonder ett perfekt alternativ för de flesta, då de i stort sett slår 80-90 % av alla aktiva fonder över tid.

 

Kritiken mot indexfonder är dels att det kan bli för stor andel av börsen som är investerad i indexfonder och att för få är aktiva förvaltare som gör prissättningen effektiv. Bloggen Philosophicaleconomics har skrivit mycket om det och visat på att det i stort sett skulle vara möjligt att nästan hela börsen är passiv. Det krävs bara någon enstaka procent av börsen som aktiv för att den ska vara effektiv och om ineffektivitet kommer att märkas kommer säkerligen många försöka utnyttja det.

 

En annan kritik mot indexfonder som också tas upp i artikeln av Aktiespararna är just övervärderade aktier som IT-aktierna under IT-bubblan samt FANG-aktierna idag göds ytterligare. Men detta är just på grund av att de aktiva förvaltarna investerar i dessa aktier som drivit upp dessa kurser i relation mot andra aktier, och skulle man välja en aktiv förvaltare kommer denna med stor sannolikhet förtjusas att investera i de trendiga aktierna för dagen. Historiken visar att trots allt att det är svårt för aktiva förvaltare att slå index, även om de kan vikta bort från de övervärderade aktierna. Men det är oftast de som lyckas som slår index.

 

En annan kritik mot indexfonder på senare tid är personer som tycker att börsen i allmänhet är för dyr, speciellt i USA. Där motiveras det att köpen av indexfonder drivit upp värderingen av börsen till ännu höga nivåer, som inte skulle ske om man investerat på vanligt sätt. Men det är inte själva indexfondernas fel, utan handlar om flödet in och ut ur marknaden och hur man allokerar sina pengar i olika tillgångsslag. Visst ska man investera efter sunda principer och veta vad man äger, men det motverkade inte folk att köpa IT-aktier under IT-bubblan då indexfonder inte alls var lika populära som idag.

 

Själva det underliggande med indexfonder, att skapa en regelmässigt sparande där man tar bort beteendemässiga principer är A-O. Det är oftast det som gör att de flesta underpresterar index. Sen anser jag att man kan lösa många av de problem med indexinvestering genom att själv investera kvantitativt efter simpla regler. Genom att investera i börsens billigaste aktier efter sunda principer kan man slå både index och de flesta aktiva fonder. Då undviker man också dessutom övervärderade aktier och slipper betala hutlösa fondavgifter. Såg nu att mina aktiestrategier har slagit 1294 av 1295 fonder hos Avanza sedan starten i början av 2015. Så det går att både slå index och de flesta aktiva fonderna.

 

EDIT: Fick en bra kommentar av Mr P på Twitter som också nämner att indexfonder är momentumdrivna. Därmed utnyttjas också en av de anomaliteter jag utnyttjar i min aktiva förvaltning. Har också ett annat inlägg på gång som handlar om en studie som visar att endast 4 % av alla aktier drivit avkastningen på USA-börsen sedan 1926. Något som också talar för indexfonder eller breda strategier. 

Taggar (blogg): 
5 juni

Dålig period för trendföljning

Jag har under senare tid fått frågor om den dåliga prestationen för trendföljande strategier på sista tiden, så tänkte att det kan vara lägligt att gå igenom detta här på bloggen. Som sagt, senaste åren varit dålig period för trendföljning där många strategier har underpresterat index med 10-15 %. Det har gjort att många börjar tveka på strategierna. Men detta är inget ovanligt och som vanligt med aktiva strategier är det inget som alltid fungerar.

 

Om vi ser först till GMOM, som är den breda trendföljande ETF som Cambria (Meb Faber) har och jag har som trendföljande komponent i portföljen.

 

Prestation GMOM 2015-01-01 tills idag:

Inköp 25,42

Nu 24,93

Utdelning 0,85

Totalt 1,4 % avkastning

 

Jämförelse GAA:

Inköp 24,73

Nu 26,01

Utdelning 1,24

Totalt 10,2 % avkastning

 

I jämförelse med den långa varianten (GAA) så har GMOM underpresterat med 10 %. (Notera att USD/SEK har utvecklats + 10 % under samma period, så avkastning i SEK är högre.) Nedan visas utvecklingen för motsvarande strategi hos Extradash (topp 5 alt cash) sedan år 2000 och vi ser att vi varit inne i en av de sämsta perioderna sedan dess. Denna period är ganska lik den 2011-2012 då vi såg nedgångar på många marknader i och med eurokrisen.

 

Meb Faber har också skrivit om varför man bör kombinera trendföljning och en buy-and-hold strategi i sitt arbete Treenighetsportföljen. Bilden nedan är tagen från just denna sammanställning och visar att trendföljning och buy-and-hold varierar att utklassa varandra mellan perioder (det är trend minus buy-and-hold som visas i grafen). Som syns är 10 % underprestation på två och ett halvt år inget ovanligt (kom ihåg det är ackumulerat i grafen nedan).

 

 

En annan trendföljande strategi jag följer och skrivit om här på bloggen är Dual momentum. Om vi kollar avkastningen är den följande:

 

SPP Globalfond 27,5 %

SIX Return Index 35 %

Dual Momentum Sverige/Global 17 %

Global Equity Momentum 18,5 %

 

I snitt är det 13 % underprestation.

 

Nedan visas utvecklingen för några varianter av strategierna som jag uppdaterade i mitt inlägg i februari om strategier för PPM och tjänstepensionen.

 

 

Jag valde att på samma sätt göra en rullande 12-månaders avkastningsgraf med Dual momentum minus ett likaviktat index av Sverige och Global. Nedan visas resultatet. Som syns är det främst i slutet av en bull market (1998, 2006 och idag) och i en vändning av en bear market (2003, 2010, 2012) som Dual momentum underpresterar. Vi ser att det är 9:e gången dual momentum underpresterar index på 20 år, så inget ovanligt.

 

 

Som syns i graferna ovan går trendföljning och buy-and-hold i cykler. Vi är just inne i en cykel där det går dåligt för trendföljning, men det innebär att framöver så finns det stor sannolikhet att trendföljning kan överprestera. Den stora anledningen till trendföljning är att skydda nedsidan och inte riskera kapitalet. Vi har inte sett en större björnmarknad på ett tag vilket gjort att trendföljning inte fått visa framfötterna ordentligt. Vi får se vad som händer när en sån kommer.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (100)
Oct (2)

Taggar