Investerarfysikern
Likes
729
Antal inlägg
1280
Följare
138
Medaljer
0
Om användaren
Jag är doktorand i fysik och intresserad av investeringar och nationalekonomi. På denna blogg skriver jag om kvantitativa aktieinvesteringar, aktier, forskning inom finans och om nationalekonomiska problem.

RSS

RSS feed
22 september 2016

Tillgångsstrategier i dollar vs kronor

Efter att ha hållit på ett tag med att läsa på om olika tillgångsstrategier så har jag insett att det många gånger gäller att tänka om och tänka globalt. Globalt sett har tillgångar levererat en ganska jämn avkastning, medan i enskilda länder kan det variera riktigt mycket. T.ex. så finns det otaliga exempel på hur tillgångar helt tappat sitt värde, alltså gått ned med -100 %. Exempel på det är Kina och Ryssland där kapitalmarknaderna förstatligades och andra exempel är hyperinflationens Tyskland på 30-talet. Bara nyligen blev Zimbabwe dollar helt värdelösa och man liknande kan ske i andra delar av världen. Men det behöver inte vara så extremt, det kan bara vara börsfall på -80 % som i USA efter börsbubblan på 20-talet eller -70 % som här i Sverige efter IT-bubblan. Av just dessa anledningar finns det ett syfte att investera internationellt, eftersom vi trots allt kan drabbas av enorma svängningar lokalt.

 

Därför tror jag att det är viktigt att ha en global syn på hur man investerar sina tillgångar, och inte bara se hur utvecklingen sker i svenska kronor. Själv så drabbades jag just av detta när jag började kolla på hur jag skulle investera, man mäter alltid mot svenska kronor och vill ha en stadig utveckling i kronor. Därför blir det alltid svårt att översätta strategier som är testade i dollar, då det inte är vår valuta som vi ska handla med i slutändan. Det är därför tanken med breda investeringsstrategier som den globala tillgångsportföljen och den trendföljande varianten, GTAA eller GMOM, de investerar helt enkelt i all världens tillgångar för att inte ta en aktiv position i någon valuta. Visst är de testade i dollar, men de skulle lika väl vara testade i en annan valuta eftersom de investerar i all världens valutor. Huvudsaken är att de ska gå bra oavsett vilket land man bor i.

 

Kollar vi i detalj i GMOM:s innehav så är det dessa ungefär (avrundning gör att de inte går upp till 100 %):

 

12 % Emerging markets (ej USA)

12 % REIT (USA)

12 % råvarubolag (global)

12 % långa obligationer (USA)

6 % guld (global)

6 % tech (global)

6 % consumer staples (global)

6 % small cap value (USA)

6 % infrastruktursbolag (global)

6 % sovereign high yield (ej USA)

6 % corporate bond (USA)

6 % mortage REIT (USA)

 

Ungefär 42 % är i USA, 36 % globalt och 18 % utanför USA. Men om dollarn vänder nedåt kommer allt främst ligga i tillgångar utanför USA.

 

Därför har jag inga problem att ha ca en tredjedel av mina besparingar i en global tillgångsstrategi, eftersom jag investerar i all världens tillgångar och inte i en enskild valuta (även om ETF:en jag sparar i är angiven i dollar). Med ett fokus på en stadig utveckling i kronor skulle endast skifta mig mot den procent av världens kapitalmarknader som Sverige utgör. Så även om dollarn är dyr mot andra valutor, fås indirekt en exponering mot dessa andra, vilket gör att det inte är någon större oro. Enda utfallet där det skulle vara dåligt att investera i all världens valutor och tillgångar är om Sverige gör så bra i från sig att kronan stärker sig relativt resten av världen, men då skulle man ändå gynnas eftersom lönen och sparkontot är i kronor och allt annat blir billigare. Så länge man har en buffert på ett svenskt sparkonto bör det vara säkert att investera globalt.

Taggar (blogg): 
21 augusti 2016

Passiva tillgångsstrategier

Detta är det tredje och sista inlägget i serien om tajmande vs passiva tillgångsstrategier. I denna del tänkte jag gå i lite mer i detalj om hur man kan utforma en passiv tillgångsstrategi, vad man bör tänka på och hur man kan göra den bättre. Grundprincipen är att man bör hitta en portfölj som gör stadig avkastning till så låg risk som möjligt, så att man ska kunna känna sig trygg med den. På grund av ombalanseringar mellan olika tillgångar görs det automatiskt i traditionella portföljer som t.ex. 60/40-portföljen som är 60 % investerad i aktier och 40 % investerad i obligationer, vilket gör att de har gett nästan lika hög avkastning som aktier men till lägre risk. Anledningen till att det sker är för att man minskar aktieandelen när börsen gått upp och blivit dyr, medan man ökar aktieandelen när aktier gått ner och blivit billigare, inte svårare än så.

 

Enklaste portföljen är helt enkelt att ha 50 % i aktier och 50 % i räntor, något som bland annat investeringsgurun Graham rekommenderade. Den i USA traditionella portföljen bestående av 60 % aktier och 40 % räntor är en lite mer aggressiv variant av denna. Avkastningen är inte mycket lägre än börsen, men risken är mycket lägre. Däremot har det visat sig ännu bättre att ha 40 % aktier, 40 % räntor och 20 % guld, en portfölj kallad Golden Butterfly (se Portfoliocharts.com för mer info). Här är avkastningen lika hög som en 60/40-portfölj men med ännu lägre risk, sämsta året sedan 1972 är -11 % mot -23 % för 60/40-portföljen. Dessutom är avkastningen mer stabil över kortare tidsperioder (5-10 år) vilket gör den till en mer trygg portfölj.

 

Grundbultarna i en portfölj är alltså aktier, räntor och eventuellt guld. Sedan kan man addera andra tillgångsslag, så som REIT och råvaror etc, men det brukar inte förbättra portföljen mycket och adderar oftast komplexitet. Däremot kan det vara bra för diversifieringen under korta perioder. En bra sammanställning över olika portföljer finns hos Portfoliocharts.com.

 

För aktiedelen är enklaste sättet att investera i olika indexfonder. Då får man bra avkastning till en låg avgift, eftersom indexfonder oftast slår 80-90 % av aktiva förvaltare. Därför är det viktigaste att kolla på avgiften, så att denna inte blir för hög, eftersom den är det som drar ner avkastningen mest. Om man har läst på denna blogg kanske man har läst på om att det finns kvantitativa strategier som kan slå börsen på olika sätt och man kan också använda sig av dem istället för att investera passivt i index. Men notera att de kräver en del vetskap om hur de funkar och att de kan underprestera index då och då, så som de gjort i USA senaste åren. Tyvärr finns inte sådana fonder i Sverige utan man får köpa amerikanska ETF:er för att använda dessa strategier, om man inte gör det själv. Sådana är t.ex. AlphaArchitects ETF:er QVAL, IVAL, QMOM och IMOM. Dessa har historiskt sett gett 5-10 % mer än index, vilket skulle dra upp totalavkastningen i portföljen några procentenheter.

 

För räntedelen så kan man välja antingen räntefonder eller sparkonto. Tyvärr är räntefonder det sämre alternativet i dagsläget, till skillnad mot de senaste 40 åren då de gett bra avkastning på grund av sjunkande räntor. Dels bör man undvika att ha dem i ett ISK, eftersom räntan är lägre än ISK räntan. Dels är vi på historiskt låga räntenivåer, vilket gör att penningmarknadsfonder nu ger negativ avkastning och obligationsfonder kommer att vara riktigt riskfyllda om räntorna går upp. Den tioåriga räntan är ganska bra proxy för avkastningen för obligationer de kommande tio åren, vilket i så fall kommer att vara 0,01 % men med högre risk än ett sparkonto. Förutsatt att man tror på positiv ränta på sparkonton någon gång de kommande tio åren så är det bättre med ett sådant. Sist vi var i en räntebotten, på 30-talet, gav korta räntor klart högre avkastning än långa räntor de kommande 30 åren, se detta inlägg och grafen nedan.

 

 

När man utformar portföljen så får man tänka på sin egen riskvilja. För en riskavert investerare passar det att ha max 50 % aktier, för en som vill ta på sig mer risk kan man ha en högre andel. Skulle jag själv helt gå över till en passiv portfölj skulle jag nog ha 70 % i kvantitativa aktiestrategier, 20 % på sparkonto och 10 % i guld, mest för jag är medveten om att aktierna kan gå ner mycket och att jag fortfarande är ung och sparar mycket. 

 

Det kan också vara intressant se vad för förväntad framtida avkastning olika tillgångar kan ha framöver. Research Affiliates har en bra sammanställning för alla tillgångsklasser och utifrån nuläget så är aktier utanför USA att föredra.

 

Det var sista delen i serien om tajmande vs passiva tillgångsstrategier. Se tidigare inlägg här:

Tajmande vs passiva tillgångsstrategier - del 1

Tajmande vs passiva tillgångsstrategier - del 2

Taggar (blogg): 
16 augusti 2016

Tajmande vs passiva tillgångsstrategier - del 2

föregående inlägg gick jag igenom övergripande om skillnaderna mellan tajmande och passiva tillgångsstrategier. I detta inlägg tänkte jag gå mer in på kostnaderna för de två. 

 

Nedan visas avkastningen innan avgifter för en del aktiva och passiva strategier (klicka för att förstora) från bloggen Investingforaliving.us från 1973. Golden Butterfly som inte är med har gett 9,6 % i avkastning. Lite om förkortningarna:

  • QI TV = Kvantstrategin trending value i USA (value composite + momentum)
  • GTAA = Global Tactical Asset Allocation och olika varianter av den
  • GEM = Global Equity Momentum och är dual momentum applicerat på USA och resten av världen
  • GAA står för Global Asset Allocation och är världsportföljen, alltså alla tillgångar som finns i världen och kan ses som index.

 

Källa: Investingforaliving.us

En första observation är att avkastningen för alla passiva portföljer (i gult och blått) är nästan alla mellan 9-10 %. De tajmande portföljerna har en avkastning som är ungefär 5,5 % högre för Dual momentum och 9 % högre för GTAA AGG 3 än de stabila passiva portföljerna. Detta till oftast lika stor risk på nedsidan, då både de passiva och tajmande strategierna jag nämnde ovan har haft en maximal nedgång på -10-20 %.

 

Kollar vi på de senaste tio åren är överavkastningen inte lika stor. Globala tillgångsportföljen och liknande portföljer som har global exponering har gett ca 5,5 % i avkastning per år. De tajmande strategierna har gett 9,2 % (GEM) respektive 11,9 % (GTAA AGG3), vilket gjort att de slagit de passiva portföljerna med 3,7 % respektive 6,4 % per år.

 

Notera att allt ovan är avkastning innan avgifter, så hur är det då efter avgifter? Alla strategier är baserade på indexfonder som går att få till en avgift på under 0,5 %, så det är inte avsevärt högt. För de tajmande strategierna måste man lägga till kostnaderna för byten. Dual momentum har historiskt haft en omsättning på ca 150 % av portföljen, vilket gör att man måste ombalansera den ca 1,5 gånger per år. GTAA AGG 3 har haft en omsättning på ca 300 % av portföljen, vilket är uppdelat på 3 tillgångar, vilket gör att man måste göra 9 byten per år.

 

Bästa alternativet för Dual momentum är att ha en svensk variant med svenska ETF:er (se här), vilka kostar 0,25 % och under att handla via Avanza och Nordnet. Om man har 100 000 kr i portföljen och gör 1,5 byten per år innebär det 3*0,069 % = 0,207 % (ett sälj och ett köp per byte). För GTAA AGG3 är det bäst att använda DeGiro, då man kan ha ett dollarkonto och handla de amerikanska ETF:erna som används. Här är det mest mini-courtaget som kostar, vilket är 20 kr per affär. Med 18 transaktioner per år blir det 360 kr, vilket är 0,36 % om man har 100 000 kr i portföljen. Avgifterna kan då hållas under 0,5 % per år.

 

Däremot så tillkommer det en extra kostnad för en taktisk portfölj, vilket är så kallad "slippage". Det innebär helt enkelt att man inte kan exakt handla efter signalerna. Det kan dels bero på att man inte har möjlighet att handla vid stängning, men det beror också på spread. Bästa alternativet är att handla vid stängning beroende på signaler, men då det är kl 22.00 på kvällen för ETF:er noterade i USA kan det bli svårt. Själv gör jag transaktionen kl 17 dagen efter, med antagandet att rörelserna tills dess är helt slumpmässiga. De kanske de inte är, men allmänt tror jag inte rörelserna är så pass stora för att dra ner avkastningen. Om vi antar 1 % i slippage så får vi en kostnad på 1-2 % per år mer för de tajmande strategierna jämfört med de passiva.

 

Det finns också ETF:er som applicerar liknande strategier, se t.ex. Cambrias ETF GMOM, som bygger på samma princip till en avgift på 0,94 %.

 

Om nu de tajmande strategierna kostar 1-2 % mer per år än de passiva, är det värt det att lägga ner den extra tiden som krävs för att varje månadsslut se hur man ska ligga investerad? Själv har jag tyckt att det varit lite krävande att varje månadsslut titta på signaler efter att ha gjort det i ungefär 2 år. Med ungefär 2 % i kostnad per år hade då de tajmande strategierna gett en avkastning på ungefär 2 respektive 4 % högre än passiva strategier de senaste tio åren. Däremot så hade liknande extraavkastning gått att få om man bytt ut aktiedelen mot värdeaktier i en passiv portfölj, vilka har get 8 % mer avkastning än index senaste tio åren. Med 50-75 % aktier drar det upp avkastningen med 4-6 %, vilket ligger i linje med de tajmande strategierna, men till större risk.

 

Totalt sett kan man säga att förutsatt att man är villig att vara lite mer aktiv med portföljen så kan man skapa alfa på liknande sätt som att investera i värdeaktier, detta till en lägre risk för stora förluster. Själv har jag valt att dela upp mitt sparande i dels olika aktiestrategier och dels en tajmande tillgångsportfölj, för att sprida riskerna mellan olika sätt att investera. Fick också en kommentar på tidigare inlägg där skribenten var skeptisk till t.ex. Golden Butterfly, då många bedömare misstänker att avkastningen kommer att vara låg för aktier och obligationer framöver. Av denna anledning tror jag att det kommer att vara ännu viktigare att försöka få extra avkastning mot att passivt investera i aktier och obligationer framöver. 

 

Se också dessa två inlägg av andra bloggare på Tradevenue som jämfört tajmande och passiva portföljer:

http://www.tradevenue.se/user/3033/portfolio-j%C3%A4mf%C3%B6relser

http://www.tradevenue.se/Inaudible/amorteringsportf%C3%B6ljen

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (99)
Oct (1)

Taggar