PerPenning
Likes
248
Antal inlägg
500
Följare
54
Medaljer
0
Stad
Lund
Om användaren
Tid är pengar, pengar är makt, makt över din tid! För vad är pengar om du saknar tid att använda dem? Får du verkligen ut tillräckligt per penning spenderad? Jag är en knappt femtio år gammal pappa och make med två barn i skolålder, villa, bilar, amorteringar och kostnader - ganska lik många andra i det hänseendet. Vad Per däremot under senare år har insett är att en privatekonomi med mer trygghet, utrymme och frihet är något värdefullt att sträva mot. Många mer än Per behöver sätta sig ned och fundera igenom vilka prioriteringar som är viktigast och vilka som egentligen inte spelar någon roll. För egen del har Per insett att det värdefullaste han äger - tiden - byter han bort mot pengar. Dessa pengar är därför synnerligen värdefulla. Per vill att de ska ge god utväxling - han vill ha mer nytta och glädje per penning spenderad.
Kontakt email

RSS

RSS feed
12 september

Heta känslor

 

Ja, även jag har gått i taket. Många har gjort det och vädrat sina känslor, något inte heller jag kan låta bli. Det har självfallet inte förbigått er att socialdemokraterna, det parti som borde stå småspararna bland arbetarklass närmast, har gjort en riktigt ful överenskommelse med gammelkommunisterna i Vänsterpartiet där de nu tydligt pekar finger - att ha egna besparingar för sin och sina barns trygghet är inte längre något bra utan ska ytterligare beskattas.

 

Att förslaget i sin grund kommer ifrån Vänsterpartiet är inte förvånande - inget annat parti ser lika tydligt dina pengar så som statens egendom att förvalta och förslösa så som man finner lämpligt. Partiets ekonomiska talesperson, förskolläraren Ulla Andersson, ser beskattningen så som en fullträff då det i hennes ögon slår mot både patriarkalet och de rika - en slutsats som är så skrämmande felaktig. Proteststormen har bara dragit igång - signalvärdet är enormt: sparande ska beskattas mera medan att låna fortsatt ska subventioneras via statskassan.

 

Vilka är det som sparar i ISK? Jo, inte är det Wallenbergarna i första hand utan alla vanliga svenskar som försöker spara en del av sina löner för sin egen trygghet. Det som är riktigt magstarkt är att Ulla ursäktar skatten med att den är förhållandevis låg. Ulla har förresten inget eget ISK så hon kommer undan helt och hållet. Skam på dig Ulla. Vad är det för fel på att människor vill försöka att försörja själv? Fast jag slår väl inte öppna dörrar - ränderna går ju inte ur på en gammelkommunist.

 

 

Mer pinsamt är att sossarna gjorde den här överenskommelsen med kommunisterna - det är riktigt, riktigt illa. Vår klåpare till finansminister, Magdalena Andersson, har dessutom mage att skylla ISK-skatten på oppositionen - eftersom denna blockerade andra skattehöjningar som regeringen ville genomföra, så som ändring i 3:12-regelverket, som i praktiken handlade om att det skulle bli svårare för företagare att ta utdelning från bolaget i stället för lön. Det känns så som små barn resonerar.

 

Mina barn har med min hjälp sparat ett tag i ISK - de är inte glada, vill jag påstå. Dessutom så tappar jag en del av det pedagogiska resonemanget - vikten av att se om sitt eget hus och vilja försörja sig på egen hand, även i bistra tider.

 

Min enda tröst är att jag tror att vår regering förlorar valet under nästa år. Bort med all skatt på sparande och bort med ränteavdragen - helst imorgon.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
25 mars

Så klart att jag ljuger

 

En arbetsvecka är över - än en gång. Vad är väl en vecka? Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles... alldeles underbar. För mig är den framförallt underbar om den inte innehåller sådant jag ser som ett tvång. Så som arbete. Arbetslinjen är för mig död och begraven även om jag lever den - arbetslinjen är en bastard som ljuger oss rakt upp i ansiktet. Så länge skattehöjningar på arbete är kutym och skattebefrielse på lotter och lån är regel så räkna inte med mitt gillande.

 

Sitter och deklarerar de sista raderna medan jag lyssnar på det passande stycket Of course I'm lying av Yello. När bokslutet för 2016 nu är klart så är det fokus på 2017. Det ser bra ut och vi arbetar vidare mot fler veckor med avsaknad av arbetslinje.

 

Jag är en man av budgetarbete. Ja, det är ju inget arbete utan snarare en hobby. Att ha full kontroll på alla kronor in och alla slantar ut ger mig ro, lugn och planeringsförmåga. Jag vet att jag är en duglig och paranoid shopoholic som kan spåra ut totalt - men jag döljer inget. Allt finns bokfört i bok och syns tydligt i budget. Jag finner ett nöje i att shoppa, det vet jag. Och just den frågan fick jag av en läsare - om jag nu älskar att spendera pengar, hur ska jag kunna blir ekonomiskt fri? Jag kan ju omöjligt budgetera då.

 

Det är turligen inte sant. Men att leva från lön till lön och spendera alla slantar däremellan är inte lösningen. Den sanna vägen är att lära sig förstå och respektera pengars inneboende kraft och att skaffa sig kontroll över dem.

 

Att ta medvetna beslut kring sina kostnader är nyckeln. En köpkaffe om dagen betyder att något annat, exempelvis en semesterresa, får stå tillbaka. Ett oskyldigt klädesplagg som slinker ned i varukorgen innebär en lägre pension även om kopplingen kan te sig orimlig.

 

Jag är övertygad om att det inte fungerar om man inte använder sig av en budget. Att budgetera är enkelt och roligt, tro mig. För det är en sanning att budgetering innebär att du ibland måste säga nej till något du vill ha - men ändå må finfint i det beslutet.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
21 mars

Håll i pengarna

 

Att ta dåliga ekonomiska beslut har jag blivit sämre på de senare åren. På något sätt har jag bättre impulskontroll utan att för den saken tappat bort den helt. Jag köper saker, det gör jag. För att spara tid, något jag finner synnerligen värdefullt, rullar nu en robotdammsugare längs golvlisterna. För att se vad jag gör och hålla ned elräkningen stoltserar nu en skrivbordslampa med LED vid kontorsarbetsplatsen. Den gemensamma nämnaren är oftare nu än förr att det ska finnas en nytta med köpet och att det ska vara god kvalitet - att slänga gynnar inte mänskligheten.

 

Jag är försiktigare med pengar och det gäller även investeringar. En dag som denna känns det fint att inte äga Fingerprint, exempelvis. Jag har helt enkelt inte mage, och då syftar jag på min hälsa, att ta risker i sådan utsträckning. Numera fonderar jag till största del och skuggar index på ett ungefär men med lägre risk. Men visst är det häftigt att så här långt i år intjänat ungefär en fjärdedel av intäkterna utan att ha gjort något mer än att låta bli att konsumera och bara spara.

 

Jag minns mina farföräldrar som hade det gott ställt med en tidens måttstock. De hade ett litet företag som när de väl pensionerade sig gav en slant i sig. De sparade av sina pensioner och närde en dröm om att spara ihop en miljon på ett vanligt sparkonto - jag tror inte de nådde dig och lika bra var väl det eftersom det enbart var en fix idé då de saknade en anledning eller ett mål med sparandet.

 

Mina föräldrar i sin tur förlitade sig på staten och inflationen och det med viss framgång. Bolånet urholkades i rask takt bara genom att vänta och inte göra något alls. Att spara var aldrig något mina föräldrar ägnade sig åt men det gick fint ändå.

 

Så ser det inte ut för mig och min generation. Nej, vi lär behöva ta vårt eget ansvar över framtid och dess ekonomi. Dessvärre ser jag för många som i sin tur blundar och det lär ta en ände med förskräckelse. Och många av de som sparar lägger slantarna på en nollräntekonto och fortsätter att spara till sin pension via dubbelbeskattning. Vad beror det på? Ointresse eller okunskap? Både och?

 

Så som ryggmärgsreflex så fortsätter regeringspartierna att höja skatterna för ett folk som redan lever under ett av världens högsta skattetryck. Ja, de svenska kommunisterna som inte ens sitter i regering får alltså vad de önskar. Man använder som vanligt argumentet att behov finns för att säkra vår välfärd - men vem tror numera på sådant floskel? Att vårt välfärdssystem ska gå ut på att vissa försörjer och andra försörjs kommer innebära en systemkollaps. Att kommunister är arbetsskygga i gemen är välkänt och i dagarna är Lars Ohly i rampljuset så som arbetslös sedan 2014 - och han ser nöjd ut. Han har ju trots allt ansträngt sig och sökt femton jobb!

 

Vi får se var det slutar. Tills dess, tänk på detta när du deklarerar.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
16 mars

Fogden är här

 

I år damp min deklaration in i min eletroniska brevlåda. Jag använder Kivra och jag finner det helt rätt för mig - allt ska ligga i molnet eller vad var och en väljer att kalla det. Papper är passé och Kungliga Postverket alias Postnord får syssla med något annat - kanske hitta alla försnillade paket? Visserligen är Kivra rena stenåldern i layout och funktionalitet men det kanske de råder bot på på sikt.

 

Det tråkigaste i deklarationen är det uppskov på skatten då vi sålde vår förra bostad. 1,67% kostar den årligen och det retar mig att vi ska betala skatt på precis allt trots att det i sig är ett systemfel med stigande bostadspriser. Men så länge vi har dyrare lån att betala av så får det vara som det är.

 

Som vanligt åkte jag på restskatt. 6 479 kronor anser de att jag ska betala. Dock har jag reduktion för att ta mig till och från jobbet att luta mig mot. 2016 var ett rekordår avseende arbetade dagar. Röda dagar hamnade på vanliga helger, första maj var en söndag, julafton en lördag och det var skottår med en extra arbetsdag måndagen den 29 februari. Sammantaget betyder det att 2016 års kalender innehöll 253 arbetsdagar.

 

Den 21 mars kan man påbörja deklarationen på nätet. Det mesta är förberett och förtryckt och inte alls så knepigt som under mina föräldrars svettiga kvällar varje vår för att fylla i alla kolumner rätt och riktigt. Är man färdigt med deklarationen senast den 29 mars så får man sina skattepengar senast den 7 april.

 

Avdraget för bilkörning är 18 kronor och femtio öre. Med 32 kilometer till jobbet gånger 2 och gånger 253 dagar landar avdraget på 29 955 riksdaler. Statens hantlangare på skatteverket drar bort tio lakan av detta. Enligt prognos får jag då tillbaka knappt 2 tusenlappar.

 

Glädjande nog så får frugan alltid mycket mera tillbaks än jag då alla kapitalinkomster landar på mig. Med tro, hopp och kärlek så kanske ytterligare tjugotusen kan droppa in till balansräkningen.

 

Min åsikt är dock att vi skattas till döds i det här landet. Åtminstone vi som inget kan dölja. Utöver det så ser våra politiska partier i gemen våra skattepengar så som sina och med självhävd rätt slösa dem på vad helst de finner lämpligt. Inte är jag bitter, int.

 

Läs även andra bloggares åsikter om ,  intressant?

18 februari

Korkade medelklass

 

Inte förvånande den här gången heller, kanske jag ska sammanfatta det som. Att den stora, grå massan än en gång låtit sig luras på grund av lättja, ointresse och dumhet är en favorit i repris för alla de där som vill ha våra pengar - de där pengarna som vi faktiskt sliter hårt för. Och hade vi inte varit så lättlurade, vi den korkade medelklassen, så hade marknaden snart sanerat sig själva. Men det fungerar ju, så varför sluta?

 

Den här gången var det Allra Fonder som hamnat under lupp så som oseriösa på många sätt. Etthundratrettiotusen sparare med belopp runt arton miljarder kronor har låtit sig pungslås. Nu deppar man och ropar efter ansvar - inte ska man väl behöva vara en expert för att spara till pensionen?

 

Nej, men inte tusan behöver man vara manhaftig, bortkollrad och oupplyst heller. Det krävs ingen magistersexamen i ekonomi för att kunna granska avgifter, jämförelseindex och kvalitet - det gör vi ju när vi köper mjölk eller tomater.

 

Dessutom är det så att god kvalitet säljer sig själv. Då behövs inga dundrande reklamkampanjer, inga aggressiva telefonförsäljare eller gratis biobesök. Vill man ha en bra pensionsutveckling så krävs inte mycket alls. Morningstar är enligt mig allt som behövs för att välja fonder - vanliga fonder eller pensionfonder. Morningstars rating gör det väldigt enkelt att välja vilka fonder som presterat bäst - gå gärna in och sök på Allra. Varför har de varit så populära undrar jag allt? Vill ni rasa och förfasas så läs gärna här.

 

Eget ansvar går hand i hand med egen förmåga. Svårare än så är det inte. Skyll på andra så har du också räckt över ansvaret och i princip skänkt bort ditt förmyndarskap. Men det är uppenbarligen för jobbigt för många. Sorgligt.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
14 februari

Rik på pensionssparande

 

Att tänka på pensionen är nog en åldersfråga - ju yngre du är desto längre bort är pensionsdagen och därför av mindre intresse. Möjligen, vill jag tillägga. För är man klok så bör man tänka pension mest hela tiden oavsett generation. Vad som gäller idag kan vara helt annorlunda den dag du ska gå i pension. Dysterkvistarna menar att vi inte kommer att få någon pension alls utan att vi måste lösa ålderdomen på egen hand. Riktigt så illa betvivlar jag att det blir men att det kan bli sämre - det är föga otroligt.

 

Jag läste att Cornucopia ondgjorde sig över aktiefonden AP7 eller den så kallade Såfan. Ja, han var sur på mycket, i och för sig, men jag kan tycka att han var en aning hård i sin analys. Det är sant att AP7 är en fond med hävstång men det är inte hela bilden, vill jag hävda. Hävstången är inte statisk utan kan ändras över tid. Och ett pyramidspel är det då rakt inte.

 

Nej, AP7 är inte en enda fond. Det finns AP7 aktiefond, som vi nämnt, med en attraktiv förvaltningsavgift på 0,11% men även AP7 räntefond som har avgiften 0,04%. Och varför är detta intressant? Jo, dessa båda produkter är delar i tre andra - AP7 offensiv, balanserad samt försiktig. I offensiv är fördelningen 75% aktiefond och 25% räntefond medan balanserad har hälften av varje. Försiktig fördelar med 33% aktiefond och resterande räntefond. På så sätt kan man välja risknivå även i Såfan beroende på hur man ser på konjunkturen. Börspodden har ett avsnitt kring AP7 och portföljförvaltare Anette Dahlberg. Den borde alla lyssna på.

 

Det finns då bra mycket fler sämre alternativ än AP7 än vad det finns bättre. Ett exempel på det är pensionsbolaget Allra som har flertalet populära pensionfonder och i runda slängar etthundratrettiotusen kunder, minsann. Svenska Dagbladet har granskat verksamheten, där bland annat tidigare justitieminister Thomas Bodström sitter i styrelsen. Att svenska pensionssparare har förlorat många miljarder genom att ha slantarna är ett faktum.

 

I november förra året köpte Alexander Ernstberger, Allras VD och grundare, en drygt 250 kvadratmeter stor villa med strandtomt på Lidingö för 50 miljoner kronor. Det ska, enligt Affärsvärlden, ha varit den dyraste husaffären under hela 2016. Det går att bli rik på pensionssparande, i synnerhet på de pensionssparande. För egen del avser jag att behålla mina slantar, så därför är AP7 en del i min strategi.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

18 december 2016

Försörja dig

 

Folkhemmet och avsaknad av krig och konflikt har gjort det svenska folket till syltryggar, gnällkoftor och offerbejakare? Ja, det finns nog ett och annat att ta på här. Att växa upp med så kallad guldsked i hand och mund gäller många av oss även om vi inte riktigt ser så på saken själva. Förbaskat bra har vi det dock och har haft under min generation och senare. Någon större förnöjsamhet över det lyser däremot med sin frånvaro - inte är vi nöjda och inte är det vårt fel heller.

 

Det talas ibland om samhällskontraktet och att det inte hedras av makthavare och politiker. Samtidigt så finns det inget kontrakt undertecknat utan det handlar om en frivillig överenskommelse där vi medborgare avstår till förmån för den samhällsordning vi föredragit. Att klaga på att våra skattepengar används felaktigt är i sin ordning men inte samtidigt att skattefuska - varje egen utförd omoralisk handling eller icke-handling är i sig en del av hur samhällskontraktet hedras eller ej.

 

Samhällskontraktet är idén att medborgarna har ingått ett avtal med varandra om rättigheter och skyldigheter i samhällslivet. Staten ska garantera människorna liv och olika rättigheter, och människorna underkastar sig statens styre, betalar skatt, uppför sig vettigt mot varandra och gör som polisen säger. Exakt vilka dessa rättigheter och skyldigheter är bestäms i det demokratiska systemet. Brott mot samhällskontraktet från statens sida utgör legitim grund för protest.

 

En del i ett fungerade samhällskontrakt är individens strävan mot egen försörjning - utan den heller inget fungerande skattesystem. Det talas dock sällan om detta utan mer om vad olika grupper ska eller bör erhålla i bidrag eller understöd. Men det är ändå så att det stora flertalet har förmåga och ska därmed försörja sig själva.

 

I samhällskontraktet ingår att staten ska erbjuda gynsamma föhållanden för företagande så att jobben skapas, något som haltar betänkligt. I vissa hänseenden är flera av våra riksdagspartier företagsfientliga, vill jag hävda. Och inte gör man mycket för att arbeta utifrån hur verkligheten ser ut. För majoriteten av de cirka 400 000 arbetslösa kanske aldrig kommer att kunna försörja sig själva. Det handlar om lågutbildade, människor födda utanför Europa, funktionshindrade och äldre. En del kan tillhöra flera av dessa grupper, och störst är den grupp som saknar gymnasieutbildning. Det finns för få jobb som passar, helt enkelt.

 

Samtidigt så har individen ett ansvar. Att få gratis utbildning i Sverige är synnerligen enkelt. Att läsa in gymnasium kan alla få möjlighet till. Att så som ung ta mindre attraktiva jobb hör till. Att anstränga sig lite är ett krav. Vill du komma någonstans - studera och arbeta hårt. För var och en ska försörja sig själv, om det så är på ett låglönejobb.

 

Hur du väljer att försörja dig så länge det är inom lagens ramar spelar ingen roll. Professionell pokerspelare? Aktieklippare? Proffsbloggare? Check på alla - arbeta med vad du vill och betala din skatt och du hedrar samhällskontraktet. Däremot att dag ut och in leva på bidrag är inte ok om du har arbetsförmåga.

 

Det finns fackliga företrädare som hävdar att det inte går att leva på tjugotusen kronor per månad. En pizzabagare från Jokkmokk som tjänar 20 529 kronor per månad ska därför utvisas för att han inte anses kunna försörja sig själv! Samtidigt finns det gott om pensionärer i landet som lever på desto mindre. Det finns gott om pampar kvar.

 

Hur ser du på egen försörjning? Är det ett rimligt krav på dig, mig och de där borta?

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
12 november 2016

Jämförpris på din tjänstepension

 

Ett bedårande vackert vinterväder denna lördag. En blek fast värmande sol mot ett gnistrande snötäcke med barmark däremellan minner snarare om en kommande vår än en begynnande vinter. Lite förrädiskt och en aning deppigt. Fast det är fullt möjligt att för en stund åtminstone låtsas att det är vår.

 

Blomstrar gör dock inte portföljen och guldhönan. Nedgången har varit hård och brutal och nu hoppas jag på att säsongsmönstret kan rädda årets uppgång. Under tiden så håller jag blicken borta och tittar mer på hur kapital kan tillföras. I veckan blev det också en flukt och justering i tjänste- och premiepension.

 

Att avgifter urholkar pensionen är ju vida känt. Låga avgifter ger högre pension. Men de flesta vet inte hur mycket de betalar i avgift för sin tjänstepension. Det visar en undersökning som AMF gjort i samarbete med Novus.

 

Pensionen är ju ett långsiktigt sparande och över tid gröper även små avgifter ur kapitalet. Många underskattar dock kraftigt vad de betalar för sin tjänstepension. 45 % av de tillfrågade i undersökningen tror att de kommer att betala hundratals eller tusentals kronor i avgifter för sin tjänstepension efter 30 års sparande. I själva verket betalar man tiotusentals kronor i avgifter under tiden man sparar till pension. Den som har tjänstepension utanför kollektivavtalen har dessutom oftast betydligt högre avgifter och efter 30 år kan hundratusentals kronor försvinna i avgifter. Som vanligt när det rör pensioner så gäller att ju äldre man är desto bättre koll anser man sig ha.

 

I AMFs undersökning anser närmare nio av tio (86 procent) att det vore bra med ett jämförpris för pensionen som visar hur mycket som försvinner i avgifter om man sparar i 30 år. Sedan i juni finns det faktiskt möjlighet att själv beräkna avgifterna för sin tjänstepension via en räknesnurra, JämförPris, på Konsumenternas försäkringsbyrås hemsida.

 

För inget är nytt under solen. Alla vill ha dina pengar mot en så liten motprestation som möjligt. Så ta hand om din pension - du lär behöva den en dag.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

16 augusti 2016

Vettiga utgifter

 

Återigen brinner det bilar i Malmös förorter. Det gör mig så förbannad. Mjukisbyxor ägnar sig ständigt åt att förklara dylika beteenden med utanförskap, tristess och ingen fritidsgård. Jag åberopar alltid det personliga ansvaret - vad du gör ger dig konsekvenser. Det gäller allt, anser jag. Så kallade gnällkoftor som skyller på allt och alla - utom sig själv är en ynklig falang. Man är alltid ett offer, ett offer för omständigheter man inte råder över. Detta är och kommer alltid att vara kvalificerat skitsnack.

 

Jag tänker en hel del på det här med hur skattemedel hedras - eller dras i smutsen. Varenda liten slant som kommer in via skatt borde värnas och omhuldas på bästa sätt. Och alla våra gemensamma saker - allt från skolor till fritidshallar - borde vi se så som våra egna. Inte f*n sparkar man in dörrar hemma, river ner inredning eller klottrar på fasaden. Det är små vidriga skitstövlar som har noll och ingen hjärnaktivitet. Och då menar jag inte barn - de har en del att mognad kvar att nå - utan vuxna människor. Det räcker att titta på hur vuxna individer beter sig i det offentliga rummet för att inse att det finns så mycket dumhet och enfald.

 

Vi jobbar och sliter, vi tar hand om våra inkomster och sparslantar, vi investerar och tittar på mjölkpriset i affären. Vi räknar kronor och vi budgeterar inför semester och julklappar. Och det är våra nettokronor. De skatteslantar vi betalar in ser vi inte, har ingen påverkan på och tillåts sällan insyn kring. Här finns det ingen vett och sans.

 

Skattepengar gödslas med, sprids för vinden, eldas upp, slösas och föraktas. Och det är enligt min mening att spotta varenda skattebetalare rakt i plytet. En polisbil eldas upp av en retarderad nolla. Vad kostar en sådan? En miljon kronor? Hur många dagar måste du slita på jobbet innan du bidragit med en miljon till vårt gemensamma välfärd? Inte ska idioten ha någon fritidsgård eller pyttipanna, hen ska slås i järn och knacka sten i ett stenbrott!

 

Det svenska vaniljsamhället som numera saknar ryggrad efter alltför många ofredsår ägnar sig åt analyser och valhänta åtgärder - fokus är enbart på buset, slöddret och imbecillerna. Alla andra som i tyshet jobbar och drar sig ur sängen i ottan för att betala för uppbrända polisbilar glöms helt bort. Alla som bidrar varje dag men samtidigt ser att inget kommer ur ansträngningarna när säkerhet på gator och torg, sjukvårdsomsorg och infrastruktur monteras ned. Vad händer om vi alla bara struntar i allt och sjukskriver oss? Systemkollapsen kommer som ett brev på posten.

 

Min känsla är att det går fort utför. Politikerkåren saknar idéer och visioner. Vart är vi på väg? En av världens högsta skatter har vi, men dessa medel öser vi över de som borde straffas och dessutom erhålla en fet återbetalningsplan på allt de förstört. Skatter är våra pengar gemensamt. Inte statens. Inte någon annans. De är våra. Vi kräver att de vårdas väl. Annars slutar det här illa.

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 
22 juli 2016

Kampen med banken

 

Ett dopp i havet med familjen, ett pass på gymmet i ensamhet och en bedårande afton på altanen. Svensk sommar är min sommar. Jag behöver inte alls fly landet, inte ens om det regnar. Det blir inte bättre än så här i Sverige så jag reser hellre iväg under depressiva höst- eller vinterdagar.

 

Lyssnade på Emilia Linds sommarprat med tårar i ögonvrån under träningen - vackert, sakligt och eftertänksamt av en ung människa med en livssorg som följeslagare. Sommar i P1 sparar jag i min mobiltelefon för att lyssna på under hela hösten.

 

Brevbäraren överlämnade ett irriterande brev från Handelsbanken om att vår ränterabatt är på väg att löpa ut. Kontaktade dem i ett lite surt e-mail att vi vill behålla den framförhandlade räntan. Blir det något kuckel så får vi göra som förra året - boka in ett möte på det lokala bankkontoret och med rynkade pannor tråka ut tjänstemannen tills vi får som vi vill. Jag kompromissar inte med storbanken och deras trams - som kund sedan 1996 borde de inte vara så tramsiga utan med avslappnade i sin attityd.

 

En påtagligt för stor banksektor har vi i Sverige - i runda tal 400 % av BNP - och alla vill tjäna pengar på oss. Handelsbanken, exempelvis, vill att vi ska spara i deras mediokra och dyra fonder. De gör också vad de kan för att via avgifter tvinga oss att sluta använda kontanter och andra dyra tjänster samt att låta oss betala för sådant vi numera gör själva - och det kräva dator, mobil och internetanslutning.

 

En skojig insändare i Sydsvenskan menar att bankavgifter borde ses som svarta inkomster. Hon drar en parallell till ungdomar, i detta fall scouter, som hade en loppmarknad. Eftersom inte alla människor har Swish eller för den delen mobilt bankid så behövdes växelpengar i form av mynt. Banken skulle ha 10 kronor per myntrör och 16 kronor per sedelbunt. Sedan skulle de ha ytterligare 7 procent för att återinsätta pengarna efter loppisen.

 

Jag förstår att banken är en affärsverksamhet - men det hindrar inte mig från att ge dem fingret och bespotta deras, i mina ögon, orimliga avgifter. Därför har vi heller inte en bank utan nyttjar dem på bästa sätt utifrån deras företräden - bolån hos Handelsbanken och sparande hos Avanza. Buffert hos Sevenday och lite annat i spridda skurar. Trogen kund? My ass!

 

Läs även andra bloggares åsikter om intressant?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (103)
Sep (8)

Taggar