Spartacus
Likes
155
Antal inlägg
481
Följare
44
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
21 december 2015

Kommentatorsfältet som win-win

Tänkte först bara göra en notis om Wal-mart och eventuellt Ratos, men efter förra inlägget följde ett väldigt intressant kommentatorsfält. En salig blandning av tankar och åsikter utbyttes. Inte minst om värdeinvesteringars förträfflighet eller förgänglighet.

Läs gärna där. Oavsett vad du själv har för tankar om saken så brukar att ta del av olika människors tankar att berika.

Själv är jag något ambivalent och det är kanske därför bloggen ändock drar till sig en blandad läsekrets. Jag tror jag blandar lite stort och smått, kortare notis-inlägg med längre undersökande, om än det ena och än det andra. En del tafatta ideer med en del mer tankvärda. Det går m.a.o. både ibland både hålla med som att ibland tycka det låter dumt. Cést la vie.

När det gäller värdeinvestering så är jag själv av den åsikten att jag tycker det finns belägg för att värdeinvestering som helhet överavkastar under längre tidsperioder för den rationelle investeraren.

Märk väl tre mycket viktiga saker

Som helhet - En portfölj som förvaltas enligt någon värdeinvesteringsstrategi (det finns ett flertal) kan inte förväntas gå med plus i varje enskild beståndsdel, men som helhet.

Längre tidsperioder - Värdeinvestering överavkastar inte varje enskilt år. Tvärt om. Många år kan vara direkt usla, men drar man ut tidsperioden så tas tappen man får vissa år igen. Inte sällan med råge.                        

Den rationelle - Det här är den stora akilleshälen. Man behöver en rationell metod för hur man väljer aktier, man behöver ha tilltro den samt inte vara mer känslostyrd än att man kan följa den. Stå ut med en hel del volalitet samt utstå långa perioder av möjlig osäkerhet.

Dessa tre saker kombinerat tror jag kan göra fantastiska saker, men det är också här jag är ambivalent. På den tredje punkten. Hur pass rationell är jag och hur rationell är min "metod"?

När det gäller den delen av min ekonomi som gäller fondsparande är jag väldigt mekanisk och kör mycket med sparande i billiga indexfonder.

När det gäller direktköp i aktier (som bloggen till största delen handlar om) så försöker jag anamma en "metod" som ger mig en bra riskjusterad avkastning enligt mina förutsättningar. Jag tror på att värdeinvesteringsprinciper då är en bra metod att utgå ifrån. Hade jag inte trott det så hade jag ju lagt allt sparat kapital i indexfonder. På samma sätt hade jag trott att jag var ofelbar och fena på värdeinvestering så hade jag lagt allt på direktköp av aktier - sålunda är jag ambivalent.

För att lyckas med direktköp av aktier så kräver det att jag disciplinerar mig själv. I många saker. Man kan lära sig mycket av andra, men de lärdomar som sitter in i märgen är de man gjort själv. Därför försöker jag bygga på min "checklista" allt eftersom.

Men vet du vad? Oavsett hur du tar dig an aktier och fonder så är marknaden faktiskt riggad till fördel för dig som är lite långsiktig i ditt sparande, till skillnad från de som spelar på t.ex. lotto. Så egentligen finns det få motsättningar mellan den som vill spara på än det ena eller än det andra sättet. Julafton kommer till oss alla.

Taggar (blogg): 
19 december 2015

Deere Q4 2015 och Berkshire som win-win

Deere har lämnat sin rapport för 2015 (delat räkenskapsår). Vare sig man läser rapporten och bildar sig en uppfattning utifrån det eller kör en enkel F-score så visar det att Deere forfarande har motvind. Priset på många jordbruksprodukter har varit fallande i nästan 5 år snart och många lantbrukares ekonomi är ansträngd.

Det är något av en konjunkturdipp och få jordbruksmaskiner blir sålda. För Deeres del så är dock kassaflödena från verksamheten relativt goda och återköpen av aktier massiva i nuläget. Det ger sig lite naturligt att när det inte finns någon ökad efterfrågan så är satsas inte pengar på nya fabriker. Vad göra med pengarna då? Återköp, utdelningar eller stärka balansräkningen.

Just Deeres balansräkning är lite av ackilleshälen eftersom Deere också verkar som finansiär. Jag är inte riktigt bekväm med finansbolag. Jag tycker det är enklare med mer rena industribolag.

Något som ökat stort är leasing. Det har mer än fördubblats under den senaste femårsperioden. Idag utgörs det bokförda värdet av det som är på leasing det som finns på lager. Jag tror den här utvecklingen kommer fortsätta.

Hur som helst, försäljningen har sjunkit och förväntas sjunka än mer. Den som vill rida på en uppåtgående trend har ingen brådska i nuläget.

Jag är ändock mer komfortabel med jordbruksmaskiner än t.ex. marknaden kring olja som också haft en sjunkande efterfrågan p.g.a. sjunkande priser. Olja finns en del substitut för. Det finns ej för mat. Dessutom är jordbruksmaskinsmarknaden en slags oligopol-marknad. Aktörer inom olja finns en otrolig mängd av. Så även om olja och mat har likheter så är jag inte intresserad av renodlade oljebolag - trots att man kan använda liknande resonemang där - det som går ned kommer till slut gå upp.

Min investerings-tes är med andra ord att det förr eller senare vänder för tillverkare av jordbruksmaskiner och att Deere både är väl positionerade för att dra nytta av det samt utan större problem klarar av att "övervintra". Dröm-läget vore fortsatt sjunkande kurser/värde för att sedan när en vändning kommer i affärerna så uppfattas inte det direkt utan kvartal för kvartal visar det sig bli allt bättre. Det troliga är att stigande matpriser kommer förebåda stigande efterfrågan på nyare jordbruksmaskiner.

Nu låter det som om jag blivit en momentum-investerare. Det har jag inte. Jag kan fortfarande köpa lite då och då i nedåtstigande trend (affärsmässigt och kursmässigt)  men jag har funnit att med ett så enkelt redskap som t.ex. F-score så kan man bilda sig en mer objektiv uppfattning om s.k. turn-around bolag. Det har så vitt jag vet aldrig varit bråttom att gå in med några större pengar i dem så länge F-score varit lågt. Däremot har det ofta varit lönsamt att göra det när F-score plötsligt skjuter i höjden och det förebådas en förbättring av bolagets affärer.


Så höga F-score och sjunkande kurs = troligt köpläge.
Lågt F-score och sjunkande kurs = inte bråttom.

På liknande sätt har t.ex. Michael Maoboussin undersökt och skrivit om att det är skillnad på negativa och negativa nyheter.

Nyheter som orsakar kursfall men inte berör lönsamheten egentligen (VD-byte? bonus-skandal?) är ofta bra köptillfällen.

Nyheter som orsakat kursfall men som berör lönsamheten (vinstvarningar?) förebådar ofta fler problem längre fram och därmed fortsatt sjunkande kurser.

Det här är väl ingenting som är 100% vattentätt, men vill man försöka att inte spela för mycket på sin egen "känsla" för saker och ting utan utgå från någon form av på förhand utvalda kriterier, så kan ju sådana här saker vara till hjälp.

Jag har sedan länge haft kriterier för att sålla bland bolag som hamnar på intressant-högen och vad som hamnar på icke-intressant högen liksom hur man bedömer ungefärligt "värde" Sedan några år tillbaka har jag också haft kriterier för att bedöma risknivån i dem (där tex en svag eller svårförståerlig balansräkning ger högre risk). Där bedömd risknivå bestämmer hur mycket jag är bekväm att köpa i dem i relation till min portfölj. På senare tid har dock tiden gått mer åt att fundera även på kriterier/checklistor även för andra saker så som t.ex. bäst köpläge.

Köpa "billigt" är bra, men om det tar lång tid för "billigt" att få sitt "rätta värda" så förtar det en hel del av avkastningen. I en jämförelse kan man då lika gärna ha köpt någonting som sakta tuffat på år ut och år in. Det är ju också därför ett bolag som Berkshire Hathaway är mitt största amerikanska innehav. Ett bolag som tuffar på - och skulle det slå stopp i ekonomin/världens börser så står bolaget med tillräckligt med pengar för att kunna dra fördel av det - en win-win situation m.a.o.

Ja vi får se var funderingarna slutar när det årliga julbadet är avklarat. Jag har hört att det är renande både för kropp och tanke...

Taggar (blogg): 
16 december 2015

Imint

Jag kan ingenting om bolaget Imint, men kände att jag bara måste göra en notering om det här. Inte minst för framtida reflektion

Imint är ett mjukvarubolag som 2014 omsatte 434.165 kr och gjorde 3.686.950 kr i förlust. Man förbättrar, så vitt jag vet, videoupptagningar så att de inte blir så skakiga.

De noterades idag på Aktietorget och man har kunnat teckna aktier för 10 kr/stycket. Kursen rusade idag till som högst 31 kr d.v.s. över 200% över teckningskursen. Det motsvarar ett börsvärde på ca 239 miljoner kr.

Ja... det var den noteringen. Det var allt för idag. Ha det gott!

Taggar (blogg): 
15 december 2015

Var placerar du din premiepension?

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. 2,5% av lönen upp till 7,5 basbelopp avsätts och du som individ kan själv välja hur denna summa ska förvaltas.

Till skillnad från den största delen av den allmänna pensionen är detta alltså pengar som de facto finns avsatta inte bara en fordran på framtida skattebetalare.

Den som inte gör ett aktivt val får sin premiepension placerad i Sjunde AP fonden. Eller för den delen, den som finner att Sjunde AP fonden är bästa alternativet behöver inte göra någon aktiv åtgärd för att placera PPM-pengarna där.

Låg förvaltningsavgift och en struktur som gör att man automatiskt växlar ner aktiedelen ju närmre pensionsåldern man kommer gör Sjunde AP fonden riktigt attraktiv. Den fungerar i princip, fram till 55 års ålder, som en global indexfond med en del hävstång. Efter 55 år ökas över tid ränteandelen.

Under de senaste 5 åren var avkastningen 111%. Det tycker jag är riktigt bra.

Var placerar du din premiepension?

 

Taggar (blogg): 
11 december 2015

SKF är intressant för mig

Jag skrev ju nyss om att SSAB är ingenting för mig så tänkte jag kunde lägga upp en liknande kursgraf från det senaste halvåret på ett annat bolag som ÄR, intressant för mig.
 


Bolaget är SKF. Ett bolag som jag tror inte behöver någon närmare presentation.

SKFs kurs har, liksom SSABs, också gått nedåt då konjunkturen för dem inte verkar vara optimal. Vad är den stora skillnaden då med SSAB?

SKF gör vinst och har gjort så de senaste 10 åren samtidigt som man kunnat ge utdelningar. Relativt stabila sådana. Man är inte en liten nisch-aktör på den globala marknaden utan tillhör bland de största inom sitt gebit med ett mer diversifierat utbud.

Nu är jag fullt medveten om att om ett år så kan SSABs kurs ha tredubblats och SKFs kurs kan ha sjunkit ytterligare. Det handlar för mig alltså inte om att söka störst "reward".

Kenny skrev nyligen ett jättebra inlägg My biggest misstakes of omission som jag rekommendera. Det handlar bl.a. handlar om pengar man "förlorat" på att inte gå in  i bolag eller sälja för tidigt. Jag känner igen mig. Jag har gjort liknande erfarenheter, men jag tröstar mig också med att samma checklista som gör att jag missat vissa vinnar-aktier är samma checklista som gjort att jag undvikit förlorar-aktierna.

Enligt mig har SKF en lägre riskprofil än SSAB. SKF passar bättre in på min checklista än vad SSAB gör.

Passar SKF in på din?

Taggar (blogg): 
9 december 2015

BB Tools som historiskt exempel på balansräkningens vara eller icke vara

Bergman & Beving är det gamla handelsbolaget som sedermera kom att delas upp i tre fristående, börsnoterade, bolag. B&B Tools, Addtech och Lagercrantz Group, med var sin inriktning. Tanken var att varje bolags ledning och styrelse skulle bättre kunna fokusera på det egna affärsområdet.

Det dröjde inte allt för länge förrän det för B&B Tools del blev förvärv som blev prio 1. Förvärv på förvärv. Här skulle växas och växlas upp. Det ledde till ökad försäljning och ökad vinst. Tillväxten var fantastisk och så även aktiekursutvecklingen. Vi pratar väl ungefär i storleksordningen tredubbling.
 


När alla lever livets glada dagar så tänker man dock inte på att allting har en baksida. När alla hurrar för den fantastiska utvecklingen i resultaträkningen, är det ingen som tittar på den deprimerande utvecklingen i balansräkningen.

B&B Tools tog på sig mer och mer skuld, försämrade balansräkningen mer och mer, för att genomföra alla sina många förvärv. Det som gladde alla i uppgång var det som höll på ta knäcken på bolaget när väl en nedgång i konjunkturen kom.

Det ingen tänker på i en uppgångs- och tillväxtsfas är i allas tankar när det stundar mörkare tider. Upp som en sol, ned som en pannkaka gick kursen.
 

I runda slängar försvann 4/5 av börsvärdet. Bolaget hamnade i svårigheter som man nu under flera års tid försökt navigera sig igenom. Det är dock en period som varat lika länge som både upp- som nedgångsfasen tillsammans. Kanske har man nu äntligen fått i ordning på torpet och är redo för nya stordåd, men i förhoppningsvis mer maklig, försiktig, takt. Vi får se. Fina nutida bolag har sprungits från dyrköpta erfarenheter förr och kan kanske göra det igen.

Förstå mig rätt. Att bolag använder belåning för strategiska förvärv är inte konstigt, men det är skillnad på bolag och bolag, och förvärv och förvärv. Det är enklare att smälta att stora globala jättar gör något strategiskt förvärv då och då. Svårare att se på när mindre aktörer försöker springa fortare än vad benen bär.

Det som aldrig slår fel dock är att balansräkningar kommer i fokus först i nedgångsfaser.

Taggar (blogg): 
8 december 2015

SSAB är ingenting för mig

2013 tittade jag närmre på diverse stålbolag. Posco utsågs till världens bästa stålbolag på stålindustrins motsvarighet till världens "framsida" medan SSAB i jämförelse syntes vara en nisch-aktör på världens "baksida".

Jag köpte inte något stålbolag, men det var intressant att lära sig mer ändå om stålindustrin. Sedan dess har det fortsatt vara turbulent.

För SSAB:s del har kursen halverats det senaste halvåret.
 


Även om jag inte är oäven att gå in i bolag som verkar i branscher som har konjunkturen mot sig så är det inget jag ens överväger i SSABs fall. Varför?

Jag vill se att bolagen trots konjunkturnedgångar kan göra vinst och ge utdelningar. Det har i princip utmärkt alla bolag jag köpt under deras nedgångsfaser oavsett om det handlar om gödsel, missiler, traktorer eller rederi. De har ändock klarat av att göra vinst och ge utdelningar. Den sitsen är inte SSAB i.

Risk kontra reward pratet bryr jag mig inte om. Risken är för hög. Det här kommer jag få emot mig den dagen kursen tredubblats, men det kvittar. Det är inte min kopp te. Jag dricker inte te, jag dricker kaffe.

Kanske sitter man nu på Industrivärden och funderar på hur mycket pengar som behöver skjutas in? Kommer en nyemission behövas? Vi får se.

Hur tänker du kring SSAB? Bottenfiskar du, undviker du, är du långsiktig, blankar du?

Taggar (blogg): 
5 december 2015

Sunkig tid för aktier

Medan tillgångspriser har stigit kraftigt världen över de senaste åren så har ju inte den ekonomiska tillväxten eller för den delen bolagsvinsterna ökat lika kraftigt. Den gör ju att den förväntade avkastningen de närmsta 5-10 åren inte är den bästa. M.a.o. en ganska sunkig tid att bli intresserad av aktier.

Samtidigt visar ju historien att intresset för aktier blir störst då de gått som bäst dvs då de blivit dyrare och svårare att hitta bra aktier till vettiga priser som inte medför allt för stor risk. Det kan liknas vid en omvänd rea-situation. Folk rusar till affärerna när de annonserar att nu har vi minsann höjt priserna. Kom och köp! Och folk rusar. Det blir trängsel vid ingången. Folk ser uppståndelsen och tänker det där måste vara bra - och fler rusar dit.

Inte minst tycker jag mig se det när det gäller nynoteringar. Där i princip aldrig balansräkningar ifrågasätts, eller det uthålliga i affärsmodellen vid framtida kristider. Det behövs inte för alla vet att det som i andra lägen kan ses som dyrt eller osäkert- är rena rama klippet nu...

Det är en väldig kontrast jämfört med ett par år sedan när aktier diskuterades. Då var balansräkningen det första som nagelfors och man dividerad kring hur hållbara affärerna var på lång sikt. Nu diskuteras istället hur mycket aktie x kan tänkas stiga på första handelsdagen och om man kommer ha "turen" att få någon tilldelning.

Taggar (blogg): 
22 november 2015

Helena Stjernholm och Industrivärden

Industrivärden har ju också fått en ny VD i svallvågorna efter skandalerna eller maktkampen inom sfären, beroende på vilket perspektiv man vill anamma.

Den nya VD:n är Helena Stjernholm. Det är hon som ska leda det s.k. förändringsarbetet inom Industrivärden. Ledorden är en stärkt ägarstyrningsstruktur, utvecklade arbetsmodeller och fördjupade samarbeten.

Det ska bli intressant att följa, speciellt vad som menas med utvecklade arbetsmodeller, eftersom jag något tidigare år tittade närmre på Industrivärdens kärna och fann den tämligen toppstyrd. Uppbyggd på ett slags cirkelresonemang där några få hade väldigt stor påverkan på organisationen och dess beslut. Jag ska inte påstå att jag vet om sådant leder till en udda ledningskultur, men en sådan slutsats är antagligen inte orimlig.

Hur som helst, nu är det nya tag. Industrivärdens nye ordförande Fredrik Lundberg "känner" vi sedan innan. Jag tog mig friheten att göra en närmre personligt porträtt av honom för några år sedan: Fredrik Lundberg

Den nye VD däremot är "ny". Hon heter Helena Stjernholm och har ett förflutet inom private equity. Närmare bestämt IK Investment Partners. IK Investment Partners är för övrigt samma bolag som ska tjäna pengar på att sätta Attendo på börsen nu i dagarna. Av en en händelse har skulderna ökat hyfsat mycket fortare i Attendo de senaste åren än t.ex. tillgångarna, innan det ska avyttras.

Överlag är det ett tag sedan skuldsättningsnivåer hos bolagen ens diskuteras. Vi är i den delen av börscykeln nu. Belåning fungerar ju så att så länge allt går bra är det ingen som bryr sig om det är högt eller lågt. Tvärt om så uppmuntras det till mer belåning, medan när det vänder så blir de plötsligt högaktuellt.

Med en VD med bakgrund i private equity kan man ju också fråga sig om Industrivärden tänkt bli en Investor look-a-like d.v.s. blanda in private equity i portföljen? Kanske, kanske inte.

Är det ett strategiskt affärsskifte man tänkt göra eller den nye VD enbart till för att städa upp i ledningsgruppen?

Vad tror du?

Taggar (blogg): 
16 november 2015

Fortum och den svenska kärnkraften

Fortum har bokat en del kostnader det senaste kvartalet då det beslutats att två av tre av Oskarshamns kärnreaktorer ska stängas ned i förtid.

 

 

 

Oskarshamn producerar ca 10% av Sveriges el. Anledningen är de nya regler som införts som gjort kostnaderna för stora för att driva reaktorerna vidare. Det är t.ex.. nya regler om oberoende härdkylning. Bakgrunden till de nya reglerna är bl.a. händelsen vid Forsmark 2006. Då man efter den händelsen kunde konstatera brister. En enskild störning (kortslutning i ett ställverk) kunde påverka flera säkerhetssystem och orsaka större osäkerhet än vad som var menat. På IAEA:s 7-gradiga skala så var händelsen en 2:a så det klassas inte som en olycka, utan som en incident.

 

Annars så är väl olyckan i Japan, Fukushima, 2011 den som de allra flesta tänker på när det gäller kärnkarftsolyckor och något som fått stor påverkan på kärnkraftsindustrin världen över.

 

Hur som helst. Fortum samäger med EON Oskarshamns reaktorerna EON äger lite mer än hälften, Fortum lite mindre. Facket och Fortum ville fortsätta driften av reaktor 1 och 2. EON ville lägga ned. EON har majoritet så på den extra inkallade bolagstämman beslutades om förtida nedläggning.

 

Detta gjorde att Fortum tog en kostnad om nästan 800 milj euro under tredje kvartalet. Det tillsammans med låga elpriser har drivit ned resultatet för Fortum.

 

En beräkning jag sett är att det kostar ca 2-4 miljarder kr att stänga ned en reaktor (Sverige har tror jag 12 reaktorer varav 2 för forskningsändamål).Beloppet beror på vem man frågar, branschen eller miljörörelsen.

 

Nu är det inte bara nedläggning som kostar. Även slutförvar av kärnbränslet. Ca 20 ton kärnbränsle kommer från varje reaktor och år. Beräkningar visar på att det kommer finnas ca 8000 ton kärnbränsle som behöver slutförvaras någonstans när kärnkraften bedöms vara avvecklad i Sverige. Jag har sett siffran 25 miljarder för slutförvaret nämnas av branschen. Än en gång det beror också på vem man frågar. Den totala kostnaden för stängning och slutförvaring av kärnbränsle kan hamna någonstans mellan 60-140 miljarder kr - beroende på vem man frågar.

 

Nu är det ju dock så att man i alla fall allt sedan 80-talet vetat om att stängningar och slutförvar kommer att komma. Därför har man inrättat Kärnavfallsfonden. Alla som producerat kärnkraft har fått betala extra per producerat kärnkrafts-Kwh ( ca 2 öre/Kwh) och betala in till denna fond.

 

Idag har Kärnkraftsfonden 57 miljarder. Liksom sjunde AP-fonden är de ett fint exempel på att man inte måste ha bankfolk till att placera pengar för dyra avgifter. Det kan gå riktigt bra ändå och dessutom till billig peng. Kärnkraftsfondens förvaltningsavgift är 0,019%. Den reala avkastning 2014 var 11%. Inte så pjåkigt.

 

Den här fonden ska vara med och finansiera pensionen för det svenska kärnkraftsprogrammet. Liksom mycket av de pensionspengarna är öronmärkta till var och en som går i pension i relation till hur mycket man betalat in, så är även dessa pengar öronmärkta. Man får ta del av fondens pengar i relation till hur mycket man betalat in. För Oskarshamns del ligger ca 12 miljarder kr fonderade. För den vetgirige så för övriga reaktorer är siffrorna som följer:

 

Ringhals 18,3 miljarder kr

Forsmark 16,6 miljarder

Barsebäck 9,3 miljarder

 

 

Så Fortum har bokat ca 7 miljarder i kostnader för nedstängning av Oskarshamn 1 och 2. Jag vet inte om det kommer räcka eller om man tagit i för mycket. Jag vet heller inte om man kommer få ut pengar för nedstängningen från Kärnkraftsfonden. Någon läsare är kanske insatt i detta?

 

När jag bläddrade i EONs rapport så tolkade jag det som om de bokat nedstängningen av O1 och O2 som en inkomst, dvs Fortums kostnad verkar ha blivit en inkomst för EON. Kan vara så att det är EON som störste ägare till kärnkraftverket kommer hantera det hela över tid men låter Fortum skjuta till pengar redan nu. Någon som vet?

 

Förutom Oskarshamn så är Fortum även delägare (ca 22%) i Forsmarks kärnkraftverk med sina tre reaktorer.

 

 

 

I Finland har man även Loviisa kärnkraftverk, men Finland till skillnad från Sverige verkar vilja satsa på kärnkraften.

 

Fortum handlas idag till ca 13,50 eur.

 

Vad tror ni? Kommer nedläggningen av svensk kärnkraft kosta Fortum mycket, mycket mer eller har man det under kontroll?

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (77)
Oct (2)

Taggar