Spartacus
Likes
155
Antal inlägg
473
Följare
44
Medaljer
0
Om användaren
Tankar, noteringar och funderingar om aktier och investeringar.

RSS

RSS feed
19 juli

Roadtrip Danmark

Efter turen i Norge beslöt sig familjen för att ta en liten rundtur i ett annat grannland, Danmark. Överlag får jag nog säga att man blir mer imponerad av vårt västra grannland än vårt södra men det beror naturligtvis på högst personliga preferenser. Finns ju egentligen varken några riktiga berg, skogar eller sjöar i Danmark.

Köpenhamn är naturligtvis gemytligt. Förutom alla möjliga sevärdheter så är naturligtvis ett besök på det välkända och börsnoterade Carlsberg ett måste. Pandora nämnts i positiva ordalag av andra bloggare och har också sitt högkvarter här. Vill minnas att det är världens tredje största smyckesföretag. Ett tidigare tillväxtscase som nu verkar handlas till "rabatt" om tillväxten bara kan fortsätta något.

Sedan strax norr om Köpenhamn har vi Danmarks börsstolthet, Novo Nordisk. Läkemedelsbolaget som utgör en stor del av danska largecap. Kursen har sakta börjat återhämta sig i bolaget efter  en relativ stor nedgång förra året.

Nu var jag kanske lite orättvis i början angående naturupplevelser. I Danmark får man dock söka dem längs kusterna. Vi har ju t.ex. smultronställen, så som Stevns Klint. I närheten ligger ju också, för den historieintresserade, den gamla militärbasen från Kalla kriget Stevns fort med dess underjordiska bunkrar m.m.

Royal Unibrews anläggning i Faxe har också passerats också. Öl är någonting danskarna kan. Dessutom röks det och slängs fimpar till höger och vänster, tyvärr. Jag tror tobaksbolagen har en god marknad här med.

Något annat väldigt märkbart är alla dessa byggen. Jag upplever att det byggs bra mycket mer i Danmark än det gjorde i Norge. Fastigheter så som vägar. Inte bara storstäderna har sina byggprojekt utan ute på landsbygden finns det gott om det med. Oavsett om man är på Själland, Fyn eller fastlandet. Eller så är det bara en annan som råkar åka förbi just där det byggs...  Nu är jag inte så insatt i danska byggföretag men det finns väl iaf Rockwool som håller på med isolering. Någon annan som är insatt i dansk byggmarknad?

Sedan har vi alla dessa vindkraftverk. Av alla möjliga sorter, men en hel del står det Vestas på. Huvudkvarteret har vi i Århus, men Vestas är ju sedan länge ett globalt bolag.

Nu passeras snart gränsen till Tyskland men vi får väl skäl att återkomma till Danmark på hemvägen. I Tyskland verkar för övrigt bloggarkollegan Stefan också befinnar sig. Har varit förr i Tyskland och kan hålla med honom att det också är ett trevlig land att turista i.

Hur som helst. Äger du några danska bolag eller har du tips på några?

 

 

14 juli

Blanka Avanza?

Finansbranschens aktörer gillar tydligen ge varandra gliringar då och då.  Idag gick Nordnet ut med att man fr.o.m. idag kan blanka deras konkurrent inom nätmäkleriet, Avanza, courtage fritt.

Att blanka eller gå kort i en aktie innebär att man har möjlighet att tjäna pengar om kursen för en aktie går ner.

Man kan förklara det som att man säljer aktier som man egentligen inte har för att köpa tillbaka dem senare (till den kurs som gäller då). På så sätt tjänar man pengar om kursen gått ned under tiden.

Det här "lånet" har ofta någon form av avgift. I alla fall om man lånar dem över natten. Dagsspekulationer på detta sätt har så vitt jag vet sällan det. Detta förmodar jag gör blankning eventuellt mest lönsamt om man jobbar med kortare tidsperspektiv.

Handeln brukar innebära courtage som vanligt, men det är nu detta som Nordnet bjuder på om man blankar konkurrenten Avanza.

Själv nyttjar jag inte blankning. Jag är i nuläget heller inte direktägare av någon bank, men vill man äga Avanza indirekt går det bra via t.ex. investmentbolaget Creades.

Brukar du gå kort i aktier eller har du tips på aktier som du tycker bör blankas?

Taggar (blogg): 
9 juli

Semesterspara på skattekontot

Med anledning av en fråga via Twitter gällande skatter kring reavinster, utdelningar m.m. så kommer här ett inlägg kring hur jag brukar göra.

Ofta har jag råkat ut för att få överskott av kapital vilket resulterar i att staten vill ha in skatt. Detta har mildrats med åren tack vare ISK-konstruktionen, men inte avhjälpt skattesituationen helt och hållet.

Eftersom jag förväntar mig att få restskatt så har jag haft som rutin att betala in en slant på skattekontot varje månad. Då räkningar ändå ska betalas.

Det jag gillar med det är att pengarna finns i säkert förvar redo att parera restskattsanspråk. Det är pengar som kortsiktigt finns på en plats där jag är ganska obenägen att göra något annat med dem.

Eventuellt överskott på skattekontot betalas också ut en gång per år. Av en händelse lagom till semester-tider. Vilket gör att det passar bra som ett extra tillskott då man just vill ha det - inför semestern.

Vill man få ut det tidigare kan man alltid begära utbetlaning från skattekontot, men det är aldrig någonting jag gjort.

Nu kommer vän av ordning påpeka att det inte blir någon avkastning på skattekontot. Sant. Tyvärr har räntant i denna lågräntemiljö upphört att ges på skattekonton. Den upphörde 1 januari 2017 i och med en lagändring. Tidigare kunde man ju få ränta varje månad insatt på kontot. Inte jättehög, men ändå bättre än många andra storbankers.

Jag har ändå fortsatt med inbetalningar då jag tycker att, i och med att jag har andra formers sparande, detta passat som buffert inför eventuell restskatt tillika som en extra semesterpeng.

Men som sagt. Jagar man avkastning så är detta inte att rekommendera. Detta är rent buffert-tänk.

Taggar (blogg): 
8 juli

Läsa om dåliga tider

Eftersom jag troligen har ett lite udda karaktärsdrag så tycker jag att det är lika, eller mer, intressant att läsa om hur bolag hanterar dåliga tider som att läsa om hur det går för alla dem som nu täljer guld.

Baktanken är naturligtvis att om man kunnat tillfredställande ta sig igenom dåliga tider förr, så bör man klara sig igenom dem framöver också. Sämre tider kommer ju. Förr eller senare.

Därav har det varit lite kvällslektyr att kolla på hur Autoliv klarade sig igenom 2008-2010. Stigande råvarupriser i kombination med den s.k. Finanskrisen 2008. Bilbranschen stod inför den värsta efterfrågsminskningen i modern tid.

När någonting sådant här händer så faller priset på aktier kraftigt. För Autolivs del så raderas 60% av börsvärdet från toppen till botten.  Man får kraftiga reaktioner. Själva affärsverksamheterna brukar dock ändras mindre än aktiepriset. Det är det jag brukar mena med att kurser rör sig som ett gummisnöre. De dras upp och ned, ofta mycket mer än vad själva verksamheten gör.

Ett sätt att investera långsiktig är att främst kika på just affärsverksamheten. Det är ju den som ska driva "värdeökningen" inte realiserandet av vinster genom köp och sälj av värdepapper. Sedan utgör ju alltid priset en faktor.

För Autolivs del så sjönk försäljningen med en tredjedel. På resultatet slog det naturligtvis hårdare, men man lyckades undgå negativt resultat. Inte minst för att man gjorde sig av med 1/4 av arbetsstyrkan. Något som möjliggjordes av att man använde sig av många korttidsanställda samt hade mycket av produktionen i lågkostnadsländer. Istället för att ha det i högkostnadsländer med hög grad av automation (och tillhörande fasta kostnader).

Det här var någonting man hade satsat på efter lärdomar från nedgången i efterfrågan förra gången det begav sig, runt 2001.

Idag är arbetsstyrkan 1/3 större än den var innan Finanskrisen. Omsättning och vinsten är på topp. Vi får se om det kommer fortsätta så ett tag till.

Det är inte helt lätt att gissa hur Autoliv kommer hantera nästa nedgång, men det man kan kika på är balansräkningen. Den kan ge en indikation. Det är (tyvärr) inte ovanligt att bolag urholkar balansräkningen istället för att stärka den när det går som bäst. När de dåliga tiderna plötsligt sedan slår till så står man där med minskad intjäningsförmåga i kombination med en tunn balansräkning. Sällan en bra kombination.

För Autolivs del har man undvikit att urholka den. Man har en fortsatt god soliditet. Det bådar gott för den långsiktige. Balansräkningen har dock sällan mycket att göra med eventuella kursrörelser. Om/när en nedgång kommer så kommer kursen i ett cykliskt bolag så som Autoliv troligtvis reagera kraftigt.

Är man då förvissad om att Autloiv även den gången kommer komma ut tämligen skadefri så utgör ett sådant läge ett bra köptillfälle. Alternativt, för den som redan köpt aktier, att ta det hela med ro och ta tillfället att öka.

Därför gillar jag att kunna läsa om hur bolag agerat under tidigare dåliga tider. Det säger mig mer  än om att läsa om utlovade framtida vinster från nykomlingar på börsen/finansmarknaden.

Taggar (blogg): 
3 juli

Risker med peer to peer lån

Peer to peer lån är när man lånar eller lånar ut till andra personer (ibland inkluderas även företagslån). Det sker ofta via en förmedlingstjänst i form av en digital plattform. I dagsläget finns det flera sådana förmedlingstjänster som lockar med attraktiv "ränta" på satsat kapital. Det här är långt ifrån något sponsrat inlägg så vilka de enskilda aktörerna är får du som läsare googla fram själv.

Principen är ganska enkel som investerare. Har du sparkapital att undvara så kan du starta ett konto hos någon aktör och börja låna ut det. Du tjänar ränta på det utlånade kapitalet.Ränteintäkterna beskattas som vanligt med 30%. I vissa fall får du även betala diverse avgifter för att du nyttjar tjänsten.  

Hos en del kan du själv välja precis vem du vill låna ut till. En del erbjuder möjligheten att detta sköts helt automatiskt. En del har "auktioner" där den som erbjuder lägst ränta får ge lånet. En del har mer fasta räntesatser. Inte sällan ges möjligheten att tjäna mellan 3-15% i ränteintäkter på utlånat kapital vilket om man jämför med sparkonton kan anse som mycket attraktivt.

Ja det finns mycket gott att säga och mycket fint har sagts då branschen växt med god fart de senaste åren. Nu till det mindre trevliga i sammanhanget och de risker jag ser med att investera i peer to peer lån.

Det är utlånaren som står för hela risken. Ingen insättningsgaranti gäller för de utlånade pengarna. Det ges möjligheten att själv välja riskprofil på lånen, men jag misstänker starkt att i goda tider så rullar allt på oavsett riskprofil. I dåliga, så kommer krascherna inte på något enstaka slumpmässigt lån utan då kommer de rulla in flera i taget.

Man låser pengar. Visst kan man lockas av möjligheten av högre avkastning, men då avbetalningar sker antingen då och då eller i slutet av låneperioden så har du inte möjlighet att sälja/få ut pengar så som du t.ex. har med aktier eller vanligt sparande.

Skatten är hög. 30% i dessa tider då man knappt betalar någonting för ISK-konton är ganska mycket.

Avkastningen kontra risken är inte alltid så lockande i praktiken som man kan förledas tro. Även om man kan räkna hem  ca 7% över tid i ränteintäkter på peer to peer lån så är det ju samma avkastningssiffra som vanligt aktiespar ger över tid. Dock är skillnaden att du när du vill kan få ut aktiesparande i pengar genom att sälja, ångra köp alternativt satsa mer i en och samma aktie om det känns bekvämt att göra så. Aktier är m.a.o. mer likvida än peer to per lån. Nu hävdar vissa att kursrörelser är en risk. Då haltar min risk-jämförelsen då peer to per lån inte har kursrörelser, men för oss andra som menar på att förlust av kapital är risk (konkurs, betalningsinställelse), inte kursrörelser i sig, så framstår peer to peer lån till folk som söker lån som ett större risktagande än aktier i etablerade bolag.

Seriositeten och förmågan hos förmedlingstjänsten i sig behöver bedömas. Likväl som man måste försöka bedöma bolag att köpa aktier i behöver man bedöma förmedlingstjänsten. Det är trots allt genom deras glasögon man ska bedöma hur man ska låna ut sina pengar och det är via dem eventuella indrivningsprocesser sker (eller tredje part som de valt). Det är svårt att bedöma många av förmedlingstjänsterna annat än via deras egna webbsidda. Finns m.a.o. sällan butiker, produkter eller tjänster ute i "samhället" att gå efter och skapa sig en egen uppfattning om. Likväl är publika aktiebolag ganska hårt styrda över vilken information de måste ge periodvis vilket förenklar transparensen utåt.

Detta är risker jag ser med det hela. Hur ser du på peer to peer lån?

Taggar (blogg): 
3 juli

iPhonen har fyllt 10 år

Precis nyligen var iPhonens 10-års dag. Den revolutionerande smartelefonen presenterades visserligen i början av året, men säljstarten var i USA i slutet av juni 2017.

Vid säljstatren hade naturligtvis Apple 0% marknadsandel.  Kanadensiska BlackBerry hade, enligt en del, ledningen i utvecklingen med en telefon-variant som hade tangentbord. Finska Nokia var marknadsledaren med nästan 40% marknadsandel på mobiltelefoner.

Innan iPhone låg Apples marknadsvärde på ca 75 miljarder usd. Inte alls föraktligt och man klarade sig ok genom att sälja datorer och musikspelare.

Idag har dock Apple ett marknadsvärde på 750 miljarder dollar. Tio gånger mer på ca 10 år. Balansräkningen svämmar över av likvider och ränteplaceringar, ca 238 miljarder usd. Även om Android-telefoner har störst markandsandel så är det Apple som håvar in mest av vinsterna i branschen.

BlackBerry har fått lägga ned hårdvaran och är nu mer ett mjukvaruföretag. Nokia sålde sin mobiltelefon-del till Microsoft som senare fick skriva ned köpet.

Även om det finns iPads, Apple-TV m.m. så är det fortfarande iPhones som står för merparten av Apples försäljning. Snart kommer iPhone 8 komma ut och därtill, sägs det, eventuellt ARKit som innebär augmented reality där man integrerar den fysiska och den digitala miljön.

Vi får se.

Det är hur som helst intressant att leva i tider där saker och ting kan förändras så pass snabbt som det gör. Världen idag är på sätt och vis ganska olik världen för 10 år sedan, men ändå inte. 2007 var också året då man började prata om toxic loans på amerikansk bostadslånemarknad.

Var tror du Apple och världen är om 10 år?

Taggar (blogg): 
26 juni

Roadtrip Norge

Dags för lite ledighet i veckan därav blir det en roadtrip i Norge med familjen och husbilen.

Norge är ju en av världens rikaste länder med olje- och naturgasutvinning som ryggrad i ekonomin. Den norska oljefonden är nästan ofattbar stor. Just nu fördelad på ca 65% aktier, 33% räntor och 2% onoterade fastighetsinvesteringar. Strategin är hyfsad enkel. 62,5% ska vara aktier och om det avviker mer än 4% ska portföljen viktas om genom köp och/eller sälj. Enkelt att följa.

De norska husmarknaden sägs ju varit het en längre tid . Dock verkar det komma tecken på att trenden vänt och att utbud börjar närma sig efterfrågan med flack prisutveckling som följd. Får se om vi kommer få se några tecken på detta.

Kikar vi på Norges OBX 25, med de 25 mest likvida aktierna i Norge så utgör fyra bolag över hälften av viktningen; Statoil, DNB, Telenor och Orkla. Olja, bank, telekom och livsmedelskonglomerat. Av de så är Orkla mest intressant för egen del.

Sedan finns även Tomra, Yara och XXL som jag också tycker är intressant att följa. Använder man sedan Börsdata för att screena på norska bolag så kommer t.ex. Leroy Seafood fram på en Graham-screening. Grieg Seafood och Leroy Seafood hamnar också ganska bra på en Magic Formula-screening. Lilla Namsos Trafikkselskap får full pott på F-score.  

Ja man kan förvänta sig både djupa dalar, höga berg som slingrande vägar i Norge.

Vilka norska aktier tycker du ser intressanta ut?

Taggar (blogg): 
26 juni

J. M. Keynes investeringar

John Maynard Keynes (1883-1946) är troligen en av de mest kända nationalekonomerna. Han har haft ett mycket starkt inflytande på förd ekonomisk politik i västvärlden efter andra världskriget. Keynesianismen innebär att t.ex. en regering kan dämpa konjunktursvängningar genom att styra efterfrågan användandes finanspolitiska verktyg.

Stimulera ekonomin kan man göra genom räntesänkningar och statliga satsningar t.ex. på infrastrukturprojekt. Då kan man mycket väl underbalanser budgeten för att få igång efterfrågan. I gengäld ska man dra åt svångremmen i goda tider för att stabilisera.

Det går ju diskutera vilket läge vi ligger i nu. Gasar vi i uppförsbacke eller har vi fortsatt gasa fast uppförsbacken är slut?

Nu ägnade sig Keynes inte bara åt nationalekonomi utan också åt investeringar och fondförvaltning. Han fick bl.a. förtroendet att förvalta Kings College i Cambridge portfölj. Den s.k. "The Chest". Han lyckades nå en avkastning (exklusive utdelningar) på 12% i genomsnitt. Detta låter inte mycket men detta var under en tid (1924-1946) med kriser och stagnation och där det brittiska index föll med i genomsnitt 1%/år. Utdelningar återinvesterades ej då det kapitalet användes av skolan till undervisningen.

Det är en bedrift som heter duga! Visst finns det många som når väldigt goda avkastningssiffror i goda tider. Det heter ju dock att man ser inte vem som badar naken förrän tidvattnet vänder.

Keynes lyckades riktigt bra i de turbulenta tider som var. Det är intressant att följa hans "resa" som investerare, inte bara nationalekonom.

Med sina omfattande kunskaper kring nationalekonomi i bagaget började han sin egen investerarbana genom att handla med valutor. Han satt minst sagt med mycket kunskaper kring nationers belägenhet och följderna därav. Detta hjälpte dock inte. Han lyckades inte särskilt väl med sina valutaspekulationer, trots sina kunskaper. Valutor är i längden ett noll-summespel och även om man i teorin är duktig på nationalekonomi och valutaeffekter så visade det sig inte vara så lätt i praktiken. Världen, ekonomier och valutor verkade reagera på saker som ofta stod utom kontroll och svårt att förutspå när det handlar om att spekulera i valutor för den enskilde investeraren.

Nästa fas i Keynes "resa" var att utnyttja sina kunskaper i makroekonomi. Genom sina kunskaper i hur kriser kommer till och kan motverkas, kunskaper i olika länders ekonomier, förutsättningar et.c. skulle det kunna vara möjligt att utnyttja detta till att göra kloka investeringar. Trodde han. Inte heller detta gav något vidare resultat. Det visade sig att dessa förhållande ganska lite hängde ihop med hur bra investeringar olika bolag var eller rättare sagt blev.

Keynes kom fram till att kunskaper i nationalekonomi och hur makroekonomin fungerar, insikt i komplicerade ekonomiska frågor m.m. har väldigt lite med att göra hur man lyckas som investerare av egna eller någon annans medel.

De goda resultaten Keynes trots allt fick kommer från hans sista 10 år av sitt liv. I mitten av 30-talet började han nämligen lägga om sin investeringsstrategi och det var då han för Kings College´s räkning lyckades femdubbla värdet på "The Chest".

Vad gjorde han för att nå sådana resultat?

Keynes började titta på de enskilda bolagen.

Han investerade i bolag vars balansräkningar var sunda och imponerade på honom och vars verksamhet han bedömde ha goda förutsättningar att kunna fortsätta leverera vinster. När han hittade sådana bolag investerade han en ansenlig stor del av portföljen i dem. Därtill var han förtjust i bolag som var "impopulära" p.g.a. kortsiktiga problem. De har ju en benägenhet att vara "billigare" då vilket naturligtvis ger bra hävstångseffekt på sikt.

Det tog Keynes nästan en livstid att komma fram till denna slutsats. Warren Buffett började enligt en liknande investeringsmodell tidigare i sitt liv (influerad av Graham, Keynes m.fl.). Hur gör du? Hur mycket låter du makro och valutor spela in i dina beslut?

Taggar (blogg): 
21 juni

Rätt in i bergväggen med Autoliv

Autoliv grundades i Vårgårda på 50-talet och har sedan växt till en av världens största inom fordonssäkerhet. Man är på sätt och vis en underleverantör till fordonsindustrin, men på ett annat sätt så är det nästan en oligopolsituation. I runda slängar har man väl ca en tredjedel av världsmarknaden för sin typ av produkter. Två andra stora är amerikanska TRW och japanska Takata (nu med problem).

Det är framförallt två saker som fångar mitt intresse av Autoliv.

Dels marknadssituationen. Jag gillar sitsen som Autoliv sitter i. Både marknadsmässigt som leverantörsmässigt. Det går ju inte undvika konjunkturkänsligheten, men fordon kommer att säljas och säkerhet kommer att krävas vare sig det är en Volvo, Tesla eller Jeep. Autoliv själva räknar med ca 5% tillväxt i år med bibehållna marginaler. Tillväxttakten ligger i nivå med det 10-åriga snittet.

 

 

Dels prissättningen. I dessa tider där konjunkturkänsligabolag säljs till rekordhöga P/S och P/E multiplar. PE tal ofta runt 25 på rekordvinster så sticker faktiskt Autoliv ut. Priset ligger i linje med det historiska snittet. Dock med noteringen att även Autoliv liksom många andra nu redovisar fina siffror. Jag kan rekommendera Börsdata.se om man själv vill botanisera lite bland siffror snabbt och enkelt.

 

 

Sedan har vi ju också varningssignalerna om jag kollar av Autoliv gentemot min checklista. Vinsttappet och utdelningssäkningen 2009 är ju en sådan. Kraschar ekonomin så drabbas Autoliv hårt. Ägarsituationen kunde ju varit trevligare också, men, men.

Att det verkar vara högkonjunktur och Autoliv ändock nästan handlas på ATH kan ju också vara sämsta tänkbara köpläge i bolagets aktie. Lite som att köra full fart över ett krön mot en eventuellt bergvägg. Då får man väl hoppas att krockkudden utlöses...

Hur tänker du kring Autoliv?

Taggar (blogg): 
20 juni

Tankar kring Hennes & Mauritz

Den senaste tiden har väl H&M varit ett sänke i de flestas portföljer som har aktien. Rätteligen så då verksamheten inte presterat på topp. Man har fortsatt med butiksexpansion och satsning på e-handel men det har inte hjälpt. Fallande marginaler, valuta motvind och konsumenter som kanske föredrar "dyrare" mer "lyxigare" varor nu så här i dessa "glada tider" verkar arbeta emot.

Det hjälper inte sista raden att försäljningen ökar genom butiksexpansion om försäljning per butik och marginalerna sakta urholkas. Det är ju symptomen på de "problem" som H&M dras med. Bruttomarginalen är t.ex. nu nere på 55%. Den var på 57% 2015 och 59% 2005. Kika på vad t.ex. en mönsterstickad topp kostade 2005. 149 kr. Samma som nu.

Det är väl det som är lite H&Ms taktik. Man kontrar ogärna ökade kostnader med höjda priser mot slutkund. Vare sig det gäller produktionskostnader eller höjda personalkostnader. Även om en topp kostar likadant nu som för över 10 år sedan så har butiksbiträde högre lön nu än 2005.

Att ständigt kunna ta ut ett högre pris är lyxvarumärkenas taktik. Det har aldrig varit H&Ms taktik. Nu tillhör jag dock de som anser att H&M gör rätt. H&M är inget "lyxmärke" utan ett lågbudgetalternativ och bör behålla den profilen istället för att försöka jobba upp en ny. Jag är säker på att analytiker skulle gilla om H&M började höja priserna markant för att jobba upp marginalerna igen, men jag är inte säker på att det vore det långsiktigt bästa. 

Det kommer troligen krävas lite makroförändringar som ger H&M medvind och bättre förutsättningar för att vända trenden. De som tänker att H&M ska ned till 150 inom kort kan mycket väl få rätt. De som tänker att H&M inom några år står i 400 kr kan mycket väl få rätt. Kurser är mycket svåra att spå. I alla fall tycker jag det.

Själv har jag alltid varit positiv till H&Ms affärside och verksamhet. Jag är fortsatt så, samt följer inslagen väg. Sedan har jag också drag av drumdristig envishet. I alla fall tycker min fru det.

Taggar (blogg): 

Sidor

Blog Archive

Blog Archive
2017 (74)
Sep (7)

Taggar