Ännu en vecka som de flesta aktieägare vill glömma även om en viss stabilisering skedde i Sverige under slutet av veckan och det urskillningslösa säljandet upphörde. Men utvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden på fredagen grusar dock eventuella förhoppningar om att vi är nära botten.Till det kommer en enorm volatilitet på valuta- och räntemarknaderna, som visar på stressen i systemet. I stället för att sådana här veckor ”stirra alltför mycket på skärmen” tror jag det är viktigt att höja vyn och fundera över vilken värld vi kommer att blicka ut över när dimmorna skingras och coronaviruset är historia.

Balansräkningar blir lika viktigt som resultaträkningar. Att ”cash is king” under kriser är väl ingen nyhet men något som ändå ofta glöms bort i goda tider. Att i rådande läge lyckas få in nytt kapital via aktiemarknaden är nog få förunnat och även om läget snabbt skulle förbättras kommer nog nyemissionsmarknaden vara stängd ett bra tag för de flesta. Beslutet från ett antal välfinansierade företag att ställa in extrautdelningar men även ordinarie utdelningar måste nog också ses i ljuset av de möjligheter som kommer att skapas att göra intressanta förvärv när krisen är över. Jag har därför lite svårt att stämma in i kritiken mot att Volvo ställer in extrautdelningen och de återköpsprogram som företag som Betsson, Fingerprint och Diös dragit igång tycker jag kan ifrågasättas. Hur som helst tror jag att denna kris kommer att föra med sig att intresset för balansräkningars utseende kommer att öka. Under de senaste årens vinsthausse är det min uppfattning att balansräkningar allt mer blivit något som bara intresserar revisorer. Och då är det inte bara storleken på själva kassan jag tänker på utan också vikten av att granska de olika kreditfaciliteter som finns och hur lånestrukturen ser ut. Vidare tror jag att storleken på eget kapital och hur stor andel av tillgångarna som utgörs av goodwill och immateriella tillgångar kommer att bli viktiga att titta på. I spåren av denna kris är jag nämligen övertygad om att mängder med bolag kommer att tvingas göra nedskrivningar på sina goodwillposter när förvärv visar sig ha gjorts till för höga priser och affärsmodeller måste omprövas, vilket då minskar det egna kapitalet. Visst nedskrivningar påverkar inte kassaflödet eller likviditetssituationen men i ett läge där köerna till bankerna lär bli långa kommer knappast bolag med låg eller obefintlig soliditet premieras. 

Gör ”den gröna omställningen” halt? Energibesparingar och ”den gröna omställningen” har varit det mantra som har drivit förändringsarbetet i de flesta företag under lång tid. I och med att de flesta energibesparingar också varit ett steg mot en mer miljömässig produktion har det varit en fantastisk ”kombo”. Samtidigt som samhället genom subsidier skyndat på utvecklingen. Mängden med företag som på olika sätt vuxit upp i spåren av denna utveckling och som kapitaliserat på detta är som bekant stort. Visst oljepriset kan mycket väl snabbt komma tillbaka till tidigare nivåer och det ekonomiska incitamentet för energibesparingar finnas kvar men visst har det väl sått en del mer tvivel om den långsiktiga utbuds-/efterfrågesituationen? Är alla energibesparingar på lång sikt verkligen lönsamma? Och framförallt kommer det att prioriteras på samma sätt i statliga budgetar, som minst sagt kommer att vara ansträngda efter krisen eller för den delen i företagens investeringsbudgetar?

Det får inte hända igen. Trots de resurser som under årens lopp vräkts in i sjukvården och det inledningsvis väldigt konfidenta budskapet från myndigheterna om ”att vår beredskap är god” har  beredskapen för större katastrofer återigen visat sig vara under all kritik. Bristen på akutplatser och skyddsutrustning inte bara i Sverige har utan tvivel förvärrat krisen och lett till att myndigheternas åtgärder blivit än mer långtgående. Vi är tyvärr inte ensamma om att ha underinvesterat i att bygga upp denna beredskap och det är därför troligt - att oavsett budgetproblem - kommer alla länder att lägga enorma resurser för att bygga upp akutsjukvården. Företag, som levererar denna typ av utrustning borde i det läget under lång tid vara givna vinnare. Bolag med utrustning för intesivvård som Getinge och Sedana Medical har visserligen klarat sig relativt bra i nedgången (+1% i år respektive +10%) men efterfrågan på deras produkter borde vara garanterad för lång tid framöver.

Minskade ”just in time” leveranser. Det är inte bara sjukhusens beredskapslager av testutrustning och skyddskläder som har visat sig vara alldeles för små utan hela ”just in time” begreppet hos många företag kommer nog att ses över. Minskad outsourcing och betydligt högre egna lager kommer nog därför att bli en effekt av krisen. Till förfång för alla transportföretag och kanske för den långsiktiga lönsamheten men denna typ av behov av lageruppbyggnadsefterfrågan kommer nog behövas för att kickstarta ekonomierna. 

Ändrade rese- och arbetsbeteenden. Efter att som jag ha upplevt Estoniakatastrofen och trott att persontrafiken på Östersjön var död för alltid eller den mer näraliggande tsunamikatastrofen, där det kändes som det skulle dröja decennier innan några turister vågade sig tillbaka, ska man kanske vara försiktig att tro på ändrade resebeteenden till följd av den pågående krisen. Det visade sig ju nämligen att det inte dröjde många år förrän dansgolven på Östersjön var fulla och barnfamiljerna i jakt på sol var tillbaka på Thailands stränder. Men är denna händelse inte annorlunda i och med att den får så stora ekonomiska konsekvenser – framförallt ju längre den drar ut på tiden? Kommer inte många företag lära sig uppleva fördelarna med konferenssamtal och att medarbetare med fördel kan arbeta hemifrån? Eller lärosäten och studenter i högre undervisning som börjar uppleva distansundervisningens fördelar? Ett exempel på en sådan solklar vinnare på denna trend mot ökat distansarbete utgör amerikanska videoplattformen Zoom, som möjliggör videokonferenser med mycket bra kundrecensioner. Aktien har krossat en dyster marknad och står idag 60% högre än vid årsskiftet. Men det kommer säkert många utmanare med denna trend.  Utslagningen i flygbolagsbranschen verkar nå sitt klimax under denna kris och de överlevande bolagen får sina respektive hemländer som största aktieägare. Denna utveckling borde också på sikt få biljettpriserna att öka – oavsett oljeprisernas utveckling – och minska resandets attraktivitet.  I ett sådant läge borde också efterfrågan på all typ av telekommunikationsutrustning öka och Ericsson framstå som en riktig vinnare.

  
Att ägna sig åt framtidsspaning är farligt och det är säkert mycket av ovanstående jag kommer att få äta upp men en kris av denna typ som ingen förutsett, som har drabbat i stort sett hela världen och vars ekonomiska och mänskliga konsekvenser är enorma kommer att förändra mycket i bland annat i vad och hur vi investerar. Det kommer att finnas ett före och efter corona. Jag brukar avsluta med ”välkommen till en spännande vecka” men jag tror att de flesta fått sitt spänningsbehov tillfredsställt de senaste veckorna och nöjer mig med: Med hopp om en lugnare vecka och att vi snart kan se ett slut på denna mardröm!!!  

Claes Vikbladh 
claes@tradevenue.se