KI-PROGNOS: SER DYSTRARE PÅ EKONOMIN ÄN REGERINGEN

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Konjunkturinstitutet sänker sin tillväxtprognos för nästa år till +1,2 procent, från +1,8 procent i septemberprognosen. Så sent som i augusti trodde KI att svensk ekonomi skulle växa med 2,2 procent under 2025.

Därmed är de klart mer pessimistiska inför 2025 än finansdepartementet, som tidigare i veckan sänkte sin prognos för nästa år till 2,0 procent, från 2,5 procent.

KI skriver i sin prognos att lågkonjunkturen i Sverige fortsätter att fördjupas och att en vändning uppåt dröjer till det andra kvartalet 2025. Lågkonjunkturen kvarstår även 2026.

"Den viktigaste faktorn för den långsamma tillväxten är att svenska hushåll fortsätter att vara återhållsamma med att öka sin konsumtion. De senaste årens snabba prisökningar och räntehöjningar har gröpt ur hushållens reala disponibla inkomster", skriver KI.

Osäkerheten kvarstår kring hur hushållen framöver kommer att prioritera mellan sparande och konsumtion.

Hushållens sparkvot ligger något över genomsnittet för det senaste decenniet medan hushållen har under året blivit något mindre pessimistiska kring risken för egen arbetslöshet. Samtidigt förväntar sig hushållen i mindre utsträckning att arbetslösheten i Sverige kommer att öka under de kommande tolv månaderna.

"Det indikerar en viss minskning av osäkerheten, vilket i sin tur ökar hushållens konsumtionsvilja", bedömer KI.

KI konstaterar att lågkonjunkturen medför att arbetslösheten har stigit och de har reviderat upp framför allt sin prognos för arbetslösheten nästa år. I september trodde de att den skulle sjunka till 8,2 procent, från 8,3 procent i år. Nu är prognosen i stället att arbetslösheten stiger från 8,4 procent i år till 8,5 procent under 2025.

Sysselsättningen bedöms växa något när den ekonomiska tillväxten ökar, men eftersom företagen har övervintrat en del arbetskraft under lågkonjunkturen blir dock uppgången dämpad inledningsvis. Samtidigt börjar antalet personer i arbetskraften åter öka när konjunkturen vänder uppåt.

"Sammantaget innebär detta att arbetslösheten stabiliseras på 8,5 procent under inledningen av 2025 för att vända svagt nedåt först mot slutet av året. År 2026 ökar sysselsättningen mer tydligt, främst till följd av fler jobb inom tjänstebranscherna. Arbetslösheten sjunker då till 8,2 procent, vilket fortsatt är högre än jämviktsarbetslösheten", skriver de.

Arbetsmarknadens fortsatta försvagning bidrar till att löneökningstakten växlar ner från och med 2025, dock till en nivå som är högre än det historiska genomsnittet. Detta är i linje med synen hos både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

KI noterar att svensk export ändå utvecklats väl de senaste åren, med tanke på att den internationella konjunkturen har varit relativt svag, mycket tack vare en stark utveckling för tjänsteexporten.

En svag utveckling i Europa och inte minst Tyskland bidrar dock till att marknadstillväxten i ett historiskt perspektiv fortsätter att vara relativt dämpad under den närmaste tiden.

"Marknadstillväxten ökar dock något snabbare från mitten av 2025, vilket gynnar svensk varuexport som också växlar upp då. Tillväxten i tjänsteexporten väntas däremot bli betydligt lägre än under de senaste åren", enligt KI.

När det gäller investeringarna noterar KI att de fasta bruttoinvesteringarna tappat fart de senaste åren till följd av den svaga konjunkturen, men att de väntas vända uppåt.

Bland annat bedöms bostadsbyggandet vända uppåt igen under det andra kvartalet 2025 och tillväxten stiger därefter successivt under prognosperioden.

"Sammantaget växer investeringarna i näringslivet under 2025, men det är först under 2026 som investeringarna tar fart ordentligt", skriver KI.

I offentlig sektor bidrar utbyggnaden av försvaret till en relativt stark konsumtionstillväxt även 2024–2026. Även regionerna bidrar till konsumtionsutvecklingen 2024, trots en ansträngd ekonomisk situation.

"Det beror på att ett ökat antal äldre leder till ett större behov av vårdtjänster. Samtidigt innebär minskade barnkullar en svagare konsumtion i kommunerna framöver, i och med att behovet av förskola och skola minskar", skriver KI.

De noterar vidare att den samlade ekonomiska politiken för 2025 bör vara expansiv och därigenom stödja den ekonomiska återhämtningen.