Fantastiska Farbror Fri
Likes
298
Antal inlägg
1266
Följare
65
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Jag heter egentligen Oskar Lindberg men bloggen drivs av mitt superhjälte alter ego Fantastiska Farbror Fri. Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF blev ekonomiskt fri (pensionär) strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed
7 april 2016

Vi tar den fega vägen till frihet!

Det är relativt få i vår närhet som vet något om vår plan. Några få som jag har förtroende för vet exakt antingen för att jag har berättat eller för att de själva via bloggen räknat ut det. Vi fortsätter dock att vara lite semi-anonyma eftersom min fru fortfarande tänker fortsätta i en vanlig anställning i några år till och vi vill inte att våra planer på något vis ska påverka hennes chanser att få en anställning eller arbetsgivarens syn på henne som anställd. 

Det som är gemensamt för dem som vet något om planen är att det tycker att det är positivt att vi gör något annorlunda och att det tycker att det är modigt! Det första är förstås riktigt men det senare att vi är modiga vet jag inte om jag håller med om. För några år sedan hade jag nog sagt att detta var modigt för att det är annorlunda men nu tänker jag nog nästan tvärt om....Jag ska förklara vad jag menar:

  • Det som möjligen är riskabelt är den personliga risken, om man gör något annorlunda och misslyckas så står man ju där ensam med brallorna nere medan om man följer lemmeltåget över stupet så ser man ju inte dummare ut än någon annan när man faller. Men förutom det så tror jag att det vi gör egentligen är en "feg" variant. 
  • Först och främst finns det många som väljer att slå sig fria utan att ha något större finansiellt kapital eller sparande. Vi börjar ju istället med några miljoner på banken, några miljoner i extra pension och ett mycket låg skuldsatt hus. Att slå sig fri helt utan detta är mycket modigare och görs varje år av massor med människor som väljer att bli mångsysslare, digitala nomader, musiker eller annat som är frihet för dem men som inte ger någon finansiell trygghet. 
  • De allra flesta är beroende av en (eller två om man är ett par) inkomster för sitt uppehälle. Att en av dessa strömmar plötsligt uteblir eller kraftigt minskar på grund av sjukdom eller arbetslöshet är inte omöjligt...inte ens osanorlikt att någon sådan situation uppkommer någon gång under en livstid. För att detta ska ske krävs bara att det bolag som man jobbar på går dåligt eller att man drabbas av en sjukdom. De flesta är mycket dåligt förberedda på detta då de "lever ur hand i mun"...Vi lever istället sparsamt och kan med lätthet leva på minder än en lön.
  • Våra inkomster kommer från avkastningen på ett 15-tal aktier i olika länder och olika brancher och till det kommer små inkomster från hobbies och uthyrning av boende sammantaget har vi cirka 20 olika strömmar av inkomst var och en ganska liten men sammantaget betydande. Utöver det har vi bundet kapital i boende och pension som skapar en trygg bas om än ej realiserbar i närtid. Någon eller ett par av dessa inkomströmmar kan ju möjligen sina men för att de ska upphöra samtidigt behövs någon form av total global ekonomisk härdsmälta vilket i och för sig skulle kunna hända men om vårt samhällsystem upplöses i sin nuvarande form tror jag att detta är det minsta av våra problem...det kommer dessutom att drabba alla så det är inget unikt för oss. 
  • Vi kommer bli mångsysslare både genom våra hobbys och genom att vi kommer genomföra byggnation, reparation, odling, matlagning, bakning, bärplockning med mera själva. Detta gör att vi i de flesta situationer troligen är väldigt "anställningsbara" även om vi inte är anställda. Jämför många av dem som är anställda 40 timmar i veckan för att göra en väldigt specifik arbetsuppgift...jättebra så länge den behövs och många gånger välbetalt...men om behovet upphör vad har man då för övriga kompetenser? 

 

Kanske är det så att människor (och detta drabbar även oss) är lite rädda för att stå där med brallorna nere efter att ha försökt något annorluda. Bättre då att springa på med flocken. Alltså att risk mäts relativt alla andra och så länge vi misslyckas i grupp så klarar jag mig från skammen? Men om vi tittar på abolut risk så tror jag att risken i vårt förfarande är så mycket hängslen och livrem man kan tänka sig. Det är också därför vi inte väntar till vi har 10 eller 20 miljoner för att sluta jobba utan är "nöjer" oss med totalt 6 miljoner...vi är fega men inte superfega.

Hur ser ni på detta med risk? Är den relativ eller absolut? Är det läskigt att göra något som inte alla andra gör? 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (188)
Sep (13)

Taggar