Fantastiska Farbror Fri
Likes
298
Antal inlägg
1307
Följare
65
Medaljer
0
Om användaren
FRIHET ÄR MÅLET - SPARSAMHET ÄR NYCKELN! Jag heter egentligen Oskar Lindberg men bloggen drivs av mitt superhjälte alter ego Fantastiska Farbror Fri. Fantastiska Farbror Fri (FFF) är en ekonomisk superhjälte tillika familjeman med en fantastisk fru och tre underbara barn. FFF blev ekonomiskt fri (pensionär) strax innan sin 40-årsdag. Fantastiska Farbror Fri är utrustad med superkrafter utöver det vanliga inom sparsamt och enkelt leverne. Hans svaghet (för en sån har alla superhjältar) är en tumme som sitter mitt i handen någon som han tänker råda bot på under sina fria år. Den här bloggen handlar framförallt om hur man sparar ihop kapital och hur man får det att räcka länge genom sparsamt leverne och mer effektivt tänkande kring sitt liv och sin ekonomi vilket i förlängningen kan göra oss alla mer fria.
Kontakt email

RSS

RSS feed
30 juli

Det handlar om frihet...

Vi är för närvarande på semester så bloggen har lite låg nivå på uppdateringar, för dig som hittar hit för första gången så rekomenderar jag att du börjar med detta inlägg där jag samlat några av de mer matnyttiga inläggen. Där finns också länkar till några av de podcasts där vi medverkat vilket kan vara en bra intro till vårt sätt att tänka. 

Något som jag tycker att de senaste tidens medverkan i media har visat är att det finns en svårighet i att förklara vad vi egentligen velat uppnå med vår plan att "gå i pension vid 40" är vi bara lata kanske? 

Nej för oss handlar det om att kunna bygga ett liv som sedan arbetet (för sådant tänker vi fortsätta med) får forma sig kring. Detta möjliggörs av att vi har låga levnadsomkostnader och att vi har ett kapital som hjälper oss att betala räkningarna. 

(Följ gärna fru fri på instagram @enkelboning och mig på twitter @frivid42)

Detta innebär att något föreklat vi kan minska den tid som arbete tar veckovis från 50-60 timmar (inklusive pendling och kringtid) till cirka 30 timmar i veckan. Vi kan också minska antalet jobbade veckor så att vi har ledigt varje gång barnen har lov och det tillsammans hela familjen. Det innebär cirka 4 månader semester per år jämfört med 5-6 veckor när vi jobbade. 

Förutom friheten att forma jobbet kring livet istället för tvärt om så har vi också friheten att leva var som helst om vi vill. Det innebär att vi funderar på att bo utomlands periodvis och då hyra ut vårt hus på hemmaplan för att betala hyran på annan ort. Detta skulle vi även kunna göra under någon sommarmånad i framtiden då vi valt att bosätta oss på en ort där uthyrning är en möjlighet. 

Friheten består också i att vi nu kan välja vad vi vill arbeta med, vi kan fortsätta att ge ett kanske tillockmed större bidrag till andra men detta utifrån våra egna intressen och fallenhet. Det bör innebära att vi även är bra på detta och kanske på olika sätt (inte bara ekonomiska) kan fortsätta att bidra till samhället. 

Sen är vi ju inte 100% fria, vi behöver förhålla oss till barnens skolgång och andra förutsättningar i samhället. Vi behöver dock inte lägga ytterligare begränsingar på oss själva. Det är också därför vi har ambitionen att arbeta en del men endast under de tider på året då barnen har skola och då ett begränsat antal timmar i veckan. Vi har också en begränsning i vår budget (som fortfarande är lyxig enligt oss) men som ändå gör att vi måste prioritera vad vi vill göra. Generellt tycker jag detta är positivt men det utgör ändå rent praktiskt en begränsning. 

Detta är en fråga som kan stötas och blötas hur mycket som helst, men nu undrar jag lite hur ni som läser ser på detta? Hur ser ni på frihet? Frivillig enkelhet? Vårt bidrag till samhället? Berätta gärna i kommentarerna! 

Taggar (blogg): 
21 mars

Lägg inte ner premiepensionen...flerdubbla den!

På senare tid har det pratas mycket om PPM och att politiker skulle vilja lägga ner systemet. Det är den senaste skandalen med bolaget Allra som verkar sälja undermåliga produkter till pensionssparare genom tveksam marknadsföring. Det verkar också som huvudägare och ledandebefattninshavare har berikat sig själva otillbörligt på en del tveksamma sätt. Å visst det är ruttet men för mig är detta snack om nedläggning av PPM lite som att vilja lägga ner hela Axfood-koncernen för att ett par ruttna äpplen sålts på Willys i Barkaby. Eller kanske ett verkligt exempel att lägga ner ICA för att några handlare packat om och sålt gammal köttfärs. 

PPM systemet är inte perfekt, men finns det några system som är perfekta? Det är trots detta den del av det allmäna pensionssystemet som jag har högst förtroende för. Anledningen till detta är att det är verkliga pengar som sätts av årligen till vår framtida pension. Dina pengar sätts in på ditt pensionskonto. Det är också ett fint system då den som inte väljer får ett riktigt hyfsat alternativ. Visst AP7Såfa är långt ifrån perfekt men inte heller direkt dålig. 

Att välja själv kan innebära att man ibland väljer fel och därför kan systemet anses vara orättvisst men det är en definition av rättsa som jag inte riktigt kan ställa upp på. Om lika utfall för alla ska garanteras så kan det lika väl innebära att alla får det lika dåligt som att alla får det lika bra. Vem säger att några politiker (eller administratörer) skulle göra ett så mycket bättre jobb att förvalta dessa pengar än en tvärsnitt av den svenska befolkingen) 

Inkomstpensionen är det som istället verkligen borde ifrågasättas, detta är ju på alla sätt ett pyramidspel. Dina pensionsavsättningar används för att betala nuvarande pensionärer, som tack för detta får du en skuldsedel (kallad pensionsbesked) av staten som håller tummarna att framtida generationer ska kunna klara av att betala tillbaka detta. Denna del av systemet skulle behöva reformeras och innehålla en betydligt större komponent av sparande och investeringar...eller varför inte utöka PPM som redan finns och sätt in hälften av pensionspremien dit? 9,25% jämfört med dagens 2,5%! Då skulle vi troligen ha världens bästa pensionsystem!! 

Vad tycker ni? 

Taggar (blogg): 
5 oktober 2016

Vår balansräkning - styrkor och svagheter!

Efter att förra veckan ha avslöjat min inkompetens kring pension och att jag hittat cirka 850 000 kr som vi inte hade koll på så är det kanske intressant att uppdatera hur vår balansräkning  ser ut. Har också tittat på styrkor och svagheter i denna. 

På tillgångssidan (diagram till vänster ovan) har vi i huvudsak tre typer att tillgångar, det är pension (blått) och bostad (gult) (som kan summeras som "bundet kapital")  och fritt kapital (grönt), det senare är det som presenteras ovan under fliken "våra aktier" och består av aktier, kontosparande och pengar investerade hos Lendify

På den andra sidan i balansräkningen har vi eget kapital och skulder. Vi har lite studielån kvar som vi betalar enligt plan (ej snabbare på grund av de attraktiva lånevillkoren) och så har vi ett lån på bostaden motsvarande knappt 30% av bostadens värde. 

Så vad är styrkan och svagheten i detta: 

Styrkor

  • Vi har har ett sammanlagt eget kapital på drygt 6 MSEK vilket är få förunnat
  • Vi har ett starkt sparande till pension
  • Vi äger ett eget kostnadseffektivt boende
  • Vi har låg skuldsättning med attraktiva villkor (Bolån och Studielån) 
  • Vi har möjlighet att skapa avkastnig även på boendet genom uthyrning av stuga

Svagheter

  • Vi har mycket kapital som är bundet i boende och pension 
  • Vi har inte full frihet i placeringen av pensionskapitalet
  • Vi har endast 25% av vårt kapital är tillgängligt för använding de närmaste 15 åren (boendet behövs (minst) så länge barnen bor hemma och pensionen är bunden till 55 års ålder eller senare beroende på olika avtal)
  • Vi har fortfarande skulder om än låga

Hur kunde det bli så här? Anledningen till att vi har så mycket pengar bundna är delvis att vi valt att köpa vårt boende vilket jag sammantaget tror är det bästa alternativet för oss. Vi har även mycket kapital bundet i pension. Detta beror delvis på att vi haft arbetsgivare som satt undan pengar men också att jag under några goda år inkomstmässigt valt att löneväxla för extra pension. Hade vi inte gjort detta hade vi haft ett mindre totalt kapital men ett större fritt kapital. 

Vad händer nu? Det närmaste året kommer huvuddelen av vårt sparande gå till fritt kapital. Frun tjänar inte över gränsen för statlig skatt och kommer därför inte att löneväxla och jag kommer nästa år att få ett avgångsvederlag som tillsammans med lite andra ersättningar kommer ge mig en god inkomst men inte heller den över gränsern för statlig skatt. Detta gör att vi kommer sluta göra extraavsättningar till pension och fokusera på fritt kapital. Allt annat lika (om börsen står stilla) skulle innebära att vårt fria egna kapital ökar kraftigt fram till och med nästa sommar.

Vad händer i framtiden? Från och med nästa sommar så planerar vi ju att leva på kapitalet och då blir det ju ett annat läge att fundera över uttag.  Troligen kommer vi fortsätta att ha en hyresintäkt från stugan, vi kommer fortsätta att ha lite sidoinkomster från olika verksamheter och möjligen kommer vi att ta mindre inhopp tillexempel som lärar vikarier eller liknande från och med 2018. Var för sig kommer troligen inkomsterna vara små men det stärker likväl tron på att vi klarar oss på det fria kapitalet fram till pensionskapitalet blir tillgängligt. En fördel är även under de kommande året att med små inkomster är också skatten låg vilket gör att en stor del av de inkomster vi får from olika källor faktiskt faller ner i våra egna fickor. 

Vad tycker du om vår situation...bra eller bajs? Hur ser din balansräkning ut? Varför gör den det och vilka styrkor och svagheter ser du i detta? 

28 september 2016

Vi hade visst missat 850 000 kr?!

Som jag berättat i några tidigare inlägg så försöker jag gå igenom pensionen ordentligt. Tidigare har jag fokuserat på att slänga in pengar via löneväxling och inte göra allt för dåliga val. Mina investeringstankar har dock fokuserat på de pengar som jag har på ISK/KF och i IPS som jag själv kan förfoga över och som man kan följa på shareville.

Döm om min förvåning när jag upptäkte ett litet oskyldigt belopp längst upp på sidan (hos minpension.se) ("belopp per månad livsvarigt från 65 år(cirka 2 600 kr)). Kollade efter hos frun och där var motsvarande belopp 700 kr. När jag började tänka efter kommer jag nu ihåg att hos min första arbetsgivare fick insättningar till den förmånsbestämda ITP2-planen...hade jag nästan glömt. Frun får fortfarande insättningar till denna...tydligen...hade sämre koll på detta än jag trodde.  

Vad innebär nu detta och vad är värdet på det jo för att räkna fram ett värde så får man ta månadsbeloppet multiplicera med tolv månader och sedan multiplicera med livstidsantagandet hos pensionsbolaget (i Alectas fall 21,5 år efter 65). Värdet är alltså 2600 * 12 * 21,5 = ca 670 000 kr för mig och 700 * 12 * 21,5 = ca 180 000 för frun...alltså totalt 850 000 som vi har glömt bort.

Detta stärker mig i min tro att pensionen inte är något som helst problem för oss utan det som är viktigt för oss är att bevara och förvalta vårt "fria" egna kapital så det räcker och blir över fram till pensionen blir tillgänglig. Pinsamt egentligen att jag som är ekonom och intresserada av detta ändå inte riktigt förstått detta belopp..visar hur mycket det finns att göra kring pensioner i stort. Samtidigt stärker detta mig i min tes att när man har generellt god koll på sin ekonomi, är på bollen och har goda marginaler så är nästan alla ekonomiska överaskningar positiva! 

Hur som helst gör denna lilla upptäkt att det är ännu roligare att nu fortsätta äventyren i pensionsdjungeln! 

22 september 2016

Mer pensionstankar...dags att ta tag i tjänstepensionen!

Eftersom jag har varit lycklig nog att ha ett relativt välbetalt jobb och en arbetsgivare som (under de senaste åren) godkänt växling av lön till tjänstepension så har denna del av våra besparingar växt fort och tjänstepension utgör just nu 30% av vårt totala kapital...vilket gör detta väldigt viktigt. 

"Nackdelen" om den nu kan kallas så är att våra arbetsgivare haft kollektivavtal vilket inneburit att jag har haft mycket begränsad möjlighet att själv påverka placeringen av pensionspengarna. Jag har också haft ett par olika arbetstivare, frun lika så, och olika avtalsperioder för vilket innebär att pengarna är delade i lite olika "potter" . Sammantaget är tjänstepensionen en  stor del av vårt samlade kapital och det ska dessutom ligga ytterligare minst 15 år till innan uttag så det gäller att se om sitt hus. 

De olika pensionsbolagen där jag har pengar idag är: 

  • Folksam (40%)
  • AMF (20%)
  • Nordea (20%)
  • Handelsbanken (10%)

Ungefär hälften är i traditionell förvaltning och andra halvan i fondförsäkringar. Större delen av fonderna är indexfonder (sverige/världen), och övriga regionfonder med relativt låga avgifter. På det hela taget tror jag inte att jag blir fullständigt lurad på avgiftern men jag är ändå inte nöjd. Helst skulle jag vilja ha friheten att flytta in allt detta i ett nytt sparande hos till exempel Nordnet men eftersom jag inte får det med gällande regelverk så kommer jag nu istället att gå igenom alla placeringar och se om det går att hitta några förbättringar/besparingar för bättre avkastning. 

Lovar att återkomma i frågan här på bloggen och berätta vad jag hittar när jag besöker denna djungel! Vad har du själv för erfarenhet av tjänstepension eller annan pension, vilka nitar och framgångar har du haft?

Taggar (blogg): 
13 september 2016

Tankar om pension...

Nyligen ställde jag en fråga till pensionsmyndigheten kring hur stor pensionskapital den genomsnittliga nyblivne pensionären har. Det är inte en helt enkel fråga att besvara då pensionssystemet har förändrats över tid och det finns en mix av gammalt (ATP) och nytt system för dem som går i pension idag. (För nedanstående resonemang utgår jag ifrån att detta är ett "verkligt kapital" då det i sjäva verket är en ofinansierad skuld från staten till den individen utom ca 10% av kapitalet som finns i PPM systemet och är "riktiga" pengar)

Sammanfattningsvis kan man dock säga att det genomsnittliga kapitalet är cirka 2,2 miljoner per person vid pension. Om vi leker med tanken att man tar ut pension från 65 och förväntas leva till 83 så skulle det innebära en pension före skatt på 10 000 kr i månaden vilket torde bli cirka 8 500 kr i månaden efter skatt med en genomsnittlig skatt (tabell 33).  Till detta kommer eventuell tjänstepension (kan vara mycket speciellt för höginkomsttagare, och privat pension).

Tror att detta pensionsbesked är en chock för många medan för mig och frun skulle det inte vara någon som helst problem att leva på 17 000 i månaden som pensionärs par...snarare låter det lite fett. Om någon av oss blev ensam kvar skulle det bli lite tightare men då skulle å andra sidan huset kunna säljas och en billigare bostad inköpas vilket både kunna frigöra kapital och minska kostnaderna. 

Här finns kanske också hemligheten kring varför många inte tror sig kunna gå i pension någonsin medan vi tycker att 39 är en lagom ålder. Vi har nästan lika mycket i tjänstepension (till stor del på grund av löneväxling) som i allmän pension. Vi har dessutom över 2 miljoner i aktier och likvida tillgångar samt ett lågbelånat hus som löpande ger oss en hyresintäkt. Vi är arbetsföra och skulle behöva anstränga oss för att inte få inkomster av något slag även framgent och sist men inte minst vi vet hur  man lever ett bra liv med lite pengar. 

Tror för egen del inte en sekund på politikernas tal om att vi "behöver jobba längre" vad vi behöver är att spara och investera mer...vi behöver mer frihet och en bieffekt av den friheten är att vi kommer skapa medvärde för oss själva och våra medmänniskor dock inte alltid i form av pengar. 

Hur ser ni på pension? Är ni oroliga eller känner ni tillförsikt?  

Taggar (blogg): 
1 mars 2016

Men den där FFF är väl inte pensionär...han rör ju på sig!

På den här bloggen beskriver jag mig som pensionär, det är mycket för att utmana de gängse uppfattningarna som säger att det är svårt eller omöjligt att gå i pension tidigt i detta land då vi i själva verket troligen som folk har det bättre än någonsin och med större frihet att välja olika vägar i livet än i någon tidigare historisk period.

 

Det handlar till största delen om att visa på olika möjligheter, säga till den svenska medel- och arbetarklassen (alla med “riktiga” jobb) att om du bara vill så kan du leva på lite, spara mellanskillnaden och bli fri. Du kan men du behöver inte för vi lever i ett fritt land men läs på vad andra gör och ta dina egna beslut. Gå inte i den överdrivna kommersialismens ledband eller i politikernas välmenande bojor och klaga på att någon annan måste lösa detta och att det är fel på “systemet” och “livet är så hårt nu förtiden”.

 

Till viss del handlar det också om att se om vi i Sverige har vad Mr Money Mustache och Early Retirement Extreme kallar för internet retirement police vilka jag vill jaga fram ur buskarna. Det vill säga dem som tycker att en pensionär inte får göra annat än att ta sin medicin på rätt klockslag,  sitta på stranden, dricka paraplydrinkar  eller spela bridge: För vilka minsta tillstymmelse till arbete, och ännu värre betalt sådant, skulle vara ett tecken på att man inte alls är pensionerad eller eknomiskt fri.

 

Min egen definition och varför jag betecknar mig som fri är att jag är övertygad om att jag och min familj kan bibehålla vår nuvarande levnadstandard resten av livet utan att jag gör något arbete för pengar igen så länge jag lever. Min definition exkluderar dock inte att jag kommer att göra något sådant arbete på egna villkor och därför att viljan sätter in.

 

Jag har bland annat av vissa fått kritik för att jag skriver den här bloggen (istället för min gamla frivid42) och att jag här får lite betalt för att skriva...men varför inte...jag gillar att skriva. Uppskattar att läsa mycket och en del av det jag lär mig tror jag mig kunna vidarebefordra till läsarna här, och min resa från vanliga konsument till FFF med jättestora sparsamhetsmuskler tror jag kan intressera och inspirera andra.

 

Bloggande är inget man blir rik, inte ens de “kända” bloggarna lever på sin blogg utan för dem handlar det om att bygga ett varumärke som sedan göra att de kan sälja annat (musik, fotokurser, mat, föreläsningar, kläder, smink, böcker listan är oändlig).

 

Jag är ekonomiskt fri och behöver inte ta några uppdrag för att tjäna pengar, däremot kommer jag inte per definition tacka nej till att få betalt för att göra något som jag tycker är kul ändå. Troligen kommer jag inom de närmaste åren göra 100-tals olika saker som skulle kunna betecknas som arbete, vissa av dessa kommer kosta mig pengar, andra kommer vara neutrala, vissa kommer spara pengar och ett litet fåtal kommer jag troligen att tjäna lite pengar på! Inget av dessa förändrar den grundläggande förutsättningen att jag är pensionerad. Men nu är jag trött på att skriva...tror jag tar med mig lunchen till skidbacken idag igen….nu när jag har jobbat en hel halvtimme.


Vad tycker ni är jag pensionerad/fri eller fuskar jag? Hur ser du på frihet? Varför vill man bli fri, för att sitta i solen med en paraplydrink varje dag i 40 år eller för att man vill förverkliga projekt?  

17 november 2015

Sparandegrad med och utan pensionsavsättningar – hur vi räknar!

Vid mitt inlägg förra veckan om vårt sparande så kom frågan upp kring hur vi räknar vårt sparande och sparandegrad. Då tycker jag att det är på sin plats att återge det. Båda för att det ska vara tydligt, för att ni ska ha möjlighet att kommentera och för dem som vill jämföra med sitt eget sparande om man räknar annorlunda.

Capture

Detta exempel bygger på en ”vanlig månad” och avrundade siffror. Siffrorna längst till vänster visar var vi befinner oss idag. Jag löneväxlar 17000 kr extra per månad vilket ”kostar” mig ca 7500 kr i lägre nettolön. I vår nettoinkomst 60 000 kr ingår lön för två personer samt aktieutdelningar och övriga inkomster så som bonus, återbäring på kreditkort, kilometerersättning, traktamente etc. Utgifter på 25 000 är vad vi idag anser vara en ”normal månad”. Både inkomster och utgifter varierar mycket varje månad.

Vår sparkvot exklusive pensionsavsättning är alltså 58% eller (35 000/60 000) När vi lägger till pensionsavsättningen så ökar både sparandet och inkomsten med 30 000 och då blir summan istället 72% (65 000/90 000). 

Längst till höger ovan i grått är hur vår sammanställning skulle ha sett ut om jag inte valde att löneväxla på lön över 40 000. Då skulle nettolönen och därmed kontantsparandet öka med 7500 kr och uppgå till 63% (42 500/67500) i snitt och det totala sparandet minska med 9500 kr (som då istället betalas i skatt) till 69% (55 500/80 500). 

För den som är mer intresserad av hur vårt sparande har utvecklats över de senaste åren rekommenderar jag er att läsa alla inlägg under taggen ”10 år” och jag kan även rekommendera att ni läser våra inlägg om vår nya frihetsplan.

Vad har ni för reflektioner kring detta? Hur matchar detta ert sparande? 

Taggar (blogg): 

Blog Archive

Blog Archive
2017 (208)
Oct (14)

Taggar