Veckobrev
20 Dec, 2021
Veckobrev v51

Veckobrev v51

Uppdaterad:
22 Jan, 2023
En ovanligt händelserik vecka är till ända och det märks att vi börjar närma oss jul med alla storaffärer som sker. Veckan slutade för OMXSSPI med en nedgång på 1% medan OMXS30 klarade sig med en nedgång på 0,4% med en klart nervös marknad som uppvisade stora kast. Och där tekniksektorn var den stora förloraren på de flesta börser med Nasdaq Composite ned 3%.  Höjningar av styrräntan i Storbritannien och Norge signalerar att oron för prisstegringar även börjar nå centralbankerna men med tanke på den minimala storleken på höjningarna lär de knappast ha någon större inverkan på vare sig inflation eller aktiemarknad. Budet på Nobina motsvarande ett värde på över 9 MDSEK och en 30% premie från en engelsk fond, visar på intresset för allt som kan inrangeras under rubriken infrastruktur. Embracers köp i veckan följde inte riktigt den vanliga ”liturgin” när aktien föll med 7% efter att ha förvärvat en fransk brädspelstillverkare för en initial köpeskilling om nästan 30 MdSEK. Marknaden har under året börjat bli mer kritisk mot Embracers köp och är detta en ”bridge too far” när man ger sig in i en på ett helt nytt område med fysiska spel och där risken för pandemidopning av nuvarande vinst är uppenbar? Att kontraktstillverkaren Note ännu en gång kan överraska marknaden med en omvänd vinstvarning – trots komponentbrist – samtidigt som Proact och Duroc (se nedan) tar just det som intäkt för sina vinstvarningar visar på känsligheten i företagens leveranskedjor. 
 
Forskningsbolag ännu en gång. 2021 har inte varit bioteknikens år på den svenska aktiemarknaden. Det är därför glädjande att Calliditas tillhörde en av veckans vinnare med en uppgång på drygt 35% efter att fått godkännande för sin njursjukdomsbehandling. Men facit för sektorn i veckan blev ändå blandad. Camurus noterade ännu en motgång när amerikanska FDA krävde ytterligare information om bolagets läkemedel för behandling av opioidberoende och aktien rasade 17% i veckan , vilket innebär att den fallit 30% i år. Även om Intervacc skiljer sig från ovan angivna bolag genom att syssla med djurhälsa är även det helt beroende av myndigheternas inställning. En skrivelse från Läkemedelsverket, som via twitter nådde marknaden tolkades som att de inte bedömer att Strangvac (företagets vaccin) kan begränsa eller bekämpa hästsjukdomen kvarka ledde till ett kursras i veckan på nästan 50%. Efter att företagsledning och en representant för Läkemedelsverket framfört att citatet var lösryckt ur sitt sammanhang kom en kraftig rekyl men som ändå lämnade aktien ned drygt 10% i veckan. Det inträffade borde vara en nyttig påminnelse för Intervaccs nära 20 000 aktieägare (!!!) hur svår denna sektor är – även för experter – och att informationsgivningen från Intervacc kan förbättras. 
 
Snabb scenförändring. Industrikonglomeratet Duroc kunde när de presenterade sin Q4 rapport i slutet av augusti se tillbaka på det starkaste kvartalet i bolagets historia och en 70% ökning av både omsättning och justerat EBITDA-resultat. Av VD-kommentaren framgick att förväntningarna för nästkommande 12-månadersperiod var höga och VD skrev att han var ”övertygad om att räkenskapsåret 2021/22 kommer att bli ett bättre år för koncernen”. I bolagets Q1-rapport från början av november kunde visserligen bolaget rapportera en omsättningsökning på 23% till 865 MSEK men ett oförändrat EBITDA-resultat om ca 47 MSEK med sjunkande marginaler som följd. Av denna rapports VD-kommentar framgår att ”materialbrister, störningar i logistikkedjor och påföljande prishöjningar” blev större än förväntat och förklarar marginalutvecklingen. Man angav också att detta inte var något övergående fenomen utan att det skulle fortsätta att påverka utvecklingen. I veckan konfirmerades den bilden med råge när företagsledningen rapporterade att rörelseresultatet under de första två månaderna i bolagets Q2 svängt över på minus (-4 MSEK att jämföra med +11 MSEK under motsvarande kvartal förra året). Som en förklaring till vinstförsämringen anges nu inte bara negativa effekter av bristen på halvledare utan även ”eskalerande råmaterial- och energipriser”. Från den amerikanska verksamheten rapporteras också om svårigheter att hitta och behålla arbetskraft. Räkenskapsåret är inte slut för Duroc ännu och bilindustrin som är viktig för koncernen kan repa sig och jag skriver inte det här för att peka finger åt företagsledningen men det visar om något hur svårt det är att göra prognoser och hur snabbt scenen kan förändras. Det gäller kanske andra företag också?
 
När svenska fastighetsbolag investerar utomlands. En av anledningarna till att krisen för de svenska fastighetsbolagen blev så allvarlig som den blev i början på 1990-talet var utan tvivel att man trodde att man var experter på hur fastigheter skulle värderas inte bara i Sverige utan att man från ett skrivbord på huvudkontoret kunde bedöma värdet och utvecklingsmöjligheterna av fastigheter bättre än lokala spelare i utlandet. Anekdotiska historier om hur svenska fastighetsinvesterare betalade stora överpriser och skulle visa den lokala marknaden i länder vad fastigheter egentligen hade för värde var många – efter kraschen!! Det bästa exemplet måste nog ändå vara SPP:s dåvarande VD Krister Hertzén, som fick motta den i efterhand kanske inte så smickrande utmärkelsen "årets mest dynamiska fastighetsinvesterare" på fastighetsmässan i Cannes 1990. Bakgrunden var främst utköpet av LET (London & Edinburgh Trust) från Londonbörsen våren 1990, som sedermera kom att kosta försäkringstagarna miljarder i förluster. Redan vid köptillfället ansågs det vara ett klart överpris och fastighetsbeståndet var också spretigt. Det tog inte lång tid innan belackarna fick rätt, men innan dess hade den svenska försäkringskoncernens vilda framfart hunnit förundra det utländska fastighetsinvesterarkollektivet. Med detta i bakhuvudet är det därför med viss misstänksamhet som jag följer svenska fastighetsbolags intresse för expansion utanför landets gränser och sina traditionella jaktmarker. Om något tror jag också att efterspelet av pandemin med ökade krav på kontorens flexibilitet och läge gör att god lokalkännedom är viktigare än någonsin. Nyfosa (bevakat av TradeVenue) tillhör de fastighetsbolag som under 2021 börjat investera i våra nordiska grannländer men där investmentstrategin dock hälsosamt skiljer sig från 1990-talet genom att göra det med lokala partners. Efter att under året ha gått in i Finland och hittills investerat ca 3,5 MdSEK med målet att nå 7 MdSEK om fem år annonserade bolaget nu i veckan sitt första köp i Norge. Tillsammans med norska Samfunnsbyggaren investerar man ca 1,5 MdSEK i befintliga fastigheter men även en stor projektportfölj sydväst om Oslo. Ännu så länge utgör de ickevenska investeringarna bara ca 10% av Nyfosas fastighetsportfölj men med snabba och opportuna företagsledningen kan andelen snabbt komma att växa. Men det sker som sagt på ett annat sätt än på 1990-talet.
 
Facit för 2021. Detta blir årets sista veckobrev och som vanligt har det blivit en ganska blandad kompott av mina förutsägelser. En del har blivit bra, en del kanske är godkända och en del har visat sig vara mindre bra.  Som nybliven analytiker blev jag en gång tröstad av en chef efter några misslyckade rekommendationer med orden: ”om du får mer rätt än fel så är du duktig”. Om jag lyckats med det i år får andra avgöra men det är bara att konstatera att lång erfarenhet kanske inte har varit det bästa att ha detta år. Med tanke på uppgångens storlek sedan mars 2020 har jag flera gånger under året trott att vi stått inför en större rekyl men fått fel. Varje gång marknaden sjunkit några procent och man kunnat se att någon form av motstånd brutits har en osynlig hand i form av en ström av likviditet sköljt över aktiemarknaderna och krossat all form av pessimism. 2021 har också varit ett år där det som har varit högt prissatt har blivit ännu dyrare och vi fått en mängd större bolag med multiplar som vi inte sett på den svenska marknaden tidigare. Då är en gammal analytiker som jag uppe på läktaren!! Inte heller har jag förstått hur marknaden varit beredd att ständigt höja värderingen på ett antal extremt förvärvsintensiva bolag, när dessa ska erövra Sverige eller världen genom stora förvärv utan att man samtidigt höjer riskpremien. Just kombinationen av institutioner som står i kö för att komma in i bolag med tillväxt – oavsett om den är organisk eller förvärvad – i kombination med banker och andra kreditgivare som bara väntar på att få låna ut pengar har skapat en explosiv ”cocktail” för entreprenörsstyrda bolag i sitt imperiebyggande. Samtidigt som värderingsarbitraget vid köp av onoterade bolag har fått full effekt.  Men jag får trösta mig med den kände nationalekonomen Herbert Steins ord: ”Om något inte kan fortsätta för alltid, lär det inte göra det heller”.
 
Vi går så in i slutspurten inför jul och fler storaffärer kanske väntar. Och snart kommer välartikulerade och framåtlutande prognosmakare att i tidningarna förklara att börsen ska upp 5-10% under 2022 och att det inte finns något alternativ till aktiemarknaden. Själv vågar jag i vanlig ordning inte sticka ut hakan men tycker att en korrigering skulle vara oerhört välbehövlig för att ta bort en del av excesserna i marknaden och framför allt hindra en större krasch längre fram som skrämmer bort 100 000 tals aktieinvesterare från börsen för alltid. TradeVenue och jag önskar alla våra läsare en God Jul och lite avkoppling från den alltid brusande aktiemarknaden. Välkommen sedan till ett nytt och spännande aktieår. 
 
Claes Vikbladh
 
 
 
TradeVenue
TradeVenue är en samlingsplats för investerare och noterade bolag. Vårt fokus är att främst uppmärksamma små- och medelstora bolag men ni finner givetvis även information om de största bolagen i Sverige. På denna hemsida kan ni ta del av aktietips, läsa uppdragsanalyser, blogginlägg och massvis av aktuella börsnyheter.