Lotto-ekonomi?
Ekonomijournalisten Andreas Cervenka har skrivit en bok med titeln "Girig-Sverige" vilken jag inte läst. Men jag har däremot läst en intervju med Andreas i Dagens Nyheter skriven av Kristina Lundqvist. Artikeln innehåller en hel del politiska åsikter som att "ISK-skatten varit en subvention som kostat staten 160 miljarder" (vilket ju bygger på en åsikt att redan skattade pengar som folk fått avkastning på genom att ta risk som staten avstår ifrån att konfiskera är en subvention) och att det bara är 11 länder i världen som är mer ojämlika än Sverige (vilket det dels finns många olika sätt att mäta och dels är vi många som tycker att det viktiga är att alla som försöker kan få det så bra som möjligt, inte att det är så rättvist som möjligt).
Men om vi lämnar dessa rent politiska utspel, som det så klart går att ha olika åsikter om, så finns det ändå ett antal rena faktagrejer som jag tycker det är värt att kommentera.
Jakten på snabba cash och att gå i pension vid 40 har enligt Cervenka blivit en folkrörelse. Som ett exempel på det nämns boken "Så blir du miljonär i hängmattan". En bok som alltså bygger på att man ska spara 10% av lönen i 40 år för att få en trygghet på äldre dar. Snacka om jakt på snabba cash!
Det beskrivs också som ett problem att en slumpvis person i Hägersten genom sin bostad gjort bättre affärer än världens bästa investerare som sitter och skryter för varandra framför en brasa i Schweiz. Detta samtidigt som en verklighet beskrivs där ojämlikheten rusar, de rika bara blir rikare, en låg ISK-skatt nästan bara gynnat de rikaste 3% och att det har skapats en folklig solidaritet med landets miljardärer. Säkert mest miljardärer som gjort klipp på bostadsrätter i Hägersten!
En annan sak jag vänder mig mot är beskrivningen av ekonomin som ett lotteri där vissa haft tur och gynnats medan andra halkat efter. Exempel som nämns på det är att bostäder gått upp i pris och att börsen fortsatt att ge ungefär den historiska avkastningen. Det betyder att den som de senaste 20 åren bott i hyresrätt och lagt 1 000 kr i månaden på kaffe-latte nu har mindre tillgångar än den som köpte en bostadsrätt för 20 år sedan, drack kaffet hemma och sparade mellanskillnaden på kaffet som uppgått till 990 kr i månaden i en indexfond. Snacka om lotteri!
Eller som artikelförfattaren Kristina själv uttrycker det på Twitter.
Men tänk om det inte var ett lotteri. Utan mer likt V75 där den som var påläst hade en fördel mot den som inte orkade läsa programmet och satte ihop en rad baserat på sitt telefonnummer.
Men vem vem. Kanske hade jag bara tur som tog lån och köpte min första bostad tidigt på 2000-talet. Kanske hade jag bara tur som lyckades dubbla min lön under mina första 10 år som anställd. Kanske hade jag bara tur att jag lyckades hålla mina omkostnader konstanta under dessa 10 år vilket gjorde att jag för varje löneförhöjning kunde spara en större och större andel av lönen. Kanske hade jag bara tur när jag valde att investera detta överskott varje månad på börsen. Kanske hade jag bara tur när jag insåg att det troligtvis var ett väldigt bra köpläge på börsen 2008 och därmed lånade pengar som investerades när börsen gått ner ungefär 50%. Kanske hade jag bara tur att jag flyttade mina pengar från ett aktie- och fondkonto till en kapitalförsäkring då jag trodde börsen skulle avkasta mer än statslåneräntan (långt innan ISK var uppfunnet). Kanske hade jag bara tur att börsen fortsatt ge högre avkastning än sparkonto. Kanske hade jag bara tur som återinvesterade utdelningarna och köpte fler aktier och på så sätt fick högre utdelning nästa år. Snacka om lotto-ekonomi.
Men absolut. Jag trodde inte min bostadsrätt skulle stiga i pris som den gjorde. Och börsen har gått bättre sen jag slutade jobba än vad jag hade i mina defensiva kalkyler. Så på sätt och vis har jag ju haft tur. Men egentligen är det väl bara frågan om att det lönat sig att ta risk, vilket är helt grundläggande inom ekonomi. Skulle det inte löna sig att ta risk skulle ingen göra det och det skulle vara omöjligt att få ihop kapital till investeringar i något så riskabelt som aktiebolag. Att vi tror börsen ska ge 8-10% om året och sparkontot 0,5% beror ju helt enkelt på att man inte vet när det kommer till börsen men vet exakt när det kommer till sparkontot med insättningsgaranti. Och att det även om det blir 8% om året i snitt på börsen de kommande 20 åren så kan det bli minus 50% en eller flera gånger under resans gång, vilket gör att man inte kan ta ut pengarna när som helst. Det gör att vissa avstår från börsen och lägger pengarna på sparkonto, eller kaffe-latte istället. Frågan är om de kan komma och skylla på otur om det om 20 år visat sig att börsen fortsatt göra de rika rikare?
När min första bostad ombildades från hyresrätt till bostadsrätt fick hyresgästerna rösta. Min närmaste granne röstade nej till ombildning då han tyckte det var mycket risk och ansvar att äga sin bostad och själv behöva köpa ny frys om den pajade. Han fick fortsätta hyra lägenheten av föreningen efter ombildningen och redan första månaden efter ombildningen så betalade han 2000 kr mer än mig i månaden. När jag mötte honom i trappuppgången och berättade vad min nya boendekostnad var inklusive ränta (en ränta som var betydligt högre än idag) så såg han inte det minsta besviken ut. Utan var nöjd med sitt bekymmersfria liv där han visste vad boendet kostade, inte behövde fundera på bostadspriser eller ringa någon mäklare om han ville flytta och inte behövde ta något möte med sin personliga bankman för att förhandla någon boränta som smyghöjdes efter ett år. Om den före detta grannen idag tycker att han tog ett dåligt beslut eller bara hade otur vet jag inte. Kanske bor han kvar och är lika nöjd idag som då, vilket jag i så fall tycker är mer klädsamt än att gnälla på otur i lotteriet i efterhand.