14 Aug, 2022

Veckans fråga: Om statslåneräntan

Fråga:
Jag har funderat på statslåneräntans utveckling och kollade historiken mellan år 2000-2009 låg SLR på 3-5 % och igår fastställdes den till 1,33%. När ISK skatten ska beräknas lägger man också på 1% , vid 4-5 % Statslåneränta + 1 % blir det kännbar beskattning på 10 miljoner i sin ISK. Tror du vi är på väg till sådan hög statslåneränta? Dina tankar kring detta?

Svar:
Jag har egentligen ingen stark åsikt eller bättre gissning än någon annan om hur hög statslåneränta vi kommer ha i framtiden. Även om min grundgissning när det kommer till investeringar är att vi kommer ha en relativt låg ränta (om än givetvis inte lika låg som de senaste åren) även i närtid framåt.

Det är också svårt att gissa vilka skatteregler som kommer gälla för ISK/Kapitalförsäkring i framtiden, då det finns partier som både vill höja och sänka skatten. Så vi får börja med att avvakta valresultatet i september. Nästan anhalt blir att stämma av statslåneräntan i slutet av november som ligger till grund för nästa års skatt. Därefter får man ta sig en funderare om man vill agera redan inför 2023, vilket jag personligen tror inte blir aktuellt för min del.

Jag tänker mig att så länge schablonintäkten är under 3,3% det vill säga att man betalar under 1% av kapitalet i ISK skatt så kommer jag ligga kvar med pengarna i ISK/KF. Börjar skatten bli högre än så kommer jag noga överväga att flytta en del pengar till vanlig depå med 30% skatt på vinsten. Även om jag över tid förväntar mig högre avkastning än 3,3% tycker jag det kan vara attraktivt att välja en depå i ett sådan läge eftersom risken minskar, det vill säga om det går riktigt bra på börsen blir skatten högre (men då har man också råd att betala den högre skatten) medan det blir lite av en krockkudde i sämre tider när börsen går dåligt. Då våra investeringar till stor del bygger på stabila utdelningar blir svängningarna dock inte fullt så stora då jag räknar med att portföljen kommer dela ut 3-4% av värdet även under enstaka sämre börsår.

Om tillägget på +1% skulle ligga kvar vid en statslåneränta på 4-5% som i frågan skulle jag alltså absolut inte ha pengarna på ett ISK. Att betala en schablinintäkt på 6% dvs 1,8% av kapitalet i skatt varje år är inte aktuellt.

Det här tillägget på 1% har jag lite svårt att förstå. Jag tycker i så fall det skulle vara rimligare med ett lite högre golv som skulle göra att det aldrig kunde bli lägre än låt säga 1,5% schablonintäkt i tider av extremt låg statslåneränta. Men att man ska lägga på 1% även i tider av 2-5% statslåneränta är konstigt.

Nu börjar jag bli lite till åren. Men för riktigt långsiktiga placerare som investerar i saker utan utdelning finns det troligtvis redan nu fördelar med att välja vanlig depå istället för ISK. Dels får kapitalet jobba ostört med ränta på ränta (då du inte betalar någon skatt varje år, utan först långt in i framtiden där du säljer ditt värdepapper) och dels kan man vid mer än 400% uppgång använda schablonmetoden. En gissning är att det vid ett sparande på 30-40 års sikt eller mer redan nu är mest lönsamt med vanlig depå. Men att gissa vilka skatteregler som gäller om 30 år är så klart en utmaning.

TradeVenue
TradeVenue är en samlingsplats för investerare och noterade bolag. Vårt fokus är att främst uppmärksamma små- och medelstora bolag men ni finner givetvis även information om de största bolagen i Sverige. På denna hemsida kan ni ta del av aktietips, läsa uppdragsanalyser, blogginlägg och massvis av aktuella börsnyheter.