Veckans fråga: Om ledighet

Den här veckan blir det en lite annorlunda och mer personlig fråga.

Fråga:
Hej jag undrar om det inte blir långtråkigt att vara ledig hela tiden? Dom flesta andra jobbar ju till 60åtminstonde. Dom gånger jag har varit längre föräldraledig eller arbetslös har jag bara blivit mer och mer bekväm och tyckt det varit skönt att börja jobba igen, fast då ganska fort börjat hård spara igen.

Svar:
Till årsskiftet är det nu fem år sedan jag gjorde min sista arbetsdag som anställd heltidsarbetare. Och jag kan ärligt säga att jag inte upplevt det som det minsta problem med att det varit långtråkigt under den här perioden. Eller rättare sagt, det är klart att jag någon gång har haft långtråkigt, det hade jag även på jobbet många gånger och ibland på kvällar och helger när jag jobbade. Men inte en enda minut under dessa snart fem år hade jag svarat ja på frågan "skulle du vilja gå tillbaka till livet med heltidsjobb igen".

Och det tror jag är ganska unikt att man tar ett så stort beslut som man inte ångrar en enda sekund på fem år. Den som bor i hus skulle nog vara benägen att svara ja på om det inte hade varit bättre att bo i lägenhet just när man är ute och skottar blötsnö i ösregn för att kunna komma ut med bilen. Och även den som älskar sina barn eller sin sambo kan nog ibland vara så irriterad att den just där och då gärna skulle vilja leva själv istället. Och även den som gillar löpning kan nog ångra att den anmälde sig till Stockholm Marathon med 8 km kvar av loppet. Men att sluta jobba har jag alltså inte ångrat en sekund hittills.

Så som svar på frågan så har jag aldrig känt det minsta sug efter att börja jobba heltid som anställd igen eller upplevt livet som långtråkigt i största allmänhet. Däremot har jag ibland mycket energi, tid och lust att dra igång något nytt projekt som skulle kunna innebära en del jobb (i mitt fall räknas något som innebär 5 timmars jobb i veckan i 5 veckor ett stort projekt med mycket jobb, som jag bara skulle dra igång om jag verkligen var motiverad och det kändes kul), vilket väl kan uppstå genom att jag känner att jag har lite för lite att göra.

De flesta såna här projekt jag startar upp innebär att jag lägger ner lite jobb på att spåna och utveckla något, sen tar jag ibland kontakt med någon som skulle kunna vilja köpa konceptet och någon enstaka gång leder det till ett uppdrag som jag kan fakturera några timmar för. Ungefär som när jag kom på att jag skulle skriva en bok. Jag har även under de här fem åren gjort en del konsultuppdrag som jag själv tagit initativ till och sålt in till företag som jag vet skulle ha nytta av mina tjänster vilket har lett till 10-50 timmars konsulttid.

Många gånger har jag dock lagt ner 5-10 timmar på något som sen runnit ut i sanden för att jag själv kom på att det var dåligt eller att jag inte lyckats fånga någons intresse (och då har jag ofta lagt ner väldigt lite energi på att få någon intresserad). Ibland har uppdragen gett ok timpeng, men jag tror det här skulle vara ett riktigt dåligt sätt att försörja mig på om jag försökte jobba mycket mer med målet att hitta på grejer där jag kunde fakturera 100 000 kr i månaden. Men för att hitta sidoinkomster med roliga projekt som ger kanske 50-100 000 kr om året har det fungerat perfekt för mig. Sen har jag några fasta återkommande uppdrag som jag inte behöver komma på och sälja in, vilket har gjort att jag omsatt ganska nära 200 000 kr varje år i min firma. Och då bara gjort sånt som känns kul och motsvarande kanske 10% av tiden för ett heltidsjobb.

Så att jag har mitt egna företag och ett någorlunda stort kontaktnät har nog minskat risken för att jag ska känna mig för bekväm och bli alltför lat även om antalet arbetade timmar varit relativt få.