14 Mar, 2019

Fredagsintervju - Special om pantystemet

Ni kanske har hört finansmannen Björn Wahlroos citat

”Omkring 80 procent av människorna är idioter, åtminstone när det handlar om pengar. Finanssektorn handlar om att flytta pengar från de 80 procenten som saknar idéer till de 20 procent som har det.”

Min egen variant lyder som följer

”Omkring 50 procent av människorna i min bostadsrättförening är idioter, åtminstone när det handlar om pengar. Pantystemet handlar om att flytta pengar från de 50 procent som tycker det är rimligt att slänga pant i metallåtervinningen till den procent som vågar plocka upp grannarnas pant”

Skämt åt sidan som slaktarn sa. Jag har många gånger funderat på hur pantsystemet egentligen fungerar. Vem betalar TV-reklamen för "Panta-mera" och varför köper en ICA-butik in en dyr maskin från Tomra för att kunna underhålla ett nollsummespel som pant in och pant ut är några frågor jag gått och grunnat på utan att orka ta tag och kolla upp det. Men så en dag så började jag nysta lite.

Det här blir inte en vanlig fredagsintervju med frågor och exakta citat, utan jag har pratat med lite olika personer och sen gjort en egen tolkning av de svar jag fått. Ingen har kunnat ge alla svar och några av slutsatserna är alltså mina egna och eventuella missar är på grund av mig, men jag tror jag kommit ganska nära svaret på hur pantsystemet egentligen funkar och varifrån pengarna som krävs för att hålla det hela igång kommer. Så här har jag förstått att det hela fungerar:

Börsnoterade bolaget Tomra eller någon av de tre andra godkända företagen som säljer pantmaskiner säljer maskinen till butiken. Detta låter ju som en ren förlust för butiken, men för att kompensera inköpet av maskinen, platsen den tar i anspråk och jobbet med att tömma maskinen och byta kvittorulle etc får butiken inte bara ersättning för själva panten utan också 20-30 öre extra per burk eller flaska och en fast ersättning på 20 000 kr per år. Denna ersättning får butiken från företaget Returpack AB som ansvarar för hela pantsystemet. Ersättningen är enligt Returpack AB noga uträknad så den ska täcka kostnaderna för butikerna, men inte heller vara någon direkt vinstaffär.

Returpack AB ägs av Sveriges Bryggerier och Livsmedelsföretagen och de ansvarar för skötseln av pantsystemet. De har fått i uppdraget av Sveriges riksdag och regering att hantera systemet med målet att 90% av sålda förpackningar inom systemet ska återvinnas. Vi är duktiga på återvinning i Sverige, men når ändå inte riktigt upp till målet 90%, senaste året i statistiken nådde vi upp till 85%.

Hur finansieras då verksamheten och hur kan de betala panten plus 20-30 öre för hantering till butiken, en fast ersättning på 20 000 kr per butik, kostnader för hantering med att åka ut till butiker och hämta panten och dessutom en massa TV-reklam där folk sjunger ”Panta-mera”? Varifrån kommer pengarna? Ja här blev det lite rörigt och jag hade svårt att få tydliga svar. Men systemet finansierar sig självt enligt Pantameras kundtjänst.

En tydlig intäktskälla som jag förstod direkt är att man säljer den återvunna råvaran. Men kan verkligen några gram aluminium eller plast från en förpackning vara värt så mycket att det täcker alla dessa kostnader? För panten i sig är ju ett nollsummespel med 1 kr ut och 1 kr in för samma burk. Eller är den verkligen ett nollsummespel? Nej inte riktigt kom jag på när jag tänkte lite längre. Vi lyckas ju bara återvinna 85% av alla sålda förpackningar. Dessa 15% som försvinner motsvarar över 300 miljoner förpackningar om året. Det vill säga burkar och flaskor där konsumenten betalar 1-2 kr i pant som sen aldrig behöver betalas tillbaka.

På så vis sköter sig lite av det här med finansieringen av reklamen för att nå målet 90% återvunnit lite sig självt tänker jag. Ju längre från målet 90% vi ligger desto större blir överskottet från pant som inte lämnas in, pengar som kan läggas på reklam för att få oss att närma oss 90%.

Jag avslutar med en enkel lösning om man vill nå 90% pantat istället för att köra massa TV-reklam. Höj panten till 100 kr per förpackning.

Hoppas ni tyckte detta var ett intressant alternativ till en vanlig fredagsintervju. Lite mer allmänbildade kanske vi alla blev i alla fall. Nästa fredag är jag tillbaka med en mer traditionell intervju med frågor och svar.

TradeVenue
TradeVenue är en samlingsplats för investerare och noterade bolag. Vårt fokus är att främst uppmärksamma små- och medelstora bolag men ni finner givetvis även information om de största bolagen i Sverige. På denna hemsida kan ni ta del av aktietips, läsa uppdragsanalyser, blogginlägg och massvis av aktuella börsnyheter.