15 Jan, 2020

The (oil-)economy, stupid!

“The economy, stupid”, sade James Carville, erkänd ekonom, advokat och strateg för Bill Clintons lyckade presidentkampanj 1992. Detta uttalande har ofta felciterats till ”It’s the economy, stupid”. Uttalandets andemening är att man aldrig får glömma att det till syvende och sist handlar om den ekonomiska aspekten, vilket i vissa fall kan vara något negativt, såsom fallet med omställningen till mer hållbara tillika miljövänliga omställningar.

Januari och anno 2020 hade inte kunnat inledas mer drastiskt än den amerikanska attacken på den iranska generalen Soleimani. Denne sägs ha varit en mycket farlig person, vars ambition var att bekämpa västmakterna i allmänhet, men USA i synnerhet. Många, såväl insatta och experter som vanliga Svenssons och skribenter på Flashback har diskuterat om attacken mer var en aktion, av många utförda men också kommande, av Trump inför hans omvalskampanj; den 15 januari skall fas 1-avtalet med Kina signeras, riksrätten tycks mer bli… ja, om inte en teater så åtminstone en fars, deltagandet på Davos, nämnda utförda attentat et cetera – säga vad man vill om mannen som utan att själv ha en satte tupén i finrummet igen, men att leta efter och även vinna ”enkla” politiska poänger tillika vinster klarar han med bravur. Genom att vända sig till Nato, men även till FN, efter attacken i syfte att få dem mer involverade och delaktiga i mellanöstern skapar han en (missvisande/fabricerad?) bild om att han inte enbart agerar för USA, utan också för sina allierade och även för världen.

Oavsett om ovan är sant, eller icke, låter jag vara osagt, utan jag vill istället lyfta fram en mycket möjlig anledning och denna stavas OLJA

USA är för första gången nettoexportör av olja. Läs den meningen igen. En av västvärldens supermakter är för första gången en nettoexportör av olja. Detta från att tidigare ha varit beroende av olja från diverse länder, men framför allt från mellanöstern. Emellertid finns det en viktig detalj som många insatta ej vet tillika förstår – för att USA och dess inhemska produktion av denna fossila råvara skall vara lönsam måste oljepriset ligga norr om $45. Detta skall ställas mot att oljebolag verksamma i mellanöstern ”bara” behöver ett pris på cirka $20 (investopedia).

Med den växande ”gröna” energin, en värld som inser att miljöfrågor bör sättas i finrummet samt ett överutbud av olja borgar för att 2020, men framför allt de närmast efterföljande åren, kommer att vara kritiska. Visst har dessa varningar hörts de senaste tio åren och visst kan de tas med en nypa salt. Likväl vågar jag påstå att det kommer att synas än mer nu och det beror inte enbart på Sveriges just nu främsta exportvara – Greta-utlåtanden (Cunningham, 2020-01-04).

Många amerikanska frackingbolag, men också ”vanliga” sådana som har investerat tungt i sektorn riskerar att gå i konkurs (många har redan gjort det) och Nick Cunningham på Oilprice.com flaggar för att det även finns en risk för att de stora och väldiga lån som dessa bolag har tagit, men också de insatser som stora investerare har satsat, kan riskera en ny finanskris.

"[...]Banker är minst lika utsatta som oljebolagen, då de är i en symbios[...]"
 

Utöver ovan nämnda orsaker måste ESG lyftas fram. Enligt rapporten The Great transition – Opening the renewable floodgate (Octopus, 2019) väntas mer än $920bn från fondkapital/institutionella investerare att skiftas från fossila investeringar till renewables. Dock bör det också lyftas fram att de ”rena portföljer” som många småsparare tror sig investera i inte alls är så rena. Wall Street Journal lyfter bland annat fram hur BlackRock och Vanguard ägnar sig åt kvacksalveri.

Även om kvacksalveri förekommer, vilket inte är förvånande, kvarstår faktum; det rinner inte olja på de amerikanska oljebolagens fält, utan blod. För att dels sammanfatta, dels göra en lång historia kort – Trump vill inte; kan inte, gå till val medan amerikanska, anrika oljebolag, som erbjuder jobb, skatteintäkter samt genom sitt bara existerande manifesterar amerikansk framgång, går i konkurs medan USA igen nödgas att bli importör av olja från b.la. mellanöstern. Med detta synsätt, som ur ett humanitärt perspektiv kan bedömas som hemskt, kan Trumps agerande i och mot mellanöstern i allmänhet, men Iran i synnerhet skådas. 

Den gröna framväxten kommer att skörda offer och detta kommer att ge ringar på vattnet. Detta är det nog få som motsätter sig. Det som många däremot är oense om är vilka, främst kortvariga, konsekvenser detta får. Banker är minst lika utsatta som oljebolagen, då de är i en symbios.

Jag vet att det finns många som äger Exxon Mobil, eller någon annan amerikansk oljejätte. Förvisso består dessa stora, mer väletablerade oljebolag inte enbart av fracking, likväl är de exponerade mot den. Är du en av dem som investerar i dessa bolag? Hur går dina tankar? Undertecknad äger aktier i Royal Dutch Shell - dels pga. mycket fina och stabila kassaflöden (från olja och gas), men också för att de är ledande bland dagens oljebolag att satsa. förvärva och investera i grön energi (även deras årsrapporter och hemsida har fakta om detta). Jag har svårt att se att nämna, men även andra proaktiva/aktiva, oljebolag går under totalt.

TradeVenue
TradeVenue är en samlingsplats för investerare och noterade bolag. Vårt fokus är att främst uppmärksamma små- och medelstora bolag men ni finner givetvis även information om de största bolagen i Sverige. På denna hemsida kan ni ta del av aktietips, läsa uppdragsanalyser, blogginlägg och massvis av aktuella börsnyheter.