Stockholm 17:30
-0,01% Idag
+1,65% Sedan årsskifte
-0,01% OMXSPI

2018-04-20 16:38:01

MAKRO: HÅLLPUNKTER ATT BEVAKA KOMMANDE VECKA



MÅNDAG DEN 23 APRIL

===================

kl 10.00: EMU: PMI (prel) april

Det kombinerade PMI toppade på 58,8 i januari och har därefter sjunkit två månader i rad till 55,2 i mars. Nu väntas industri-PMI har sjunkit till 56,0 från 56,6 och tjänste-PMI till 54,5 från 54,9.

Commerzbank noterar att efter en nedgång de senaste månaderna så signalerar nu sentimentsindikatorer en vändpunkt för den ekonomiska aktiviteten.

Det finns goda skäl till varför ekonomin kommer att ta en andhämtningspaus i spåren av en stark tillväxt tidigare kvartal: den starkare euron, en trolig inbromsning i Asien och osäkerhet runt utvecklingen för handelskonflikten mellan USA och Kina (inklusive risken för spridning till andra länder).

Mot den bakgrunden ser de en ytterligare nedgång i såväl industri- som tjänste-PMI i april.


kl 15.45: USA: Markit PMI (prel) april

Industri-PMI väntas ha sjunkit till 55,0 från 55,6 medan tjänste-PMI väntas ligga kvar på 54,0.

Det kombinerade PMI har hållits väl uppe under början av året, även om det sjönk till 54,2 i mars. ISM:s nationella inköpschefsindex sjönk också något i mars, men från en hög nivå.



TISDAG DEN 24 APRIL

===================

kl 9.30: SCB: arbetslöshet mars

En rekyl till 6,2 procent väntas enligt SME Direkt efter att den säsongsrensade arbetslösheten sjönk till oväntat låga 5,9 procent i februari.

SCB manade till försiktighet i tolkningen av februarisiffran, som var den lägsta sedan augusti 2008. Givet att AKU är en urvalsundersökning kan det vid enstaka tillfällen bli stora avvikelser, och just för februari kan sportlovet ha påverkat datainsamlingen.

Swedbank skriver i ett veckobrev att en rekyl är att vänta i mars, samtidigt som framåtblickande indikatorer indikerar att den höga efterfrågan av arbetskraft bland arbetsgivare består.

Icke säsongsrensat väntas arbetslösheten ha stigit till 6,6 procent i mars från 6,3 procent månaden före.


kl 10.00: Tyskland: IFO-index april

IFO-index har sjunkit de senaste månaderna, och väntas nu fortsätta svagt ned.

IFO-index har gjorts om och den nya indexserien publiceras nu för första gången. Bland förändringarna finns att tjänstesektorn inkluderas (förutom tillverkningsindustrin, bygg- och handel) och att basåret ändras till 2015.

Det innebär att indexserien dras ned. Det gamla indexet låg på 114,7 i mars men låg på 103,2 i den nya serien.

I denna nya serie toppade IFO-index på 105,1 i november och har därefter successivt sjunkit. Förväntningarna är att IFO-index ska sjunka ytterligare till 103,0 i april.


kl 16.00: USA: hushållens konfidensindikator april

Konfidensindikatorn sjönk i mars, även om nulägesbedömningen om arbetsmarknaden förbättrades något. Nu väntas en viss ytterligare nedgång till 125,0 från 127,7.



TORSDAG DEN 26 APRIL

====================

kl 9.00: KI: konjunkturbarometer april

Den sammanfattande barometerindikatorn väntas ha fortsatt ned för fjärde månaden i rad, till 107,7 från 108,4 föregående månad, enligt SME Direkts prognosenkät.

Industriindikatorn väntas ha sjunkit till 113,2 från 114,5 medan hushållsindikatorn spås stiga något till 101,6 från 101,5.


kl 9.30: Riksbanken: räntebesked och penningpolitisk rapport

Riksbanken väntas lämna reporäntan oförändrad på -0,50 procent, för trettonde mötet i rad. Samtidigt antas Riksbanken sänka räntebanan för att indikera en senare första räntehöjning. Räntebanan har tidigare pekat mot en första höjning i september (25 punkter) medan kommunikationen ändrats från "mitten av 2018" till "andra halvåret 2018".

Trots sänkt inflationsprognos har utfallen för KPIF exklusive energi sedan förra mötet kommit in lägre än Riksbanken trott. Det kombinerat med att flera ledamöter redan i februari var nära att sänka räntebanan kan tala för en senarelagd första räntehöjning.

I andra vågskålen ligger att kronan för närvarande är cirka 6 procent svagare än vad Riksbanken trott, vilket i sig skulle tala för en uppreviderad inflationsprognos.

Nordea misstänker att kronförsvagningen nu börjar närma sig en smärtpunkt, både vad gäller nivå och volatilitet, men tror inte att den kommer att mötas av några motåtgärder.

"Däremot kan retoriken ändras. Fram till nyligen har Riksbanken varnat för att kronan inte får stärkas för snabbt.

Nu torde även signaler komma att en alltför svag och volatil växelkurs inte heller är önskvärd", skriver Nordea.

Swedbank tror att den låga underliggande inflationen kommer vägas mot den kraftigt svagare kronan och stigande el- och energipriser, men även om osäkerheten och därmed tänkbara utfall är stor landar de i att Riksbanken "försiktigt skjuter på banan" och signalerar en första räntehöjning under kvartal fyra.

Noteras kan också att Riksbankens besked denna gång kommer innan ECB:s, som tidigare haft stor bäring på vilket utrymme Riksbanken ansett sig ha att ändra i hållningen.


kl 9.30: SCB: handelsbalans mars

Handelsbalansen väntas visa ett underskott på 1,5 miljarder kronor i mars, efter ett underskott på 3,4 miljarder kronor i februari.


kl 13.45: ECB: räntebesked

Inga betydande förändringar i den penningpolitiska hållningen eller kommunikationen väntas vid detta möte, utan svagare data, fortsatt dämpad kärninflation och risken för handelskonflikter ger skäl att avvakta med närmare besked om vägen till exit från den mycket expansiva hållningen.

Vid det förra mötet den 8 mars var ECB eniga i beslutet att ändra den framåtblickande guidningen, där den nedåtriktade biasen om QE-köpen, att de kan utvidgas vid behov, togs bort.

Mario Draghi framhöll att ett starkt momentum i ekonomin stärkt förtroendet om att inflationen ska stiga, men med tillägget att de ännu inte sett någon uthållig uppåttrend och att den expansiva penningpolitiken därför bör fortsätta.

Han har därefter upprepat denna hållning. Vad gäller handelskonflikterna har han sagt att de kanske inte har så stor direkt inverkan men att de kan skada förtroendet, vilket är viktigt.

Protokollet från marsmötet visade också på oro för ett fullskaligt handelskrig med USA, men också att ledamöterna diskuterade riskerna för en skadlig inverkan från eurons förstärkning.

ECB väntas vid detta möte hålla såväl depositräntan kvar på -0,40 procent och QE-köpen intakta på 30 miljarder euro per månad. QE-programmet löper åtminstone till september i år.

I en Bloomberg News-enkät har bedömarna i viss mån senarelagt förväntningarna om en exit. ECB väntas vänta till juli med besked om när QE-köpen ska avslutas, och snittprognosen är att de trappas ned successivt under årets tre sista månader. Den första höjningen av depositräntan väntas först andra kvartalet 2019 och återinvesteringarna av tidigare QE-köp väntas fortsätta tre år efter avslutat program.

SEB tror att ECB kommer att behålla alla policyparametrar oförändrade vid detta möte, och fortsätta med sin vänta och se-hållning vad gäller inflationsutvecklingen ("förtroende, tålamod och ihållighet"). Nedåtriskerna för tillväxt och inflation kommer hänvisas till protektionism och växelkursen. Mario Draghi väntas hänvisa QE-beslut till sommaren utan specifikt datum, och upprepa att en höjning av räntan dröjer.

"Om våra prognoser är riktiga så bör utfallet av ECB-mötet inte han någon större inverkan på räntorna och euron", skriver SEB.


kl 14.30: ECB: presskonferens med Mario Draghi

Capital Economics tror att med svagare inkommande data men ECB-ledamöter som är angelägna om att få ett slut på QE-programmet så kommer Mario Draghi inte att avslöja så mycket vid denna pressträff.

"Vi tror att ECB fortsatt har relativt stort förtroende för utsikterna för tillväxt och inflation. Men den senaste tidens dåliga nyheter stödjer argumenten för att vänta med att vara tydlig om utsikterna för tillgångsköp eller räntorna", skriver Capital Economics.

De tror att Draghi kommer att balansera mellan att uttrycka optimism om ekonomin, och oron för de dåliga nyheterna, genom att inte säga väldigt lite.

Även om han kommer erkänna att nedåtriskerna för tillväxten ökat något, så väntas ECB-rådet som helhet ändå fortsatt se riskerna mot tillväxten som i stort balanserade. Han väntas också upprepa rådets förtroende om att inflationen ska stiga mot målet, så länge som penningpolitiken förblir ackommoderande.

Det är också tveksamt att han kommer säga något nytt om utsikterna för policyn.

"Trots allt är det bara fem veckor sedan ECB ändrade sin framåtblickande guidning, och de har betonat att de kommer att göra förändringarna i guidningen endast gradvis. Med köp som ska pågå till slutet av september finns ingen brådska att göra förändringar" vid detta möte skriver Capital Economics.



FREDAG DEN 27 APRIL

===================

kl 9.30: SCB: detaljhandel mars

Försäljningen i den svenska detaljhandeln väntas ha ökat med 2,1 procent i mars jämfört med motsvarande månad föregående år. Jämfört med föregående månad väntas försäljningen ha ökat 0,6 procent.

Försäljningen i de svenska Ica-butikerna steg med 9,2 procent i mars jämfört med motsvarande månad i fjol. Då ingår en kalendereffekt om 5,4 procent. Under samma period visade Svensk Handel Stils index för klädhandelns försäljning en fortsatt svag utveckling och sjönk 4,5 procent i årstakt.


kl 9.30: SCB: hushållsutlåning mars

I februari ökade utlåningen med 7,0 procent jämfört med samma månad året före. Trenden har varit en gradvis, och i viss mån oregelbunden, nedväxling från en topp på 7,9 procent i maj 2016. Ökningstakten har legat i intervallet 7,0-7,1 procent sedan i juni i fjol.

Nedgången i bostadspriserna väntas allmänt leda till en dämpning av utlåningen, men med en ganska lång fördröjning.

Danske Bank och SEB spår båda en ökning med 6,9 procent för mars.


kl 9.30: MI: konjunkturlöner februari

Konjunkturen är god och arbetsgivare rapporterar om stor brist på arbetskraft. Detta har dock inte visat sig i högre löneökningar, även om det kommit en del tecken på sistone om högre löneökningar i USA, Tyskland och Japan.

I Sverige ökade lönerna med 2,5% under 2017. Ökningstakten dras upp av högre löneökningar i offentlig sektor, med bland annat extra satsningar på undersköterskor och lärare. I näringslivet steg lönerna 2,2% 2017. De envist låga löneutfallen har fått flera prognosmakare att på senare tid återigen revidera ned sina löneprognoser.


kl 11.00: EMU: konjunkturbarometer april

Konjunkturbarometern har liksom det kombinerade PMI sjunkit de senaste månaderna. I mars var industri, tjänster och detaljhandel ned medan byggsektorn steg något.

För april väntas den totala indikatorn (ESI) ha sjunkit till 112,0 från 112,6.


kl 14.30: USA: BNP (est) 1 kv

Väntas ha ökat med 2,3 procent i beräknad årstakt, efter en uppgång med 2,9 procent under fjärde kvartalet.

Commerzbank noterar att tillväxten första kvartalet ser ut att ha dämpats, inte minst då den privata konsumtionen bara steg marginellt efter den kraftiga uppgången fjärde kvartalet.

Dessutom väntas handelsbalansen ha dämpat tillväxten, med ett än större handelsunderskott. De privata investeringarna fortsatte däremot troligen att växa i en betydande takt.

"Vändningen i investeringar de senaste kvartalen är verkligen uppmuntrande, det återspeglar ljusare företagssentiment, vilket också kan kopplas till skattereformen i slutet av 2017", skriver Commerzbank.

De ser en BNP-tillväxt på 2,1 procent, men flaggar för det sedvanliga problemet med säsongsjusteringen i början av året.


BOJ: räntebesked

Väntas hålla styrräntan oförändrad på -0,1 procent och målet för den långa obligationsräntan kvar på 0 procent vid detta möte.

BOJ-chefen Haruhiko Kuroda har inte signalerat om någon omläggning från den nuvarande expansiva penningpolitiken, utan den ska fortsätta tills inflationen visar mer uthålliga tecken på att stiga. Kärninflationen har haft svårt att ta sig över 1 procent och är en bit ifrån 2-procentsmålet.

I samband med detta möte publicerar BOJ nya prognoser. I den senaste prognosen i januari spåddes en kärninflation på 1,4 procent under budgetåret 2018.

Nordea konstaterar att ekonomin visar bra tecken, inflationen stiger och det finns till och med tecken på högre lönetillväxt. BOJ köper också allt mindre obligationer för att hålla tioårsräntan nära noll. Denna trend väntas fortsätta då inflationen stiger och USA och euroområdet fortsätter med sin normaliseringsprocess.

Prognosen väntas åter visa att inflationen når 2 procent budgetåret 2020.

"Men Kuroda kommer troligen att upprepa att det är alltför tidigt med steg mot en normalisering av policyn och att sådana steg kräver att den aktuella inflationen överstiger 2 procent på ett uthålligt sätt", skriver Nordea.