RÄNTOR/VALUTOR: USA-RÄNTOR UPP, KRONAN SVAGARE INFÖR USA-VALET

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna steg svagt i längre löptider på tisdagen medan euron handlades strax under 1:09 mot dollarn. Handeln präglades av väntan på resultatet i dagens amerikanska val.

"Vad du kan se på marknaderna nu är att ingen är redo att ta tydliga investeringspositioner om valet", sade Alexandre Hezez, investeringschef på Groupe Banque Richelieu i Paris, till Bloomberg News.

"Osäkerheten är påtaglig över alla tillgångsslag, dollarn, obligationer och aktier. Även hedging är en komplicerad handel för tillfället", tillade han.

De svenska räntorna var upp mer än de tyska medan kronan försvagades 5 öre till 11:69 mot euron och 5 öre till 10:72 mot dollarn. Handelsbanken noterade i ett kundbrev att kronan försvagats tydligt de senaste veckorna, men spår en vändning nästa år då mjuklandningar och räntesänkningar väntas leda till att kronan stärks.

SCB-statistik under morgonen visade att den säsongsrensade och utjämnade arbetslösheten uppgick till 8,5 procent under tredje kvartalet, upp från 8,4 procent andra kvartalet.

Sysselsättningsgraden sjönk från 69,1 procent andra kvartalet till 69,0 procent tredje kvartalet samtidigt som arbetskraftsdeltagandet låg stilla på 75,4 procent.

Annan makrodata visade att Silf/Swedbanks inköpschefsindex för svensk tjänstesektor steg till 52,9 i oktober, från 48,9 föregående månad.

Sett över de senaste tre månaderna har indexet i stort sett stått stilla jämfört med närmast föregående tremånadersperiod.

Affärsvolym och orderingång stod för de största bidragen till uppgången medan delindex för sysselsättning backar och nådde i oktober den lägsta nivån sedan pandemiåret 2020.

"Återhämtningen i tjänstesektorn går fortsatt trögt och visar ännu inga tecken på att ta fart trots räntesänkningar. Tjänsteföretagen väljer att dra ned på antalet anställda vilket gör att risken för en fortsatt hög arbetslöshet är stor", sade Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex.

Europeisk statistik visade att industriproduktionen i Frankrike sjönk med 0,9 procent i september jämfört med föregående månad, efter en uppgång med 1,1 procent i augusti.

Utfallet var svagare än väntade -0,7 procent.

USA-räntorna, som åter vände uppåt efter svensk stängning på måndagen, fortsatte uppåt på tisdagen efter ett starkt ISM-utfall. Tvåårsräntan var upp 10 punkter till 4,24 procent och tioåringen 9 punkter till 4,36 procent jämfört med samma tid dagen före.

Ipek Ozkardeskaya, senioranalytiker på Swissquote Bank, noterade i ett kundbrev att veckan inletts med en försiktig ton i Europa och USA eftersom dagens amerikanska presidentval ser väldigt jämnt ut och så småningom kan resultera i ett snävt – och till och med ett omtvistat resultat.

"Som sådan är den största risken i dag inte en Harris- eller en Trumpseger, utan det är att en Harris-seger skulle kunna ifrågasättas hårt av Trump och leda till våld och kaos, och mer osäkerhet än nödvändigt och slå mot sentimentet", skrev hon.

Enligt SEB kan ränteuppgången sedan i mitten av september i första hand förklaras av starkare amerikansk makrodata och en omprisning av Feds räntebana.

"Med andra ord tror vi inte att en Trumpseger är fullt inprisad på marknaden. Det betyder att det finns utrymme för högre räntor, en starkare dollar och fortsatta börsuppgångar vid en Trump-sweep på kort sikt", skrev banken i ett kundbrev.

Om Harris vinner är det mest sannolikt att hon inte får med sig båda kamrarna i kongressen, vilket bäddar för ett "business as usual"-scenario från dagens politiska läge. I sådant fall kan USA-räntor och dollarn sannolikt sjunka tillbaka något på reducerad osäkerhet, förbättrade globala handelsutsikter och mindre expansiv finanspolitik, fortsatte SEB.

USA-data på eftermiddagen visade att underskottet i handelsbalansen vidgades till 84,4 miljarder dollar i september, lite över väntade -84,1 miljarder dollar och det största sedan i april 2022. Uppgången berodde, enligt Capital Economics, på att en uppgång i importen inför den kortlivade hamnstrejken i oktober.

ISM:s tjänste-PMI för oktober steg oväntat till 56,0 från 54,0 i september. Väntat var en nedgång till 53,8. En uppgång i sysselsättningsindex låg till stor del bakom.