SHB-PROGNOS: BNP +1,7% 2025, RIKSBANKEN SÄNKER EN GÅNG TILL
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Trots en osäker omvärld är förutsättningarna för återhämtning i svensk ekonomi på plats, och det räcker för Riksbanken att sänka en gång till.
Det skriver Handelsbanken i sin konjunkturprognos.
De spår att BNP ökar med 1,7 procent i år och 2,9 procent nästa år, jämfört med 2,3 respektive 2,9 procent i septemberprognosen. Under 2024 bedöms BNP ha ökat med 0,5 procent.
"Finanspolitiken är expansiv. Det räcker med att räntan sänks till en normal nivå, som 2,25 procent, för att säkra återhämtningen och inflationen på 2-procentsmålet", säger Handelsbankens chefekonom Christina Nyman i en kommentar.
Den globala BNP-tillväxten väntas fortsatt vara måttlig, men en upptrappning av handelskonflikter, särskilt mellan USA och Kina, kan hota återhämtningen och blåsa liv i inflationen.
Medan det kan krävas åtstramande styrräntor i USA, Storbritannien och Norge väntas en normalisering av räntorna i euroområdet och Sverige.
Inflationen påverkas mycket av energipriser men den underliggande inflationen ligger på 2-procentsmålet. Riksbanken väntas göra en sista räntesänkning till 2,25 procent i januari och därefter låter den räntan vara oförändrad.
"Med en inflation på målet och en ekonomisk återhämtning som förväntas ta fart 2025 ser vi inte att det behövs fler räntesänkningar", säger Christina Nyman.
Handelsbankens huvudscenario är att USA höjer tullarna mot Kina, och även genomför en begränsad höjning mot andra länder, med begränsade mothöjningar som svar. Men osäkerheten är stor och de negativa möjliga utfallen överväger.
Konsekvenserna i huvudscenariot är något lägre global BNP, med något större negativ effekt för USA och Kina och mindre för euroområdet. De sektorer i Sverige som har störst export till USA är motorfordon och transportmedel, som utgör nästan en tredjedel av den totala exporten till USA. Effekten på svensk ekonomi bedöms ändå bli begränsad i detta scenario.
Det finns tecken på att den svaga svenska konjunkturen är på väg att vända. Expansiv finanspolitik, lägre räntor och stigande reallöner förbättrar hushållens köpkraft och banar vägen för en uppgång i hushållens konsumtion.
Styrkan och tidpunkten för återhämtningen för hushållens köpkraft avgörs av vilken prioritering svenskarna gör mellan konsumtion och sparande framöver.
"Vi räknar med att hushållen kommer spara lite mer av sina inkomster än innan ränteuppgången men den starka inkomstutvecklingen ger ändå utrymme för en tydlig konsumtionsuppgång i år", säger Christina Nyman.
Tillväxten tar fart i år och arbetsmarknadsläget förbättras gradvis, men återhämtningen i svensk ekonomi hålls tillbaka av den svaga konjunkturutvecklingen i euroområdet och ett fortsatt lågt bostadsbyggande. Euroområdets BNP väntas öka med 1,2 procent i år, vilket kan jämföras med USA:s tillväxt på 2,5 procent.
Mång indikatorer tyder på att arbetsmarknadsläget kan vara nära en botten, och arbetslösheten väntas sjunka från 8,3 procent i år till 7,9 procent nästa år.
En majoritet av löneavtalen ska omförhandlas i vår. Prognosen är ett tvåårigt avtal med centrala avtal på omkring 3,2 procent per år och att de totala löneökningarna i ekonomin landar på drygt 3,5 procent under 2025 och 2026.
Reallönerna började stiga ifjol och fortsätter stiga relativt snabbt under den närmaste tiden, efter att ha sjunkit två år i rad. Men ännu i slutet av 2027 är det en bit kvar till reallönenivån 2021.
De flesta hushåll kommer nu få mer pengar över i plånboken. Det gäller särskilt höginkomsttagare och bostadsägare. Det bäddar för att utlåningen till hushåll ökar snabbare och en fortsatt återhämtning på bostadsmarknaden.
Lättnader av bolånekraven väntas ytterligare driva upp priserna, och de spår att bostadspriserna ökar med cirka 6 procent per år 2025-2027.
Handelsbanken tror på en starkare krona framöver, och det finns flera skäl till det.
"På lång sikt är kronan, enligt de flesta modeller och bedömare, undervärderad. Även på kortare sikt finns det en del faktorer, av cyklisk karaktär, som bör kunna gynna kronan", skriver banken.
Den ekonomiska återhämtningen i Sverige ser ut att kunna gå snabbare än i exempelvis euroområdet, dessutom väntas Riksbanken föra en något stramare penningpolitik än vad man gjorde under perioden 2013-2019 då kronan trendmässigt försvagades. Riksbanken minskar också sitt obligationsinnehav, vilket har gynnat funktionssättet för marknaderna för såväl räntepapper som kronan. Det bidrar till att göra det mer attraktivt för utländska investerare att hålla svenska tillgångar, vilket också bör gynna kronans växelkurs.
Under de närmaste kvartalen är det dock svårt att se en tydlig kronförstärkning. Så länge Fed avvaktar med ytterligare räntesänkningar och osäkerheten kring Trumps politik är stor, kommer troligtvis kronans växelkurs att stå och stampa på dagens relativt svaga nivåer.
"Efter sommaren 2025 tror vi dock att osäkerheten kommer att minska något, och då finns det möjligheter för kronan att långsamt börja stärkas", skriver Handelsbanken, som spår att kronan stärks till 10:42 mot dollarn i slutet av 2026.