TYSKLAND: HÖGRE FÖRSVARSANSLAG KRÄVER REFORMER - COMMERZBANK
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Donald Trump tillträder i dag, och hans krav på höjda försvarsutgifter kommer i förlängningen att kräva strukturreformer i Tyskland.
Det skriver Commerzbank i en analys.
Trump har tidigare talat om att Nato-länderna måste höja sina försvarsanslag till 5 procent av BNP (från dagens minst 2 procent), men även att nå 4 procent skulle bli en mycket stor utmaning.
Försvarsutgifter på den nivå som Trump kräver är visserligen inte orimligt. Tyskland spenderade i genomsnitt 4 procent av BNP på försvaret under 1960-talet och Polen uppnår redan denna nivå i dag. Men Polens ekonomi växer med omkring 3 procent per år, och Tyskland nådde till och med 4,4 procent under 1960-talet, vilket underlättar ökade försvarsutgifter.
Om BNP växer snabbare än inflationen kan de civila offentliga utgifterna ökas i linje med inflationen, och de återstående ökade skatteintäkterna användas för nationellt försvar, vilket skulle vara politiskt mer genomförbart.
Men Tysklands ekonomi förväntas bara växa med i genomsnitt 0,5 procent per år under de kommande åren, och det skulle då ta 20 år innan försvarsutgifterna nådde 4 procent av BNP. Med tanke på det militära hotet skulle en sådan försening vara oansvarig.
Besparingar måste därför göras inom andra områden av budgeten. För att fylla gapet enbart genom besparingar skulle de civila federala utgifterna behöva minskas med nästan 20 procent under de kommande fyra åren.
Det är sant att det finns potential för besparingar inom sociala utgifter och inom de överbemannade federala myndigheterna, och betydande belopp kan också sparas inom klimatpolitiken om staten skulle fokusera på effektivare koldioxidprissättning snarare än på dyra subventioner.
"Men det är inte realistiskt att de ökade försvarsutgifterna kan finansieras helt genom besparingar", skriver Commerzbank.
Många kräver därför ökad upplåning. Men om de ökade militära utgifterna helt skulle finansieras med skulder skulle det offentliga budgetunderskottet öka från nuvarande 2 procent till cirka 4 procent av BNP.
De europeiska skuldreglerna skulle brytas, liksom Tysklands konstitutionella skuldbroms, särskilt eftersom kärnstatliga uppgifter som nationellt försvar på lång sikt bör inkluderas i den ordinarie budgeten, och inte finansieras genom "skuggfonder" som nu.
Dessutom har riskpremierna på tyska statsobligationer redan ökat märkbart på senare tid, delvis på grund av svag ekonomisk tillväxt.
"För att förhindra att finansieringskostnaderna stiger ytterligare trots högre skuldsättning skulle det vara klokt att införa långtgående reformer för att öka den ekonomiska tillväxten, skatteintäkterna och därmed statens skuldbärande förmåga", skriver Commerzbank.