EKONOMI: ÖKAD RISK FÖR "JAPANIFIERING" I KINA, TYSKLAND –OXFORD
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Risken för "japanifiering" – en lång period med låg tillväxt och låg inflation eller deflation – har ökat i asiatiska ekonomier som Kina men minskat i Europa.
Det skriver Adam Slater, ekonom på Oxford Economics, i en uppdatering av en analys som gjordes 2019.
Han noterar att vissa av ändringarna kanske inte är permanenta, och att ekonomierna fortfarande hämtar sig efter pandemins omvälvningar. Samtidigt finns några viktiga underliggande drivkrafter bakom japanifieringen kvar.
För Europas del har risken för japanifiering minskat på grund av en blandning av faktorer, som att stimulerande finans- och penningpolitik under pandemin bröt deflationscykeln, att kortsiktiga trender i tillväxten av den arbetande befolkningen har förbättrats och att bankernas och den privata sektorns balansräkningar är sundare.
"Men det finns några undantag från detta mönster, framför allt Tyskland, där risken för japanifiering ökar", skriver Slater.
Samtidigt har risken för att Kina ska japanifieras ökat.
"Kinas nuvarande kombination av försämrad demografi, låg inflation och inslag av en nedgång i balansräkningen påminner oroväckande mycket om Japan i slutet av 1990-talet. Och Kinas stora tyngd i världsekonomin innebär att deflationsimpulser där får starka regionala och globala spridningseffekter", skriver ekonomen.
De noterar att symtom på en lågkonjunktur i balansräkningen, som den som sågs i Japan på 1990- och 2000-talen, börjar bli synliga även i andra delar av Asien, som Thailand.
En nyckelfaktor som kan bidra till ökande risk för japanifiering under de kommande åren är demografin, särskilt för Asiens del.
"Till skillnad från vissa andra observatörer ser vi inte åldrande samhällen som en inflationsfaktor. Dessutom kan svag potentiell produktionstillväxt och fortsatt överskott av företagssparande öka risken för japanifiering", skriver han.
Sammantaget har Oxford Economics mått på risken för japanifiering, som baseras på tio indikatorer (bland annat trender inom områden som pris- och produktionstillväxt, tillgångspriser och demografi), minskat i genomsnitt sedan 2019. Men detta har förmodligen skett mest på grund av tur och beror delvis på den kortsiktiga effekten av den aggressiva stimulanspolitiken 2020-2021.
"En återgång till mer restriktiva policyhållningar i områden som Europa kan leda till att den senaste tidens förbättring av risken för japanifiering vänds", varnar Adam Slater.
Av Oxford Economics mått på risken för japanifiering ligger Finland mest pyrt till av de europeiska länderna, följt av Tyskland och Polen. För Tysklands del pekar banken på det stora sparandeöverskottet som en faktor.
Euroområdet som helhet har en liten risk för denna utveckling, och ingen risk alls noteras för Storbritannien, Spanien och Portugal.